En skillnad som gör en skillnad
En skillnad som gör en skillnad
En skillnad som gör en skillnad
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Respons<strong>en</strong><br />
<strong>En</strong> <strong>skillnad</strong> <strong>som</strong> <strong>gör</strong> <strong>en</strong> <strong>skillnad</strong><br />
<strong>En</strong> klinikers upplevelser och tankar om medvetandefunktioner i terapirummet<br />
Lotta Omma<br />
Lotta Omma, psykolog och mångårig<br />
medlem i vår för<strong>en</strong>ing, skriver här <strong>en</strong><br />
artikel <strong>som</strong> respons på förra årets<br />
temanumret om Medvetande.<br />
Efter att ha läst Antti Revonsuos artikel<br />
”Concepts of Consciousness” och Gunnar<br />
Windahls artikel ”Reagera, uppfatta och<br />
vara medvet<strong>en</strong>: några<br />
klar<strong>gör</strong>and<strong>en</strong>”(Sv<strong>en</strong>sk Neuropsykologi nr<br />
2 2004), blev jag inspirerad att skriva <strong>en</strong><br />
artikel om mina reflektioner. I artikeln<br />
utgår jag till stor del från Antonio<br />
Damasios böcker ”Känslan av att<br />
leva”(2002) och ”På spaning efter<br />
Spinoza”(2003).<br />
Jag har arbetat <strong>som</strong> kliniker i 26 år<br />
och de s<strong>en</strong>aste 7 år<strong>en</strong> inom Barn- och<br />
Ungdomspsykiatrin i Gällivare. Gunnar<br />
Windahl var tidigare under många år <strong>en</strong><br />
djupt uppskattad handledare och<br />
kunskapsspridare. Mitt fokus är alltså<br />
klinikerns.<br />
Kropp och själ?<br />
Just nu tycker jag att det råder stora<br />
oklarheter när det gäller olika begrepp.<br />
Framförallt råder det <strong>en</strong> språklig<br />
förvirring kring begrepp<strong>en</strong> affekt, känsla<br />
och emotion. Oklarhet<strong>en</strong> gäller äv<strong>en</strong><br />
definition och innebörd i syn<strong>en</strong> på olika<br />
medvetandefunktioner. Till d<strong>en</strong>na<br />
32<br />
Fiskar<br />
oklarhet kan också Damasios definition<br />
av olika jagbegrepp kopplas.<br />
Jag kommer att jämföra psykolog<strong>en</strong><br />
Tomkins och neurolog<strong>en</strong> Damasios<br />
beskrivning av dessa olika begrepp. <strong>En</strong>ligt<br />
mitt förm<strong>en</strong>ande är innebörd<strong>en</strong> i<br />
begrepp<strong>en</strong> samma m<strong>en</strong> de språkliga<br />
begrepp<strong>en</strong> olika.<br />
Antonio Damasio skriver om kropp<strong>en</strong>s<br />
och känslornas betydelse för<br />
medvet<strong>en</strong>het<strong>en</strong> och om d<strong>en</strong> kännande<br />
hjärnan. Medvet<strong>en</strong>het är för Damasio<br />
förmågan att reflektera över våra känslor.<br />
Jo , m<strong>en</strong> vad är då <strong>en</strong> känsla? <strong>En</strong>ligt<br />
Damasio är <strong>en</strong> känsla ” m<strong>en</strong>tala<br />
repres<strong>en</strong>tationer av hela eller delar av<br />
kropp<strong>en</strong> <strong>som</strong> fungerar på ett visst sätt”.<br />
Damasio kallar glädje, sorg, fruktan,<br />
förvåning och avsky för primära<br />
emotioner. Damasio m<strong>en</strong>ar att svartsjuka,<br />
förläg<strong>en</strong>het, skuld och stolthet kan<br />
definieras <strong>som</strong> sociala eller sekundära<br />
emotioner.<br />
Silvian S Tomkins definierade redan på<br />
50-talet nio styck<strong>en</strong> grundläggande<br />
affekter med tydliga kroppsliga<br />
kopplingar framförallt till ansiktets<br />
mimik och muskulatur. Dessa är intresse,<br />
glädje, förvåning, sorg, rädsla, skam,<br />
förakt, avsky och ilska. Affekt<strong>en</strong> uttrycks<br />
på <strong>en</strong> kroppslig nivå, d<strong>en</strong> är omedvet<strong>en</strong><br />
