JOHAN FRID - Didacta

JOHAN FRID
SKAPA · KOMMUNICERA · FÖRSTÅ

INNEHÅLL
BILDSAMTAL ............................ 5
Skaparglädje ...................................... 6
Innan du börjar ............................... 14
MATERIAL ................................ 16
Blyerts ................................................ 17
Kol och fetkrita ............................... 21
Tusch .................................................. 25
Teckna med färger ........................ 28
Papper ............................................... 29
TECKNA FORMER ................. 30
Hjälpformer ...................................... 31
SMÅSKISSER ........................... 38
Småskisser för att leta motiv ..... 39
PERSPEKTIV ............................ 46
Rummet och formen .................... 47
Bildrummet – bilddjupet ............ 48
Perspektivregler ............................. 50
Centralperspektiv –
enpunktsperspektiv ...................... 51
Tvåpunktsperspektiv .................... 53
Runda former i perspektiv .......... 59
Trepunktsperspektiv ..................... 61
Komplicerade föremål
i perspektiv ...................................... 65
Mer om rumskänsla ...................... 68
LJUS och SKUGGA................ 70
Ljus och ljuskällor .......................... 71
Skuggor ............................................. 72
Formen och skuggan ................... 76
MÄNNISKOR och DJUR....... 80
Streckgubbar och
volymmänniskor ............................ 81
Kroppens hjälpformer .................. 82
Kroppens lutning, rörelseriktning
och balans ...................... 84
Händer och fötter .......................... 91
Huvudet och ansiktet ................... 93
Kläder ................................................. 94
Teckna djur ....................................... 98
FÖRENKLINGAR och
FÖRTYDLIGANDEN ............102
Urval och förenklingar .............. 103
Visuell idé ...................................... 104
Teckna rörelser ............................ 107
Bilduttrycket ................................. 108
KOMPOSITION
och KONTRAST ....................110
Komposition ................................. 111
Komposition och bilduttryck . 119
Komposition i djupled .............. 121
Kontraster ...................................... 122
FÖRBÄTTRINGAR ................126
Studera och avbilda ................... 127
Förbättringar ................................ 128
FORMEN och LJUSET ........134
Ljus ................................................... 135
Att modellera fram ljuset ......... 138
Ljus, stämning och atmosfär ... 140
MÅLERI ...................................144
Färger att måla med .................. 145
Verktyg ........................................... 148
Underlag ........................................ 150
Måleriteknik .................................. 152
Färg .................................................. 157
Några kulörer ............................... 158
Att blanda färg ............................. 160
Färgernas indelning ................... 161
Komplementfärger .................... 163
Färgsfären ...................................... 168
Induktans ....................................... 174
Varma och kalla färger .............. 175
Färg och djupverkan ................. 178
Färgen som uttryck .................... 179
Färgens symboliska och
psykologiska verkan .................. 181
MÅLERITEKNIK ....................184
Färgpåläggning ........................... 185
Collage ............................................ 196
SKULPTUR .............................198
Relief och skulptur ..................... 199
Verktyg och material ................. 200
Användning och
egenskaper ................................... 201
Skulpturteknik ............................. 203
GRAFIK ...................................210
Avtryck och mångfald ............... 211
FOTO och DATORBILDER.. 216
Fotografier ..................................... 217
Datorbilder .................................... 225
Tekniker .......................................... 225
3D-grafik ........................................ 230
Bildmanipulation ........................ 232
GRAFISK FORMGIVNING.. 234
Text och bild i samverkan ........ 235
Här går man .................................. 236
Typografi ........................................ 237
BILDUTTRYCK ......................244
Inlevelse ......................................... 245
Ytterligheter ................................. 250
Extrema förenklingar ................ 252
Perception ..................................... 253
Intryck och uttryck ..................... 257
BILDKOMMUNIKATION ....260
Återgivning ................................... 266
MASSBILDEN ........................276
Bilder i dagens samhälle .......... 277
Massbilden .................................... 278
Olika slags massbilder .............. 280
Kommunikationsförloppet ..... 286
BILDTOLKNING ....................290
Mottagaren ................................... 291
Teckenbetydelser ....................... 293
Teckensammankopplingar ..... 296
Bildkoder ....................................... 298
Tolkning av
konstnärliga bilder ..................... 300

BILDSAMTAL
MÄNNISKAN ÄR EN SKAPANDE VARELSE OCH DE FLESTA
AV OSS FINNER EN STOR GLÄDJE I SJÄLVA SKAPANDET,
ANTINGEN DET GÄLLER ATT BYGGA NÅGOT, SKRIVA EN
BERÄTTELSE ELLER MÅLA EN BILD.
5

SKAPARGLÄDJE
De flesta av oss har som barn tecknat och målat nästan dagligen.
Det var ett sätt att utforska världen och vardagen, att behandla de
dagliga upplevelserna, men också ett sätt att träna motoriken.
Efter några aktiva barndomsår blev det stopp för många av oss,
bara ett fåtal fortsatte, oftast de som kunde teckna ”fint”, alltså
noggrant och naturtroget. Leken och glädjen med skapandet stannade
av och vi utvecklade inte vår förmåga att uttrycka oss och
kommunicera med bilder.
Varför så många slutade att teckna och måla kan vi bara spekulera
i. Blev det vi gjorde inte bra nog, så att det var våra egna krav som
fråntog oss lusten? Eller prioriterades bildskapandet i skolan inte
tillräckligt? Eller var det helt andra aktiviteter som tog överhanden
efter hand som vi växte upp?
Människan är en skapande varelse och de flesta
av oss finner en stor glädje i själva skapandet, antingen
det gäller att bygga en vedbod, anlägga en
trädgårdsrabatt eller måla en bild.
Om vi inte lyckas göra bilder som vi tycker är tillräckligt skickligt
utförda, finns det stor risk att själva skaparglädjen försvinner.
Ett av målen med den här boken är att du ska bli säker på att
teckna och måla, att du ska kunna skapa sådana bilder som du
känner dig nöjd med och med stolthet kan visa upp. Och inte minst
– att du ska tycka det är roligt!
BILDSPRÅKET
Bildskapande innebär inte bara skickligt utförda bilder. Bilden har
kanske också en än viktigare funktion. Den är ett sätt att kommunicera,
likt det talade språket.
Dagligen omger vi oss med och tittar på hundratals bilder. En promenad
genom staden eller en kväll framför TV ger oss mängder av
intryck i form av bilder. I vår tid, i informationsåldern, är tal och
bilder de vanligaste informationsspridarna.
I en värld där bilder blir allt vanligare och vanligare måste man
lära sig bildspråket för att kunna förstå och hantera sin omvärld,
för att kunna bli delaktig i sitt samhälle.
6 Bildsamtal
»MÄNNISKAN ÄR EN
SKAPANDE VARELSE«

