Medlemstidningen - Kommunal

More documents

Recommendations

Info

LEDAREN Kommunals stora utmaning ligger i att bli synligare och mindre rädda Kommunal organiserar om sektioner och klubbar. Det är ett arbete som har pågått sen ett drygt år tillbaka. Nästa år i februari kommer alla nya sektionsstyrelser att väljas på årsmöten i de nya stora sektionerna. Det har varit ett omfattande arbete för de inblandade förtroendevalda att få till de nya sektionerna. Nu pågår nomineringsmöten inför nästa årsmöten i de olika sektionerna, 37 sektioner blir 20. Kommunal har cirka 15 000 arbetsgivare hur många av de som ligger i Stockholms län vågar jag inte gissa men det blir en tuff uppgift för de förtroendevalda i sektionerna att försöka få en hygglig överblick över alla. Samtidigt som vi har fått fler arbetsgivare har medlemsantalet minskat. De förtroendevalda i sektionerna ska vara medlemmarna behjälpliga, förhandla och överlägga med arbetsgivare, sitta med som personalrepresentanter i nämnder och förvaltningar, interna möten och utbildningar. Jag har en känsla av att sektionerna blir alldeles för stora. Kommer man att mäkta med och ha överblick över alla verksamheter, kommer man ha koll på nya företag och kommer man kunna teckna kollektivavtal med dessa? Bara att kontrollera alla nya företag som poppar upp är tidskrävande och fordrar lite av ett granskande erfaret öga. Det är så många som 20 procent av vårdbolagen som inte har avtal och för företag med hunddagis är det bara två av 120 som har avtal. Här finns det mycket att göra, många skulle vilja vara med i facket men är det inte av olika anledningar. En av anledning är att det inte finns något arbetsplatsombud på arbetsplatsen. Hösten är här och skördetid råder, äppletavla från Kivik. 2 - MT nummer 6/12 Att ha förtroendeuppdrag i en sektion med hundra arbetsgivare, känns bara vid tanken övermäktigt. Hur många arbetsplatser de 100 arbetsgivarna har törs jag inte ens gissa. Det blir en tuff utmaning för En annan anledning är att ledningen i vissa företag tydligt visar att det inte är bra om de anställda är med i facket. Vi tappar mark och vi omorganiserar oss men frågan är om vi blir vassare och mer offensiva ute på arbetsplatserna. Att ha förtroendeuppdrag i en sektion med hundra arbetsgivare, känns bara vid tanken övermäktigt. Hur många arbetsplatser de 100 arbetsgivarna har törs jag inte ens gissa. Det blir en tuff utmaning för Kommunal att försöka få alla arbetsplatser till att ha åtminstone ett arbetsplatsombud. Och det är här du som medlem kan göra stor nytta utan att egentligen göra så mycket. Lyft luren och säg var du jobbar, att ni vill ha besök av Kommunal och att ni behöver ett arbetsplatsombud. De närmaste åren blir även en tuff utmaning för alla arbetsplatsombud som också måste bli synligare, mer pålästa, orädda och framåt för att medlemmar och potentiella medlemmar ska se att facket är nära och att vår förening är nåt som angår mig som person. Det är på arbetsplatsen som vi som medlemmar och som ombud kan se om allt inte står rätt till. Det är på arbetsplatsen vi kan peppa varandra och informera varandra om nyttan med facket och att vi är så många så arbetsgivare tecknar kollektivavtal med oss. KERSTIN RIDDERSTEDT CHEFREDAKTÖR MT Har du bytt arbetsgivare under det gångna året? Om du bytt arbetsgivare under senare tid och inte kontaktat Kommunal är det viktigt att du meddelar det till din sektion. Inför den kommande nya sektionsindelningen är det viktigt att Kommunal vet var du arbetar och vilken arbetsgivare du har. Kontaktuppgifter till sektionerna finns på sidan 19 Ansvarig utgivare för MT: Margareta Bohman Chefredaktör MT: Kerstin Ridderstedt, telefon 010 - 442 89 04 / 070 - 629 22 06 Redaktionen: Göte Axelsson, telefon 010 - 442 89 05 Redaktionen tar tacksamt emot tips, uppslag, insändare m.m, för insänt icke beställt material ansvaras ej. Telefax: 08 - 618 55 53. Adress: MT - Kommunal Stockholms län, Box 300 27, 104 25 Stockholm. MT trycks av V-TAB i Örebro upplaga 75.000 ex mail: mt.stockholm@kommunal.se För annonsering i MT kontakta PGR-media: pgrmedia@hotmail.com
Osorterat Vad är fobi och hur ser verkligheten ut? Vad är värt att förbjuda och vad är värt att bevara? Frågan ställs på sin spets i samband med stadsbibliotekets konstnärliga ledares utspel om att förbjuda Tintin-böckerna i utbudet av barnlitteratur. Dessutom skulle hela utbudet gås igenom för att kunna fortsätta utrensningen med tanke på kränkande och fobiska formuleringar. Händelsen väckte många känslor och resulterade i en timeout av förslagställaren. Min fråga är om man från olika institutioner eller myndigheter ska ägna sig åt censurliknande åtgärder där någon påstår sig veta vad som är bäst för andra människor. Det finns Vi har våra regler... Ofta uppstår situationer som för utomstående tycks helt obegripligt omänskliga. Vanligen är det frågor på individnivå som gör