och har ett starkt överlevnadsvärde.<br />
Affekter har <strong>en</strong> kommunikativ uppgift ,<br />
både inåt och utåt. Jag skulle vilja kalla<br />
affektspektrat ett medfött<br />
värderingssystem. D<strong>en</strong>na grundläggande<br />
nivå kallar Damasio kärnmedvet<strong>en</strong>het<br />
eller protojag. Tomkins m<strong>en</strong>ar att det är<br />
först när vi har kodat, tolkat och värderat<br />
affekt<strong>en</strong> <strong>som</strong> d<strong>en</strong> blir <strong>en</strong> medvet<strong>en</strong> känsla.<br />
D<strong>en</strong>na nivå kallar Damasio andra<br />
ordning<strong>en</strong>s medvet<strong>en</strong>het. Tomkins m<strong>en</strong>ar<br />
att affekter smittar (om någon börjar<br />
skratta så sprider sig skrattet) och att<br />
affekter förstärker sig själva, det kan<br />
innebära att det blir rundgång i systemet.<br />
Systemet kan också hänga upp sig.<br />
Tomkins utkom på 60-talet med tre<br />
volymer med titeln ”Affekt/ Imagery/<br />
Consciousness”(1979).<br />
Affekternas/känslornas komplexitet<br />
innebär att det är många system inom<br />
individ<strong>en</strong> och mellan individ och<br />
omgivning <strong>som</strong> samverkar i upplevels<strong>en</strong><br />
av <strong>en</strong> medvet<strong>en</strong> känsla.<br />
Ovanstå<strong>en</strong>de resonemang vill jag koppla<br />
samman med det vet<strong>en</strong>skapsteoretiska<br />
nytänkande och paradigmskifte <strong>som</strong> Ilya<br />
Prigogine, nobelpristagare i kemi 1977,<br />
formulerat.<br />
G<strong>en</strong>om ”Värld<strong>en</strong> och vetandet sjunger<br />
på nytt” av Erland Lagerroth har jag<br />
tagit del av Prigogines tankar. Prigogine<br />
beskriver <strong>en</strong> exist<strong>en</strong>sform <strong>som</strong> han kallar<br />
dissipativa(självorganiserande) strukturer.<br />
Prigogine beskriver hur dessa strukturer är<br />
självskapande g<strong>en</strong>om självorganiserande<br />
processer. Alla naturliga system m<strong>en</strong>ar<br />
Prigogine existerar <strong>en</strong>ligt d<strong>en</strong>na process.<br />
Naturliga system är öppna,<br />
självorganiserande, självreglerande och<br />
självöverskridande. De fungerar i <strong>en</strong><br />
ständig växelverkan med omgivning<strong>en</strong><br />
g<strong>en</strong>om input och feedback (återkoppling)<br />
i <strong>en</strong> ständig rundgång. Det <strong>som</strong> krävs för<br />
att starta <strong>en</strong> process är <strong>en</strong>ergi (mycket<br />
<strong>en</strong>ergi) och att <strong>en</strong> omvandling från<br />
högvärdig till lågvärdig <strong>en</strong>ergi sker.<br />
Sol<strong>en</strong>ergin är d<strong>en</strong> största <strong>en</strong>ergikällan i<br />
vårt universum.<br />
Damasios forskning tycker jag bekräftar<br />
att d<strong>en</strong>na systemdynamiska modell äv<strong>en</strong><br />
gäller inom neurovet<strong>en</strong>skap.<br />
Sv<strong>en</strong>sk Neuropsykologi 1/05
I terapirummet.<br />
Som kliniker befinner man sig<br />
ögonblicket. Frågorna är: -Vad händer i<br />
samtal<strong>en</strong>? Vad är det <strong>som</strong> ger upphov till<br />
<strong>en</strong> förändring?”<br />
Vi på BUP arbetar från ett<br />
systemteoretiskt perspektiv med<br />
reflekterande samtal(se Faktaruta) <strong>som</strong><br />
grundläggande förhållningssätt.<br />
Det innebär att vi arbetar två och två<br />
<strong>en</strong>ligt <strong>en</strong> klar struktur med <strong>en</strong> tydlig<br />
turtagning i samtalet. <strong>En</strong> av oss samtalar<br />
med familj<strong>en</strong> och d<strong>en</strong> andre intar <strong>en</strong><br />
