Kartläggning av suicid i Varberg under år 2010
Kartläggning av suicid i Varberg under år 2010
Kartläggning av suicid i Varberg under år 2010
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Kartläggning</strong> <strong>av</strong> <strong>suicid</strong> i <strong>Varberg</strong><br />
<strong>under</strong> <strong>år</strong> <strong>2010</strong><br />
Henrika Jormfeldt<br />
1
Förord<br />
I <strong>Varberg</strong> uppstod i mars <strong>2010</strong> en föreställning om ett ökat antal <strong>suicid</strong>, uppskattningsvis ett tiotal<br />
<strong>under</strong> <strong>år</strong>ets första månader. Allmänhet, vissa v<strong>år</strong>dgivare och media uppfattade att det var långt flera än<br />
vad som var vanligt i kommunen. Dessa händelser väckte en engagerad diskussion om vad det kunde<br />
bero på och vad man borde göra åt det. Kritiska frågor riktades mot olika myndigheter, bland annat<br />
mot psykiatrin, Trafikverket och medierna. Kritiken skärptes mot bakgrund <strong>av</strong> att Psykiatrin Halland<br />
sedan <strong>år</strong> 2008 har en nollvision för <strong>suicid</strong> och därför arbetat aktivt med <strong>suicid</strong>förebyggande<br />
verksamhet. I januari 2011 g<strong>av</strong> Psykiatrin Halland <strong>under</strong>tecknad Henrika Jormfeldt i uppdrag att<br />
utreda det inträffade. Utgångspunkten var föreställningen att det faktiskt inträffat ett stort antal <strong>suicid</strong>.<br />
Under studiens gång framstod det allt tydligare att en förstahandsfråga var om det faktiskt var så och<br />
om detta i så fall kan betraktas som ett <strong>suicid</strong>kluster. Först i andra hand kom frågor om vad denna<br />
utveckling i så fall kunde bero på och vad som bör göras för att förebygga en upprepning.<br />
Utredningens uppläggning och innehåll utformades <strong>av</strong> universitetslektor Henrika Jormfeldt, Sektionen<br />
för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad i samarbete med professor Jan Beskow, psykiater och<br />
<strong>suicid</strong>forskare, vice ordförande i Suicidprevention i Väst, SPiV, tidigare Västsvenska Nätverket för<br />
Suicidprevention, WNS.<br />
Utredningen visar framför allt på betydande brister i <strong>suicid</strong>preventionens infrastruktur <strong>av</strong>seende<br />
sammanställning <strong>av</strong> aktuell statistik och samordning <strong>av</strong> <strong>suicid</strong>preventiva insatser. Det behövs ett<br />
systematiskt utvecklingsarbete för att diagnostik och tidiga åtgärder mot misstänka <strong>suicid</strong>kluster skall<br />
bli möjliga.<br />
Stor tacksamhet riktas till alla engagerade personer samt till chefer i kommunen, närsjukv<strong>år</strong>den och i<br />
Psykiatrin Halland som medverkat i intervjuer och bidragit med information, vilket gjort<br />
<strong>under</strong>sökningen möjlig att genomföra. Ett stort tack riktas särskilt till närstående till personer som tagit<br />
sitt liv och som trots sin sv<strong>år</strong>a situation så generöst bidragit med sina erfarenheter.<br />
Falkenberg augusti 2011<br />
Anette Falkenroth Henrika Jormfeldt<br />
Uppdragsgivare Utredare<br />
2
Innehåll<br />
Förord .................................................................................................. 2<br />
Inledning.............................................................................................. 4<br />
Suicidalitet och <strong>suicid</strong>kluster ............................................................. 4<br />
Syfte och frågeställningar .................................................................. 5<br />
Metod ................................................................................................... 6<br />
Datainsamling ...................................................................................................................................... 6<br />
Databearbetning ................................................................................................................................... 6<br />
Resultat ................................................................................................ 6<br />
Händelseutveckling i <strong>Varberg</strong> första kvartalet <strong>2010</strong> ........................................................................... 6<br />
Statistik över <strong>suicid</strong> i Halland och i hela riket ..................................................................................... 7<br />
Information från Hallandspolisen ........................................................................................................ 8<br />
Information från hälso- och sjukv<strong>år</strong>d ................................................................................................ 11<br />
Information från myndigheter ........................................................................................................... 13<br />
Intervjuer med personer med egna erfarenheter <strong>av</strong> <strong>suicid</strong>alitet ......................................................... 15<br />
Intervjuer med närstående till sex <strong>suicid</strong>erade personer i <strong>Varberg</strong>.................................................... 17<br />
Diskussion.......................................................................................... 17<br />
Metoddiskussion ................................................................................................................................ 17<br />
Resultatdiskussion ............................................................................................................................. 17<br />
Slutsatser ........................................................................................... 20<br />
Fortsatt <strong>suicid</strong>prevention i <strong>Varberg</strong> och Halland .......................... 21<br />
Referenser ......................................................................................... 23<br />
3
Inledning<br />
Varje <strong>år</strong> beg<strong>år</strong> ca 1 500 personer självmord i Sverige, osäkra självmord inräknade<br />
(Socialstyrelsen, <strong>2010</strong>). Detta är 3 till 4 gånger så många som dör i trafiken. Ca 15 000<br />
personer gör <strong>suicid</strong>försök och ca 150 000 personer har allvarliga tankar på <strong>suicid</strong> varje <strong>år</strong>.<br />
Suicidalitet, d v s att tänka på <strong>suicid</strong>, att försöka ta sitt liv och att begå självmord är således ett<br />
angeläget samhällsproblem som medför stort lidande och stora individuella såväl som<br />
samhällsekonomiska förluster. Samhället kan med bevarad kostnadseffektivitet investera 18,7<br />
miljoner för varje enskilt förebyggt <strong>suicid</strong> om man använder samma principer som för att<br />
beräkna kostnadseffektivitet för förebyggande <strong>av</strong> dödsfall i trafiken (Räddningsverket,<br />
Nationellt centrum för lärande från olyckor [NCO], 2004). Suicid bör därför hanteras med<br />
samma engagemang och saklighet som andra stora samhällsproblem såsom psykisk sjukdom,<br />
missbruk och trafikolycksfall, d.v.s. med bästa möjliga metoder utifrån evidensbaserad<br />
kunskap samt kontinuerlig uppföljning och utvärdering i en ständig strävan att reducera<br />
antalet skador.<br />
Traditionellt bedrivs <strong>suicid</strong>prevention ur ett individperspektiv genom behandling <strong>av</strong><br />
bakomliggande psykiska störningar. Detta är dock inte tillräckligt. En humanistisk<br />
<strong>suicid</strong>prevention betraktar döden och sorgen som mänskliga levnadsvillkor. Den potentiella<br />
<strong>suicid</strong>aliteten ang<strong>år</strong> oss alla och det primära är inte att differentiera sjuka personer från friska<br />
(Petrov, <strong>2010</strong>). Ur ett befolkningsperspektiv har <strong>suicid</strong>handlingar mycket gemensamt med<br />
olyckshändelser (Beskow, <strong>2010</strong>). En befolkningsinriktad <strong>suicid</strong>prevention måste bedrivas på<br />
många olika arenor och med differentierade metoder (Clarke & Lester, 1989). Praktiska<br />
konsekvenser <strong>av</strong> detta perspektiv är bland annat förslaget om utvidgade händelseanalyser<br />
(Slutbetänkande <strong>av</strong> självmordspreventionsutredningen, <strong>2010</strong>) samt snabbare och mer<br />
samordnade utryckningar vid risk för <strong>suicid</strong> (Wibble, Melin & Petersson, <strong>2010</strong>).<br />
Ibland inträffar ansamlingar <strong>av</strong> <strong>suicid</strong> på ett begränsat område och <strong>under</strong> kort tid, så kallade<br />
kluster (Beskow, Sandegren, Thorslund & Ågren, 1999; Hawton & van Heeringen 2000;<br />
Wasserman & Wasserman, 2009). En viktig mekanism är modellinlärning <strong>av</strong> <strong>suicid</strong>al smitta<br />
genom personliga kontakter i små grupper samt via medier och internet. Det är en angelägen<br />
uppgift att tidigt sätta in <strong>suicid</strong>preventiva åtgärder mot sådana kluster och att följa WHO:s<br />
