Sisten på bussen är en jävla bög!” - SFQ | Sveriges Förenade HBTQ ...

Samhällsvetenskapliga institutionen 

SoC 531 

Examinator: Svante Lundberg 

”Sisten på bussen är en jävla bög!” 

En kvalitativ studie om hatbrott, heterosexism och nätverk 

Författare: Fredrik Karlsson 

Uppsatsarbete 10 poäng 

Sociologi, SoC 531, 2004 

Handledare: Ola Agevall

Abstract 

Titel: ”Sisten på bussen är en jävla bög!” 

Författare: Fredrik Karlsson 

Nyckelord: Genus, hatbrott, heterosexism, nätverk 

Hatbrott riktade mot homosexuella är ett fenomen som under de senaste åren uppmärk- 

sammats i allt större utsträckning, både i media och statliga myndigheter. Samtidigt som 

hatbrotten, genom att de kommit att definieras som ett samhällsproblem, generellt fått upp- 

märksamhet, har fenomenet också intresserat en rad forskare. Hatbrottsforskningen har fram 

tills idag dock varit relativt bristfällig och inte på ett tillfredställande sätt lyckats kartlägga 

mekanismerna bakom detta fenomen, något som kan ses i ljuset av att forskare enbart inriktat 

sig på grövre hatbrott, en sällsynt kategori av fenomenet som sådant. 

Syftet med uppsatsen var att förstå och förklara mekanismerna bakom de mindre grova 

hatbrott som riktas mot homosexuella, den största kategorin hatbrott, detta som ett led till en 

förståelse av de grövre hatbrotten. Då forskning visat att denna kategori hatbrott är vanligt 

förekommande på skolor och arbetsplatser, blev gymnasieskolan den arena där mekanismerna 

och fenomenet kom att studeras. De frågeställningar som orienterade uppsatsen var: 

• Hur formas beteenden mot och attityder till homosexuella på skolorna? 

• Vilka mekanismer och normativa strömningar möjliggör, medför och formar dessa 

beteenden och attityder, och hur yttrar sig desamma på skolorna? 

Studien bygger på kvalitativ metod och innefattar elva intervjuer genomförda på två 

olika skolor i en stor svensk stad. De två skolorna valdes för att få en så stor differentiering 

mellan intervjupersonerna som möjligt, detta för att i ljuset av olikheter kunna finna likheter, 

gemensamma mekanismer bakom olika attityder till och beteenden mot homosexuella. 

Trots att det formas olika attityder till och beteenden mot homosexuella på de båda 

skolorna, att olika former av mindre grova hatbrott med stor sannolikhet hade riktats mot 

homosexuella, så återfanns en gemensam mekanism på båda. På båda skolorna återfinns en 

heterosexistisk grundvärdering, den mekanism som möjliggör och medför negativa attityder 

till och beteenden mot homosexuella, och som medför mindre grova hatbrott på bägge. I 

studien framkom att heterosexismen kan ses som en nödvändig betingelse för samtliga 

negativa beteenden mot homosexuella, samtliga hatbrott, beteenden som sedan formas olika 

beroende på nätverkens sammansättningar, beroende på vilken vikt heterosexismen här 

tillskrivs.

Förord 

Förfarandet för en akademisk uppsats är en lärorik process, en arbetsprocess som genererar 

kunskap och viktiga erfarenheter, inte minst för det egna skrivandet. Uppsatsen berör dock 

inte enbart dess författare, utan involverar ofta en rad individer och organisationer, några som 

möjliggjort denna uppsats och därför skall tackas. 

Först vill jag utbringa ett stort tack till Tegnérskolan och Fordonsgymnasiet som med 

öppna armar tog emot mig och lät mig genomföra intervjustudierna på sina skolor. Genom 

god planering och organisering, genom att ordna lokaler och intervjupersoner, bidrog ni till att 

den empiriska insamlingen blev en positiv erfarenhet, Tack! 

Jag vill också tacka intervjupersonerna som med nyfikenhet och engagemang svarade på 

mina frågor med eftertänksamhet och ärlighet. Genom att avvara tid ifrån undervisning och 

raster har ni möjliggjort denna uppsats, Tack till er alla! 

RFSL i Växjö skall också ha ett varm tack för visat intresse och information om homo- 

sexuellas situation i skolor. 

Jag vill också utbringa ett tack till min familj och vänner för stöd och acceptans när 

uppsatsens mål känts avlägset, och när jag fått försaka er. Vidare vill jag också tacka min Far 

som genom ekonomiskt stöd, då CSN pengarna var otillräckliga, möjliggjorde uppsatsens 

huvudstudie, Tack! 

Sist, men definitivt inte minst, vill jag ge ett stort tack till min handledare Ola Agevall. 

Genom goda litteraturtips, ett stort engagemang, givande handledningstillfällen med glada 

miner och genom stor kunskap inom området, så har du både inspirerat och möjliggjort denna 

uppsats. Ett stort tack till dig Ola för givande handledningstillfällen och den inspiration du 

givit för fortsatta studier, Tack! 

Tack! 

Växjö i mars 2005 

Fredrik Karlsson 

2

Innehållsförteckning 

1 INLEDNING 5 

1.1 ÄMNET 5 

1.2 BAKGRUND 7 

1.2.1 TIDIGARE FORSKNING 8 

1.3 PRECISERING 11 

1.3.1 TANKEMODELL 11 

1.3.2 VAL AV ARENA 12 

1.3.3 BETEENDEN OCH ATTITYDER 13 

1.4 SYFTE OCH PROBLEMFORMULERING 13 

1.4.1 PROBLEMFORMULERING 14 

1.5 ÄMNETS RELEVANS 14 

1.6 BEGREPP 14 

1.6.1 HATBROTT 15 

1.6.2 HOMOSEXUALITET 15 

1.6.3 HETEROSEXISM 16 

1.7 DISPOSITION 16 

2 METOD 17 

2.1 FÖRSTUDIER 17 

2.2 HUVUDSTUDIEN 18 

2.2.1 URVAL 18 

2.2.2 INTERVJUERNA 19 

2.2.3 ANALYSEN 20 

2.3 ETISKA ÖVERVÄGANDEN 21 

3 SKOLORNA OCH KONFORMITETEN 21 

3.1 TEGNÉRSKOLAN OCH FORDONSGYMNASIET 21 

3.2 KONFORMITET OCH LOKAL NORMALITET 23 

4 ATTITYDER OCH BETEENDEN; FORMNINGEN 27 

4.1 FORDONSGYMNASIET 27 

4.2 TEGNÉRSKOLAN 29 

4.3 NÄTVERKETS BETYDELSE 32 

4.3.1 INKONGRUENS 37 

5 HETEROSEXISM; FÖRUTSÄTTNINGAR OCH KONSEKVENSER 40 

5.1 EN KÖNSMÄRKT NORMALITET 42 

6 SLUTSATSER OCH DISKUSSION; NÄTVERK, NORMER OCH HATBROTT 46 

6.1 SLUTSATSER 46 

6.2 HATBROTT? 47 

3

6.3 TIDIGARE FÖRKLARINGSFÖRSÖK OCH KOMMANDE FORSKNING 48 

6.4 NORMER; STÖRRE ACCEPTANS? 50 

7 LITTERATURFÖRTECKNING 53 

BILAGOR: 1. Intervjuguide elever 

2. Intervjuguide lärare 

3. Kodschema 

4

1 Inledning 

Historieböckerna genomsyras av exempel på tidigare förtryck, förföljelser av folkgrupper och 

minoriteter runt om i världen. De mest vittspridda och kända är förmodligen kolonialherrarnas 

förtryck av ursprungsbefolkningen i Afrika och inte minst förföljelsen och förintelsen av judar 

under förra seklets tidigare hälft. Men där historierna har kommit att ändra synen på 

människors värde runt om i världen, gett oss insikt och viktiga erfarenheter, finns det idag 

fortfarande grupper som förtrycks och stigmatiseras, som tas ifrån rätten till ett kvalitativt liv 

som jämlikar. 