lyssnande och s<strong>en</strong>are reflekterande<br />
position.<br />
Vår utgångspunkt är att kunskap och<br />
vetande skapas i språkliga och sociala<br />
sammanhang. Vår utgångspunkt är också<br />
att familj<strong>en</strong>/individ<strong>en</strong> är expert då det<br />
gäller d<strong>en</strong> egna situation<strong>en</strong> och vilka<br />
behov de har. Vår expertroll innebär att<br />
underlätta för familj<strong>en</strong>/individ<strong>en</strong> att<br />
formulera det egna uttrycket.<br />
Familj<strong>en</strong> är vår viktigaste samtalspartner<br />
och d<strong>en</strong> <strong>som</strong> definierar och beskriver sin<br />
situation och vad <strong>som</strong> oroar dom i<br />
relation till deras barn och ungdomar.<br />
Vi börjar med att hjälpa familj<strong>en</strong> att<br />
beskriva och sätta ord på sin subjektiva<br />
upplevelse av situation<strong>en</strong>. Samtal<strong>en</strong> utgår<br />
från det <strong>som</strong> med Revonsuos definition<br />
kallas det primärt medvetna (Damasio<br />
kallar detta kärnmedvet<strong>en</strong>het). Se bild 1.<br />
Tydlig struktur i samtalet<br />
D<strong>en</strong> klart strukturerade form<strong>en</strong><br />
underlättar kommunikation<strong>en</strong>. Samtal<br />
Bild.1 Anti Revonsuos kategorisering av medvetandebegrepp<br />
Concepts of consciousness (Revonsuo, 2004)<br />
består både av <strong>en</strong> yttre och <strong>en</strong> inre dialog.<br />
D<strong>en</strong> inre dialog<strong>en</strong> är det <strong>som</strong> vi g<strong>en</strong>om<br />
vårt förhållningssätt försöker <strong>gör</strong>a<br />
tillgängligt för familj<strong>en</strong>. Tempot är<br />
långsamt för att ge tid till d<strong>en</strong>na process.<br />
D<strong>en</strong> person <strong>som</strong> suttit i lyssnade position<br />
berättar om de föreställningar, tankar,<br />
idéer och upplevelser <strong>som</strong> uppkommit<br />
under lyssnandet g<strong>en</strong>om <strong>en</strong> s.k.<br />
reflektion(samtal om samtalet). Samtalet<br />
om samtalet sker öppet i rummet inför<br />
familj<strong>en</strong>.<br />
Reflektion<strong>en</strong> utgår helt och hållet från<br />
ord<strong>en</strong>, från det <strong>som</strong> faktiskt sägs under<br />
samtalet och riktas till d<strong>en</strong> <strong>som</strong> samtalat<br />
med familj<strong>en</strong>. Detta för att möjlig<strong>gör</strong>a <strong>en</strong><br />
viss mått av frihet för familj<strong>en</strong> och d<strong>en</strong><br />
<strong>som</strong> samtalat med familj<strong>en</strong>, frihet att<br />
lyssna eller försjunka i egna tankar (lyssna<br />
på d<strong>en</strong> inre dialog<strong>en</strong>). Reflektion<strong>en</strong> ger<br />
möjlighet för familj<strong>en</strong> och intervjuar<strong>en</strong><br />
att fokusera på några elem<strong>en</strong>t ur alla<br />
upplevelser ur det primärt medvetna<br />
g<strong>en</strong>om att uppmärksamhet<strong>en</strong> riktas. På<br />
detta sätt sätts <strong>en</strong> ny informationsprocess<br />
igång <strong>som</strong> kan hjälpa familj<strong>en</strong> vidare.<br />
Vårt reflekterande hjälper individerna till<br />
självreflektion, refleksiv medvet<strong>en</strong>het med<br />
Revonsus definition (vidgad<br />
medvet<strong>en</strong>het<strong>en</strong> <strong>en</strong>l Damasio). Detta<br />
refleksiva medvetande kan möjlig<strong>gör</strong>a<br />
introspektion. Allt detta innebär att nya<br />
perspektiv uppstår och syftet är att hjälpa<br />
individ<strong>en</strong> till <strong>en</strong> ökad självmedvet<strong>en</strong>het<br />