rekommendationer för hur man kommunicerar om <strong>suicid</strong> för att undvika att negativa<br />
influenser sprids vidare (WHO, 2000).<br />
Suicidalitet och <strong>suicid</strong>kluster<br />
Suicidalitet kan beaktas både ur ett individuellt och ur ett befolkningsperspektiv. En<br />
<strong>suicid</strong>nära människa kommunicerar ofta genom <strong>suicid</strong>ala meddelanden att hon befinner sig i<br />
en farlig situation med hög risk för <strong>suicid</strong>, vilket kan peka på brister i samhället. Detta blir<br />
ännu tydligare vid ansamlingar <strong>av</strong> <strong>suicid</strong>ala handlingar hos flera individer ungefär samtidigt.<br />
Suicid skall därför inte uppfattas enbart som ett privat eller individuellt problem utan som en<br />
4
form <strong>av</strong> mänsklig kommunikation, som också riktas till det omgivande samhället. Samhället<br />
bör fånga upp denna kommunikation och reagera på den.<br />
Suicidkluster är en ansamling <strong>av</strong> <strong>suicid</strong>, begränsad till tid, plats och metod (Hawton & van<br />
Heeringen 2000; Wasserman & Wasserman, 2009). Den bakomliggande mekanismen är<br />
modellinlärning <strong>av</strong> hur man utför ett <strong>suicid</strong>. Denna inlärning kan ske via medier, genom bilder<br />
och berättelser <strong>av</strong> idolers självmord eller genom en i medierna rapporterad hög frekvens<br />
självmord inom exempelvis en tunnelbana. Det kan också ske genom påverkan på nätet, som<br />
”paktsjälvmord”, eller direkt påverkan inom mindre grupper i en skola eller mer eller mindre<br />
slutna missbrukargrupper. Bakom ett enstaka <strong>suicid</strong> kan finnas många personer som intensivt<br />
tänker på och förbereder <strong>suicid</strong> samt även gör <strong>suicid</strong>försök. Ansamlingar <strong>av</strong> <strong>suicid</strong>alitet <strong>under</strong><br />
en begränsad tid har tidigare inträffat ibland annat Kiruna, Vetlanda och Alingsås. Inom<br />
populationsinriktad <strong>suicid</strong>prevention är det viktigt att tidigt identifiera sådana kluster och<br />
finna vägar att bryta trenden. För att upptäcka ett <strong>suicid</strong>kluster krävs en <strong>suicid</strong>preventiv<br />
infrastruktur som är inriktad på tidiga upptäckter. Kluster kan identifieras dels genom en<br />
statistiskt säkerställd ökning <strong>av</strong> antalet <strong>suicid</strong> lokalt inom en begränsad period men också<br />
genom identifierad modellinlärning.<br />
Syfte och frågeställningar<br />
Studien tar sin utgångspunkt i en spridd föreställning om ett ökat antal <strong>suicid</strong> i <strong>Varberg</strong> <strong>under</strong><br />
första kvartalet <strong>2010</strong>. Undersökningens övergripande syften var dels att fastställa innehåll och<br />
uppkomst <strong>av</strong> dessa föreställningar, om det statistiskt sett faktiskt förelåg en ökning <strong>av</strong> <strong>suicid</strong> i<br />
<strong>Varberg</strong> <strong>under</strong> <strong>2010</strong> och om det g<strong>år</strong> att påvisa ett samband mellan flera <strong>suicid</strong>, som skulle<br />
kunna tyda på en gemensam modellinlärning. Ytterligare ett syfte var att belysa hur man<br />
upptäcker ett kluster samt klusterpreventionens plats i ett lokalt förankrat<br />
<strong>suicid</strong>preventionsprogram.<br />
De specifika frågeställningar var:<br />
Hur ser de aktuella föreställningarna kring <strong>suicid</strong>en ut och hur kan man förstå deras<br />
uppkomst?<br />
Finns en statistiskt säkerställd ökning <strong>av</strong> antalet <strong>suicid</strong> i <strong>Varberg</strong> första kvartalet <strong>2010</strong>?<br />
Finns återkommande bakgrundsfaktorer i flera <strong>av</strong> fallen, till exempel ålder, kön,<br />
eventuell v<strong>år</strong>dkontakt eller relation till tågtrafik?<br />
Kan denna eventuella ansamling <strong>av</strong> <strong>suicid</strong> betecknas som ett kluster?<br />
Behövs en grundligare analys för att fastställa detta?<br />
Vilka praktiska rekommendationer för <strong>suicid</strong>prevention kan ges utifrån materialet?<br />
Kan utredning <strong>av</strong> misstänkta kluster vara ett konstruktivt sätt att vidareutveckla arbetet<br />
med <strong>suicid</strong>prevention?<br />
5
Metod<br />
Utredningen har en explorativ design, vilket innebär att intentionen är att förutsättningslöst<br />
<strong>under</strong>söka och förstå ett visst fenomen, i detta fall föreställningen om ett ovanligt stort antal<br />
<strong>suicid</strong> i <strong>Varberg</strong> <strong>under</strong> första kvartalet <strong>2010</strong>. Den bygger på data från Socialstyrelsens<br />
statistikregister, Trafikverkets statistik samt information från v<strong>år</strong>dgivare, verksamheter och<br />
personer som på olika sätt har kännedom om de <strong>suicid</strong>händelser som har inträffat i <strong>Varberg</strong><br />
<strong>under</strong> <strong>2010</strong>.<br />
Datainsamling<br />
Datainsamlingen genomfördes fr.o.m. mars t.o.m. juni 2011. Personer som har kännedom om<br />
<strong>suicid</strong>händelser i <strong>Varberg</strong> <strong>under</strong> <strong>2010</strong>, antingen utifrån sin professionella funktion eller utifrån<br />
personliga relationer, har tillfrågats om deltagande. Vid utredningens start intervjuades jag <strong>av</strong><br />
bland annat Hallandsekot och Hallands Nyheter. Lyssnare med erfarenheter <strong>av</strong> <strong>suicid</strong><br />
uppmanades då att kontakta mig för att bidra till utredningen med sina erfarenheter. Ett tiotal<br />
personer med egna erfarenheter hörde <strong>av</strong> sig och var villiga att dela med sig <strong>av</strong> sina<br />
erfarenheter. Personer som bidragit med sina personliga erfarenheter har således på eget<br />
initiativ kontaktat utredaren. De intervjuade personerna har informerats om utredningens syfte<br />
och upplägg, därefter har de givit sitt skriftliga informerade samtycke. Intervjuer och samtal<br />
har skett via personliga möten eller via telefon.<br />
Databearbetning<br />
Insamlat statistiskt material från olika källor har sammanställts i tabeller. Information och<br />
problemställningar som framkom i de tidiga intervjuerna har använts som grund för<br />
uppdaterade frågeställningar i efterföljande intervjuer som ett led i bearbetningen <strong>av</strong> data.<br />
Intervjuer med informanter har transkriberats och återges som kondenserade referat.<br />
Resultat<br />
Händelseutveckling i <strong>Varberg</strong> första kvartalet <strong>2010</strong><br />
En torsdagskväll den 5 februari <strong>2010</strong> försvann en ung man i övre ton<strong>år</strong>en på väg från en krog<br />
i <strong>Varberg</strong>. Han var på väg hem till sin syster men kom aldrig fram. Den 31 mars när isen gått<br />
upp hittades han i vattnet och det är fortfarande oklart vad som hänt. Hans försvinnande har<br />
engagerat många <strong>Varberg</strong>sbor och beskrivs som starten på den ökning <strong>av</strong> <strong>suicid</strong> som drabbade<br />
<strong>Varberg</strong> <strong>under</strong> <strong>2010</strong>. Under denna period märkte också personalen på Sjukhuskyrkan vid<br />
<strong>Varberg</strong>s sjukhus ett ökat antal <strong>suicid</strong> jämfört med det normala, uppskattningsvis ett tiotal.<br />
Det blev många ofta långa hembesök i samband med dödsbuden. De arrangerade också<br />
samtalsgrupper för de efterlevande. Dessa händelser rapporterades i Hallands Nyheter i en<br />
6
artikelserie som startade i mars <strong>2010</strong>. Enligt denna hade polisen emellertid endast kännedom<br />
om fyra <strong>suicid</strong> och inom psykiatrin hade man inte noterat någon uppgång.<br />
Föreställningarna om ett ovanligt stort antal <strong>suicid</strong> väckte frågor kring vad ökningen kunde<br />
bero på, vilken åldersgrupp som var mest drabbad, liksom vilket ansvar de olika<br />
myndigheterna i kommunen så som exempelvis skola, psykiatri, övrig hälso- och sjukv<strong>år</strong>d,<br />
socialförvaltning, arbetsförmedling och försäkringskassa samt medier kunde ha i det som<br />
skedde. Trafikverkets ansvar aktualiserades för de fall som varit relaterade till tågtrafiken.<br />
Kritik uttrycktes mot en h<strong>år</strong>t ekonomiskt pressad v<strong>år</strong>d som förskriver alltmer mediciner och<br />
erbjuder mindre möjligheter till samtal och personlig kontakt. Det fanns också oklarheter<br />
kring vilken myndighet som hade ansvar för att utreda händelseutvecklingen och var den mest<br />
tillförlitliga övergripande informationen om de <strong>suicid</strong> som skett stod att finna. Flera <strong>av</strong><br />
intervjuade personer har bekräftat föreställningen om ett ökat antal <strong>suicid</strong> i <strong>Varberg</strong> <strong>under</strong> den<br />
aktuella tiden.<br />
<strong>Varberg</strong> är en <strong>av</strong> Hallands sex kommuner och har ca 57 500 invånare, en befolkning som ökar<br />
stadigt. För <strong>Varberg</strong>s innevånare är det naturligtvis <strong>av</strong> stor vikt att få klarhet i ifall det<br />