MATERIAL
MAN KAN TECKNA MED ALLT – FRÅN PINNAR OCH GRILLKOL
TILL SPECIALGJORDA PENNOR OCH DYRA TUBFÄRGER. VAN-
LIGTVIS ANVÄNDER VI BLYERTS, KOL, KRITA ELLER TUSCH.
GENOM ATT ARBETA MED OLIKA MATERIAL LÄR DU DIG DERAS
EGENSKAPER OCH UPPTÄCKER VAD DE LÄMPAR SIG BÄST FÖR.
16 Material

KOL och FETKRITA
Kol skiljer sig från blyerts genom sin kraftiga svärta och framför
allt genom att man har större möjlighet att teckna bredare linjer
och hela ytor. Hela ytor får man fram genom att rita med kolbitens
”bredsida”.
Valörerna får man fram genom att variera trycket mot papperet.
Man kan också fördriva (smeta ut, se sidan 23) kolet med en tygtrasa
eller en bit hushållspapper för att få fram gråtonerna. Du kan
sudda kol med ett speciellt radergummi (knåd-radergummi).
1
2
3
Knåd-radergummi.
FIXERING
Kol smetar och dammar
och vill man behålla sina
kolteckningar måste de
fixeras.
I konstnärsmaterialaffärer
finns speciella fixativ som
sprayas på teckningen.
Observera att vissa fixativ
kan vara skadliga att
inandas. Läs föreskrifterna
på förpackningen!
Här har gråtonerna skapats
genom olika tryck (1),
fördrivning (2) och genom
varierat tryck och lutning (3).
Kol kan lätt fördrivas med en
tygtrasa eller en papperstuss.
(Sämskskinn eller en bit vitt
bröd går också bra!)
21

FÖRDRIVNING
Att smeta ut med fingrarna istället
för att använda en tygtrasa är
bekvämt och lätt. Det är dock inte
en metod man bör vänja sig vid,
eftersom det är lätt att glömma sig
och få in färgstoff i munnen.
Kol anses ofarligt, men många
andra färgstoff är ohälsosamma,
vissa rentav giftiga.
ÖVNINGAR
• Gör en gråskala med fem valörer med kol eller fetkrita.
Välj själv om du vill arbeta med olika tryck eller fördrivning.
23

TECKNA FORMER
DET MEST GRUNDLÄGGANDE I BILDSKAPANDET
ÄR ATT LÄRA SIG SE FÖREMÅLENS FORM.
30 Teckna former

HJÄLPFORMER
Det kan ibland vara svårt att veta hur och var man ska börja
teckna. Kanske börjar man rita ett öga på en figur och sedan visar
det sig att inte fötterna får plats, eller så har huvudet blivit alldeles
för stort och kroppen för liten eller fötterna flera nummer för
stora.
För att undvika sådana missöden börjar vi med att förenkla det vi
ska teckna, så att bara några enkla övergripande former blir kvar.
Dessa former som hjälper dig att placera motivet rätt på papperet
kallar vi för hjälpformer.
Hjälpformerna kan vara våra vanligaste geometriska figurer triangeln,
kvadraten, cirkeln och varianter av dem såsom rektangeln,
romben och ellipsen. De kallas för grundformer.
Triangel Kvadrat Cirklel Romb Rektangel Ellips/Oval
Grundformerna.
Grundformerna är viktiga i bildsammanhang eftersom praktiskt
taget alla motiv kan förenklas till grundformer. Se till exempel
ljusstaken i bilden nedan. Ljusstaken kan inneslutas i en triangel
(egentligen en kon, men mer om det senare).
Genom att först skissa triangeln – hjälpformen – är det lättare att få ljusstaken rätt
placerad på papperet.
Tjädertuppen fick inte plats
på papperet. Ibland gör det
inte så mycket att motivet
inte får plats, andra gånger
fungerar det sämre.
31

Bananen i nästa bildexempel är en del av en ellips. Denna grundform
blir en hjälpform när vi skissar upp bilden. Hjälpformen
skissar vi upp svagt med hård penna.
En oval blir en hjälpform när vi skissar bananen.
Att lära sig se grundformerna är viktigt. Innan du börjar teckna
ska du därför studera ditt motiv mycket noga. Sedan skissar du
svagt hjälpformerna. Kanske du får sudda ut och skissa igen innan
du är nöjd med placeringen.
Kvisttomaternas hjälpform är näst intill kvadratisk.
Ofta kan det vara flera hjälpformer som hjälper dig att få delarna på plats.
Hjälpformerna suddas ut efterhand.
32 Teckna former

SMÅSKISSER
ATT UPPTÄCKA HELHETEN OCH HJÄLPFORMER ÄR
VIKTIGT VID BILDSKAPANDET. EN METOD ÄR ATT
ARBETA MED SMÅSKISSER. DÅ FÅR DU OCKSÅ EN
DEL ANNAT PÅ KÖPET.
38 Småskisser

SMÅSKISSER – FÖR ATT LETA MOTIV
Överallt finns det motiv som är intressanta att avbilda, men ibland
kan det vara svårt att upptäcka dem. Att göra småskisser är ett sätt
och även en väg att nå den färdiga bilden, antingen det är fråga om
en teckning, målning eller skulptur.
Genom att göra en mängd småskisser för du en ”bildmässig dialog”
med dig själv, en dialog där du söker bästa eller lämpligast:
• bildvinkel (varifrån du ser motivet)
• bildutsnitt (vad du ser av motivet)
• material (vad du tecknar med)
• teknik (om du ska teckna linjer, hela ytor osv)
Som exempel på hur man kan använda småskisser ska vi arbeta med
ett stilleben. Som motiv har vi en mängd föremål placerade i grupp.
Uppbyggt motiv som kan nyttjas av flera tecknare.
Bildvinkel och bildutsnitt
berör bildens komposition,
ett område som vi behandlar
på sidan 111.
Stilleben = motiv eller bild
som föreställer livlösa föremål.
39