Minoritetsgrupper, den stigmatisering och det förtyck som desamma ofta utsätts för, har 

alltid intresserat, berört och upprört mig, ett intresse som på senare år intensifierats och gått i 

hand med ett ökat intresse för kriminalitet. I centrum för mina intressen har förtryckande 

strukturer, förhärskande och befästa normer, och hur desamma påverkar samhällets individers 

tänkande och beteenden, stått. 

I denna uppsats ska jag ta med läsaren på en upptäcktsfärd in i förtryckets, 

trakasseriernas, våldets och de förhärskande värderingarnas verklighet, en upptäcktsfärd där 

jag söker kartlägga mekanismerna bakom detsamma. Uppsatsen kommer att behandla ett 

ämne som hos mig väckt starka känslor, en större insikt och förståelse, känslor och insikt jag 

efter uppsatsens avslutande punkt hoppas dela med dess läsare, ett fenomen som är en realitet 

i det jämlikhetstänkande Sverige. 

1.1 Ämnet 

En 19-årig man, med nazistiska sympatier, mördar en känd ishockeyspelare med 64 

knivhugg/knivstick i bröstet, ansiktet, huvudet och ryggen: 

19-åringen tillbringar tiden efter arbetet med att umgås med kamrater och i sällskap med dem 

dricka alkohol och ta amfetamin. Han går sedan, med en jacka som han har lånat av en kamrat, 

tillsammans med sina kamrater till en pub där han inte kunde komma in i sin egen bomberjacka. 

19-åringen berättar i Tingsrätten att ”han har kniv på sig, såsom han brukar, eftersom han har 

blivit hotad många gånger”. På vägen hem slår han följe med ishockeyspelaren, som var 

”ordentligt berusad, men inte redlös”. De snackar lite fyllesnack tills ishockeyspelaren säger ”Fan 

vad snygg du är”. Därefter tog han ett kraftigt grepp runt huvudet på (19-åringen) och drog ner 

honom mot sitt mellangärde samtidigt som han med munnen nära örat på (19-åringen) sade: ”Vill 

du suga kuk.” (Ishockeyspelaren) hade inte knäppt upp kläderna eller något liknande. (19-åringen) 

blev ursinnig och ”flippade ut”. Han drog fram kniven ur fickan på jackan eller byxorna för att 

försvara sig. Så började han hugga 64 gånger på framsidan av kroppen, i ryggen och i huvudet och 

sprang hastigt därifrån. Rättsläkaren uppger att det finns endast ett litet tecken på motvärnsvåld. 

Detta menar rättsläkaren ”kan möjligen förklaras av att (ishockeyspelaren) inte var förmögen att 

5

värja sig, med en alkoholkoncentration i kroppen av 2,8 promille – på nedåtgående – vilket är på 

gränsen till akut alkoholförgiftning. I ett sådant tillstånd går det inte att utföra några mera 

koordinerade rörelser; de flesta människor är ‘utslagna’ vid denna nivå på alkoholpåverkan och 

kan bara ‘drulla omkring’”. Det anmärkningsvärda är att det är just denna ”utslagna” 

ishockeyspelaren som sekunderna innan hållit den dessutom något längre 19-åringen i ett sådant 

”järngrepp” att 19-åringen känt trängt läge. Ett förfarande som verkar omöjligt […] (Knutagård, 

2003: 40-41) 

Två kriminella män, 22 och 32 år har tillsammans tagit livet av en 50-årig homosexuell man i 

hans bostad i Bergsjö, Göteborg: 

De tre männen träffas på en spårvägshållplats i Göteborg. 32-åringen blev irriterad över att 

Bergsjömannen gjorde närmanden, bland annat genom att säga att han var tänd på honom. 32- 

åringen säger i Tingsrätten att han bestämde sig för att åka hem till Bergsjömannen för ”att på 

något sätt misshandla honom utan några åsyna vittnen”. När 32-åringen skär offret i halsen säger 

han ”du ska dö bögjävel”. Bergsjömannen levde en stund vilket föranledde 22-åringen att trycka 

en kudde över huvudet för att kväva honom. Efteråt sa 32-åringen ”det är ingen fara, det var bara 

en bögjävel” […] (Knutagård, 2003: 38) 

Tre killar, 15, 17 och 20 år gamla misshandlar en 16-årig pojke i Borlänge under en fest, 

därför att de tycker han ”ser bögig ut”: 

Under en fest tar en av killarna och hans kamrat ut Svärdsjöpojken på gårdsplan. Där drar en av 

killarna ner en rånarluva och sedan fälls Svärdsjöpojken. Killarna hade alla druckit hembränt, sprit 

och öl. Det börjar med att någon slår Svärdsjöpojken med en glasflaska i huvudet. Sedan ger de 

honom flera knytnävsslag mot huvudet och sparkar på kroppen samt skär honom i halsen med en 

trasig glasflaska. Svärdsjöpojken får ett 7,5 centimeter långt sår och skärs även i ansiktet. En av 

flickorna som vittnade i Tingsrätten uppger att ”efteråt har hon hört att de slog (Svärdsjöpojken) 

för man påstod att han var bög”. Svärdsjöpojken uppger i Tingsrätten att de trodde han var 

homosexuell för att han hade sminkat sig lite grand. Vilket han gjorde för att täcka över finnar. 

Dessutom hade han lite annorlunda kläder eftersom han ville vara fin på festen. I Borlänge tidning 

(020328) skriver Anna Gullberg Lundkvist att man i Tingsrätten sagt att Svärdsjöpojken såg 

”bögig ut” […] (Knutagård, 2003: 37) 

Ovan givna exempel illustrerar, om än i dess mer extrema yttringar, det ämne som den 

kommande uppsatsen skall behandla och som intresserat mig genom mina studier. De ovan 

presenterade händelserna faller under definitionen för hatbrott, brott som karaktäriseras av att 

gärningsmannen utsätter offret på grund av dennas homosexuella, eller förmodat homo- 

sexuella läggning (Tiby, 1999). Det centrala för utsattheterna är alltså gärningsmannens 

negativa syn på homosexualitet och homosexuella, något som ligger bakom densammas motiv 

till den utförda gärningen, ett motiv som riktar sig mot det kategoriella. Uppsatsen kommer 

6

alltså att behandla ämnet hatbrott mot homosexuella eller förmodat homosexuella, ett ämne 

som på senare tid florerat i massmedia. 

1.2 Bakgrund 

Begreppet hatbrott är ett relativt ungt begrepp som använts de senaste tio åren för att beskriva 

brottslighet riktat mot personer tillhörande en viss kategori (Tiby, 1999: 2). I Sverige återfinns 

en hatbrottslagstiftning i form av en straffskärpningsbestämmelse, som medför att brott med 

motiv att kränka en individ på grund av dennas ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung, 

trosbekännelse eller annan liknande omständighet, varmed avses bland annat sexuell 

läggning, kan straffas hårdare än brott utan sådant motiv (Tiby, 1999: 222). 

