Medlemstidningen - Kommunal

More documents

Recommendations

Info

Arbetsmarknad och åtgärder Fast personal ersätts med billigare arbetskraft – Vi känner till omkring 400 personer i arbetsmarknadsåtgärder i Stockholms skolor. Utbildningsförvaltningen trodde att det handlade om ett tiotal personer. Samtidigt är mörkertalet stort, säger Håkan Brodén och Susanne Mörk i <strong>Kommunal</strong>s grundskoleklubb. Facket reagerar på är hur fast anställda får gå från sina arbeten på grund av arbetsbrist för att skolan ett par veckor senare tar emot en person med lönebidrag, fas 3 etc. – Tendensen är att elevassistenter, kamratstödjare, skolmåltidsbiträden, barnskötare och vaktmästare är yrkesgrupper som det dras ned på i skolorna, säger Susanne Mörk. Minskat antal anställda Skolklubben har cirka 2 400 medlemmar. Vid lönerevisioner märker de att antalet medlemmar har minskat på skolorna samtidigt som barnantalet har ökat. Minskningen kan inte bero på färre personal. – Inom <strong>Kommunal</strong>s yrkesgrupper tror arbetsförmedlingen att det inte behövs några kvalifikationer. Vi är också osäkra om arbetsförmedlingen kollar belastningsregistret. Arbetslösa som tillhör jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas får enbart komma ifråga på tjänster som inte finns som exempelvis skolvärdinna, trädgårdsarbetare, friskvård för personalen etc. Inga ordinarie uppgifter De får inte ta ordinarie arbetsuppgifter. – När vi har sagt nej till arbetsförmedlingen om en arbetsmarknadsåtgärd för att den tränger undan ordinarie anställd blir vi uppringda av arbetsgivaren som anser att så inte är fallet. Detta arbete tar mycket av vår tid, säger Håkan Brodén Det är en svår balansgång mellan att hjälpa tillbaka arbetslösa till yrkeslivet samtidigt som man märker att medlemmar förlorar sina arbeten inom yrken där många arbetslösa blir placerade. – Våra yrkesgrupper måste få ha kvar sina jobb och inte bli undanträngda av folk från arbetsförmedlingen. – Medlemmar blir av med jobben och måste bli arbetslösa för att få till- 10 - MT nummer 6/12 Håkan Brodén och Susanne Mörk har sett att det blir fler arbetsmarknadsåtgärder som ersätter ordinarie personal inom skolvärlden. baka sina arbeten, men då med bidrag som gör det billigare för arbetsgivaren att anställa dem. Behandlas illa De upplever också att många i åtgär- Subventionerade anställningar: Jobb och utvecklingsgarantin Efter 300 ersättningsdagar hamnar de arbetslösa i Fas1 och därefter Fas 2. Sysselsättningsfasen (Fas 3) Efter 450 dagars arbetslöshet Instegsjobb nyanlända arbetssökande invandrare Nystartjobb personer som varit borta från arbetsmarknaden länge Särskilt nystartjobb Personer 20-25 år som haft sjukpenning, rehabpeng, sjuk- eller aktivitetsersättning der är laglösa och blir illa behandlade. – De kan skickas hem på en dag utan att rektorn har informerat dem. Skolledningen tror inte att de har ett arbetsgivaransvar för dessa personer utan att det är arbetsförmedlingens Lotsa rätt bland åtgärder Kulturarvslyftet vänder sig till utförsäkrade från sjukförsäkringen Riktat till personer med funktionsnedsättning Utvecklingsanställning Personer med funktionsnedsättning som behöver utveckla sin arbetsförmåga Trygghetsanställning Personer med funktionsnedsättning med nedsatt arbetsförmåga som inte kan tillgodoses av annan anställning Lönebidrag Personer med funktionsnedsättning med nedsatt arbetsför- ansvar. De hamnar också utanför vid lönerevisionen, säger Håkan Brodén och Susanne Mörk. JOHANNA STJERNA måga som bedöms inte kunna få eller behålla ett arbete om inte stödet ges Osa (skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare) Personer med funktionsnedsättning som har socialt handikapp, svåra psykiska problem eller är berättigad till insatser enligt lag Sektionerna ska också ha samråd med arbetsförmedlingen om: Migrerad arbetskraft Praktik - fyra sorter olika praktik