SAMMANFATTNING
Att arbeta med småskisser är ett utmärkt sätt att hitta intressanta
motiv, samtidigt som man tränar sitt formseende.
ÖVNINGAR
• Bygg upp ett eget motiv för stilleben, antingen själv eller tillsammans
med andra. Välj saker som är vanliga hemma, t ex husgeråd
eller möbler.
Gör 10 stycken småskisser under en eller högst två timmar. Lägg
sedan ut dem på golvet eller sätt upp dem på väggen. Studera
teckningarna och välj ut en som du vill arbeta vidare med.
Teckna denna större än småskisserna, antingen på A4 eller A3.
Arbeta igenom motivet ordentligt tills du är nöjd med bilden.
• Teckna av hela stillebenet. Teckna dessutom ut tak, väggar och
golv från det rum som stillebenet befinner sig i.
• Plocka ut en liten del av motivet med hjälp av siktruta. Välj en
utsnitt så att man vid första ögonkastet inte ser vad det föreställer
och teckna en kraftigt förstorad bild. Helst betydligt större än
vad motivet är i verkligheten.
45

46 Perspektiv
PERSPEKTIV
ÄVEN OM MAN STUDERAR ETT MOTIV NOGA
LYCKAS MAN IBLAND INTE ÅTERGE DET PÅ ETT
TROVÄRDIGT SÄTT. DÅ KAN KUNSKAPER OM
PERSPEKTIVREGLERNA HJÄLPA OSS ATT FÅ
RÄTT PÅ FORMERNAS VOLYM OCH BILDDJUPET.

PERSPEKTIVREGLER
Hur skapar man då illusionen av ett tredimensionellt
rum? Ett hjälpmedel är att använda sig
av perspektivreglerna. Det blir en del geometri
som kan verka hämmande på bildskapandet,
men reglerna är viktiga att känna till när man
ska skapa trovärdiga bilder.
Den viktigaste linjen i bildrummet är horisontlinjen.
Horisonten är det du ser längst bort, där
himlen och jorden möts. Horisonten kan vara
täckt av hus, berg eller skog, men den finns alltid
där långt bort i fjärran, så långt bort du kan
komma.
För att kunna teckna med hjälp av perspektivreglerna
måste du känna till hur horisonten förhåller
sig till de övriga föremålen i ditt synfält*.
Horisonten är alltid i din ögonhöjd! Oavsett om
du sitter ner på marken eller står på översta våningen
i ett höghus, har du horisonten i ögonhöjd.
Detta har stor betydelse när du ska avbilda
på ett papper.
I bildserien har vi illustrerat ett hus från tre
olika ögonhöjder. I grodperspektiv ser vi huset
”underifrån” (under normal ögonhöjd), och i
fågelperspektiv ser vi det ”ovanifrån” (högt
över normal ögonhöjd).
Lägg märke till var horisontlinjen hamnar i synfältet
när du tittar rakt fram. Allra tydligast ser
du om du använder vinkelhakar eller siktruta.
Hålls siktrutan vertikalt hamnar horisontlinjen
högt i fågelperspektiv och lågt i grodperspektiv.
Prova själv!
TIPS! Lägg horisontlinjen högt på papperet när du
tecknar i fågelperspektiv, och lågt på papperet när du
tecknar i grodperspektiv.
*Synfält: Det du ser när du tittar åt ett håll utan att röra på
huvudet.
50 Perspektiv
Du står upp och tittar mot horisonten. Horisontlinjen
befinner sig i din ögonhöjd, dvs ungefär mitt
i ditt synfält när du blickar mot horisonten.
Ligger du ner ser du huset underifrån, i grodperspektiv.
Horisontlinjen befinner sig i din ögonhöjd, dvs
lågt i ditt synfält.
Från ett träd ser du motivet i fågelperspektiv.
Horisontlinjen befinner sig i din ögonhöjd, dvs högt
i ditt synfält.

Att justera bilder i höjdperspektiv är något som ofta ger allra sista
touchen för att den ska bli trovärdig. Titta på cylindern längst till
vänster, som är ritad med två likadana ellipser och två lodräta
streck. Visst ser bilden lite tråkig ut?
Den övre ellipsen bör se annorlunda ut än den undre om vi ska
följa perspektivreglerna. De ”lodräta” linjerna är inte parallella
utan samlas någonstans under cylindern.
a) b)
c) d)
Två lika stora ellipser. Den undre ellipsen ska vara Linjerna är inte lodräta
öppnare och mindre än den
övre.
utan smalnar av nedåt.
Den högra teckningen är tydligare i sitt perspektiv.
62 Perspektiv
Cylinder i trepunktsperspektiv.

KOMPLICERADE FÖREMÅL
i PERSPEKTIV
Nu har du lärt dig att teckna grundformer i perspektiv och att hitta
grund- och hjälpformer i mera komplicerade föremål. Dessa kunskaper
kan du använda när du tecknar nästan vad som helst.
När du tecknar av ett föremål försöker du först se efter om föremålet
skulle kunna ”skrivas in” i grundformer. Därefter kan du runda
av formerna och lägga till detaljer.
Ryggsäcken kan ses som två lådformer. Man kan
börja tecknandet med att få dessa trovärdigt i
perspektiv.
Det underlättar att ”skriva in”
även så här komplicerade former,
för att få rätt på alla sidorna
Efter att man fått grepp om grundformerna och
perspektivet är det vanligare att man syftar en
del former, eftersom det blir oöverskådligt att
rita alla hjälplinjer.
65

LJUS och SKUGGA
DET ÄR LJUSET SOM BESKRIVER FORMERNA OCH LYSER UPP DET
RUM VI TECKNAR. VI SER ETT FÖREMÅL FÖR ATT LJUSET FRÅN
SOLEN ELLER EN LAMPA REFLEKTERAS AV FÖREMÅLET OCH
TRÄFFAR VÅRA ÖGON.
LJUSET OCH SKUGGAN FÖLJER KLARA REGLER. RÄTT ANVÄNDA
FÖRDJUPAR DE BILDRUMMET OCH TECKNAR UT FORMERNAS
VOLYMER.