Även om hatbrottslagstiftningen idag återfinns i Sverige i form av straffskärpnings- 

bestämmelsen, 1 och till viss del skyddar homosexuella personer från dessa brott, är detta en 

relativt ung lagstiftning. Straffskärpningsbestämmelsens sjunde punkt 2 tillades i brottsbalken 

och trädde i kraft så sent som den 1 juli 1994 (Tiby, 1999: 222). Vidare kom inte straff- 

skärpningsbestämmelsen att explicit innefatta sexuell läggning förrän den 1 juli 2002 3 , vilket 

innebär att hatbrott riktat mot homosexuella inte ingick i det tidigare nämnda lagrummet före 

detta datum. 

Att sexuell läggning har kommit att innefattas i detta lagrum kan ses i ljuset av att de 

homosexuella som grupp har kommit att bli allt mer accepterade i samhället, samt att 

inställningen till homosexualitet och homosexuella personer generellt sett har blivit mindre 

fientligt de senaste decennierna (Folkhälsoinstitutet, 2002: 9). Att intresseorganisationer som 

RFSL driver krav på jämställdhet kan också tänkas ha medfört att lagstiftningen kommit att ta 

hänsyn till denna minoritetsgrupp. 

Men att homosexuella personer idag har rättigheter och skyddas av ett lagrum är som 

sagt en relativt ny företeelse i Sverige. Även om det idag finns en viss acceptans i samhället 

till homosexualitet har detta inte alltid varit fallet. Detta kan ses genom att homosexualitet så 

sent som fram till 1944 klassades som en kriminell handling i Sverige, men också genom att 

Socialstyrelsen så sent som fram till 1979 klassade homosexualitet som en sjukdom. Vidare så 

var diskriminering av homosexuella ej straffbart fram till 1987 (Folkhälsoinstitutet, 2002: 11). 

Hatbrott riktade mot homosexuella personer är alltså ett fenomen som uppmärksammats 

de senare åren, både i massmedia och i statliga organisationer, något som medfört utbildnings- 

1 Brottsbalken 29:2:7, Sveriges Rikes Lag 

2 Som innefattar straffskärpning om motivet varit att kränka en person, en folkgrupp eller annan sådan grupp av 

personer på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller annan liknande 

omständighet. 

3 Proposition 2001/02:59. Hets mot folkgrupp; med mera 

7

satsningar inom de statliga myndigheterna och olika utredningar om dessa brott (Brå Rapport, 

2002: 9). Hatbrotten har allt mer kommit att definieras som ett samhällsproblem, ett problem i 

ett samhälle som förespråkar jämlikhet. Detta kan också ses genom att säkerhetspolisen sedan 

1997 för statistik över hatbrott riktat mot homosexuella personer. 

Trots att undersökningar pekar mot att allmänheten blivit allt mindre fientliga mot 

homosexualitet så rapporteras det ständigt om diskriminering, mobbing och våld riktat mot 

homosexuella personer. Och även om statistiken visar att hatbrott mot homosexuella har en 

relativ låg frekvens i Sverige jämfört med andra brottstyper, 4 förekommer de ändå. Men de 

hatbrott som återfinns i denna statistik är enbart de brott som anmäls, vilket medför att 

mörkertalet för mindre grova utsattheter kan tänkas vara högt. Vidare pekar också denna 

statistik mot att hatbrotten tenderar att öka, en ökning som kan vara reell, eller som enbart 

beror på att anmälningsbenägenheten för dessa typer av utsattheter har ökat (Säkerhetspolisen, 

2003: 34). 

Men ämnet hatbrott har inte bara fått större uppmärksamhet i media och statliga 

myndigheter, utan även intresserat en rad forskare. I Sverige är det dock fram tills idag enbart 

Eva Tiby (1999) som vetenskapligt avhandlat detta ämne. 

1.2.1 Tidigare forskning 

Hatbrott har intresserat en rad forskare verksamma inom olika vetenskapliga discipliner. Den 

publicerade forskningen har övervägande inriktat sig mot de hatbrott som riktas mot etniska 

grupper, men har också behandlat hatbrott riktat mot homosexuella. Där vissa forskare har 

intresserat sig för hatbrott mot specifika minoritetsgrupper, har andra valt att studera 

fenomenet hatbrott generellt. Denna forskning har främst studerat fenomenet i Amerika, med 

undantaget Eva Tiby (1999) som behandlat ämnet efter svenska förhållanden. Inom samtliga 

inriktningar av den publicerade forskningen har forskarna stött på en rad problem. Dessa 

problem har grundat sig i hur man ska definiera hatbrott, vilka grupper som skall innefattas 

och hur motivet skall kunna fastställas hos gärningsmannen (Green, McFalls & Smith, 2001). 

Vidare har forskningen hittills övervägande varit explorativ och deskriptiv, men också ett fåtal 

har varit explanativa och försökt kartlägga hatbrottens mekanismer (Ibid.). Generellt sett har 

hatbrottsforskningen hittills varit relativt trevande och ej lyckats ge en plausibel förklaring till 

mekanismerna bakom detta fenomen, varför hatbrotten sker. 

Vissa forskare har istället för att försöka ge en förklaring till de verksamma mekanism- 

erna bakom hatbrotten, inriktat sig på att studera hatbrottslagstiftningens framväxt, vad denna 

4 1997 (151), 1998 (226), 1999 (207), 2000 (185), 2001 (208), 2002 (236), 2003 (326). Säkerhetspolisen, s. 32. 

8

eror på och hur intressegrupper i samhället påverkar denna framväxt. Denna inriktning har 

intresserat sig för de mekanismer i samhället som påverkar framväxten av denna lagstiftning 

(Grattet, Janess & Curry, 1998; Haider-Markel, 1998). Andra forskare har valt att fokusera på 

allmänhetens attityd till hatbrott (Rayburn & Davidson, 2002), och att undersöka inställningen 

till hatbrottslagstiftningen (Johnson & Byers, 2003). Debatten kring den ökande frekvensen 

hatbrott mot homosexuella har också lett till att andra forskare, utifrån ett konstruktivistiskt 

perspektiv, valt att studera om så är fallet och vilka processer som skapar bilden av ett 

växande samhällsproblem (Jacobs & Henry, 1996). 

En stark inriktning inom hatbrottsforskningen har också varit brottsofferstudier där offer 

för hatbrott riktade mot homosexuella undersökts, hur desamma upplever sin utsatthet, 

frekvenser av utsattheter samt hur offren tolkar gärningsmannens motiv (Pilkington & 

DÀugelli, 1995; Tiby, 1999). Denna forskningsinriktning har övervägande varit deskriptiv 

men har också försökt att infoga explanativa inslag. Men förklaringsmodellerna kan dock 

starkt ifrågasättas då de byggs upp på offrens berättelse, att offren själva får tolka sin 

utsatthet, om denna utsatthet skett på grund av densammas sexuella läggning. Studiernas 

resultat har således byggts upp utifrån ett förmodat motiv hos gärningsmannen. 

