Kartläggning av suicid i Varberg under år 2010

More documents

Recommendations

Info

Information från Räddningstjänsten En representant från Räddningstjänsten i Varberg beskriver att insatser vid suicid inte är en stor del av deras verksamhet, de medverkar inte i krisstöd till exempelvis närstående vid suicid. Samarbetet med polis, ambulans, Posom-grupp och Region Halland beskrivs allmänt som välfungerande, men man ser att Räddningstjänsten har behov av utbildning för att stärka sin kompetens vid exempelvis akuta förhandlingssituationer och välkomnar en ny samverkansmodell som med fördel kan hämta inspiration från det arbete som utvecklats i Jönköping, och som brukar benämnas ”Jönköpingsmodellen”. Socialförvaltningen i Varberg Från Varbergs kommun informeras att de som kommer i kontakt med socialförvaltningen och är över 18 år antingen är i behov av försörjningsstöd eller av missbruksvård. Inledningsvis finns ingen information om att någon inom kommunens verksamhet tagit sitt liv under 2010 men efter förfrågan i kommunens verksamheter via e-post framkommer information om att en man 29 år, utan barn, med missbruksproblematik tagit livet av sig. Via intervjuer och psykiatrins registrerade lex Maria-anmälningar framkommer att en kvinna boende på ett av kommunens boenden med särskild service tagit livet av sig. Trafikverket Under 2010 rapporterades fyra fall av järnvägssuicid i Varberg, där alla omkom och trolig orsak var suicid. Under 2008 rapporterades inga järnvägsrelaterade dödsfall men tre tillbud, under 2009 rapporterades inga dödsfall och inga tillbud. Under 2010 rapporterades inga tillbud utöver de fyra dödsfallen. Hur siffrorna skiljer sig från övriga Sverige är svårt att uttala sig om eftersom statistiken finns tillgänglig först flera år efteråt. Av de suicid som var relaterade till tågtrafiken 2010 inträffade tre av fyra inom en sträcka på några hundra meter. Trafikverket har reagerat på detta genom att röja utmed banan för att sikten ska bli bättre. Antalet händelser är ur statistiskt perspektiv mycket litet och det är därför omöjligt att dra för långtgående slutsatser om en eventuellt ökande trend. Det rör sig om fyra eller inga händelser. Att det skett tre händelser på ungefär samma plats under kort tid är anmärkningsvärt samtidigt som det ofta är så på mindre orter att många har kännedom om vad som sker, vilket kan influera och utlösa flera liknade handlingar. Hittills 2011 finns bara ett noterat tillbud i mars om att "Resenärer genar ofta över spåret". Enligt personlig kommunikation med Jan Beskow 2011-07-27, pågår för närvarande inom Trafikverket dels en utredning om suicidprevention inom Trafikverkets ansvarsområde, i första hand järnvägstrafiken, dels en utredning om diagnostik och klassifikation av suicid för att kunna skilja suicid från andra dödsolyckor, främst inom vägtrafiken. Båda kommer att publiceras som rapporter i Trafikverkets rapportserie. 14
Intervjuer med personer med egna erfarenheter av suicidalitet Intresseföreningen för bipolär sjukdom (IBIS) En representant påtalar att vården har ett stort ansvar och att utredningen därför bör fokusera på vårdens insatser och hur de kan vidareutvecklas. Nära kontakt och kontinuitet mellan patient och behandlare samt öppenhet och samverkan mellan olika vårdgivare är avgörande för ett fullgott resultat. Vikten av tillgänglighet även nattetid liksom korrekta bedömningar påtalas. IBIS menar att det är långt mer kostnadseffektivt att tillgodose medborgares behov i ett tidigt skede eftersom kostnaderna blir större när problematiken med tiden försvåras på grund av utebliven adekvat vård. Det är viktigt att personal har kompetens och erfarenhet så att de förstår att patienter inte vill personal något illa utan att patienter i de i de fall de uppträder hotfullt eller våldsamt har en ohanterlig problematik inom sig som de behöver professionell hjälp med. Krisstöd i Halland Gunilla Axman driver i dag Krisstöd i Halland och arbetar med utbildning, föreläsningar och krissamtal i Praktisk krishantering. Krisstöd i Halland vänder sig till företag, organisationer och privatpersoner. Gunilla berättar att hon själv miste sin dotter i en diskoteksbrand i Göteborg 1998 och i samband med detta hamnade i kris, tappade minnet, fick olika symtom och mådde mycket dåligt. Det stöd samhället inledningsvis erbjöd var 10 dagars sjukskrivning, ingen information om vilka symtom en krisreaktion kan ge och att dessa är normala rektioner vid en kris. Det var inte bara sorgen och saknaden som var svår, hon drabbades dessutom av symtom som t.ex. att inte komma ihåg saker och ting, att ha svårt att ta in information och att bara kunna göra en sak i taget. Hon trodde att hon hade fått hjärntumör eller blivit dement och genomgick därför undersökningar av hjärnan. Det var först när hon träffade Regina Birkehorn, författare och krisexpert, som hon fick tillräcklig kunskap för att förstå att detta var normala reaktioner i en kris. Idag använder hon sig av sin erfarenhet och sin utbildning som certifierad krishanterare för att hjälpa och utbilda människor, företag och organisationer i Praktisk krishantering. Hon menar att kunskapen om krisreaktioner och krisprocessen samt vilket stöd som behövs är bristfälligt i samhället. Kunskapsbristen behöver bearbetas både utifrån ett suicidpreventionsperspektiv, ett patientsäkerhetsperspektiv och ur ett kompetensutvecklingsperspektiv. Medicinering är inte en optimal krisbearbetning och exempelvis samtal med präster passar inte alla, därför behöver kunskapen finnas i sjukvården. En avstannad krisbearbetning kan leda till mångårig funktionsnedsättning med stort lidande och stora kostnader för både individ och samhälle. Samhället sparar pengar på att förebygga att krisreaktioner blir kroniska genom att understödja krisbearbetning och återhämtning så att personen kan bygga upp sitt liv på nytt. Bekant till drabbade familjer En person med nära relationer med familjer som drabbats av suicid berättar om två unga män, ursprungligen från Varberg, som suiciderat i Göteborg. Uppgiftslämnaren är kritisk mot den psykiatriska hälso- och sjukvården. Psykiatrin uppfattas som förlegad och att verksamheten 15
Page 1 and 2: Kartläggning av suicid i Varberg u
Page 3 and 4: Innehåll Förord .................
Page 5 and 6: form av mänsklig kommunikation, so
Page 7 and 8: artikelserie som startade i mars 20
Page 9 and 10: Tabell 3. Fördelning av ärenden s
Page 11 and 12: normal ordination redovisas detta i
Page 13: Neptunuskliniken Neptunus vårdcent
Page 17 and 18: Intervjuer med närstående till se
Page 19 and 20: Diagnostik av suicid tidigt i utvec
Page 21 and 22: Det misstänkta klustret i Varberg
Page 23: Referenser Beskow, J. (2010). The m

Kartläggning av suicid i Varberg under år 2010

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?