verkligen har förelegat ett <strong>suicid</strong>kluster. Var det en statistisk ökning <strong>av</strong> <strong>suicid</strong> i <strong>Varberg</strong> och<br />
vad kunde den i så fall bero på? Det fanns uppenbarligen ett behov <strong>av</strong> att få en närmare<br />
belysning <strong>av</strong> dessa händelser för att kunna dra konstruktiva slutsatser för vidare utveckling <strong>av</strong><br />
<strong>suicid</strong>prevention i <strong>Varberg</strong> och i Region Halland. Detta gjorde att Psykiatrin Halland tog<br />
initiativ till denna utredning.<br />
Statistik över <strong>suicid</strong> i Halland och i hela riket<br />
Socialstyrelsens dödsorsaksstatistik publiceras med två <strong>år</strong>s fördröjning, vilket innebär att<br />
säkra fakta kring ett misstänkt <strong>suicid</strong>klusters omfattning finns tillgängliga först två <strong>år</strong> senare.<br />
Detta kan jämföras med att Trafikverket redan den tredje januari 2011 redovisade preliminära<br />
statistikuppgifter <strong>av</strong>seende döda i trafiken för <strong>2010</strong>. Siffror för enskilda kommuner finns inte i<br />
den officiella dödsorsaksstatistiken men kan tas fram speciellt.<br />
Antalet <strong>suicid</strong> i Halland mellan <strong>år</strong>en 2001 och 2009 varierar mellan 30 och 43 med en ökande<br />
trend <strong>under</strong> 2008 och 2009. En jämförelse <strong>av</strong> <strong>suicid</strong>talen mellan Halland och riket fr.o.m.<br />
2001 t.o.m. 2009 visar att förekomsten <strong>av</strong> <strong>suicid</strong> i Halland i någon mån överstiger<br />
förekomsten <strong>av</strong> <strong>suicid</strong> i riket fr.o.m. 2007 och framåt <strong>av</strong>seende alla åldrar (tabell 1). I absoluta<br />
tal är det ungefär lika många <strong>suicid</strong> i Halland <strong>år</strong> 2001 och 2009. År 2006 visar periodens<br />
lägsta antal.<br />
Tabell 1.<br />
Antal döda i <strong>av</strong>siktligt självdestruktiv handling (självmord), alla åldrar, i Halland och i riket 2001- 2009<br />
Region Kön 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009<br />
Riket Totalt 1196 1180 1108 1154 1219 1196 1126 1170 1240<br />
Halland Totalt 42 32 42 34 38 30 36 44 43<br />
7
Antal döda per 100 000 i <strong>av</strong>siktligt självdestruktiv handling, alla åldrar, i Halland och i riket 2001- 2009<br />
Region Kön 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009<br />
Riket Män 18,92 19,47 17,42 18,69 18,65 18,13 17,62 18,65 19,17<br />
Riket Kvinnor 8,07 7,04 7,35 7,07 8,43 8,28 7,95 6,79 7,55<br />
Riket Totalt 13,44 13,9 12,34 12,83 13,5 13,17 12,3 12,69 13,33<br />
Halland Män 18,25 17,33 21,45 16,36 14,2 15,4 16,64 22,69 23,15<br />
Halland Kvinnor 12,24 5,7 8,48 7,74 12,56 5,53 8,22 7,47 6,06<br />
Halland Totalt 15,22 11,48 14,92 12,03 13,34 10,43 12,4 15.04 14,56<br />
Socialstyrelsens statistikdatabas 2011-04-24<br />
Antalet <strong>suicid</strong> i Halland mellan <strong>år</strong>en 2001 och 2009 för personer i åldrarna mellan 15 och 24<br />
<strong>år</strong> varierar mellan ett och nio. En jämförelse mellan Halland och riket <strong>av</strong>seende<br />
självmordsstatistik för personer mellan 15 och 24 <strong>år</strong> visar att <strong>suicid</strong>talen i Halland ligger<br />
måttligt över <strong>suicid</strong>talen i riket som helhet <strong>år</strong> 2006 och något högre <strong>år</strong> 2007 medan<br />
<strong>suicid</strong>frekvensen i Halland är mycket högre än i riket <strong>under</strong> <strong>år</strong>en 2005 och 2008 men att<br />
denna siffra sjunkit <strong>år</strong> 2009 (tabell 2).<br />
Tabell 2.<br />
Antal döda i <strong>av</strong>siktligt självdestruktiv handling (självmord), ålder 15-24 <strong>år</strong>, i Halland och i riket 2001- 2009<br />
Region Kön 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009<br />
Riket Totalt 77 101 95 122 104 124 104 136 134<br />
Halland Totalt 1 3 9 3 6 4 5 8 3<br />
Antal döda per 100 000 i <strong>av</strong>siktligt självdestruktiv handling, ålder 15-24, <strong>år</strong> i Halland och i riket 2001- 2009<br />
Region Kön 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009<br />
Riket Totalt 7,47 9,62 8,85 11,24 9,35 10,84 8,82 11,25 10,86<br />
Halland Totalt 3,15 9,22 26,87 8,83 17,17 11,08 13,43 20,9 7,63<br />
Socialstyrelsens statistikdatabas 2011-04-24<br />
Information från Hallandspolisen<br />
I brist på nationella data kan polisens klassificering <strong>av</strong> säkerställda <strong>suicid</strong> (brottskod 6001)<br />
vara en möjlighet. Ett problem är att polisens diagnostik <strong>av</strong> <strong>suicid</strong> (brottskod 6001) syftar till<br />
att <strong>av</strong>föra <strong>suicid</strong> från brottsutredning. Syftet är således inte att åstadkomma en så riktig<br />
<strong>suicid</strong>statistik som möjligt. Flera dödsfall som sannolikt är <strong>suicid</strong> klassificeras också <strong>under</strong><br />
andra kodnummer.<br />
Antalet säkerställda <strong>suicid</strong><br />
Under 2009 rubricerades 31 ärenden i polisens arkiv som säkerställda <strong>suicid</strong> (brottskod 6001)<br />
i hela Halland och samma siffra för <strong>2010</strong> var 26 ärenden. Under 2008 var antalet säkerställda<br />
<strong>suicid</strong> (brottsskod 6001) åtta i <strong>Varberg</strong>, 2009 var samma antal fyra, och <strong>under</strong> <strong>2010</strong> var antalet<br />
säkerställda <strong>suicid</strong> i <strong>Varberg</strong> åtta, enligt polisens arkiv (Tabell 3).<br />
8
Tabell 3. Fördelning <strong>av</strong> ärenden som rubricerats som säkerställda <strong>suicid</strong> (6001) i Halland <strong>under</strong> 2009 och <strong>2010</strong><br />
Kommun 2009 <strong>2010</strong><br />
Hylte 1 0<br />
Laholm 2 2<br />
Falkenberg 5 4<br />
Kungsbacka 9 4<br />
Halmstad 10 8<br />
<strong>Varberg</strong> 4 8<br />
Totalt 31 26<br />
Hallandspolisens arkiv 2011-04-26<br />
Sannolikt antal <strong>suicid</strong><br />
Hallandspolisens arkiv visar att <strong>suicid</strong>frekvensen i Hallands kommuner varierar från <strong>år</strong> till <strong>år</strong><br />
och att det finns sv<strong>år</strong>igheter att skilja <strong>suicid</strong> från i första hand, drunkning (brottskod 6002) och<br />
övriga dödsfall utan misstanke om brott (brottskod 6004), samt vållande till annans död i<br />
samband med arbetsolycka – övriga fall (brottskod 0392). Sv<strong>år</strong>igheterna med att i efterhand få<br />
klarhet i händelseförloppet medför att det finns ett mörkertal utöver de ärenden som rubriceras<br />
som säkerställda <strong>suicid</strong>. De personer som har varit mantalsskrivna i <strong>Varberg</strong> men begått<br />
självmord i en annan kommun finns inte heller med i Hallandspolisens registrerade självmord.<br />
En mer ingående analys <strong>av</strong> information från polisens arkiv i <strong>Varberg</strong> <strong>av</strong>seende <strong>suicid</strong><br />
(brottskod 6001), övriga dödsfall utan misstanke om brott (brottskod 6004), samt vållande till<br />
annans död i samband med arbetsolycka – övriga fall (brottskod 0392) visar att gruppen som<br />
med största sannolikhet tagit sitt liv är större än de åtta som registrerats som säkerställda<br />
<strong>suicid</strong> (brottskod 6001) <strong>under</strong> <strong>2010</strong>, nämligen 13 personer där den största urskiljbara<br />
<strong>under</strong>gruppen är kvinnor födda på 50- och 60-talen (Tabell 4). Av de <strong>suicid</strong> som registrerats<br />
<strong>under</strong> <strong>2010</strong> inträffade fem <strong>under</strong> det första kvartalet, tre vardera <strong>under</strong> det andra och tredje<br />
kvartalet samt två <strong>suicid</strong> <strong>under</strong> det sista kvartalet <strong>2010</strong>.<br />
Tabell 4. Säkra och osäkra <strong>suicid</strong> i <strong>Varberg</strong> <strong>under</strong> <strong>2010</strong> fördelat <strong>av</strong>seende ålder, kön och v<strong>år</strong>dkontakt (n= 13)<br />
Ålder Kvinnor Män V<strong>år</strong>dcentral Psykiatri<br />
20-30 0 3<br />
30-40 0 0<br />
40-50 5 0 2<br />
50-60 1 1 1 3<br />
60-70 1 1 1 1<br />
70-80 0 1 1<br />
Hallandspolisens arkiv 2011-04-26<br />
Den information som inhämtats från polisens arkiv i <strong>Varberg</strong> visar också att det vanligaste<br />
tillvägagångssättet att ta sitt liv var genom hängning i det egna hemmet (tabell 5).<br />
9
Tabell 5. Fördelning <strong>av</strong>seende tillvägagångssätt vid fullbordade <strong>suicid</strong> i <strong>Varberg</strong> <strong>under</strong> <strong>2010</strong> (n= 13)<br />
Tillvägagångssätt Kvinnor Män<br />
Hängning i hemmet 4 1<br />
Överkörd <strong>av</strong> tåget 1 3<br />
Skjutning i hemmet 0 2<br />
Drunkning/läkemedelsförgiftning 2 0<br />
Totalt 7 6<br />
Hallandspolisens arkiv 2011-04-26<br />
Genom intervjuer identifierades ytterligare tre <strong>suicid</strong>, dels den försvunna unga man som<br />
inledde resultatdelen, dels ytterligare två unga män från <strong>Varberg</strong> som begått <strong>suicid</strong> i Göteborg<br />