Av den forskning som varit explanativt inriktat, som strävat efter att kartlägga de 

mekanismer som ligger bakom hatbrotten, har gärningsmannastudier varit en inriktning. De 

här studierna har undersökt gärningsmän till hatbrott, efterlyst deras motiv samt kartlagt vilka 

dessa gärningsmän är. Denna forskning har försökt skapa en typologi över gärningsmän till 

olika former av hatbrott (McDevitt, Levin & Bennet, 2002). Forskare har också här inriktat 

sig på att studera gärningsmän till mycket grova våldsbrott mot och mord på homosexuella 

personer (Kirby, 1999), men även att studera medlemmar i högerextrema hatorganisationer 

för att söka förklara hatbrottens mekanismer (Green, McFalls & Smith, 2001). Kritiken som 

kan riktas mot denna form av gärningsmannastudier är just deras förklaringskraft. Eftersom 

denna typ av forskning enbart ägnat sig åt att studera kända gärningsmän till hatbrott som 

anmälts eller gått till åtal, medför detta att denna forskning på sin höjd kan förklara desamma. 

Mekanismer bakom mindre grova hatbrott som verbal misshandel och trakasserier utelämnas 

ur förklaringsmodellerna, då forskning visat att enbart grövre hatbrott anmäls och går till åtal 

(Ibid.). Vidare har stark kritik riktats mot studier av medlemmar i högerextrema organi- 

sationer där hatbrottens mekanismer eftersökts, detta då ett mycket litet antal hatbrotts- 

förövare är medlemmar i organiserade hatgrupper (Craig, 2002). 

Framstående forskare på området har också försökt att förklara hatbrotten generellt, men 

också riktat mot homosexuella, genom ekonomiska faktorer. Studierna har sökt förklara 

9

hatbrotten genom ekonomiska nedgångar i samhället och en tävlan efter materiella resurser 

grupper emellan (Green, McFalls & Smith, 2001). De socioekonomiska tillstånden har dock 

inte korrelerat vidare med hatbrottsfrekvenser, och denna forskning har ansetts relativt 

ofruktbar i sökandet efter hatbrottens bakomliggande mekanismer (Green, Glaser & Rich, 

1998; Green, Strolovich & Wong, 1998; Espiritu, 2004). Forskare har dock hävdat att även 

om ett samband mellan ekonomiska tillstånd och hatbrott är svårt att styrka, så kan detta 

perspektiv fortfarande innehålla fruktbara element (Craig, 2002). 

Detta har lett till att forskare försökt att integrera olika förklaringsmodeller i sökandet 

efter hatbrottens mekanismer. De har här försökt att skapa en förklaringsmodell som bygger 

på demografiska och ekonomiska faktorer. Forskare har här funnit ett samband mellan 

befolkningens sammansättning, inflödet av nya grupper till samhället och uppkomsten av 

hatbrott, men varit tvungna att förkasta ekonomiska faktorers inverkan (Green, 2001; Green, 

Strolovich & Wong, 1998; Espiritu, 2004). Dessa förklaringsmodeller anses alltså delvis 

förklara varför vissa grupper utsätts för hatbrott, där inräknat homosexuella. Men problemet 

med denna forskning är just att den bygger på bristfälliga dataregister över anmälda hatbrott, 

något som medför att resultaten på flera sätt kan ifrågasättas. Genom att studierna lutar sina 

förklaringsmodeller mot register över anmälda hatbrott, register som visat sig bristfälliga 

(Green, McFalls & Smith, 2001), medför detta dels att trovärdigheten kan ifrågasättas, dels att 

förklaringsmodellerna enbart innefattar grövre hatbrott. Eftersom anmälningsbenägenheten 

starkt visat sig påverkas av hatbrottets karaktär, som jag ovan påpekade, medför detta att 

dessa studier enbart innefattar grövre hatbrott. Vidare kan man också ifrågasätta fruktbarheten 

av att förklara hatbrotten som en funktion av befolkningssammansättning och inströmning av 

nykomlingar till samhället, en förklaring som är relativt onyanserad, abstrakt och platt. 

Hatbrottsforskningen har alltså hittills varit relativt trevande, till största del behandlat 

ämnet explorativt och deskriptiv, och ej på ett tillfredställande sätt lyckats förklara 

mekanismerna bakom hatbrott. Vidare har den explanativt inriktade forskningen enbart 

intresserat sig för grövre hatbrott mot homosexuella och andra grupper, och i sina 

förklaringsmodeller helt utelämnat mekanismer bakom de mindre grova hatbrotten. Mindre 

grova hatbrott är alltså en helt underundersökt kategori inom den relativt bristfälliga och 

trevande hatbrottsforskningen. 

10

1.3 Precisering 

Genom att de explanativt inriktade studierna enbart undersökt grövre hatbrott, i sökandet efter 

mekanismerna bakom detta fenomen, har de också lämnat den största kategorin hatbrott 

utanför förklaringsmodellerna. Brottsofferforskning har påvisat att hatbrott i form av 

mobbing, verbala trakasserier, hot och lindriga fysiska övergrepp är de vanligaste utsattheter 

som homosexuella erfar, och att åttio procent väljer att inte anmäla händelserna om de inte 

varit särskilt grova, eller av rädsla för att inte tas på allvar (Pilkington & DÀugelli, 1995). 

Genom att forskningen hittills utelämnat mindre grova hatbrott ur sina förklarings- 

modeller, kan man säga att det skapats ett hål i denna forskning. Det är detta hål som denna 

uppsats är tänkt att fylla. I sökandet efter mekanismerna bakom hatbrott riktat mot homo- 

sexuella är det inte bara viktigt att titta på de grövre formerna, utan också att undersöka den 

största kategorin hatbrott, de hatbrott som homosexuella erfar i det vardagliga livet och som 

inte leder till någon anmälan eller åtal. De vardagstrakasserier som homosexuella erfar kan 

tänkas innehålla samma mekanismer och struktureras på samma sätt som grövre former av 

hatbrott, varför denna underundersökta kategori av hatbrott kan tänkas fruktbar att studera. 

1.3.1 Tankemodell 

Genom den inledande studien av tidigare publicerad forskning inom ämnet utkristalliserades 

och utvecklades en teoretisk tankemodell. Denna tankemodell legitimerar ytterligare mitt val 

att undersöka mekanismerna bakom mindre grova hatbrott, mekanismer bakom de utsattheter 

som genomsyrar homosexuellas vardag, och står som stomme för mitt kommande teoretiska 

bygge. 

Denna tankemodell kan liknas vid ett svampsystems uppbyggnad. I svampsystem är de 

synliga svamparna enbart fruktkroppar som bara är en liten del av ett större underliggande 

mycel. Detta mycel är ett nätverk av trådar som löper under och genom marken, och som 

möjliggör fruktkropparnas existens. Överallt på detta mycel återfinns skärningspunkter där 

små fruktkroppar bildas under normala omständigheter, fruktkroppar som sedan genom ett 

antal gynnande faktorer i mycelets lokala kontext ytterligare kan utvecklas och resa sig över 

markytan. Oavsett om fruktkroppens utveckling avstannar, på grund av ett ogynnsamt lokalt 

kontext, eller utvecklas fullt ut och penetrerar jordytan, är samtliga fruktkroppar en funktion 

av det underliggande mycelet. För att förstå varför de synliga fruktkropparna ovan jord tar 

form, måste man således också förstå det underliggande mycel som möjliggör och till- 

sammans med en lokal kontext genererar dessa svampar. 

11

Min teoretiska tanke är att det återfinns underliggande normativa strömningar i samhället, en 

grundvärdering som medför och möjliggör alla former av hatbrott oavsett art riktat mot 

homosexuella. Samtliga negativa beteenden riktade mot homosexuella är således enligt denna 

teoretiska tanke en funktion av denna grundvärdering, detta underliggande mycel av 

normativa strömningar som genomsyrar samhällskroppen. 