att man får bilden av iskalla myndigheter. Om någon drabbas av en bedömning som synes svår att förstå så bir oftast svaret från bedömmaren: Vi har våra regler. Det är förståeligt, vissa regler måste det ju finnas så att det inte uppstår en orättvis subjektiv bedömning. Men en sak som förvånar är när någon som fått en bedömning som upplevs felaktig överklagar ärendet. Det blir då en rättslig process i olika instanser med åtföljande kostnader och besvär för den som överklagar. I flera fall händer det at den som överklagat får rätt. Bedömningen från myndigheten var fel och den som överklagat får rät. Dagsformen som avgör... Vad är demokratiska former egentligen? Vi i Sverige har av tradition en bredoch inrotad syn på hur demokrati ska se ut och genomföra. I Vitryssland och andra unga demokratier stämmer inte synsäten överens med vårt. Men beteckningen är den samma, demokrati. I en globaliserad och sekundsnabb värld finns det kanske inte tid för demokrati. Demokrati kräver enligt mitt sätt att se en del viktiga inslag. Bland annat information (korrekt), tid, diskussion, övervägande, samförstånd och efterlevnad. Du kan säkert både lägga till och dra ifrån begrepp från listan om du funderar på ordet många exempel ur världshistorien på hur den kulturella historien skrivits om efter utrensningsaktioner av litteratur. Inget av dessa kan ses som föredömliga ur yttrandefrihetssynpunkt. En frågeställning är hur skulle August Strindbergs och andra hyllade författares verk klara en granskning ur kränkande och fobisk vinkel. Att Fantomen och andra stereotypa seriefigurer skule förbjudas är väl upenbart. Men vad fanns kvar att läsa när utrensningen var klar, valda delar av telefonkatalogen? gote.axelsson@kommunal.se Så långt kan man tro at rättvisan segrat. Men... I de allra flesta fall överklagar myndigheten rättens beslut till nästa instans. I många fall kostar det betydligt mer att driva frågan vidare än de fattiga kronor som ärendet handlade om från början. Frågan är varför det blir så. Att ha fel är inte altid så kul. Men i många av dessa fall handlar det nog mer om att ”vi har våra regler” som vi är bäst på. Att det sedan bereder många timmars arbetsuppgifter för anställda å myndigheten är nog bara en bisak. Ibland är det svårt att tro att det finns viktigare saker att syssla med. gote.axelsson@kommunal.se demokrat och dess former. Betänk sedan att det som händer i Sverige sägs ske under demokratiska former. Vi har en Alliansregering som inte ens representerar hälften av befolkningenröstmässigt. Men de beslut de antar är demokratiskt antagna. Det är den demokratiska formen som kallas representativ, ibland brukar jag fundera på hur långt det är mellan representativ demokrati och totalitärt styre. Men det är förstås bara dumma tankar... gote.axelsson@kommunal.se Sara Holm Charlotte Granberg SülemanYildrim Detta kan du läsa om i nummer 6-12 Dokumentärfilm om funktionsnedsatt visade ett annorlunda jobb – De personliga assistenterna ska på bästa möjliga sätt uppfylla brukarens krav på att leva det som i lagen (LSS) betecknas som ett ”normalt liv”. Det innebär att man ska göra det som man blir ombedd att göra, säger Sara Holm. Men naturligtvis kan inte en brukare kräva att man begår lagbrott. sidan 5 Lönebidragsanställning knäckte Charlotte Arbetsförmedlingen och cheferna kom överens om att Charlottes bidragsdel alltid skulle vara 75 procent och att bidragsdelen inte skulle sjunka som för de flesta andra personer med lönebidrag. Bidragets storlek påverkas av lönekostnaden för den anställda och arbetsförmågan. – Det var då helvetet började för mig. sidan 7 Åtgärder används som gratis arbetskraft När anställda skulle ta semester på ett litet företag fick Süleman Yildirim hoppa in som en arbetsmarknadsåtgärd. – Folk tjänade miljoner på sin verksamhet och där skulle jag jobba gratis. – Du blir utnyttjad. Affärer vill ha gratis arbetskraft där arbetsförmedlingen betalar lönen, säger Osman Erdal. Tidigare hade Süleman ett Plusjobb i Fonminnesgruppen, idag har han fast jobb på Trafikkontoret. Läs Kommunal Stockholm läns ordförande Margareta Bohmans synpunkter på dagsläget på sidan 17 sidan 9 Första sidan: Emelie Lindqvist fick 2300 kronor mer i månadslön efter fackets lönegranskning. MT nummer 6/12 - 3
Page 1: Lönegranskning gav Emelie 2800 kro
Page 5 and 6: TV-dokumentär om personlig assista
Page 7 and 8: Lönebidraget höll på att knäcka
Page 9 and 10: Osman Erdal, Zuher Berwari och Sül
Page 11 and 12: Ökad stress i ambulanserna Förra
Page 13 and 14: en pojke dog i gymnastiksal Försva
Page 15 and 16: Den visuella dialogen ger medlemmen
Page 17 and 18: ordförande har ordet Margareta Boh
Page 19 and 20: Webbar, mailadresser och telefonnum
Page 21 and 22: MÖTESPLATSEN KALLELSE TILL MEDLEMS
Page 23 and 24: MT-krysset MT-krysset MT-krysset MT

Medlemstidningen - Kommunal

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?