var<strong>av</strong> den ena befann sig på permission från psykiatrisk heldygnsv<strong>år</strong>d i <strong>Varberg</strong>. Totalt blir<br />
det således 16 <strong>suicid</strong> <strong>under</strong> <strong>år</strong> <strong>2010</strong>, var<strong>av</strong> minst sex <strong>under</strong> första kvartalet.<br />
Psykofarmaka<br />
Under utredningen har personer som bidragit med information reflekterat över frågor kring<br />
psykofarmakas roll för uppkomst <strong>av</strong> <strong>suicid</strong>. Utifrån dessa frågeställningar genomfördes en<br />
jämförelse mellan Halland och riket i övrigt <strong>under</strong> 2008 och <strong>2010</strong> <strong>av</strong>seende användning <strong>av</strong><br />
psykofarmaka (Socialstyrelsens statistikdatabas över läkemedelsstatistik 2006–<strong>2010</strong>). Statistik<br />
över personer i alla åldrar visar att användning både <strong>av</strong> antipsykotisk medicin och <strong>av</strong><br />
antidepressiv medicin i Halland statistiskt har större omfattning än användningen <strong>av</strong> dessa<br />
mediciner i riket i övrigt. Användningen <strong>av</strong> psykofarmaka har också ökat mer i Halland än i<br />
riket i övrigt mellan 2008 och <strong>2010</strong>. Användningen <strong>av</strong> antidepressiva mediciner har ökat mest<br />
(Tabell 6).<br />
Tabell 6. Personer per 1000 invånare i riket och i Halland, alla åldrar <strong>av</strong>seende användning <strong>av</strong>:<br />
Antipsykotisk medicinering Antidepressiv medicinering<br />
Region Kön 2008 <strong>2010</strong> Skillnad Region Kön 2008 <strong>2010</strong> Skillnad<br />
Riket Män 84,9 85,5 +0,6 Riket Män 59,8 62,8 +3,0<br />
Riket kvinnor 145,7 145,5 -0,2 Riket Kvinnor 110,1 111,7 +1,6<br />
Riket Totalt 115,4 115,6 +0,2 Riket Totalt 85,1 87,4 +2,3<br />
Halland Män 85,7 87,5 +1,8 Halland Män 61,7 65,3 +3,6<br />
Halland Kvinnor 147,7 148,9 +1,2 Halland Kvinnor 111,5 113,7 +2,2<br />
Halland Totalt 116,9 118,4 +1,5 Halland Totalt 86,8 89,6 +2,8<br />
Socialstyrelsens statistikdatabas 2011-04-24<br />
Den information som inhämtats från rättsmedicinsk <strong>under</strong>ökning i polisens arkiv i <strong>Varberg</strong><br />
visar att totalt sex <strong>av</strong> de 13 personer som begått självmord var påverkade <strong>av</strong> alkohol vid<br />
händelsen och att nio personer hade läkemedel i kroppen. I de fall då kombinationen alkohol<br />
och läkemedel förmodas vara dödsorsaken och då läkemedelsdosen är <strong>av</strong>sevärt högre än<br />
10
normal ordination redovisas detta i tabellen. Tre <strong>av</strong> de 13 personerna var varken påverkade <strong>av</strong><br />
alkohol eller <strong>av</strong> läkemedel då <strong>suicid</strong>iet begicks (tabell 7).<br />
Tabell 7. Läkemedel i kroppen vid fullbordade <strong>suicid</strong> i <strong>Varberg</strong> <strong>under</strong> <strong>2010</strong> fördelat på preparat (n= 9)<br />
Läkemedel Totalt 9<br />
Alimemazin (Theralen) 2<br />
Citaloprom (Cipramil) 3<br />
Dextropropoxifen 1*<br />
Diazepam 1<br />
Mirtazapin (Remeron) 3<br />
Oxazepam (Sobril) 1<br />
Propiomazin (Prop<strong>av</strong>an) 2<br />
Valafaxin (Efexor) 1<br />
Zopiklon 3 (1**)<br />
Hallandspolisens arkiv 2011-04-26, *(kombination etanol), **(hög dos)<br />
Information från hälso- och sjukv<strong>år</strong>d<br />
Den 1 februari 2006 trädde den senaste lex Maria-föreskriften <strong>av</strong>seende anmälan om<br />
självmord till Socialstyrelsen i kraft. Minst 40 procent <strong>av</strong> alla som begått självmord har haft<br />
kontakt med hälso- och sjukv<strong>år</strong>den <strong>under</strong> de fyra senaste veckorna före dödsfallet<br />
(Socialstyrelsen, 2007). Siffran kan dock antas vara betydligt högre än 40 procent<br />
(Socialstyrelsen, <strong>2010</strong>). Vetenskapliga studier visar att 70–90 procent <strong>av</strong> dem som tar livet <strong>av</strong><br />
sig har haft kontakt med hälso- och sjukv<strong>år</strong>den inom sex månader före händelsen.<br />
Ambulanssjukv<strong>år</strong>den<br />
Ambulanssjukv<strong>år</strong>den för statistik över alla ärenden och de <strong>suicid</strong>relaterade ärenden som<br />
ambulanssjukv<strong>år</strong>den hanterar bedöms och dokumenteras utifrån ärendets art. De<br />
<strong>suicid</strong>ärenden som ambulanssjukv<strong>år</strong>den oftast hanterar benämns antingen ”intoxikation” eller<br />
”förgiftning med alkohol och läkemedel”. Antalet ärenden med dessa beteckningar som<br />
ambulanssjukv<strong>år</strong>den hanterade var 105 till antalet <strong>under</strong> <strong>år</strong> 2008, 96 <strong>under</strong> <strong>år</strong> 2009 och 132<br />
<strong>under</strong> <strong>år</strong> <strong>2010</strong>. Ambulanssjukv<strong>år</strong>dens statistik visar inte vilka ärenden som hade dödlig<br />
utgång.<br />
11
Vuxenpsykiatrin i <strong>Varberg</strong><br />
Vuxenpsykiatrin har anmält sex <strong>suicid</strong> enligt lex Maria <strong>under</strong> <strong>2010</strong> var<strong>av</strong> ett <strong>under</strong> första<br />
kvartalet. En speciellt tillsatt styrgrupp sammansatt <strong>av</strong> representanter från socialtjänst,<br />
arbetsförmedling, försäkringskassa och närsjukv<strong>år</strong>d har tidigare analyserat de självmord som<br />
skett <strong>under</strong> <strong>2010</strong>. Vuxenpsykiatrins representant från denna styrgrupp beskriver att denna<br />
grupp reflekterat över vilken betydelse exempelvis personalomsättning på läkarsidan vid den<br />
vuxenpsykiatriska öppenv<strong>år</strong>dsmottagningen i <strong>Varberg</strong> <strong>under</strong> <strong>2010</strong> kan ha haft. Gruppen<br />
bedömde att få <strong>av</strong> dem som tagit sitt liv i <strong>Varberg</strong> <strong>under</strong> <strong>2010</strong> varit i kontakt med psykiatrin<br />
och att problem att komma in på arbetsmarknaden kan ha varit en bidragande faktor i en del<br />
<strong>av</strong> fallen. Den mediala uppmärksamheten kring den unge man som försvann i början <strong>av</strong><br />
februari <strong>2010</strong> och senare hittades drunknad beskrevs som en betydelsefull faktor för<br />
utvecklingen.<br />
Närsjukv<strong>år</strong>den i <strong>Varberg</strong><br />
En person <strong>av</strong> de som <strong>suicid</strong>erat i <strong>Varberg</strong> <strong>under</strong> <strong>2010</strong> hade haft kontakt med närsjukv<strong>år</strong>den i<br />
<strong>Varberg</strong>. En representant för närsjukv<strong>år</strong>den i <strong>Varberg</strong> beskriver sin reflektion att två <strong>av</strong> de<br />
personer som senare <strong>suicid</strong>erat i <strong>Varberg</strong> <strong>under</strong> <strong>2010</strong> uppvisat ökad rädsla och en överdrivet<br />
misstänksam tolkning <strong>av</strong> omvärlden. Andra människor har, <strong>av</strong> de två personer som senare<br />
<strong>suicid</strong>erade, uppfattats som hotfulla. Detta trots att de båda personerna hade stora olikheter i<br />
den grundproblematik de besvärats <strong>av</strong> tidigare. Tillståndet skulle kunna liknas vid paranoida<br />
drag. Sv<strong>år</strong>igheten beskrivs vara att <strong>av</strong>göra ifall det är ”vanlig depression” eller om tillståndet<br />
innebär en pre-psykotisk ångest och därmed ökad risk för <strong>suicid</strong>handlingar. En riskfaktor som<br />
beskrivs är att ta efter andra, modellinlärning. Exempelvis blev en person överkörd <strong>av</strong> tåget på<br />
precis samma ställe som en annan person blivit några veckor tidigare. Det hela beskrivs som<br />
en exakt upprepning <strong>av</strong> det som hänt tidigare. Personen parkerade på samma ställe och gjorde<br />
exakt likadant. Andra riskfaktorer som beskrivs är exempelvis bipolär sjukdom och<br />
missbruksproblematik. En viktig del i arbetet med <strong>suicid</strong>prevention för dessa patienter<br />
beskrivs vara att alltid genomföra och dokumentera riskbedömning samt hitta former för att<br />
ge personal stöd efter att en patient har <strong>suicid</strong>erat.<br />
Veddige v<strong>år</strong>dcentral<br />
En person <strong>av</strong> dem som <strong>suicid</strong>erat i <strong>Varberg</strong> <strong>under</strong> <strong>2010</strong> hade haft kontakt med Veddige<br />
v<strong>år</strong>dcentral. En representant för v<strong>år</strong>dcentralen beskriver att en hel del <strong>suicid</strong> är helt oväntade<br />
och att riskfaktorer som ärftlighet och kroppslig sjukdom gör att det är viktigt med noggrann<br />
<strong>suicid</strong>bedömning med skattningsskalor som fångar upp kända riskfaktorer. Att det inte finns<br />
någon enkel sanning som helt förklarar vad <strong>suicid</strong> beror på eller vad som ska göras betonas.<br />
Vikten <strong>av</strong> bra samverkan, tät uppföljning och att inte bara erbjuda medicinering <strong>under</strong>stryks.<br />
Likaså beskrivs vikten <strong>av</strong> att involvera anhöriga <strong>under</strong> förutsättning att man f<strong>år</strong> patientens<br />
