Kartläggning av suicid i Varberg under år 2010

inte har följt med i utvecklingen och därför inte når ut till befolkningen via alla nya kanaler
som it-tekniken innebär, särskilt i kontakten med yngre människor. Likaså uttrycks att
psykiatrin är för specialiserad utifrån psykiatriska diagnoskriterier istället för att möta
människors verkliga behov. I samtalet beskrivs att det finns en stor risk att unga människor
undviker att söka hjälp i den psykiatriska vården av rädsla för att bli diagnostiserad och
särbehandlad i samhället på grund av en eventuell psykiatrisk diagnos utan att få någon
strukturerad hjälp. I samtalet betonas att en felaktig diagnos med stigmatisering som följd inte
bidrar till återhämtning utan istället ökar risken för desperata handlingar.
En kvinna med egna erfarenheter av att vara suicidal
En person med egna erfarenheter av att vara självmordsnära beskriver att felaktigt bemötande
i vården och utanförskap i samhället kan göra situationen mycket värre. Hon efterfrågar
profylaktisk hjälp i form av bio-psyko-sociala insatser i strukturerade vårdplaner med
kontinuerlig uppföljning. Frågan varfö, beskrivs som mycket värdefull liksom att våga lyssna
och ta emot det som den suicidnära personen har att berätta. Det är viktigt att fråga upprepade
gånger vad som är problemet och att våga stanna kvar och invänta svaret. Rådet till
sjukvården är att våga fråga och möta den suicidnära patienten samt att ta denne på allvar.
Likaså underlättar mindre vårdenheter med god kontinuitet återhämtningen, eftersom det
krävs tid och trygghet för att bygga upp ett tillräckligt förtroende. En viktig aspekt är att inte
byta eller avbryta en vårdkontakt i samband med försämring. Det beskrivs som positivt att
ungdomar tar initiativ till att starta hemsidor och samtalsgrupper ute i närsamhället.
Suicidnära personer kan berätta om sina planer eller inte berätta för någon. Därför är det
viktigt både att leta efter tecken på suicidtankar och planer hos personer som inte själva
uttrycker detta liksom att ta på allvar när någon uttrycker suicidplaner. Det måste också finnas
hjälp att få efter ett suicidförsök, exempelvis psykisk intensivvård där man får möta
människor som vågar gå till botten med problemet. Vidare uttrycks frågor kring
medicineringens roll för suicidbenägenhet eftersom det finns information om att antidepressiv
medicinering i vissa situationer kan öka risken för självmord. Bland annat eftersom apatin,
som brukar finnas vid depression, ofta minskar innan den psykiska smärtan avtar då
depression behandlas medicinskt.
En man med egna erfarenheter av att vara suicidal
Ytterligare en person med egna erfarenheter av att vara självmordsnära beskriver att han i
skolan under låg- och mellanstadiet led av ett så starkt självhat att han inte kunde se sin egen
spegelbild. En bidragande orsak till att unga män far psykiskt illa är exempelvis samhällets
ytliga kroppsfixering och att vuxna inte har tid att prata med ungdomar. Att få tala om vad
som oroar men också om vad som är vackert och fint i livet är viktigt. Det är avgörande att bli
lyssnad på och att hänsyn tas till personkemin då det är lättare att knyta an till vissa personer
än andra. Ett äkta leende kan säga mer än tusen ord. Antidepressiva mediciner kan aldrig
ersätta bemötande och tid för samtal.
16