m<strong>en</strong> också <strong>en</strong> ökad medvet<strong>en</strong>het om<br />
andras upplevelser och tankar. D<strong>en</strong> ökade<br />
självmedvet<strong>en</strong>het<strong>en</strong> ger <strong>en</strong>ligt mitt<br />
m<strong>en</strong>ande <strong>en</strong> förutsättning för<br />
valmöjligheter, kan aktivera <strong>en</strong>ergi <strong>som</strong><br />
leder till förändring.<br />
Vårt terapeutiska arbete består till stor del<br />
av det <strong>som</strong> kallas tyst kunskap. Vi <strong>gör</strong><br />
något i ögonblicket och är inte riktigt<br />
medvetna om varför. Vi flyter med i d<strong>en</strong><br />
stora samtalsflod<strong>en</strong>. Flod<strong>en</strong> <strong>som</strong> ibland<br />
blir strid och framrusande, ibland<br />
översvämmande, lämnande sin fåra. När<br />
hinder uppstår letar flod<strong>en</strong> upp <strong>en</strong> ny<br />
möjlig väg där både omgivning<strong>en</strong>s<br />
(1) Primary ph<strong>en</strong>om<strong>en</strong>al consciousness and qualia- Consciousness as pres<strong>en</strong>t subjective experi<strong>en</strong>ce<br />
(2) Reflective consciousness- Consciousness as thoughts and cognitive operations about pres<strong>en</strong>t<br />
subjective experi<strong>en</strong>ce<br />
(3) Introspection- Consciousness as the verbal communication of the cont<strong>en</strong>ts of subjective experi<strong>en</strong>ce<br />
(4) Self-awar<strong>en</strong>ess- Consciousness as an awar<strong>en</strong>ess of one’s own self<br />
(5) “Level” of consciousness or “depth” of unconsciousness- Consciousness as responsiv<strong>en</strong>ess to<br />
external stimuli<br />
Sv<strong>en</strong>sk Neuropsykologi 1/05 33<br />
>
beskaff<strong>en</strong>het och mängd<strong>en</strong> vatt<strong>en</strong> av<strong>gör</strong><br />
vilk<strong>en</strong> väg flod<strong>en</strong> tar.<br />
<strong>En</strong> <strong>skillnad</strong> <strong>som</strong> <strong>gör</strong> <strong>en</strong> <strong>skillnad</strong>.<br />
Antropolog<strong>en</strong> och filosof<strong>en</strong> Gregory<br />
Bateson har studerat kommunikation och<br />
formulerat tankar kring sammanhang,<br />
ordning och mönster. Bateson m<strong>en</strong>ar att<br />
det <strong>som</strong> ger upphov till <strong>en</strong> förändring är<br />
att det uppstår <strong>en</strong> <strong>skillnad</strong>.<br />
Bateson pratar om <strong>en</strong> <strong>skillnad</strong> <strong>som</strong> <strong>gör</strong> <strong>en</strong><br />
<strong>skillnad</strong>. I bok<strong>en</strong> ”Ande och Natur- <strong>en</strong><br />
nödvändig <strong>en</strong>het” säger han: ”I<br />
ide´värld<strong>en</strong> däremot krävs ett förhållande,<br />
<strong>en</strong> relation, anting<strong>en</strong> mellan två delar eller<br />
mellan <strong>en</strong> del vid tidpunkt 1 och samma<br />
del vid tidpunkt 2, för att <strong>en</strong> tredje<br />
kompon<strong>en</strong>t ska aktiveras..”<br />
Jämför här med Gestaltpsykologins figurbakgrund<br />
resonemang . När vi skiftar<br />
fokus med vår uppmärksamhet så kan<br />
samma bild /stimuli uppfattas och<br />
upplevas på olika sätt. I det här fallet<br />
anting<strong>en</strong> ses <strong>som</strong> <strong>en</strong> kvinna eller <strong>en</strong> vas. I<br />
d<strong>en</strong>na bild växlar vi mellan gestalt och<br />
bakgrund och får helt olika percept och<br />
upplevelser.<br />
Tom Anders<strong>en</strong>, professor i socialpsykiatri<br />
i Tromsö, befinner sig i d<strong>en</strong><br />
språksystemiska tradition<strong>en</strong> m<strong>en</strong>ar att det<br />
är ”det ännu inte sagda <strong>som</strong> ska få<br />