tillstånd att göra det. Om v<strong>år</strong>dcentralen inte själv klarar att hantera en komplex<br />
<strong>suicid</strong>problematik kontaktas psykiatrin och samverkan med psykiatrin beskrivs som<br />
tillfredställande.<br />
12
Neptunuskliniken<br />
Neptunus v<strong>år</strong>dcentral hade haft kontakt med två <strong>av</strong> de personer som <strong>suicid</strong>erat och ytterligare<br />
två personer som <strong>suicid</strong>erat var listade på Neptunus v<strong>år</strong>dcentral. En representant från<br />
Neptunuskliniken konstaterar att dagens samhälle medför stora påfrestningar med höga kr<strong>av</strong>,<br />
främst på ungdomar och yngre vuxna, både från omgivningen och från individerna själva. En<br />
inte försumbar faktor i sammanhanget beskrivs vara mediernas fokusering på självmord med<br />
risk för smittspridning <strong>av</strong> <strong>suicid</strong>alt beteende. Även Facebook uppfattas leda till stor<br />
uppmärksamhet <strong>av</strong>seende <strong>suicid</strong> från omgivningen vilket kan påverka ungdomars beteende på<br />
ett negativt sätt. Den förmodade ökning <strong>av</strong> <strong>suicid</strong> som setts i <strong>Varberg</strong> <strong>under</strong> <strong>2010</strong> uppfattas<br />
som ett kluster innehållande främst yngre personer. Nu när mediebevakningen lugnat ner sig<br />
uppfattas antalet <strong>suicid</strong> ha sjunkit igen. Vaksamheten och beredskapen i samhället som helhet<br />
och inte minst inom v<strong>år</strong>den beskrivs som förbättrad idag på grund <strong>av</strong> att problematiken<br />
uppmärksammats.<br />
Sjukhuskyrkan i <strong>Varberg</strong><br />
Personal från sjukhuskyrkan i <strong>Varberg</strong> beskriver att deras uppfattning är att det förmodade<br />
<strong>suicid</strong>klustret <strong>under</strong> <strong>2010</strong> skiljer sig från den vanliga trenden genom att det är en ökande andel<br />
kvinnor med barn, fyra personer, som tagit sitt liv jämfört med tidigare då det övervägande<br />
varit män. Vid intervjun framkommer att det uppfattas som vanligt förekommande att den<br />
<strong>suicid</strong>erade personen före <strong>suicid</strong>et besökt v<strong>år</strong>dcentral och fått medicinering mot depression<br />
eller ångest liksom att anhöriga till den <strong>av</strong>lidna har upplevt att de inte fått tillräcklig<br />
information om hur medicinen verkar. Personal från sjukhuskyrkan uttrycker vikten <strong>av</strong> att<br />
man som patient efter ett <strong>suicid</strong>försök erbjuds samtal utifrån sin personliga situation och sina<br />
egna behov då man är inskriven på psykiatrisk heldygnsv<strong>år</strong>d enligt lagen om psykiatrisk<br />
tvångsv<strong>år</strong>d (LPT). Deras erfarenhet är att samtal vid psykiatrisk heldygnsv<strong>år</strong>d i huvudsak<br />
genomförs i diagnostiskt syfte. Personal från sjukhuskyrkan betonar att samtal är viktigt i<br />
samband med somatisk sjukdom, depressiva symtom och ångestproblematik. Stöd och<br />
utbildning för läkarna efterfrågas i syfte att stärka deras förmåga att härbärgera och möta<br />
sv<strong>år</strong>a känslor hos de personer som söker hjälp.<br />
Information från myndigheter<br />
SOS Alarm<br />
En representant från SOS Alarm hänvisar till statistik från rättsmedicinska <strong>av</strong>delningen i Lund<br />
där 34 självmord registrerats i Halland 2009. Dessa siffror kan jämföras med Hallandspolisens<br />
arkiv där endast 31 självmord i Halland finns registrerade <strong>under</strong> 2009 och med<br />
Socialstyrelsens dödsorsaksstatistik där inte mindre än 43 självmord i Halland finns<br />
registrerade samma <strong>år</strong>. Antalet självmord i Halland för <strong>2010</strong> är 26 både enligt rättsmedicinska<br />
<strong>av</strong>delningen i Lund och i Hallandspolisens register. Socialstyrelsens statistik för <strong>2010</strong> finns<br />
ännu inte tillgänglig.<br />
13
Information från Räddningstjänsten<br />
En representant från Räddningstjänsten i <strong>Varberg</strong> beskriver att insatser vid <strong>suicid</strong> inte är en<br />
stor del <strong>av</strong> deras verksamhet, de medverkar inte i krisstöd till exempelvis närstående vid<br />
<strong>suicid</strong>. Samarbetet med polis, ambulans, Posom-grupp och Region Halland beskrivs allmänt<br />
som välfungerande, men man ser att Räddningstjänsten har behov <strong>av</strong> utbildning för att stärka<br />
sin kompetens vid exempelvis akuta förhandlingssituationer och välkomnar en ny<br />
samverkansmodell som med fördel kan hämta inspiration från det arbete som utvecklats i<br />
Jönköping, och som brukar benämnas ”Jönköpingsmodellen”.<br />
Socialförvaltningen i <strong>Varberg</strong><br />
Från <strong>Varberg</strong>s kommun informeras att de som kommer i kontakt med socialförvaltningen och<br />
är över 18 <strong>år</strong> antingen är i behov <strong>av</strong> försörjningsstöd eller <strong>av</strong> missbruksv<strong>år</strong>d. Inledningsvis<br />
finns ingen information om att någon inom kommunens verksamhet tagit sitt liv <strong>under</strong> <strong>2010</strong><br />
men efter förfrågan i kommunens verksamheter via e-post framkommer information om att en<br />
man 29 <strong>år</strong>, utan barn, med missbruksproblematik tagit livet <strong>av</strong> sig. Via intervjuer och<br />
psykiatrins registrerade lex Maria-anmälningar framkommer att en kvinna boende på ett <strong>av</strong><br />
kommunens boenden med särskild service tagit livet <strong>av</strong> sig.<br />
Trafikverket<br />
Under <strong>2010</strong> rapporterades fyra fall <strong>av</strong> järnvägs<strong>suicid</strong> i <strong>Varberg</strong>, där alla omkom och trolig<br />
orsak var <strong>suicid</strong>. Under 2008 rapporterades inga järnvägsrelaterade dödsfall men tre tillbud,<br />
<strong>under</strong> 2009 rapporterades inga dödsfall och inga tillbud. Under <strong>2010</strong> rapporterades inga<br />
tillbud utöver de fyra dödsfallen. Hur siffrorna skiljer sig från övriga Sverige är sv<strong>år</strong>t att uttala<br />
sig om eftersom statistiken finns tillgänglig först flera <strong>år</strong> efteråt. Av de <strong>suicid</strong> som var<br />
relaterade till tågtrafiken <strong>2010</strong> inträffade tre <strong>av</strong> fyra inom en sträcka på några hundra meter.<br />
Trafikverket har reagerat på detta genom att röja utmed banan för att sikten ska bli bättre.<br />
Antalet händelser är ur statistiskt perspektiv mycket litet och det är därför omöjligt att dra för<br />
långtgående slutsatser om en eventuellt ökande trend. Det rör sig om fyra eller inga händelser.<br />
Att det skett tre händelser på ungefär samma plats <strong>under</strong> kort tid är anmärkningsvärt samtidigt<br />
som det ofta är så på mindre orter att många har kännedom om vad som sker, vilket kan<br />
influera och utlösa flera liknade handlingar. Hittills 2011 finns bara ett noterat tillbud i mars<br />
om att "Resenärer genar ofta över sp<strong>år</strong>et".<br />
Enligt personlig kommunikation med Jan Beskow 2011-07-27, påg<strong>år</strong> för närvarande inom<br />
Trafikverket dels en utredning om <strong>suicid</strong>prevention inom Trafikverkets ansvarsområde, i<br />
första hand järnvägstrafiken, dels en utredning om diagnostik och klassifikation <strong>av</strong> <strong>suicid</strong> för<br />
att kunna skilja <strong>suicid</strong> från andra dödsolyckor, främst inom vägtrafiken. Båda kommer att<br />
publiceras som rapporter i Trafikverkets rapportserie.<br />
14
Intervjuer med personer med egna erfarenheter <strong>av</strong> <strong>suicid</strong>alitet<br />
Intresseföreningen för bipolär sjukdom (IBIS)<br />
En representant påtalar att v<strong>år</strong>den har ett stort ansvar och att utredningen därför bör fokusera<br />
på v<strong>år</strong>dens insatser och hur de kan vidareutvecklas. Nära kontakt och kontinuitet mellan<br />
patient och behandlare samt öppenhet och samverkan mellan olika v<strong>år</strong>dgivare är <strong>av</strong>görande<br />
för ett fullgott resultat. Vikten <strong>av</strong> tillgänglighet även nattetid liksom korrekta bedömningar<br />
påtalas. IBIS menar att det är långt mer kostnadseffektivt att tillgodose medborgares behov i<br />
ett tidigt skede eftersom kostnaderna blir större när problematiken med tiden försv<strong>år</strong>as på<br />
grund <strong>av</strong> utebliven adekvat v<strong>år</strong>d. Det är viktigt att personal har kompetens och erfarenhet så<br />
att de först<strong>år</strong> att patienter inte vill personal något illa utan att patienter i de i de fall de<br />
uppträder hotfullt eller våldsamt har en ohanterlig problematik inom sig som de behöver<br />
professionell hjälp med.<br />
Krisstöd i Halland<br />
Gunilla Axman driver i dag Krisstöd i Halland och arbetar med utbildning, föreläsningar och<br />
krissamtal i Praktisk krishantering. Krisstöd i Halland vänder sig till företag, organisationer<br />