Vad forskare fram tills idag har gjort, genom att enbart studera grövre fall av hatbrott 

riktat mot homosexuella, är just att likt svampplockaren enbart intresserat sig för de frukt- 

kroppar som är synliga ovan jord. Forskarna har här skurit av de synliga fruktkropparna för att 

studera dem närmare, för att förstå deras uppbyggnad och mekanismerna bakom dem. Men 

för att förstå grova hatbrott måste man också förstå det underliggande mycel som möjliggör 

dessa hatbrotts existens. 

Jag kommer i denna uppsats, i sökandet efter mekanismerna bakom hatbrott riktat mot 

homosexuella, att ta ett spadtag i hatbrottets mylla, ett spadtag som hoppas blottlägga en del 

av de verksamma mekanismerna bakom detta fenomen. Uppsatsen kommer att inrikta sig på 

att studera mekanismerna bakom de mindre grova hatbrott som möter homosexuella i deras 

vardag, de fruktkroppar som återfinns under jorden i nära förbindelse med det underliggande 

mycelet, vilka mekanismer och normativa strömningar som möjliggör, medför och formar 

dessa beteenden. 

1.3.2 Val av arena och individer 

Men att söka mekanismerna bakom mindre grova hatbrott kräver också en arena där dessa 

beteenden återfinns, ty ingen finner svampsystem och fruktkroppar på den asfalterade motor- 

vägen. För att undersöka mekanismerna bakom denna kategori hatbrott måste vi bege oss till 

en arena där de yttrar sig och hör till vardagen. 

Forskning har visat att övervägande del av de mindre grova hatbrott som riktas mot 

homosexuella sker på skolor och arbetsplatser, vilket medför att flest gärningsmän återfinns 

här (Rayburn & Davidson, 2002: 432-433; Tiby, 1999: 147-148). Vidare framkom det i en 

annan studie att sjuttiosju procent av de homosexuella individerna anger att de blivit mobbade 

i skolan, samt att en tredjedel av desamma anser att denna mobbing grundat sig i deras homo- 

sexuella läggning. Mindre grova hatbrott riktat mot homosexuella personer såsom verbala 

trakasserier, hot och mobbing är en vanlig företeelse på skolorna, men forskning har också 

påvisat att heterosexuella personer utsätts för hatbrott när de antagits vara homosexuella 

(Shelly, 1997). 

12

Skolan kommer alltså vara den arena där mekanismerna bakom dessa mindre grova hatbrott 

riktat mot homosexuella personer studeras. Vidare avgränsar jag studien till att behandla 

beteenden riktat mot homosexuella på gymnasieskolor, detta då forskning påvisat att 

fenomenet hatbrott är vanligast förekommande i denna åldersgrupp (Tiby, 1999). Jag har 

också den personliga uppfattningen att detta är en tid då individers sexuella identitet formas, 

en tid då det är särskilt viktig att vara konform och inte avvika ifrån det generella mönstret, en 

tid då avvikelser medför sanktioner. Slutligen kommer studien enbart att innefatta manliga 

elever och manlig homosexualitet, detta då forskning visat att majoriteten av gärningsmän 

bakom hatbrott och offer för desamma är yngre män (Ibid.). 

1.3.3 Beteenden och attityder 

Där mekanismerna bakom elevernas negativa beteenden riktat mot homosexuella på skolorna, 

vardagstrakasserierna av homosexuella, blir viktiga att förstå, så blir också mekanismerna 

som formar elevernas attityder detsamma. Tidigare forskning har påvisat att det finns en 

kongruens mellan kognitiva och värderingsmässiga scheman, och beteenden. Forskare har här 

visat att sådana scheman står som beteendemässiga dispositioner, att individer handlar efter 

internaliserade värderingar (Warner, 1967). Således är mekanismerna bakom elevernas 

attityder också betydelsefulla för förståelsen av de beteenden som riktas mot homosexuella, 

varför de här mekanismerna också kommer att undersökas i denna studie. 

1.4 Syfte och problemformulering 

Ovan stående introduktion, precisering, avgränsning och legitimering av studieobjektet är 

betydelsefull som förutsättning för syftesformuleringen. Även om den uppmärksamme läsaren 

säkert redan vet innehållet i denna underrubrik, behöver studiens syfte och problem- 

formuleringar mer explicit här läggas fram och förtydligas. 

Syftet med föreliggande uppsats är att förstå och förklara mekanismerna bakom de 

mindre grova hatbrott som riktas mot homosexuella, hur de tar form. Detta som ett led till en 

förståelse och förklaring av de grövre hatbrott som homosexuella får erfara, och som jag 

inledningsvis exemplifierade. Genom min tankemodell hoppas jag med denna uppsats blott- 

lägga mekanismer och underliggande formande normativa krafter som medför, möjliggör och 

formar dessa negativa beteenden, förhoppningsvis något som vidare forskning kan dra nytta 

av. 

13

1.4.1 Problemformulering 

Jag vill i kommande uppsats förstå och förklara de mekanismer som möjliggör, medför och 

formar negativa beteenden mot och attityder till homosexuella och hur desamma yttrar sig på 

skolorna. De frågeställningar som orienterat uppsatsen och som jag med uppsatsen avser 

besvara, lyder enligt följande: 

• Hur formas beteenden mot och attityder till homosexuella på skolorna? 

• Vilka mekanismer och normativa strömningar möjliggör, medför och formar dessa 

beteenden och attityder, och hur yttrar sig desamma på skolorna? 

1.5 Ämnets relevans 

Ämnet hatbrott generellt, och hatbrott riktat mot homosexuella specifikt, är ett ämne som 

behandlats i allt större utsträckning i media, något som kan ses i ljuset av att detta fenomen 

idag ses som ett samhällsproblem (Jacobs & Henry, 1996). 5 Vidare har forskare påvisat att 

hatbrottoffer, jämfört med andra offer, påvisar en högre grad av psykisk och emotionell stress, 

detta då brottet riktas mot något som är centralt i individens identitet. Det har också hävdats 

att hatbrotten har en negativ inverkan på samhället i stort genom att skada interaktionen 

grupper emellan (Craig, 2002; Pilkington & DÀugelli, 1995; Tiby, 1999). Andra forskare har 

hävdat att en förståelse av detta fenomen är viktig eftersom det har en negativ inverkan på 

både samhälle och offer. Även samhället skadas genom att dessa brott signalerar och upp- 

muntrar till fördomsfulla beteenden (Haider-Markel, 1998). 

Mer specifikt har mitt ämnesval och min infallsvinkel relevans både för förståelsen av 

hatbrott, och för den hittills bristfälliga och trevande hatbrottsforskningen. Genom en 

infallsvinkel där fenomenet studeras med en samhällsvetenskaplig begreppsapparat, och 

genom att fokusera på mindre grova hatbrott, som hittills varit en kategori som lämnats 

oberörd, kan denna studie komma att blottlägga outforskade mekanismer som är essentiella 

för en förståelse av samtliga hatbrott. 

1.6 Begrepp 

De begrepp som är centrala för studien, och fenomenet hatbrott, och som vidare behöver 

definieras är hatbrott, homosexualitet och heterosexism. 

5 I Sverige har allt större uppmärksamhet riktats mot fenomenet hatbrott riktat mot homosexuella personer. 

Utbildningssatsningar om dessa hatbrott har inletts i olika statliga myndigheter (Brå, 2002), och säkerhetspolisen 

har sedan 1997 fört register över denna typ av brottslighet (Säkerhetspolisen, 2003). 