möjlighet att komma fram i dialog<strong>en</strong>”<br />
Vidare m<strong>en</strong>ar han att det vi säger måste<br />
vara ”lagom ovanligt” för att <strong>en</strong> <strong>skillnad</strong><br />
34<br />
ska uppstå och kunna leda till förändring.<br />
Vad innebär det att vara lagom ovanlig?<br />
Givetvis olika saker i olika sammanhang.<br />
Reflektion<strong>en</strong> kan ge upphov till <strong>en</strong><br />
<strong>skillnad</strong> i uppleveles<strong>en</strong> <strong>som</strong> <strong>gör</strong> att <strong>en</strong><br />
process av m<strong>en</strong>tala föreställningar sätts<br />
igång. D<strong>en</strong>na process kan också ge<br />
upphov till <strong>en</strong> förändrad förståelse av<br />
m<strong>en</strong>ing. Det är viktigt att språket <strong>som</strong> vi<br />
använder är det språk <strong>som</strong> familj<strong>en</strong><br />
förstår. Det är viktigt att fokusera på<br />
resurser och möjligheter, det positiva,<br />
utan att bagatellisera svårigheter och<br />
problem. Det positiva innebär <strong>en</strong> stark<br />
kraft, <strong>en</strong> <strong>en</strong>ergi <strong>som</strong> ger ett<br />
välbefinnande. Vad händer om jag <strong>som</strong><br />
reflektör tar upp och fokuserar på brister<br />
och oförmågor eller till och med blir<br />
anklagande? Process<strong>en</strong> avstannar, systemet<br />
stängs och möjlig<strong>en</strong> till förändring<br />
minskar.<br />
Pati<strong>en</strong>t<strong>en</strong> är inte tillgänglig. Individ<strong>en</strong><br />
kan lätt hamna i skamm<strong>en</strong>s förlamande<br />
grepp. <strong>En</strong>ligt Tomkins är affekt<strong>en</strong> skam<br />
<strong>en</strong> reaktion på ett avbrott i kontakt<strong>en</strong>, i<br />
relation<strong>en</strong>. Det c<strong>en</strong>trala är åter det<br />
relationella. Något förväntat positivt<br />
infaller inte. Pati<strong>en</strong>terna förväntar sig<br />
givetvis stöd och hjälp i sin situation, inte<br />
att bli ifrågasatt.<br />
Nästa steg är att det samtalande systemet<br />
formulerar sina föreställningar/idéer om<br />
det <strong>som</strong> framkommit i reflektion<strong>en</strong><br />
(samtal om samtalet om samtalet).<br />
Självklart är det oerhört svårt att veta hur<br />
ord<strong>en</strong> vi använder upplevs och tas emot<br />
av pati<strong>en</strong>terna. Skamkänslor kan uppstå<br />
äv<strong>en</strong> <strong>som</strong> <strong>en</strong> intrapsykisk reaktion<br />
aktiverat g<strong>en</strong>om associationer och det<br />
episodiska minnet. Mia Anderson,<br />
psykolog och familjeterapeut <strong>som</strong> arbetat<br />
i över 23 år med de svåraste anorektiska<br />
pati<strong>en</strong>terna i Sverige , uppmanar oss att<br />
vara vaksamma med ord<strong>en</strong>. Ord<strong>en</strong> vi<br />
använder kan bli ”monstermat”. Ord<strong>en</strong><br />
föder det inre monstret på bekostnad av<br />
pati<strong>en</strong>t<strong>en</strong> välbefinnande. Monstret blir<br />
gigantiskt och livshotande.<br />
Mias erfar<strong>en</strong>het av d<strong>en</strong>na svåra<br />
pati<strong>en</strong>tgrupp är att här hjälper det inte att<br />
vara lagom ovanlig. Här måste <strong>skillnad</strong><strong>en</strong><br />
bli gigantisk för att kunna uppfattas och<br />
leda till <strong>en</strong> förändring. Förändring i<br />
upplevels<strong>en</strong> av sig själv i relation till<br />
andra. Med ett annat språkbruk; affekt<strong>en</strong><br />
förvåning måste aktiveras för att <strong>en</strong><br />
<strong>skillnad</strong> ska uppfattas.<br />
Känslan härstammar ur det<br />
relationella.<br />