SKUGGOR
Studera bilden av bollen som ligger på ett ljust underlag och lägg
speciellt märke till skuggorna.
Det ljusaste partiet på bollen kallar man för ljusdager och är den
del av bollen som ligger direkt i ljusstrålarnas väg.
På underlaget finns en slagskugga av föremålet och på bollens baksida
och undersida finns en egenskugga.
Lägg märke till en del skuggdetaljer som gör att bollen uppfattas
rund. Egenskuggan är inte mörkare och mörkare. På grund av reflektioner
mot underlaget blir egenskuggan aningen ljusare i området
närmast slagskuggan.
Ljusdager
Ett vikt vitt papper. Skuggsidan uppfattas
gråaktig, slagskuggan blir inte
lika mörk pga av reflexioner.
72 Ljus och skugga
Egenskugga
Slagskugga
Det finns många olika sätt att teckna
skuggor. Här har man använt streck.
Ljuset kommer framifrån från
vänster. Det finns två slags
skuggor, föremålets egenskugga
och slagskuggan.
Ljusdager kallas det som är
den återgivna formens ljusaste
parti.

• Teckna dina skålar och fat från perspektivövningarna, men
koncentrera dig bara på skuggan. Teckna på valfritt sätt.
• Titta på bilderna av ljusstakarna och föreställ dig läge och styrka
på ljuskällorna. Bestäm även läget på slagskuggan.
79

MÄNNISKOR och DJUR
MÄNNISKAN ÄR FÖRMODLIGEN DET VANLIGASTE
AVBILDADE MOTIVET GENOM TIDERNA, KANSKE FÖR
ATT VI ÄR MÄNNISKOR OCH TYCKER ATT VI SJÄLVA
OCH ANDRA ÄR INTRESSANTA. ALLA MÄNNISKOR ÄR
JU LIKA, OCH ÄNDÅ SÅ OLIKA. DET HAR ALLTID
FASCINERAT OSS OCH KOMMER SÄKERT ATT GÖRA
SÅ I ALLA TIDER.
80 Människor och djur

MELLANRUMSFORMER
Benens lägen berättar om hur din figur står i rummet. Avståndet
mellan de båda benen bildar då en ”osynlig” eller negativ form.
Det är denna mellanrumsform som visar avståndet mellan benen
och fötterna i sid-, höjd- och djupled. (Kroppens egen volym kallas
i det här sammanhanget för positiv form, medan mellanrumsformen
är en negativ form.)
Mellanrumsformer, som bildas överallt runt en form, är lika viktiga
att studera och avbilda som själva formen.
Mellanrumsformen är inte en platt
triangel. Det ena benet är något framför
det andra, därför sträcker sig mellanrumsformen
in i rummet.
Här har man bara tecknat ut mellanrumsformerna
och genom att göra det har det bildats
positiva former (volymer).
Genom att växelvis studera kroppens volym och mellanrumsformen
får du kontroll över vad du ser och det blir enklare att
återge det i din teckning.
Det finns en negativ form mellan bröstet, den
utsträckta armen och en hålighet, armhålan.
Studerar man inte denna mellanrumsform är
det svårt att få rätt på volymen.
89

• Leta förlagor i böcker och gör tecknade
förstoringar av småkryp. En fluga eller
annan insekt tecknad mycket större
(på ett A3-ark) kan bli en häftig bild.
Två närstudier av samma insekt.
Lägg märke till bildernas olika uttryck.
101

FÖRENKLINGAR och FÖRTYDLIGANDEN
HITTILLS HAR DU I HUVUDSAK LÄRT DIG TECKNA AV MOTIV PRECIS
SOM DE SER UT. MEN BILDSKAPANDE ÄR INTE BARA AVBILDNING,
DET INNEBÄR OCKSÅ ATT DU VISAR VAD SOM ÄR VIKTIGT I ETT MOTIV
GENOM ATT FÖRENKLA OCH FÖRTYDLIGA DITT TECKNANDE.
Fattar inte vad Johan menar
med sina ändringar
Se Evas anteckningar
102 Förenklingar och förtydliganden

URVAL och FÖRENKLINGAR
Man kan inte teckna allt som man ser och som finns i synfältet. Det
går helt enkelt inte. När man tecknar människor är det omöjligt att
teckna alla hårstrån på huvudet. Och sällan tecknar man alla blodådror,
rynkor eller naglar för att nämna några detaljer. Man förenklar
alltid det man avbildar, och tar bort det mindre viktiga och
poängterar det som är viktigt. Vad som är viktigt bestämmer tecknaren
själv.
När vi tecknade småskisser och gjorde ett eller flera urval ur ett
stort motiv, tog vi fasta på något som vi tyckte var intressant att gå
vidare med. Någon tyckte det var intressant att de rundade formerna
löpte inåt i bildrummet och valde att teckna av bildutsnittet
som visas i bilden bredvid.
När man tecknar gör man alltså olika val, dels ett motivurval (vad
man vill teckna) och del en förenkling (vad som är viktigt).
Att välja motiv kommer vi att behandla i ett senare kapitel. Här
ska vi ägna oss åt medvetna förenklingar.
Man behöver inte teckna allt för att en bild ska kännas färdig. Tar
man ett steg bakåt och tittar på sin teckning under arbetets gång
verkar det som om fantasin fyller ut det som inte är tecknat, bilden
blir hel med hjälp av fantasin.
Hjärnan fyller själv på den saknade informationen. Man brukar
säga att man kan se en helhet utifrån en del.
En studie av huvudets volym. Allt behöver inte tecknas
ut för att man ska förstå och känna hela formen. Den
som tecknade var intresserad av avståndet i djupled
mellan örat och ansiktets främre del.
Runda former löper inåt i
bildrummet och mellanrummet
bildar en väg.
Ytterligare en studie av huvudets volym. Ansiktsformen
har tecknats med hjälp av överskärningar och genom
att formen delats upp i olika ytor.
103

KOMPOSITION och KONTRAST
Två ben och fötter... ...består av olika delar som
kan placeras på många sätt.
De kan placeras...
110 Komposition och kontrast
...hängande, ...en bit in i rummet,
...som böjda knän, ...beskurna, ...i bildkanten, ...kopierade,
...i fallande rörelse, ...förvridna och förskjutna, ...med vinklade fötter eller
som...
...kopior utplacerade i ett
mönster med mellanrumsformerna
som pilar.