14

1.6.1 Hatbrott 

Begreppet hatbrott har i den hittillsvarande forskningen definierats och använts på en rad 

olika sätt. Det som dock varit centralt för samtliga definitioner av begreppet är att brottet sker 

på grund av offrets kategoriella tillhörighet, att brottet sker på grund av gärningsmannens hat 

mot denna kategori. Vidare är det centralt i definitionerna att kategorin som hatbrottet riktar 

sig mot skall vara en minoritetsgrupp (Craig, 2002). Den litteratur som behandlat ämnet 

hatbrott riktat mot homosexuella har övervägande också byggt in i begreppet att det föreligger 

en homofobisk motivstruktur hos gärningsmannen (Tiby, 1999). 

Den definition som jag kommer att använda mig av genom denna uppsats följer den som 

Green (2001) använts sig av: Hatbrott är en brottslig handling som sker på grund av 

gärningsmannens negativa inställning till offrets uppfattade ras, religion, etnicitet eller 

sexuella läggning (Green, 2001: 284). Denna definition har valts då den lägger över 

tolkningen av individens sexuella läggning till gärningsmannen, detta då det framkommit att 

även heterosexuella individer kan komma att utsättas för dessa brott om de antas vara 

homosexuella (Shelly, 1997). Vidare medför denna definition att själva hatet inte behöver 

vara centralt i utsattheten, utan att också mindre grova hatbrott där gärningsmannen har en 

negativ inställning till homosexuella faller inom begreppet. Detta blir viktigt då den kategori 

hatbrott som jag skall undersöka annars kan falla utanför begreppet, just då dessa beteenden 

inte alltid sker på grund av direkt hat, utan mer genom negativa attityder och internaliserade 

värderingar. 

1.6.2 Homosexualitet 

Homosexualitet är ett begrepp som definierats och använts på ett otaligt antal sätt. Problemet 

som uppstått i många av dessa definitioner har varit vilka sexuella orienteringar som skall 

innefattas i begreppet. Där vissa forskare hävdat att homosexualitet är en dikotomi, har andra 

hävdat att det är ett kontinuum, där sexuell läggning kan vara mycket annat än antingen eller 

(Hyde & Jaffee, 2000). Vidare har också forskare påvisat att homosexualitet är en social 

konstruktion, ett begrepp vars innehåll skiljer sig åt mellan olika kulturer och samhällen 

(Tiby, 1999). 

Då hatbrottsforskningen, som jag ovan nämnt, visat att heterosexuella personer också 

utsätts för hatbrott, kommer jag i denna uppsats att överlåta definitionen till gärningsmannen. 

I enlighet med ett konstruktivistiskt perspektiv på begreppet kommer jag således inte att lägga 

någon vikt vid om personen hatbrottet riktar sig mot är homosexuell eller inte. Det centrala 

blir här istället om gärningsmannen förmodat att offret varit detta. Då jag eftersöker meka- 

15

nismerna bakom dessa hatbrott, blir det oväsentligt om den utsatta är homosexuella eller inte, 

då mekanismerna bör vara desamma oavsett offrets egentliga sexuella läggning. 

1.6.3 Heterosexism 

Ett annat centralt begrepp för denna uppsats, ett begrepp som läsaren senare kommer att stöta 

på, är begreppet heterosexism. Den definition av begreppet som jag använt mig av genom 

studien är den som Tiby (1999) exemplifierar: Heterosexism is an ideological system that 

denies, denigrates, and stigmatizes any nonhetero-sexual form of behavior, identity, relation- 

ship, or community (Tiby, 1999: 218). Heterosexismen är alltså enligt denna definition en 

grundvärdering, ett ideologiskt system som återfinns i samhället och stigmatiserar alla icke- 

heterosexuella beteenden och identiteter. För att man skall kunna tala om heterosexism måste 

alltså ett antal betingelser vara uppfyllda. Då heterosexismen definieras som en grund- 

värdering och ideologiskt system som skär genom hela samhällskroppen, måste grund- 

värderingen sträcka sig utanför specifika grupper och återfinnas i liknande form oavsett 

kontext. Vidare så måste heterosexualiteten vara det normativa i detta icke kontextbundna 

ideologiska system, och homosexualiteten vara internaliserad som ett stigmatiserat objekt, ses 

som något negativt, farligt, smutsigt, äckligt eller ”onormalt”. Är dessa betingelser uppfyllda 

kan man tala om en vittgående heterosexism som medför att homosexualitet alltid ses som 

”onormalt” och avvikande. 

1.7 Disposition 

Uppsatsen disponeras så att detta första kapitel utgör en inledning. I kapitel två redogörs 

studiens tillvägagångssätt, vilken metod som valts, urvalsteknik och tanke, hur det empiriska 

materialet insamlats och analyserats samt uppsatsens förstudier. Under kapitel tre presenteras 

de undersökta skolorna, likheter och olikheter i avseenden normativt innehåll och vad detta 

får för konsekvenser för avvikare på desamma. I kapitel fyra presenteras attityderna till och 

beteenden mot homosexuella på de båda skolorna, ett kapitel som behandlar formningen av 

desamma, vilka de formande krafterna är och hur de formar olika attityder och beteenden på 

skolorna. Kapitel fem lyfter fram de normativa likheterna på skolorna, likheter som blir den 

mekanism som medför och möjliggör de attityder till och beteenden mot homosexuella som 

återfinns på skolorna, oavsett utformning. I det sista kapitlet, nummer sex, summeras upp- 

satsens slutsatser. Kapitel sex är också det kapitel där slutsatserna relateras till den vidare 

frågan om grova hatbrott, återkopplar resultaten till rådande forskning och avslutas genom en 

diskussion av resultaten kopplat till det vidare samhället. 

16

I bilageform återfinns de intervjuguider och det kodschema som jag använt mig av i min 

empiriska insamling och analys, bilagor som återfinns sist i uppsatsen. Till uppsatsen bifogas 

även ett kompendium som innehåller studiens transkriberade intervjuer, till vilken citaten i 

uppsatsen hänvisas till. 

2 Metod 

Metoden forskaren använder sig av i forskningsprocessen är de verktyg och den väg som 

leder till studiens resultat och specifika slutsatser. Valet av metod som i denna uppsats skulle 

leda mig till att uppnå syftet kom inledningsvis att stå mellan kvalitativ och kvantitativ metod. 

Den kvalitativa metoden används fördelaktigt när forskaren vill upptäcka ännu icke kända 

företeelser, egenskaper och innebörder (Svensson & Starrin, 1996: 54). Vidare är den 

kvalitativa forskningen ett medel för forskning som vill upptäcka företeelser, mekanismer, 

egenskaper och innebörder, medan den kvantitativa forskningen ämnar sig mer för studier 

som vill bestämma omfattningen av en känd företeelse, egenskap eller innebörd (Svensson & 

Starrin: 55; Kvale, 1996: 67). Då syftet i uppsatsen varit att förstå och förklara mekanismerna 

som möjliggör, medför och formar negativa beteenden riktat mot homosexuella män på 

skolorna, mindre grova hatbrott, har denna studie kommit att bygga på en kvalitativ metod. 

