Kartläggning av suicid i Varberg under år 2010
Kartläggning av suicid i Varberg under år 2010
Kartläggning av suicid i Varberg under år 2010
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
form <strong>av</strong> mänsklig kommunikation, som också riktas till det omgivande samhället. Samhället<br />
bör fånga upp denna kommunikation och reagera på den.<br />
Suicidkluster är en ansamling <strong>av</strong> <strong>suicid</strong>, begränsad till tid, plats och metod (Hawton & van<br />
Heeringen 2000; Wasserman & Wasserman, 2009). Den bakomliggande mekanismen är<br />
modellinlärning <strong>av</strong> hur man utför ett <strong>suicid</strong>. Denna inlärning kan ske via medier, genom bilder<br />
och berättelser <strong>av</strong> idolers självmord eller genom en i medierna rapporterad hög frekvens<br />
självmord inom exempelvis en tunnelbana. Det kan också ske genom påverkan på nätet, som<br />
”paktsjälvmord”, eller direkt påverkan inom mindre grupper i en skola eller mer eller mindre<br />
slutna missbrukargrupper. Bakom ett enstaka <strong>suicid</strong> kan finnas många personer som intensivt<br />
tänker på och förbereder <strong>suicid</strong> samt även gör <strong>suicid</strong>försök. Ansamlingar <strong>av</strong> <strong>suicid</strong>alitet <strong>under</strong><br />
en begränsad tid har tidigare inträffat ibland annat Kiruna, Vetlanda och Alingsås. Inom<br />
populationsinriktad <strong>suicid</strong>prevention är det viktigt att tidigt identifiera sådana kluster och<br />
finna vägar att bryta trenden. För att upptäcka ett <strong>suicid</strong>kluster krävs en <strong>suicid</strong>preventiv<br />
infrastruktur som är inriktad på tidiga upptäckter. Kluster kan identifieras dels genom en<br />
statistiskt säkerställd ökning <strong>av</strong> antalet <strong>suicid</strong> lokalt inom en begränsad period men också<br />
genom identifierad modellinlärning.<br />
Syfte och frågeställningar<br />
Studien tar sin utgångspunkt i en spridd föreställning om ett ökat antal <strong>suicid</strong> i <strong>Varberg</strong> <strong>under</strong><br />
första kvartalet <strong>2010</strong>. Undersökningens övergripande syften var dels att fastställa innehåll och<br />
uppkomst <strong>av</strong> dessa föreställningar, om det statistiskt sett faktiskt förelåg en ökning <strong>av</strong> <strong>suicid</strong> i<br />
<strong>Varberg</strong> <strong>under</strong> <strong>2010</strong> och om det g<strong>år</strong> att påvisa ett samband mellan flera <strong>suicid</strong>, som skulle<br />
kunna tyda på en gemensam modellinlärning. Ytterligare ett syfte var att belysa hur man<br />
upptäcker ett kluster samt klusterpreventionens plats i ett lokalt förankrat<br />
<strong>suicid</strong>preventionsprogram.<br />
De specifika frågeställningar var:<br />
Hur ser de aktuella föreställningarna kring <strong>suicid</strong>en ut och hur kan man förstå deras<br />
uppkomst?<br />
Finns en statistiskt säkerställd ökning <strong>av</strong> antalet <strong>suicid</strong> i <strong>Varberg</strong> första kvartalet <strong>2010</strong>?<br />
Finns återkommande bakgrundsfaktorer i flera <strong>av</strong> fallen, till exempel ålder, kön,<br />
eventuell v<strong>år</strong>dkontakt eller relation till tågtrafik?<br />
Kan denna eventuella ansamling <strong>av</strong> <strong>suicid</strong> betecknas som ett kluster?<br />
Behövs en grundligare analys för att fastställa detta?<br />
Vilka praktiska rekommendationer för <strong>suicid</strong>prevention kan ges utifrån materialet?<br />
Kan utredning <strong>av</strong> misstänkta kluster vara ett konstruktivt sätt att vidareutveckla arbetet<br />
med <strong>suicid</strong>prevention?<br />
5
Change language