KOMPOSITION och BILDUTTRYCK
Bildens hela uttryck kan alltså ändras när man ändrar föremålens
positioner, vilket framgår av de här bilderna.
Dessa två bilder på samma böcker ger två helt olika uttryck. Att formerna drar åt
flera håll kan upplevas som kaotiskt.
På bilderna bredvid har modellen placerats
olika och vi får olika associationer inför bilderna.
På den ena bilden talar motivet till dig,
hon stirrar mot dig och det är fråga om en direkt
kommunikation.
På den andra bilden vänder sig personen bort
och betraktaren blir en iakttagare, eftersom
det verkar som om personen på bilden inte var
medveten om att bilden togs.
ÖVNINGAR
• Teckna av ditt eller någon annans skrivbord. Tänk på bilduttrycket.
• Teckna (skissa) två självporträtt; ett där du är ”frånvarande” och
ett där du är ”närvarande”.
Små förändringar i bilden kan från att vara
närvarande i första bilden, vara bortvänd och
frånvarande i nästa.
119

ARRANGEMANG
Alla delar räknas med i kompositionsarbetet; former och föremål,
miljön, ljusdagrar och skuggor.
En kudde exempelvis är ett vilande föremål i sig själv. Men det är
viktigt hur du placerar kudden på papperet för att illustrera att den
är just vilande. Titta på dessa bilder och se vilken av dessa som
känns lugnast och mest vilande.
STIL och TEKNIK
Om man vill förstärka uttrycket ytterligare kan man låta penneller
penseldrag följa det som man vill uttrycka. Penn- och penselstrecken
kan i sig själv uttrycka mycket. Tecknar du med mjukare
linjer känns det oftast lugnare. Vill du intensifiera en bild kan
du dra flera kraftiga linjer, likt kuddteckningarna ovan.
ÖVNING
• Gör två collage av samma motiv, ett intensivt och ett lugnt.
120 Komposition och kontrast
Vilken bild uttrycker bäst att kudden är vilande?
Sömnproblem?

FÖRBÄTTRINGAR
I DETTA KAPITEL VISAR VI HUR DU KAN FÖRBÄTTRA BILDUTTRYCKET.
126 Förbättringar

Tomatens mjuka yta arbetas delvis fram med hjälp av ett radergummi.
Att sudda kan ibland ge en medskapande effekt, det tunnar
ut och släpper in ljus. Formen mjuknar – det är som att teckna
bakvänt, att lägga till vitt istället för svart.
Oftast krävs det att man studerar formriktningar och spännpunkter
flera omgångar under arbetets gång. För att få till stjälken och
bladen bör man studera mellanrumsformerna.
Tecknaren har fortsatt att arbeta ut formen med formriktningar,
spännpunkter, mellanrum, skuggverkan. Dessutom har han tecknat
ett tydligare kärnhus.
»ARBETA UT FORMEN MED FORMRIKTNINGAR,
SPÄNNPUNKTER, MELLANRUM OCH SKUGGVERKAN.«
129

FORMEN och LJUSET
KUNSKAPEN OM LJUSETS NATUR OCH INVERKAN PÅ MOTIVEN ÄR
GRUNDLÄGGANDE FÖR ALLT BILDSKAPANDE, EFTERSOM ALLT VI
SER ÄR LJUS.
134 Formen och ljuset

B) LAVERA
STEG 1
Tänk på formens uppdelning i olika valörer. Använd
dig av bläck, tusch eller temperafärg som är utspädd
med vatten. Arbeta fram skuggorna, och på så sätt
formen, genom att hela tiden återvända till de mörka
sidorna på formen. Spara papperets vita för de vita
partierna. Börja att måla ljusare än vad det i själva
verket ser ut. På så sätt kan du bygga valörerna steg
för steg. Låt torka mellan varje ny lavering.
STEG 2
Sedan fortsätter du med att öka mängden bläck,
tusch eller tempera i vattnet stegvis och jobbar
vidare med skuggorna. Notera de allra mörkaste
partierna, och de partier där skuggan sakta glider
över i ljuset.
STEG 3
När du jobbat med skuggorna, byt eventuellt till vit
tempera (vit tusch är inte så vanligt) och måla på de
ställen där föremålet tar emot ljuset. Observera de
allra mest utskjutande partierna i ljuset, där sätter du
en extra (liten) vit fläck, en ljusdager. Fläcken där det
verkligen blänker till brukar kallas glansdager.
STEG 4
Till sist går du över konturerna med en fin
bläckpenna eller extra tunn pensel.
Lavera = att teckna eller måla med en enda färg.
Misslyckas du med något under arbetet kan du
tvätta ur bilden med vatten och en svamp eller
skölja den under kranen.
En klick vitt i ett öga kan få fram volymen och få fart på en
uttryckslös teckning. Här i blyerts, men principen är den
samma för lavering.
139

MÅLERI
DET FINNS EN MÄNGD FÄRGMATERIAL OCH TEKNIKER
VID MÅLERI. HÄR SKA VI BESKRIVA DE VANLIGASTE.
144 Måleri

GOUACHE och TEMPERA
Gouache (uttalas ”go-asch”) späds med vatten,
och täcker bättre än akvarellfärg. Med
gouache går det att måla på mörkt underlag.
Tempera (som säljs som ”puckar”) är nog
handelns billigaste färger. De är dock utmärkta
att jobba med. Tempera fungerar
ungefär som akvarell och gouache.
AKVARELL
Akvarellens särprägel är att den är transparent (genomskinlig, icke
täckande). Med akvarellfärg behöver du inte använda vit färg. Vill
du ha vitt låter du helt enkelt papperets vita bli målningens vita.
Vill du ha en ljus färg använder du mycket vatten och målar tunt,
så att papperets vita lyser igenom.
Akvarell som är utspädd blir transparent. Målar man med mycket färg och vatten
flyter den gärna ut och blandar sig till märkliga ”nebulosor”.
146 Måleri
Gouache målas ofta täckande.