Att söka hittills outforskade fenomen och mekanismer bakom hatbrott riktat mot homo- 

sexuella har här grundat mitt val av kvalitativ metod för studien. Detta metodval medför att 

studiens slutsatser inte kan generaliseras vilket inte heller varit syftet. Jag avsåg med studien 

att kartlägga mekanismerna som formar, möjliggör och medför de mindre grova hatbrotten 

riktat mot homosexuella, att upptäcka och förklara generella mönster utifrån en bred empirisk 

analytisk stock. Studien är alltså kvalitativ där det empiriska materialet föranlett de teoretiska 

slutsatserna, ett förfarande i linje med Glasers ”Grounded theory” (Svensson & Starrin, 1996). 

2.1 Förstudier 

Studien inleddes med en litteraturstudie av ”State of the art” – forskning som berört ämnet 

hatbrott generellt och riktat mot homosexuella specifikt. Denna studie avsåg att ge mig en 

djupare förståelse för fenomenet som sådant och en inblick i forskningsproblematik och 

brister. Den inledande studien föranledde min infallsvinkel i uppsatsen, formade min tanke- 

modell och möjliggjorde studiens syfte och problemformuleringar. Vidare skapade litteratur- 

översikten också förutsättningar för ett fruktbart angreppssätt med kumulativ karaktär, en 

uppsats som kan bidra till den rådande och kommande hatbrottsforskningen. 

I denna inledande fas på uppsatsen gjordes också en mindre intervjustudie vid RFSL i 

Växjö, detta för att vidga mitt tänkande kring hatbrott riktat mot homosexuella, hur homo- 

17

sexuella själva upplever detta, men också för att lyssna till hur medlemmarna själva upplever 

skolklimatet på gymnasieskolorna. Tillsammans med den inledande litteraturgenomgången 

legitimerades min infallsvinkel, att undersöka mekanismerna bakom mindre grova hatbrott på 

gymnasieskolorna, men gav också upphov till en grundläggande teoretisk tanke som föran- 

ledde litteraturstudie två. 

Den andra litteraturstudien kom att inrikta sig mot forskning som berör hur före- 

ställningsvärldar kring homosexualitet formas, hur heterosexism och andra könsrolls- 

ideologier tenderar att forma en negativ attityd till homosexualitet. Denna litteraturstudie gav 

mig ett grundläggande teoretiskt ramverk och verkade som inspirationskälla när intervju- 

guiderna för huvudstudien utformades. 6 

De inledande litteraturstudierna har delvis behandlat litteratur som sådan, men då den 

tryckta litteraturen i ämnet är sällsynt och ofta med stora normativa inslag har huvuddelen av 

denna litteratur bestått av publicerade artiklar. Dessa artiklar har främst funnits genom 

sökmotorn ELIN och genom sökning på JSTORE. 

2.2 Huvudstudien 

Uppsatsens empiriska material består av elva kvalitativa samtalsintervjuer. Det rör sig om 

intervjuer på gymnasieskolor där mekanismer och normativa strömningar som möjliggör, 

medför och formar negativa beteenden mot och attityder till homosexuella eftersökts. 

2.2.1 Urval 

Då jag ämnat förstå och förklara mekanismerna som möjliggör, medför och formar negativa 

beteenden mot och attityder till homosexuella, har detta syfte starkt kommit att påverka mitt 

urval av skolor och elever. 

Valet av skolor där intervjustudierna skulle äga rum gjordes för att skapa en så stor 

differentiering mellan intervjupersonerna som möjligt. Jag ville genom urvalet få en så stor 

variation som möjligt mellan intervjupersonerna i avseendena social bakgrund, relations- 

nätverk, attityder till och beteenden mot homosexuella. Denna form av urval gjordes för att 

möjliggöra stora olikheter individer och svar emellan, olikheter som påvisar en formning av 

verksamma mekanismer, men olikheter som också gör likheter intressanta, likheter som pekar 

på gemensamma mekanismer vid olika former av attityder till och beteenden mot homo- 

sexuella. Detta urval gör likheter i ljuset av stora olikheter intressanta och kan kopplat till min 

6 Se bilaga 1 och 2 

18

tankemodell blottlägga gemensamma mekanismer, ett mycel som möjliggör och medverkar 

vid alla former av hatbrott riktat mot homosexuella. 

Intervjustudierna genomfördes därför på två gymnasieskolor i en stor svensk stad, varav 

den ena praktiskt och den andra teoretiskt inriktad. Skolorna har i analysdelen fått fiktiva 

namn och benämns där som Fordonsgymnasiet och Tegnérskolan, den första praktiskt och den 

andra teoretiskt inriktad. Vidare valdes intervjustudierna att förläggas i en storstad delvis för 

att ämnet som sådant är känsligt, då intervjupersonerna antogs vara öppnare mot en 

intervjuare som inte kommer ifrån samma stad, men också kopplat till det mekanismsökande 

syftet, att differensen mellan individerna på skolorna förmodades vara större i en storstad. 

Urvalet av intervjupersoner på de valda skolorna kom också att följa ovanstående 

urvalsmodell, där differentiering varit det önskvärda. I intervjustudiernas planerande fas tog 

jag kontakt med ansvariga rektorer och lärare på de bägge skolorna, vilka då efter mitt 

önskemål om differentiering av elever på förhand valde ut ett brett spektrum av elever. Likväl 

som valet av kvalitativ metod medför urvalet att studiens resultat inte är statistiskt 

generaliserbart, något som dock inte varit studiens syfte, och som oftast inte är syftet med 

kvalitativa studier som söker tendenser, relationer och mekanismer inom outforskade områden 

(Svensson och Starrin, 1996). Urvalet har, som tidigare nämns, utformats för att få in en så 

komplex analytisk stock som möjligt, detta för att skapa en förutsättning för det mekanism- 

sökande syftet och en empirisk baserad teori. 

2.2.2 Intervjuerna 

Det empiriska materialet består av intervjuer med elva individer på de valda skolorna, fyra 

elever och en lärare på Fordonsgymnasiet och fem elever och en lärare på Tegnérskolan. 

Varför lärare på de bägge skolorna också intervjuades var för att få en så bred bild av 

elevernas situation, beteenden och attityder som möjligt. Intervjuerna genomfördes i slutet på 

november 2004 i respektive skolors lokaler efter på förhand konstruerade intervjuguider, en 

guide för elever och en för lärare. 7 Intervjuerna spelades in på band och finns i utskrift. 8 

Intervjufrågorna var riktat öppna till sin karaktär där intervjupersonerna fick orientera sig 

inom olika teman med tillhörande frågor. Jag försökte här låta intervjupersonens svar på de 

olika frågorna bestämma nästkommande fråga inom temat, och när intervjupersonen talade 

utanför de uppsatta temana ställde jag följdfrågor för att intervjupersonens narrativa 

berättelser skulle bli så komplexa som möjligt. Det skall här nämnas att vissa intervjufrågor 

7 Se bilaga 1 och 2 

8 Se intervjukompendium 

19

varit prospektiva till sin karaktär, där intervjupersonen fått ange ett förmodat beteende i 

konstruerade situationer. Detta kan medföra att intervjupersonernas beteende mot homo- 

sexuella rent hypotetiskt skulle kunna vara andra i verkliga situationer. Jag hoppas dock ha 

minimerat denna risk genom att innan varje intervju informerat individerna om att de kommer 

att anonymiseras, men också genom att informera dem av vikten att tänka igenom sitt svar, att 

verkligen försöka sätta sig in i de olika situationerna. 

I inledningen på varje intervju informerades intervjupersonerna om sin anonymitet, att 

de närhelst kunde avbryta intervjun och om studiens syfte. Då jag bedömde att intervju- 

personerna skulle bli hämmade av studiens verkliga syfte angav jag att jag att detta syfte var 

att kartlägga elevers syn på könsroller och sexualitet. 