och privatpersoner. Gunilla berättar att hon själv miste sin dotter i en diskoteksbrand i<br />
Göteborg 1998 och i samband med detta hamnade i kris, tappade minnet, fick olika symtom<br />
och mådde mycket dåligt. Det stöd samhället inledningsvis erbjöd var 10 dagars<br />
sjukskrivning, ingen information om vilka symtom en krisreaktion kan ge och att dessa är<br />
normala rektioner vid en kris. Det var inte bara sorgen och saknaden som var sv<strong>år</strong>, hon<br />
drabbades dessutom <strong>av</strong> symtom som t.ex. att inte komma ihåg saker och ting, att ha sv<strong>år</strong>t att<br />
ta in information och att bara kunna göra en sak i taget. Hon trodde att hon hade fått<br />
hjärntumör eller blivit dement och genomgick därför <strong>under</strong>sökningar <strong>av</strong> hjärnan. Det var först<br />
när hon träffade Regina Birkehorn, författare och krisexpert, som hon fick tillräcklig kunskap<br />
för att förstå att detta var normala reaktioner i en kris. Idag använder hon sig <strong>av</strong> sin erfarenhet<br />
och sin utbildning som certifierad krishanterare för att hjälpa och utbilda människor, företag<br />
och organisationer i Praktisk krishantering. Hon menar att kunskapen om krisreaktioner och<br />
krisprocessen samt vilket stöd som behövs är bristfälligt i samhället. Kunskapsbristen behöver<br />
bearbetas både utifrån ett <strong>suicid</strong>preventionsperspektiv, ett patientsäkerhetsperspektiv och ur<br />
ett kompetensutvecklingsperspektiv. Medicinering är inte en optimal krisbearbetning och<br />
exempelvis samtal med präster passar inte alla, därför behöver kunskapen finnas i sjukv<strong>år</strong>den.<br />
En <strong>av</strong>stannad krisbearbetning kan leda till mång<strong>år</strong>ig funktionsnedsättning med stort lidande<br />
och stora kostnader för både individ och samhälle. Samhället sparar pengar på att förebygga<br />
att krisreaktioner blir kroniska genom att <strong>under</strong>stödja krisbearbetning och återhämtning så att<br />
personen kan bygga upp sitt liv på nytt.<br />
Bekant till drabbade familjer<br />
En person med nära relationer med familjer som drabbats <strong>av</strong> <strong>suicid</strong> berättar om två unga män,<br />
ursprungligen från <strong>Varberg</strong>, som <strong>suicid</strong>erat i Göteborg. Uppgiftslämnaren är kritisk mot den<br />
psykiatriska hälso- och sjukv<strong>år</strong>den. Psykiatrin uppfattas som förlegad och att verksamheten<br />
15
inte har följt med i utvecklingen och därför inte n<strong>år</strong> ut till befolkningen via alla nya kanaler<br />
som it-tekniken innebär, särskilt i kontakten med yngre människor. Likaså uttrycks att<br />
psykiatrin är för specialiserad utifrån psykiatriska diagnoskriterier istället för att möta<br />
människors verkliga behov. I samtalet beskrivs att det finns en stor risk att unga människor<br />
undviker att söka hjälp i den psykiatriska v<strong>år</strong>den <strong>av</strong> rädsla för att bli diagnostiserad och<br />
särbehandlad i samhället på grund <strong>av</strong> en eventuell psykiatrisk diagnos utan att få någon<br />
strukturerad hjälp. I samtalet betonas att en felaktig diagnos med stigmatisering som följd inte<br />
bidrar till återhämtning utan istället ökar risken för desperata handlingar.<br />
En kvinna med egna erfarenheter <strong>av</strong> att vara <strong>suicid</strong>al<br />
En person med egna erfarenheter <strong>av</strong> att vara självmordsnära beskriver att felaktigt bemötande<br />
i v<strong>år</strong>den och utanförskap i samhället kan göra situationen mycket värre. Hon efterfrågar<br />
profylaktisk hjälp i form <strong>av</strong> bio-psyko-sociala insatser i strukturerade v<strong>år</strong>dplaner med<br />
kontinuerlig uppföljning. Frågan varfö, beskrivs som mycket värdefull liksom att våga lyssna<br />
och ta emot det som den <strong>suicid</strong>nära personen har att berätta. Det är viktigt att fråga upprepade<br />
gånger vad som är problemet och att våga stanna kvar och invänta svaret. Rådet till<br />
sjukv<strong>år</strong>den är att våga fråga och möta den <strong>suicid</strong>nära patienten samt att ta denne på allvar.<br />
Likaså <strong>under</strong>lättar mindre v<strong>år</strong>denheter med god kontinuitet återhämtningen, eftersom det<br />
krävs tid och trygghet för att bygga upp ett tillräckligt förtroende. En viktig aspekt är att inte<br />
byta eller <strong>av</strong>bryta en v<strong>år</strong>dkontakt i samband med försämring. Det beskrivs som positivt att<br />
ungdomar tar initiativ till att starta hemsidor och samtalsgrupper ute i närsamhället.<br />
Suicidnära personer kan berätta om sina planer eller inte berätta för någon. Därför är det<br />
viktigt både att leta efter tecken på <strong>suicid</strong>tankar och planer hos personer som inte själva<br />
uttrycker detta liksom att ta på allvar när någon uttrycker <strong>suicid</strong>planer. Det måste också finnas<br />
hjälp att få efter ett <strong>suicid</strong>försök, exempelvis psykisk intensivv<strong>år</strong>d där man f<strong>år</strong> möta<br />
människor som vågar gå till botten med problemet. Vidare uttrycks frågor kring<br />
medicineringens roll för <strong>suicid</strong>benägenhet eftersom det finns information om att antidepressiv<br />
medicinering i vissa situationer kan öka risken för självmord. Bland annat eftersom apatin,<br />
som brukar finnas vid depression, ofta minskar innan den psykiska smärtan <strong>av</strong>tar då<br />
depression behandlas medicinskt.<br />
En man med egna erfarenheter <strong>av</strong> att vara <strong>suicid</strong>al<br />
Ytterligare en person med egna erfarenheter <strong>av</strong> att vara självmordsnära beskriver att han i<br />
skolan <strong>under</strong> låg- och mellanstadiet led <strong>av</strong> ett så starkt självhat att han inte kunde se sin egen<br />
spegelbild. En bidragande orsak till att unga män far psykiskt illa är exempelvis samhällets<br />
ytliga kroppsfixering och att vuxna inte har tid att prata med ungdomar. Att få tala om vad<br />
som oroar men också om vad som är vackert och fint i livet är viktigt. Det är <strong>av</strong>görande att bli<br />
lyssnad på och att hänsyn tas till personkemin då det är lättare att knyta an till vissa personer<br />
än andra. Ett äkta leende kan säga mer än tusen ord. Antidepressiva mediciner kan aldrig<br />
ersätta bemötande och tid för samtal.<br />
16
Intervjuer med närstående till sex <strong>suicid</strong>erade personer i <strong>Varberg</strong><br />
Intervjuer med anhöriga till sex <strong>av</strong> de personer som tog sitt liv i <strong>Varberg</strong> <strong>under</strong> <strong>2010</strong> visar att<br />
två <strong>av</strong> dem hade haft kontakt med den psykiatriska v<strong>år</strong>den, tre personer hade haft kontakt med<br />
närsjukv<strong>år</strong>den och en <strong>av</strong> dessa personer hade också v<strong>år</strong>dats på medicinklinik strax innan<br />
självmordet genomfördes. I två <strong>av</strong> intervjuerna beskrivs oro för barnen, i två <strong>av</strong> intervjuerna<br />
beskrivs att nära vänner till den <strong>suicid</strong>erade personen tidigare tagit sitt liv. I tre <strong>av</strong> intervjuerna<br />
uttrycks att byte eller insättning <strong>av</strong> antidepressiv medicinering har skett strax innan <strong>suicid</strong>et<br />
genomfördes och i två ytterligare intervjuer beskrivs att konsultation alternativt<br />
sjukhusvistelse inom psykiatrin skett strax före <strong>suicid</strong>et men uppgift om förändring i<br />
medicineringen saknas. I tre <strong>av</strong> intervjuerna framkommer tecken på bristfällig samordning <strong>av</strong><br />
insatser från olika v<strong>år</strong>dgivare och i tre <strong>av</strong> intervjuerna uttrycker närstående otillräcklig<br />
delaktighet.<br />
Diskussion<br />
Metoddiskussion<br />
Undersökningens explorativa karaktär innebär en successiv orientering inom problemområdet.<br />
Det innebär att nya frågeställningar och perspektiv har dykt upp <strong>under</strong> arbetets gång. Hit hör<br />
framför allt betydelsen <strong>av</strong> att också analysera föreställningar om ett möjligt kluster och hur<br />
dessa föreställningar uppkommit. Vidare att statistiskt bedöma om någon ökning i antalet<br />
<strong>suicid</strong> föreligger samt om det finns andra tecken på kluster, till exempel speciella ålders- eller<br />
könsgrupper eller tecken på modellinlärning.<br />
Metodiskt har det visat sig vara sv<strong>år</strong>t att få tillgång till entydiga relevanta och pålitliga fakta.<br />
Socialstyrelsens statistik för <strong>2010</strong> publiceras först två <strong>år</strong> i efterhand. Det finns i dagsläget inte<br />
någon övergripande myndighet som har ansvarar för att snabbt inhämta och tillhandahålla<br />
denna typ <strong>av</strong> fakta. Uppgifter från polisens arkiv, indirekt inhämtade uppgifter från<br />
rättsmedicinska <strong>av</strong>delningen i Lund och Socialstyrelsens statistik visar olika information. Den<br />