AKRYL
Akrylfärg är vattenlöslig och lämpar sig
både att måla tunna och tjocka skikt. Vill du
måla väldigt tunt, kan du späda akrylen med
vatten. Akrylfärger torkar ganska snabbt
och kan vara täckande, vilket gör att du kan
måla över tills du blir nöjd.
Vissa akrylfärger (t ex flow formular) kan
spädas med upp till 40 % vatten och får då
egenskaper som påminner om akvarellfärg.
KRITA, PASTELL- och FÄRGPENNA
Kritor, pastell- och färgpennor har oftast
ingen torktid, men en del kritor och pasteller
färgar av sig från papperet om bilden inte
fixeras. Med kritor och pastell kan man
också fördriva och smeta ut och även i viss
mån blanda samman färger när de redan är
målade.
Torrpastell i kritform, kan tecknas eller målas med.
OLJA
Ju tjockare skikt du målar med oljefärg, desto
längre blir torktiden (upp till flera
veckor). Oljefärg är lätt att fördriva (stryka
ut) med pensel på grund av sin långsamma
torkningstid. Oljefärg späds med olja och/eller
terpentin.
Oljefärg torkar långsamt och kan därför lätt fördrivas.
Om akrylfärg målas tunn och utspädd, påminner den
om akvarell, målas den tjock och täckande, liknar den
oljefärg.
147

184 Måleriteknik
MÅLERITEKNIK
MED DINA NYVUNNA KUNSKAPER OM MÅLERI
OCH FÄRGER FÅR DU I DETTA KAPITEL SE HUR DE
KAN ANVÄNDAS I NÅGRA FLER MÅLERITEKNIKER.

Transparenta färger
Det går att göra samtliga färger transparenta. Oljefärg tunnas ut
med ca 60% olja och 40% terpentin. Akrylfärg och de flesta andra
plastfärger kan man både spä ut med vatten och med färgens bindemedel
eller vanligt trälim. Akvarell och tempera tunnas ut med
vatten.
LASYRMÅLERI
Lasyrmåleri (”skiktmåleri” eller ”lager på lager-måleri”) påminner
om laveringstekniken på så sätt att man lägger fler tunna och
transparenta lager ovanpå varandra.
Du kan också blanda färger med denna teknik. Om du vill måla en
stor yta gräsgrön kan du lägga en underton i blått, låta det torka
och måla ett tunt lager med en gul färg över. Den blå färgen lyser
då igenom och blandar sig med den gula och du får en grön färg.
OBS!
Målar man lasyr med oljefärg (ca 60% olja och 40%
terpentin) kan det hända att – om det underliggande
lagret inte är helt torrt – man river upp
det i det andra lagret, eftersom terpentinet i
lasyren löser upp det underliggande lagret. Om det
understa lagret är helt torrt brukar det gå bra att
ha en del terpentin i det nya lagret. Man kan också
blanda ut färgen enbart med olja.
Lasyrmåleri är mycket tacksamt om du målar stora
4)
5)
ytor som du vill ska kännas mer levande.
186 Måleriteknik
En blå färg har målats över
hela bilden. När den har
torkat målas en gul färg
tunt över. Den blå färgen
lyser igenom och man får
den gröna färgen.
Gult och blått sammanmålat på olika sätt. I de två
senare fallen har inte den underliggande gula hunnit
torka innan den blå lagts dit. Alla tre sammanmålningarna
är gjorda med akrylfärg, även om den andra
sammanmålningen fått karaktär av akvarell.

SKULPTUR
EN SKULPTUR OCH EN TECKNING ELLER MÅLNING HAR
MYCKET GEMENSAMT, BLAND ANNAT FORMRIKTNINGEN
OCH SPELET MELLAN POSITIVA OCH NEGATIVA FORMER.
198 Skulptur

VERKTYG och MATERIAL
Lera, gips, trä och vax är de traditionellt vanligaste skulpturmaterialen.
För att arbeta med dessa kan det krävas en del verktyg.
LERA och PLASTELLINA
Att modellera i lera gör man vanligtvis med händerna.
En väldigt slö kniv eller en speciell skomakarkniv och
modelleringspinnar för detaljarbete är också användbart.
VAX
Man klarar sig bra med en kniv och modelleringspinnar.
Svartvax är hård, men mjukas upp av handens värme och
blir smidig att arbeta med. Annars används vax vanligen
vid avgjutningar.
Utöver dessa verktyg kan du behöva trälim, tapetklister och kanske
en limpistol. Tyg eller tidningspapper och hönsnät är ett måste
när du jobbar med papier-maché.
200 Skulptur
GIPS
Ett stämjärn och trä- eller gummihammare är bra att slå
bort gips med. Med kniv, raspar, filar och sandpapper kan
du ta bort ytterligare delar. En hink är bra att ha när man
blandar till gips.
TRÄ
Det behövs vassa verktyg (kniv, såg, stäm- och
bildhuggarjärn), liksom sandpapper och eventuellt
träspackel.