Jag m<strong>en</strong>ar att känslor uppstår i ett<br />
sammanhang. Sammanhanget kan vara<br />
både interpersonellt eller intrapsykiskt.<br />
Återig<strong>en</strong> <strong>en</strong> <strong>skillnad</strong>, <strong>en</strong> <strong>skillnad</strong> mellan<br />
dig - mig, före - efter, inre - yttre osv.<br />
Jag m<strong>en</strong>ar att känslor inte bara är m<strong>en</strong>tala<br />
repres<strong>en</strong>tationer av kropp<strong>en</strong>s tillstånd<br />
utan också m<strong>en</strong>tala repres<strong>en</strong>tationer av<br />
relationella sammanhang. Damasio är<br />
mycket tydlig med att han anser att<br />
känslan är grund<strong>en</strong>, kommer före<br />
upplevels<strong>en</strong> och är det <strong>som</strong> skapar<br />
medvet<strong>en</strong>het. Det andliga finns alltså i<br />
upplevandet och skapas i oss g<strong>en</strong>om<br />
självorganiserade processer mellan oss och<br />
omvärld<strong>en</strong>. Jag anser att det andliga finns<br />
i upplevels<strong>en</strong> och skapas inom oss g<strong>en</strong>om<br />
självorganiserande processer mellan oss<br />
och omvärld<strong>en</strong>.<br />
.<br />
Här handlar om tro eller tilltro. Tron blir<br />
ett <strong>en</strong>ergitillskott <strong>som</strong> frisätter egna<br />
resurser <strong>som</strong> möjlig<strong>gör</strong> att systemet<br />
reorganisera sig självt.<br />
Lotta Omma, leg.psykolog och<br />
leg.psykoterapeut, BUP, Gällivare<br />
Sv<strong>en</strong>sk Neuropsykologi 1/05
Lotta Omma<br />
Faktaruta<br />
Reflekterande förhållningssätt i<br />
samtal<br />
Bygger på Tom Anders<strong>en</strong>s tankar om ett<br />
systemiskt sätt att samtala på.<br />
tydlig rollfördelning. <strong>En</strong> samtalar först<br />
med d<strong>en</strong>/ de personer <strong>som</strong> kommer till<br />
session<strong>en</strong>, <strong>en</strong> /flera personer lyssnar till<br />
samtalet.<br />
de/d<strong>en</strong> <strong>som</strong> lyssnat berättar sedan öppet i<br />
rummet om de tankar och associationer<br />
<strong>som</strong> dykt upp under lyssnandet.<br />
reflektion<strong>en</strong> ska fokusera på möjligheter<br />
och resurser utan att bagatellisera<br />
svårigheter och problem.<br />
reflektion<strong>en</strong> är inte <strong>en</strong> sanning, utan ett<br />
förslag uttrycks gärna i undrande form.<br />
i reflektion<strong>en</strong> strävar man efter att visa på<br />
flera möjliga sätt att förstå <strong>en</strong> situation.<br />
i detta förhållnigssätt växlar man mellan<br />
att vara i samspel och i avskildhet för att<br />
ge utrymme åt både d<strong>en</strong> inre och yttre<br />
dialog<strong>en</strong>.<br />
Refer<strong>en</strong>ser<br />
Anders<strong>en</strong> T. (1991).Reflekterande<br />
processer. Samtal och samtal om<br />
samtal<strong>en</strong>. Mareld. Stockholm.<br />
Anderson H. 1999: Samtal språk och<br />
möjligheter. Mareld, Stockholm.<br />
Bild på Lotta<br />
Andersson. M 1997: Mödrar och deras<br />
döttrar. Fokus på familj<strong>en</strong> 3-4.<br />
Bateson G. Steps to an ecology of mind.<br />
Ballantine Books, New York. 1972.<br />
Bateson G. Ande och Natur - <strong>en</strong><br />
nödvändig <strong>en</strong>het. Symposion Bokförlag<br />
& Tryckeri AB 1987<br />
Damasio R. A. 2002. Bokförlaget Natur<br />
och Kultur, Stockholm..<br />
Damasio R. A. 2003. Bokförlaget Natur<br />
och Kultur, Stockholm.<br />
Edwardsson et al 1994: Sesam öppna dig!<br />
Utredningsarbete inom barnpsykiatrisk<br />
öpp<strong>en</strong>vård. Fokus på familj<strong>en</strong>, vol 22 3-<br />
Friedman S.(ed)1995: The Reflecting<br />
Team in Action. The Guilford Press. New<br />