geografiska indelningen för <strong>suicid</strong>prevention är otydlig liksom gränsdragningar för vad som<br />
ska betraktas som ett säkerställt <strong>suicid</strong>. Allt detta är problem som påverkat utredningens<br />
resultat. Ur ett annat perspektiv är detta värdefulla resultat för den fortsatta utvecklingen <strong>av</strong><br />
<strong>suicid</strong>prevention, särskilt utvecklingen <strong>av</strong> en infrastruktur som gör det möjligt att tidigt och<br />
säkert diagnostisera eventuella kluster.<br />
Resultatdiskussion<br />
Föreställningar om ett kluster<br />
Uppgiften att det fanns utbredda föreställningar om en stor ökning <strong>av</strong> antalet <strong>suicid</strong> i <strong>Varberg</strong><br />
<strong>under</strong> första kvartalet eller hela <strong>år</strong>et <strong>2010</strong> har kunnat verifieras. Orsakerna tycks ha varit minst<br />
fyra:<br />
17
1. Ett ouppklarat dödsfall g<strong>av</strong> upphov till tankar på <strong>suicid</strong>.<br />
2. Sjukhuskyrkans observationer bidrog ytterligare. Sjukhuskyrkan framst<strong>år</strong> som en<br />
central institution vars möjlighet att tidigt upptäcka möjliga kluster skulle kunna<br />
systematiseras och effektiviseras.<br />
3. Ett ovanligt högt antal tågrelaterade självmord var<strong>av</strong> tre på samma plats, kan också ha<br />
bidragit.<br />
4. Mediernas rapportering beskrivs <strong>av</strong> flera <strong>av</strong> de intervjuade personerna som en<br />
förklaring. Fragmentarisk information blir lätt en grogrund för ryktesspridning och<br />
spekulationer. Saklig information för att minska tabuering och förutfattade meningar<br />
är ett viktigt inslag i <strong>suicid</strong>prevention. Mediernas uppgifter bör därför snabbt fångas<br />
upp och initiera grundligare utredningar.<br />
En central frågeställning är om en statistiskt säkerställd ökning <strong>av</strong> antalet <strong>suicid</strong> <strong>under</strong> första<br />
kvartalet eller hela <strong>år</strong> <strong>2010</strong> kan fastställas. Av 13 sannolika <strong>suicid</strong> i <strong>Varberg</strong> <strong>under</strong> <strong>år</strong> <strong>2010</strong>,<br />
baserat på uppgifter från polisens utredningar, inträffade fem <strong>under</strong> första kvartalet, jämfört<br />
med förväntat 3,25 (13:4=3.25) om de varit jämt fördelade <strong>under</strong> <strong>år</strong>et. Antalet säkerställda<br />
<strong>suicid</strong> i <strong>Varberg</strong> enligt samma källa var <strong>år</strong> 2009 fyra <strong>suicid</strong> medan antalet sannolika <strong>suicid</strong><br />
troligen är fler varför antalet <strong>suicid</strong> <strong>under</strong> första kvartalet 2009 inte är känt och därför inte kan<br />
användas som jämförelsematerial.<br />
Om de två unga män från <strong>Varberg</strong> som uppges ha <strong>suicid</strong>erat i Göteborg, samt den unga man<br />
som inledningsvis fanns drunknad inkluderas, best<strong>år</strong> ansamlingen <strong>av</strong> 16 personer, var<strong>av</strong> åtta<br />
kvinnor och åtta män. Om dessa tre unga män inkluderas begick minst sex personer självmord<br />
<strong>under</strong> första kvartalet <strong>2010</strong> jämfört med förväntat antal <strong>av</strong> fyra (16:4). Utredningen kan<br />
utifrån denna information inte statistiskt visa att det faktiskt förelegat att kluster i <strong>Varberg</strong><br />
första kvartalet eller <strong>under</strong> hela <strong>år</strong>et <strong>2010</strong>. Detta utesluter inte att ett kluster kan ha förelegat,<br />
men med nuvarande bristfälliga infrastruktur <strong>av</strong> <strong>suicid</strong>preventionen har detta inte kunnat<br />
visas.<br />
Utredningens möjligheter att få relevant information har varit begränsade. Socialstyrelsens<br />
dödsorsaksstatisk publiceras två <strong>år</strong> i efterhand och är därför oanvändbar annat än som<br />
retrospektivt jämförelsematerial. Polisen kan vara en viktig källa till information men polisens<br />
klassificering <strong>av</strong> <strong>suicid</strong> har i sin nuvarande form det huvudsakliga syftet att utreda förekomst<br />
<strong>av</strong> brott. Såväl utredningar som diagnostik <strong>av</strong> <strong>suicid</strong> behöver förbättras om polisens uppgifter<br />
skall vara användbara i <strong>suicid</strong>preventionsarbetet. Till detta kommer att olika<br />
uppgiftslämnande organisationer som Socialstyrelsen, polisen, rättsmedicin, grannkommuner,<br />
hälso- och sjukv<strong>år</strong>dens olika delar samt sjukhuskyrkan verkar inom olika geografiska<br />
områden. Bättre överblick skulle kunna åstadkommas om en myndighet med stöd <strong>av</strong> ett<br />
regionalt centrum för <strong>suicid</strong>prevention fick det övergripande ansvaret för att registrera och<br />
förebygga <strong>suicid</strong>, särskilt vid snabba ökningar i antalet <strong>suicid</strong>. Ökad förekomst <strong>av</strong> andra<br />
tecken på <strong>suicid</strong>alitet, som ökat intresse och intensivare samtal om död och <strong>suicid</strong> inom ett<br />
begränsat område, till exempel en skola eller en kommun, är också viktiga markörer för tidig<br />
diagnostik <strong>av</strong> <strong>suicid</strong>kluster (Beskow, 1999).<br />
18
Diagnostik <strong>av</strong> <strong>suicid</strong> tidigt i utvecklingen <strong>av</strong> ett eventuellt kluster kräver en välplanerad<br />
infrastruktur för <strong>suicid</strong>prevention med nära samarbete mellan flera olika myndigheter och<br />
organisationer.<br />
Samband mellan flera <strong>suicid</strong> och/eller modellinlärning?<br />
Utredningen kan inte finna en gemensam orsak till de 16 <strong>suicid</strong>en, inte heller någon homogen<br />
<strong>under</strong>grupp eller ett för många karaktäristiskt tillvägagångssätt. I några fall kan<br />
smitta/modellexempel misstänkas då en ung man enligt polisrapporten hängt sig i samma rum<br />
på samma sätt i en liknande lägenhet som sin tidigare vän. En kvinna har också påkörts <strong>av</strong><br />
tåget på precis samma plats och på samma sätt som en man tre veckor tidigare. Det verkar inte<br />
som den övervägande andelen <strong>av</strong> personerna i det misstänkta klustret kände varandra väl eller<br />
stod varandra nära på annat sätt än att de bodde i samma kommun.<br />
Andelen <strong>suicid</strong> <strong>av</strong> kvinnor födda på 50- och 60-talen och med barn är större än andra<br />
<strong>under</strong>grupper. I några <strong>av</strong> intervjuerna nämns oro för att inte räcka till för barnen i samband<br />
med skilsmässa och/eller sjukdom, som bakgrundsfaktorer. Så gott som alla, både män och<br />
kvinnor, har haft någon form <strong>av</strong> kontakt med hälso- och sjukv<strong>år</strong>den och en majoritet har<br />
drabbats <strong>av</strong> antingen sjukdom eller förlust, exempelvis genom skilsmässa, ett barns död eller<br />
genom att en tidigare nära vän eller släkting tagit sitt liv.<br />
Inget <strong>av</strong> dessa samband är <strong>av</strong> den karaktären att det g<strong>år</strong> att diagnostisera ett kluster utifrån<br />
påverkan mellan de olika <strong>suicid</strong>ierna. Detta kan förvisso bero på ett lågt antal och inte<br />
tillräckligt omfattande och ingående intervjuer. Sådana hade möjligen kunnat <strong>av</strong>slöja sådana<br />
samband.<br />
Utvidgad <strong>under</strong>sökning?<br />
Tre brister i utredningen skulle kunna åtgärdas, genom:<br />
1. Direkt kontakt med rättsmedicinsk <strong>av</strong>delning.<br />
2. Att med hjälp <strong>av</strong> Nationellt center för prevention <strong>av</strong> <strong>suicid</strong> och psykisk ohälsa, NASP,<br />
ta fram antalet <strong>suicid</strong> i alla kommuner i Halland <strong>under</strong> <strong>år</strong>en 2001–<strong>2010</strong> fördelade på<br />
ålder, kön och förslagsvis samma fyra åldersgrupper som i den nationella statistiken.<br />
3. Att engagera en professionell statistiker för bedömning <strong>av</strong> samtliga tillgängliga data.<br />
Även med dessa åtgärder är sannolikheten ganska låg för att man skulle kunna säkerställa ett<br />
kluster i <strong>Varberg</strong> med omnejd, första kvartalet <strong>2010</strong>, <strong>under</strong> hela <strong>2010</strong> eller omfattande delar<br />
<strong>av</strong> <strong>år</strong> 2009 och <strong>2010</strong>. Det eventuella klustret kan inte heller påverkas efter så lång tid. Det<br />
verkar därför betydligt bättre att omedelbart komma i gång med att utveckla praktisk<br />
<strong>suicid</strong>prevention i <strong>Varberg</strong>s kommun samt i Region Halland. Därvid kan en rad observationer<br />
i denna rapport vara till god ledning.<br />
19
Slutsatser<br />
Utredningen visar att det fanns en utbredd föreställning i <strong>Varberg</strong> <strong>under</strong> första kvartalet <strong>2010</strong><br />
om ett ökat antal <strong>suicid</strong> i kommunen och har även kunnat peka på fyra faktorer <strong>av</strong> betydelse<br />
för denna uppkomst och utveckling.<br />