210 Grafik
GRAFIK
GRAFIK ÄR ETT SAMLINGSNAMN FÖR TEKNIKER
SOM GÖR ATT MAN KAN FÅ FRAM ETT ANTAL
KOPIOR AV ETT ORIGINAL.

AVTRYCK och MÅNGFALD
Grafik är ett samlingsnamn för olika tekniker som gör det möjligt
att trycka en rad kopior från ett original. Originalet görs traditionellt
i sten, plåt eller på trästycken, men numera finns flera alternativ.
Originalet behandlas så att det får en reliefartad yta. Tekniken
när man valsar färg på relieftopparna kallas högtryck. Lägger man
färgen i spåren kallas det djuptryck. Originalet trycks och ger ett
spegelvänt avtryck på vanligtvis ett papper.
HÖGTRYCK
Kanske har du någon gång skurit ut en bild ur en potatis, sedan
doppat potatisen i färg och tryckt på ett papper. Man skär då bort
det som ska vara vitt och låter det som ska ha en färg vara kvar
som en relief.
Potatisarna är ofta små och går lätt i sönder. Det är bättre att använda
ett trästycke eller en bit linoleum. (Trästycket måste vara
plant, annars blir trycket ojämnt.)
1) Motivet kan skissas upp –
spegelvänt – med blyerts innan
man bearbetar trästycket eller
linoleummattan med håljärn eller
skjölpar (mindre stämjärn). För att
se hur bilden blir i tryck använder
man en spegel.
2) Sedan färgar man in trästycket
med en vals så att oljefärgen bara
hamnar på relieftopparna.
OBS!
Man bör gnugga ganska länge. Det är svårt att avgöra hur mycket färg man ska
rolla på trästycket och hur länge man måste gnugga. Men efter några provtryck
märker man det. Håll papperet på plats medan du gnuggar annars flyttar sig
bilden. När provtrycket är färdigt kan du tvätta av trästycket med lite terpentin
och torka av med en trasa.
3) Över originalet placerar man
sedan papperet (t ex rispapper)
och gnuggar med skålsidan av en
sked över papperets baksida tills
man ser bilden genom det tunna
rispapperet.
211

FOTO och DATORBILDER
KAMERAN OCH DATORN ÄR VERKTYG I BILDSKAPANDET, ÄVEN
OM DE ÄR BETYDLIGT MER KOMPLICERADE ÄN PENNAN OCH
PENSELN. DATORN ÄR ETT KRAFTFULLT VERKTYG, SPECIELLT NÄR
MAN VILL SKAPA BILDER DÄR GRÄNSEN MELLAN VERKLIGHET
OCH FIKTION SUDDAS UT.
216 Foto och datorbilder

Det här exemplet visar bildmanipulation i flera steg. Gården på
bilden till vänster vill man visa i försommarsol.
Bilden av gården är tagen på
hösten.
Allt sätts samman till en slutgiltig bild.
Från en försommarbild hämtas rapsfältet i
förgrunden.
Sommarmolnen hämtas från en
tredje bild.
225

234 Grafisk formgivning
GRAFISK FORMGIVNING
ALFABETETS BOKSTÄVER ÄR SOM BILDER
SOM SÄTTS SAMMAN TILL NYA NÄR DE
BLIR ORD, MENINGAR, STYCKEN OCH
SIDOR. GRAFISK FORMGIVNING ÄR NÄR
TEXT OCH BILD KOMBINERAS TILL EN HEL-
HET VARS UPPGIFT ÄR ATT VARA ATTRAK-
TIV, LÄTTOLKAD OCH INSPIRERANDE.

HÄR GÅR MAN
För att skapa tydliga och informativa skyltar – krävs att man skalar
bort allt onödigt – att enbart det allra viktigaste finns kvar.
Skyltar vid vägkanter, på tågstationer och flygplatser är exempel
på det. Sådana informationsskyltar, med eller utan en kort text,
kallas piktogram. Du förstår direkt att snart kommer en skarp
kurva eller om en kilometer finns ett rastställe.
”Här går man-skylten” eller ”Herr-Gå-man-skylten” är ett bra exempel
på ett piktogram där formgivaren gjort en förenkling av
verkligheten till en fullt begriplig informationsskylt. Alla har sett
den, vet vad den betyder, men har du studerat den noggrant någon
gång?
Att gubben som går i trekanten är en gubbe råder det väl inget
tvivel om, men är triangeln enbart en triangel? Nej, troligen inte
om man börjar fundera närmare på det. Förmodligen är det en
illusion av en gata, tecknad utifrån ett centralperspektiv.
Plötsligt när jag betraktar triangeln som en gata, faller den in i
bilden och skylten får ett rum, den platta skylten har fått ett djup.
Detta är ett utmärkt exempel på god grafisk formgivning. Triangeln
hade en betydelse, en mening och funktion som förklarar varför
den finns där.
ÖVNINGAR
Studera informationsskyltar i din omgivning eller studera exempelvis
vägmärken i en körkortsbok.
• Finns det någon informationsskylt som du tycker visar fel
budskap? Prova i så fall att göra om den till det bättre.
• Finns det någon informationsskylt som du saknar? Till exempel:
Varning för dammråttor. Gör en ny skylt (utan text) och prova om
den fungerar genom att visa den för dina klasskompisar.
236 Grafisk formgivning
Herr-Gå-man-skylten – en
illusion av en gata?

TECKENSORTER
De allra flesta teckensnitt finns i olika teckensorter, teckensgrovlekar,
till exempel fet och kursiv. I datorn kan du bland annat skeva
(snedställa) bokstäverna, men gör inte det om du vill ha en proffsig
design. Det har tagit månader eller år för typografer att skapa
teckensnitten och att skeva eller luta dem, förstör all tanke och slit
som ligger bakom.
H-höjd
(versalhöjd)
x-höjd
240 Grafisk formgivning
Grundstreck
Kula
Växellinje
Nedstapel
(underhäng) Ögla
Det är bokstavsdelarna som skapar förändringen i ett teckensnitt.
Anslutning
Ansvällning
Uppstapel
Serif
En antikva kan se ut på många sätt, men man känner igen den på
grund av de små ”klackarna”, seriferna (se bilden ovan).
Linjärer är raka, enkla och utan serifer. Passar bra till rubriker, korta
texter eller som brödtext på hemsidor.
Skripter kallas de teckensnitt som ser ut som handskriven skrivstil.
En fantasistil kan se ut nästan hur som helst och bör bara användas i
begränsad omfattning.
Versaler är ”stora bokstäver” och fungerar till rubriker och andra korta
texter, både som antikva och linjär.
Gemena är ”små bokstäver” som används till brödtext.
Normal (roman) text är grundvarianten av ett teckensnitt.
Kursiv (italic eller oblique) text är en lutad variant av ett teckensnitt.
Fet (bold) text är en tjockare variant av ett teckensnitt.
Hårstreck
Baslinje

BILDUTTRYCK
I TIDIGARE AVSNITT HAR VI LAGT TONVIKTEN VID TEKNIKEN
KRING ATT SKAPA BILDER. MEN BILDSKAPANDE ÄR SÅ MYCKET
MER, DET HANDLAR OCKSÅ OM ANDRA VAL NÄR MAN SKAPAR
ETT BILDUTTRYCK.
244 Bildens uttryck