York.<br />
Kjellberg E et al. 2001: Man kan inte så<br />
noga veta. Mareld. Stockholm.<br />
Lagerroth Erland. 1994: Värld<strong>en</strong> och<br />
vetandet sjunger på nytt. Bokförlaget<br />
Korp<strong>en</strong>, Stockholm<br />
Omma Lotta 2001: Öppna samtal och<br />
strukturerad sandlådelek med barn och<br />
föräldrar. Fokus på familj<strong>en</strong>, vol 2, 2001<br />
Seikkula J. 1996: Öppna samtal. Från<br />
monolog till dialog i sociala nätverk.<br />
Mareld , Stockholm.<br />
Tomkins S. S 1979: Affekct, Imagery,<br />
Consciousness, vol III. New York.<br />
Springer<br />
Nyheter i korthet<br />
Datum: d<strong>en</strong> 16 januari 2005 23.01.11<br />
FÖRÄNDRAD ARBETSMARKNAD GER<br />
FÖRÄNDRAD HÄLSA<br />
Hälsan påverkas negativt av stora<br />
omorganisationer på arbetsplats<strong>en</strong>, och inte<br />
bara av nedskärningar utan äv<strong>en</strong> vid andra<br />
förändringar <strong>som</strong> kraftiga personalökningar.<br />
Det visas i <strong>en</strong> aktuell avhandling från<br />
Karolinska Institutet.<br />
http://193.10.44.180/<br />
publicIndex.asp?page=10&fromPage=public&lang=2&PRID=4401<br />
———————————————--<br />
RELATIVA INKOMSTEN HAR OCKSÅ<br />
BETYDELSE FÖR HÄLSAN<br />
Med högre inkomst följer bättre hälsa. Från<br />
Karolinska Institutet pres<strong>en</strong>teras nu att det<br />
inte bara är d<strong>en</strong> absoluta inkomstnivån i<br />
kronor och ör<strong>en</strong> <strong>som</strong> har betydelse för hälsan<br />
utan äv<strong>en</strong> d<strong>en</strong> relativa nivån, dvs om man har<br />
– eller upplever sig ha - liknande inkomst <strong>som</strong><br />
andra i samma sociala grupp, ålder eller<br />
bo<strong>en</strong>deregion.<br />
http://193.10.44.180/<br />
publicIndex.asp?page=10&fromPage=public&lang=2&PRID=4402<br />
————————————————<br />
NEGATIV JOBBSTRESS GER KVINNOR<br />
ÖKAD RISK FÖR DIABETES<br />
Små möjligheter att påverka sin arbetssituation<br />
kan för kvinnor ha ett samband med <strong>en</strong> ökad<br />
risk för diabetes typ 2. Det pres<strong>en</strong>teras i <strong>en</strong> ny<br />
avhandling från Karolinska Institutet. Studier<br />
visar också att hög kaffekonsumtion tycks<br />
minska risk<strong>en</strong> för diabetes typ 2.<br />
http://193.10.44.180/<br />
publicIndex.asp?page=10&fromPage=public&lang=2&PRID=4403<br />
————————————————<br />
Datum: sön 26 dec 2004 14.01.11<br />
FYSISK AKTIVITET GER FÖRBÄTTRAD<br />
LIVSKVALITET HOS<br />
PACEMAKERPATIENTER<br />
Pati<strong>en</strong>ter <strong>som</strong> efter att de fått <strong>en</strong> pacemaker<br />
inopererad g<strong>en</strong>omgår ett fördjupat<br />
utbildningsprogram där fysisk aktivitet ingår,<br />
upplever <strong>en</strong> förbättrad livskvalitet. Det visar<br />
<strong>en</strong> avhandling från Sahlgr<strong>en</strong>ska akademin.<br />
http://193.10.44.180/<br />
publicIndex.asp?page=10&fromPage=public&lang=2&PRID=4376<br />
—————————————————<br />
TRE LTH-FORSKARE FÅR DELA PÅ 18<br />
MILJONER!<br />
Tre forskare vid LTH finns med bland de 18 i<br />
hela landet <strong>som</strong> fått så kallade<br />
Ingvarstip<strong>en</strong>dier av Stiftels<strong>en</strong> för strategisk<br />
forskning (SSF). Det innebär i praktik<strong>en</strong> att<br />
de får sex miljoner kronor under fyra år att<br />
forska för. Anslag<strong>en</strong> delas ut till personer med<br />
”pot<strong>en</strong>tial att bli framtid<strong>en</strong>s<br />
forskningsledare”.<br />
http://193.10.44.180/<br />
publicIndex.asp?page=10&fromPage=public&lang=2&PRID=4378<br />
—————————————————<br />
Sv<strong>en</strong>sk Neuropsykologi 1/05 35
Change language