Vid analys <strong>av</strong> misstänkt <strong>suicid</strong>kluster bör man därför starta med att dokumentera och<br />
analysera dessa föreställningar samt hur de uppkommit, jämföra dem med tillgänglig<br />
expertkunskap inom <strong>suicid</strong>prevention samt först därefter ta ställning till en fördjupad analys.<br />
Detta behov <strong>av</strong> ökat fokus på själva föreställningarna i utredningsarbetet vid ett förmodat<br />
<strong>suicid</strong>kluster var ett oväntat och betydelsefullt resultat.<br />
Utredningen har inte kunnat visa:<br />
Att det i <strong>Varberg</strong> <strong>under</strong> första kvartalet <strong>2010</strong> eller hela <strong>år</strong> <strong>2010</strong> förelegat en sådan<br />
ökning <strong>av</strong> antalet <strong>suicid</strong> och/eller sådana inbördes samband mellan de <strong>suicid</strong>ala<br />
personerna att det utgjort ett <strong>suicid</strong>kluster. Detta negativa resultat beror<br />
huvudsakligen på att infrastrukturen för diagnostik <strong>av</strong> <strong>suicid</strong> är för outvecklad. Ett<br />
kluster kan således ha förelegat, men inte varit möjligt att påvisa.<br />
En fördjupad utredning <strong>av</strong> det misstänkta klustret i <strong>Varberg</strong> skulle sannolikt inte<br />
heller leda till full säkerhet. En inriktning på att praktiskt utveckla<br />
<strong>suicid</strong>preventionen i <strong>Varberg</strong>s kommun i samarbete med Region Halland förefaller<br />
mer ändamålsenlig. Beredskapen bör vara bättre vid ett eventuellt förnyat larm om<br />
ökat antal <strong>suicid</strong>.<br />
Utredningen har kunnat visa:<br />
Att Socialstyrelsens dödsorsaksstatistik i sin nuvarande form är användbar endast<br />
som bakgrundsdata men oanvändbar i en brådskande <strong>under</strong>sökning i inledningen<br />
<strong>av</strong> ett misstänkt kluster.<br />
Att lokala data från polisen kan vara användbara vid tidig diagnostik <strong>av</strong><br />
<strong>suicid</strong>kluster. För detta ändamål krävs en bredare insamling <strong>av</strong> bakgrundsdata och<br />
ett mer systematiskt klassifikationsarbete inriktat på <strong>suicid</strong> samt att flera polisdata<br />
insamlas från omkringliggande kommuner, liksom att data bör erhållas direkt från<br />
rättsmedicinsk <strong>av</strong>delning. Ett samarbete mellan kommunen, regionen, polisen och<br />
Trafikverket kan här vara en konstruktiv väg.<br />
Att tre <strong>av</strong> fyra tåg<strong>suicid</strong> inträffat på samma plats vid Sanatorievägen och att det vid<br />
två <strong>av</strong> dessa föreligger misstänkt mönsterinlärning. Kontakt bör därför tas med<br />
Trafikverket för att samtala om ytterligare åtgärder.<br />
20
Det misstänkta klustret i <strong>Varberg</strong> bör uppfattas som en varningsklocka. Nästa gång misstankar<br />
uppkommer om ett snabbt stigande antal <strong>suicid</strong> i någon del <strong>av</strong> Halland bör <strong>suicid</strong>preventiva<br />
infrastrukturer och strategier vara långt mer utvecklade. Detta innebär framför allt ett lokalt<br />
fungerande system för tidig diagnostik <strong>av</strong> ett ökat antal <strong>suicid</strong>.<br />
Fortsatt <strong>suicid</strong>prevention i <strong>Varberg</strong> och Halland<br />
Trots de ovan beskrivna begränsningarna i utredningens tidsram och uppläggning kan man<br />
ändå <strong>av</strong>slutningsvis resonera kring följande förändringar i rutiner och samordning mellan<br />
olika samhällsinstanser som kan vara viktiga faktorer i det fortsatta arbetet med<br />
<strong>suicid</strong>prevention:<br />
Öka möjligheten till tidig upptäckt <strong>av</strong> ett kluster genom att förlägga ansvaret för att<br />
föra statistik och uppmärksamma utveckling <strong>av</strong> ett eventuellt kluster på en myndighet<br />
med tydligt <strong>av</strong>gränsad geografisk indelning.<br />
Utveckla ett regionalt center för <strong>suicid</strong>prevention som skall stödja kommunerna i<br />
Halland med expertkunskaper, planering, utbildning och träning, statistik och<br />
gemensamma publikationer.<br />
För statistik över vilka behandlingsåtgärder, både medicinska och psykosociala, som<br />
erbjudits och inte erbjudits personer som <strong>suicid</strong>erat och använda denna information<br />
vid vidareutveckling och revidering <strong>av</strong> befintliga <strong>suicid</strong>preventionsprogram. Flera <strong>av</strong><br />
de <strong>av</strong>lidna medicinerade med psykofarmaka utan att uppnå tillfredställande<br />
behandlingsresultat.<br />
Öka användningen <strong>av</strong> v<strong>år</strong>dprogram och rutiner för patientsäkerhet för bedömning,<br />
ordination och uppföljning <strong>av</strong> behandlingsresultat och hälsotillstånd vid misstanke om<br />
<strong>suicid</strong>problematik. Använda <strong>suicid</strong>skattningsskala som ett komplement till en<br />
subjektiv bedömning baserad på samtal med patienten och dennes närstående.<br />
Arbeta aktivt för att involvera närstående i bedömning och planering <strong>av</strong> v<strong>år</strong>d <strong>av</strong><br />
<strong>suicid</strong>nära patienter vid exempelvis in- och utskrivning, överflyttning mellan<br />
v<strong>år</strong>d<strong>av</strong>delningar samt nya eller förändrade ordinationer.<br />
Inkludera den <strong>suicid</strong>nära personens existentiella problematik i bedömningssamtalet i<br />
syfte att öka personens möjlighet att uppleva sig sedd och värdefull, denna dimension<br />
<strong>av</strong> <strong>suicid</strong>prevention bör stärkas i den dagliga praktiska v<strong>år</strong>den.<br />
Förtydliga rutiner och ansvarsområden i v<strong>år</strong>den <strong>av</strong> <strong>suicid</strong>nära personer och utveckla<br />
samverkan mellan olika v<strong>år</strong>dgivare. Ta ställning till ifall psykiatrin bör ta ett större<br />
ansvar för <strong>suicid</strong>nära personer och/eller ifall kompetensen bör förstärkas i andra<br />
verksamheter som exempelvis kommun och närsjukv<strong>år</strong>d.<br />
21
Informera och allmänbilda befolkningen om <strong>suicid</strong> via medier, föreläsningar och<br />
kurser.<br />
Följ WHO:s rekommendationer för hur man kommunicerar om <strong>suicid</strong> för att undvika<br />
att negativa influenser sprids vidare (WHO, 2000).<br />
22
Referenser<br />
Beskow, J. (<strong>2010</strong>). The meaning of <strong>suicid</strong>ality. Chapter 2 in Osorno J, Svanström L, Beskow<br />
J. (eds.) Community Suicide Prevention. Stockholm: Karolinska institutet.<br />
Beskow, J., Sandegren, B., Thorslund, A., & Ågren, H. (1999). Ideella nätverk utvecklar<br />
självmordspreventionen. Läkartidningen; 96 (23):2869–2870,2872.<br />
Clarke, R., & Lester, D. (1989). Suicide: Closing the Exits. New York: Springer-Verlag.<br />
Hawton, K., & van Heeringen, K. (2000). (eds). The International Handbook of <strong>suicid</strong>e and<br />
attempted <strong>suicid</strong>e. Chichester: Johan Wiley and Sons.<br />
Räddningsverket, Nationellt centrum för lärande från olyckor [NCO]. (2004). Suicid och<br />
samhällsekonomiska kostnader (NCO 2004:7).<br />
Petrov, K. (<strong>2010</strong>). Döden i livet och livet i döden. Förutsättningar för en befolkningsinriktad<br />
<strong>suicid</strong>prevention i ett idéhistoriskt perspektiv. Västra Götalandsregionen:<br />
Folkhälsokommittén.<br />
Slutbetänkande <strong>av</strong> Självmordspreventionsutredningen. (<strong>2010</strong>). Händelseanalyser vid<br />
självmord inom hälso- och sjukv<strong>år</strong>den och socialtjänsten. Förslag till ny lag (SOU<br />
<strong>2010</strong>:45). Stockholm: Socialdepartementet.<br />
Socialstyrelsens statistikdatabas Läkemedelsstatistik 2006 - <strong>2010</strong>. Tillgänglig på:<br />
http://192.137.163.49/sdb/lak/val.aspx<br />
Socialstyrelsens statistikdatabas Dödsorsaksstatistik. Tillgänglig på:<br />
http://192.137.163.49/sdb/dor/val.aspx<br />
Socialstyrelsen. (<strong>2010</strong>). Självmord 2006–2008 anmälda enligt lex Maria. Tillgänglig på:<br />
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/17987/<strong>2010</strong>-4-5.pdf<br />
Socialstyrelsen. (2007). Självmord 2006 anmälda enligt Lex Maria. En sammanställning <strong>av</strong> de<br />
beslut som har fattats t.o.m. mars 2007. Tillgänglig på:<br />
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8998/2007-109-<br />
22_200710922.pdf<br />
Wasserman, D., & Wasserman, C. (2009). Oxford textbook of <strong>suicid</strong>ology and <strong>suicid</strong>e<br />
prevention. A global perspective. Oxford: Oxford University Press.<br />
WHO. (2000). World Health Organization. Preventing Suicide: A Resource for Media<br />
Professionals. Geneva: WHO.<br />
Wibble, T., Melin, G., & Petersson, A. (<strong>2010</strong>). Specific example IV: Jönköping in Sweden; a<br />
model for collaboration between community services to enable a more efficient<br />
response to <strong>suicid</strong>e threats. Ch 9 p. 37-59.in Osorno J, Svanström L, Beskow J. (eds.)<br />
Community Suicide Prevention. Stockholm: Karolinska institutet<br />
23