UTTRYCK HOS DJUR
Det karakteristiska för en kanin är dess skuttande och de långa
öronen. Katten kännetecknas av sin svajiga svans och den smidiga
och graciösa gången, björnen lufsar lite klumpigt och gåsen vaggar
kaxigt i sakta mak. Nästan alla djur har ett uttryck som ofta är
tydligt.
Gåsen har ett kaxigt och uppstudsigt
uttryck, den bröstar sig likt någon som
spänner sig.
PENN- och PENSELFÖRING
Även penn- och penselföringen kan förstärka bilduttrycket.
Om jag vill teckna ett ”rörigt” skrivbord
kan jag använda en spretig teknik, vill jag
teckna en kudde som ska inbjuda till vila, använder
jag en lugn och jämn penn- eller penselföring.
Stela huskroppar kan tecknas med kraftiga raka
linjer och så vidare.
ÖVNING
• Teckna eller måla fritt ur fantasin eller efter
förlagor:
• ett djur som samlar kraft och är på väg att ta
ett språng
• en rädd kanin
• en stolt och bestämd tjur eller
• en ensam och ylande varg
Är det en tillfällighet att barnet som tecknade den här bilden så
tydligt har fått fram hur hunden och kaninen studsar tillbaka lite
avvaktande innan de möts?
Penselföringen härmar vattnets böljande rörelse.
249

BILDKOMMUNIKATION
VALET AV MOTIV ÄR CENTRALT FÖR VAD DU VILL
BERÄTTA MED DIN BILD. DETTA KAPITEL HANDLAR OM
VAD BILDEN KAN BERÄTTA OCH SÄTTET DET SKER PÅ.
260 Bildkommunikation

ÅTERGIVNING
Hur berättar man med bilder? Låt oss se på den här bilden som
exempel.
I bilden finns ett antal tecken: julgran, Eiffeltornet, pojke som gör handskugga och
så vidare. Vad betyder dessa tecken? Vad vill fotografen berätta?
När man försöker förstå tecknen i en bild kan man skilja mellan
två slags betydelser. Varje tecken har en grundbetydelse som i bildtolkningssammanhang
kallas denotation. Denotationerna är inte
bara föremålen i bilden utan även kompositionen, bildvinkeln,
ljussättningen och annat som vi kan beskriva i bilden.
Denotationerna är alltså vad som finns i bilden och hur de visas.
Tecknen har också en bibetydelse. Att det finns en julgran i bilden
gör att vi associerar till just julen och ljusstaken på bordet förstärker
denna association.
Denna bibetydelse är gemensam för alla som firat jul enligt vår
tradition. Associationer som är gemensamma för många kallas i
bildsammanhang för konnotationer.
Det finns fler konnotationer i bilden. Bilden av Eiffeltornet associerar
till semesterresa och pojkens lek associerar till bus.
266 Bildkommunikation
Denotation – tecknens
grundbetydelse
Konnotation – gemensam
association

MASSBILDEN
MASSBILDEN ÄR EN INDUSTRIPRODUKT
SOM TRYCKS OCH SPRIDS I STOR MÄNGD.
276 Massbilden

MASSBILDEN
Det som är specifikt för bilder som figurerar i dagens samhälle som
kommunikationsmedel, är att de sprids och brukas i många exemplar.
Vi kallar sådana bilder som är spridda i stora upplagor, och
som kan ses av flera ungefär samtidigt, för massmediebilder eller
massbilder. Till dessa hör tryckta bilder i tidningar och böcker,
men även TV-bilder.
Massbildens uppgift
Massbilder är speciella också ur den synpunkten att de tjänar ett
speciellt syfte, till exempel att berätta om en allmänt intressant
händelse eller att sälja en vara. Massbilden är ofta beställd (av en
uppdragsgivare) för att verka i ett visst sammanhang.
Massmedias syfte och uppgift är att granska olika makthavare och
deras politiska beslut, att informera medborgarna om viktiga händelser
och att underhålla.
Massbilder är bilder skapade av massmedia som ses av många ungefär samtidigt.
278 Massbilden
Massbild = Minst två tryckta
bilder av samma sort, som
kan uppträtt på lika många
ställen.
Massmedia =
Samlingsnamn för radio, tv,
tidningar och annan press.
Massmedium =
distribueringskanalen, t ex
tidningar, radio och TV.
Där uttrycken visas.

BILDTOLKNING
TROTS DEN STROA MÄNGD AV INFORMATION SOM KOMMER
FRÅN BILDER, HAR DE FLESTA AV OSS INTE SAMMA KUNSKAP
OCH TRÄNING I DET VISUELLA SPRÅKET SOM I DET TALADE
OCH SKRIVNA. I DETTA KAPITEL SKA VI REFLEKTERA ÖVER VAD
VI MOTTAR FÖR MEDDELANDE FRÅN BILDER OCH FÖRSÖKA
FÖRSTÅ VAD DET ÄR VI UPPLEVER.
290 Bildtolkning

BILD 3
Denotativ beskrivning: Flicka eller kvinna, eldgaffel, väggposter, täcke med små figurer
på. Bilden påminner om en barnkammare, men personen är inte är ett barn.
Klänningen däremot är sådan som barn brukar ha.
De små figurerna på täcket är tecknade i en annan stil än resten av målningen och
kanske kan verka som kvinnans syner av galna troll. De leende figurerna på postern
får en att tänka på falska säljleenden. Ser ut som tomma fånskratt.
Hennes hår och ansikte är kraftigt överdrivet och ger associationer till vansinne.
Eldgaffeln är ett av djävulens attribut.
Kontrasten mellan den söta klänningen och det galna ansiktet är effektivt. De verkar
som hon försöker ha ihjäl sitt småfolk i desperat vansinne, medan omvärlden
(postern) leende tittar på.
Konstnären arbetar i en stil som påminner om vissa serieteckningar. Jag kan inte
bestämma mig för om det gör bilden rolig eller ytterligare förstärker uttrycket av
vansinne.
Efter tolkningen läste
tolkaren titeln; ”Många
jobb”, vilket ger bilden en
annorlunda innebörd.
Vilken, tycker du?
303