Ökad stress i ambulanserna Förra våren kunde MT berätta om hur antalet ambulansresor mer än fördubblats sedan 1997 trots att personalstyrkan är den samma. För ambulanspersonalen innebär det långa arbetspass, ingen lunchrast och svårt att hinna med att rengöra ambulansen. Trots kritiken fortsätter antalet resor att öka och utryckningstiden blir längre. Orsaken till ambulansresorna ökar handlar om något som landstinget kallar gränslös dirigering. Ambulanserna ska inte åka tillbaka till sin station utan ska hela tiden befinna sig på väg. – Jag arbetar på Ekerö och över hälften av våra körningar är i andra distrikt, säger Tomas Buxbaum, ambulanssjukvårdare. – Vi åker på larm härifrån till exempelvis Jakobsberg om Ekerö är den närmaste bilen. Snabbheten är viktig Ju snabbare hjälpen är på plats desto bättre för patienten. Brandbilar är oftare snabbare på plats än ambulansen. – Anledningen till det är att de står still på stationen och inte är ute och rullar på vägarna som vi. Kravet på inställelsetider för ambulanserna har tagits bort i upphandlingarna. – Nu har man en målsättning i stället för krav. Lovar man måste man tillsätta resurser. Därför lovar man Ambulanssjukvårdaren Tomas Buxbaum oroas av utvecklingen inom ambulansverksamheten. ingenting. får du den sista körningen på ditt ar- de ska ta en taxi utan måste köra per- En stor olycka kan bli en katastrof betspass till St Göran åker vi och gör förarbytet där. Annars riskerar du att sonen. Det borde ändras, säger Tomas Buxbaum. FAKTA Stockholms befolkning växer , befolkningen blir äldre och de som vår- få en ny körning , arbeta övertid och inte alls veta när du kan sluta. Analysgrupp för åtgärder Antal resor på ett år med samma personalstyrka : das hemma är sjukare. Stockholms Ambulanspersonalen har ingen tid Landstinget vill att utryckningsti- 1997 837 resor län har 61 ambulanser - varav två en- avsatt till lunch. derna ska bli kortare och hälso- och 2006 1300 resor bart är akutbilar och inte tar med sig – Samariten har en lunchavlösarbil, sjukvårdsförvaltningen tillsätter nu 2010 1929 resor patienter. men den används inte sommartid. An- en särskild analysgrupp för att föreslå 2011 2267 resor – Såväl Göteborg och Malmö har nars är det ett problem hos alla ambu- åtgärder. 2012 1632 (fram t o m 19/9) fler bilar än oss per invånare lansföretag. I juli användes ambulanserna i snitt För två år sedan välte en buss med pensionärer i låg fart ned i ett dike på Städning hinns inte med 50 procent av drifttiden. Behovet av ambulanser varierar stort över dygnet Varje resa tar i genomsnitt en timme. I Stockholms län går det en ambulans Ekerö. Genom att ambulanserna inte körs och geografiskt i länet. per 34 000 invånare, i Skåne är 23 000 – Bussen hade 27 passagerare varav tillbaka till stationen blir det mindre – Om bilarna utnyttjas så lite varför invånare per en avled. Olyckan skedde vid tvåtiden tid till att städa dem. får folk inte gå hem när arbetspasset ambulans och Västra Götaland 19 000 på en lördag och först halv sju hade – Det är viktigt att ambulanserna är slut? Varför får inte personalen äta? invånare per ambulans. alla skadade körts in till sjukhus. rengörs, saneras och att det fylls på Ambulansresorna bokas inte till skill- Jobb för Ekerös ambulanser i andra Inte tid till lunch med material. Ett annat problem är att det finns nad mot hur det fungerar i en tandläkarmottagning som kan planera och distrikt: 2010 40 procent i andra distrikt Den pressade arbetssituationen påver- personer som ringer efter ambulansen fördela patienterna över dagen, säger 2011 54 procent i andra distrikt kar stämningen bland personalen. trots att de egentligen inte är sjuka. Tomas Buxbaum . – De är uppgivna, en del slutar och – Det finns personer som använ- folk är stressade av all övertid. – Vår station har en löparbil så der ambulansen som taxi. De är inte sjuka, men vi har inte rätt att säga att JOHANNA STJERNA MT nummer 6/12 -11
Page 1 and 2: Lönegranskning gav Emelie 2800 kro
Page 3 and 4: Osorterat Vad är fobi och hur ser
Page 5 and 6: TV-dokumentär om personlig assista
Page 7 and 8: Lönebidraget höll på att knäcka
Page 9: Osman Erdal, Zuher Berwari och Sül
Page 13 and 14: en pojke dog i gymnastiksal Försva
Page 15 and 16: Den visuella dialogen ger medlemmen
Page 17 and 18: ordförande har ordet Margareta Boh
Page 19 and 20: Webbar, mailadresser och telefonnum
Page 21 and 22: MÖTESPLATSEN KALLELSE TILL MEDLEMS
Page 23 and 24: MT-krysset MT-krysset MT-krysset MT

Medlemstidningen - Kommunal

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?