Intervjuerna har transkriberats ordagrant med endast ett fåtal korrigeringar för språk. 9 I 

uppsatsens analysdel anges utdrag ur intervjuerna i citatform där dessa likt transkriberingen 

sker ordagrant, dock med korrektion för svenska. Citaten anges med sidhänvisningar till ett 

bifogat intervjukompendium som innehåller de transkriberade intervjuerna, detta för att ge 

läsaren chans till större inblick i materialet och analysen. 

2.2.3 Analysen 

Transkriberingen av intervjuerna resulterade i 130 sidor intervjumaterial. Detta relativt 

komplexa material har analyserats i relation till studiens syfte och frågeställningar, detta 

genom ett med analysen framväxande kodschema. 10 Förfarandet av analysen har följt det som 

Glaser förespråkar för ”Grounded theory”, där analytiska koder och sammanhang växer fram 

genom själva analysen, en analys som grundar studiens resultat och teori (Svenson & Starrin, 

1996). Jag har alltså i analysen av intervjumaterialet upprepade gånger gått igenom materialet, 

sökt samband och intressanta fenomen som sedan föranlett huvudkoder och underkoder. 

Vidare har vissa av dessa huvudkoder baserats på huvudteman ifrån intervjuguiden, vilka 

ytterligare utvecklats till underkoder genom analysens förfarande. Huvudkoderna under 

analysen förfarande har varit: 1) Bakgrund, 2) Normalitet, 3) Inställning, 4) Mötet med den 

homosexuella, 5) Semantiskt teckensystem samt 6) Heterosexism i språket. Utifrån denna 

analys har sedan studiens teoretiska modell och resultat byggts upp. 

9 Se intervjukompendium 

10 Se bilaga 3 

20

2.3 Etiska överväganden 

För att ge intervjupersonerna och skolorna anonymitet, vilket utlovats till samtliga och som 

varit ett krav, har desamma direkt efter genomförda intervjuer försetts med fiktiva namn. 

Detta medför att enbart jag vet intervjupersonernas egentliga identitet och namn, och enbart 

jag och min handledare skolornas namn och i vilken storstad studien genomförts. Genom hela 

studien presenteras alltså intervjupersonerna och skolorna med fiktiva namn. Detta tillväga- 

gångssätt medför enligt mig att individernas och skolornas identiteter skyddas tillfred- 

ställande. 

3 Skolorna och konformiteten 

Denna studie bygger, som tidigare nämns på intervjuer genomförda på två olika gymnasie- 

skolor i en stor svensk stad. Jag kommer i detta inledande kapitel på analysen att presentera 

dessa skolor, vilka utbildningar de bedriver, vilka elever de tenderar att rekrytera och vilken 

karaktär skolklimatet har på de olika skolorna. Vidare kommer detta kapitel att lägga grunden 

för mitt teoretiska resonemang som grundar sig på normalitet och konformitet, likheter och 

olikheter. 

3.1 Tegnérskolan och Fordonsgymnasiet 

Gymnasieskolorna valdes för att skapa en så stor differentiering mellan intervjupersonerna 

som möjligt. Skolorna där intervjuerna genomförts bedriver helt skilda former av utbildningar 

och rekryterar generellt sätt elever ifrån helt skilda sociala nätverk. Vidare så bedriver också 

skolledningarna på de bägge skolorna helt skilda interna riktlinjer. 

Den första skolan jag genomförde intervjuer på var den som här har fått namnet 

Tegnérskolan. Detta är en gymnasieskola som övervägande bedriver teoretiskt inriktade 

utbildningar i form av samhällsvetenskap, naturkunskap och internationellt inriktade ut- 

bildningar. Men skolan erbjuder också en mer praktiskt inriktad utbildning i form av handels- 

och administrationsprogrammet. Vidare har Tegnérskolan ett högt anseende i staden och är 

välkänd för att ”generera” elever med höga avgångsbetyg, något som också kan ses då lärarna 

här ställer höga krav på elevernas prestationer. Skolledningen bedriver en intern politik där 

det läggs stor vikt på jämlikhet oavsett kön eller etnicitet, något som resulterat i att skolan 

håller kurser i genuskunskap och årligen anordnar informationsdagar kring sexualitet där 

RFSL bjuds in. Vidare är Tegnérskolan en skola där man finner en jämn könsfördelning 

mellan eleverna, och eleverna har till övervägande del svensk bakgrund. 

Den andra skolan som studien omfattar är den som här kallas för Fordonsgymnasiet. 

Denna skola bedriver, till skillnad ifrån Tegnérskolan, enbart praktiskt inriktade utbildningar i 

21

form av personbilsteknik, lastbilsteknik, karosseri och transportteknik. Fordonsgymnasiet har 

ett relativt dåligt rykte och ses som lite av en problemskola i staden. På skolan studerar nästan 

enbart manliga elever med invandrarbakgrund, och enligt den intervjuade läraren så finns det 

många ”stökiga” elever här. 11 Skolledningen bedriver inte någon aktiv intern politik som 

eftersträvar jämlikhet, något som också medfört att Fordonsgymnasiet varken erbjuder några 

genusinriktade kurser eller anordnar informationsdagar om sexualitet där RFSL medverkar. 

Skolorna där studien genomförts på erbjuder alltså helt skilda utbildningar, bedriver 

verksamheterna på olika sätt och rekryterar elever ifrån skilda sociala bakgrunder med olika 

intressen. Tegnérskolan tenderar att rekrytera elever med en viss social bakgrund, elever med 

svensk bakgrund ifrån ”högre” samhällsklasser, och utbildar elever mot framtida yrkes- 

kategorier med ”högre” social status. Fordonsgymnasiet tenderar tvärtom att rekrytera elever 

med andra sociala bakgrunder, elever ifrån ”lägre” samhällsklasser som övervägande har 

utländsk bakgrund, och bedriver utbildning som destinerar dessa elever till yrken med ”lägre” 

social status. 

Skolorna skiljer sig alltså åt såväl med avseende på vilka utbildningar de bedriver, som 

med avseende på vilka elever de rekryterar, vilka sociala bakgrunder dessa har. Den sociala 

snedrekryteringen medför här att övergången ifrån högstadiet till gymnasiet tenderar att 

påverkas av social bakgrund, vilket enligt Bourdieus resonemang också strukturerar val och 

intressen. Detta medför att eleverna på respektive skola är relativt lika varandra, att de 

kommer ifrån liknande sociala bakgrunder och ingår i liknande sociala relationsnätverk, 

samtidigt som de delar vissa specifika intressen med sina skolkamrater. Men detta innebär 

inte enbart att eleverna på de skilda skolorna är lika sina skolkamrater i avseendet social 

bakgrund och socialt nätverk, utan att detta också strukturerar elevernas värdegrunder och 

medför att de delar gemensamma normer. 

Detta medvetet differentierade urval, att välja två helt skilda skolor med elever ifrån helt 

skilda sociala bakgrunder och nätverk, var något som i studien kom att visa sig fruktbart. Den 

stora skillnaden skolorna emellan kom att visa sig betydelsefull då skolans utformning starkt 

visade sig färga skolklimatet, den lokala normaliteten samt attityder till och beteenden mot 

homosexuella män, vilket det senare lyfts fram i kapitel fyra. Samtidigt som urvalet gjorde det 

möjligt att finna lokalt utformade normaliteter, gav detta också möjligheten att finna gemen- 

samma drag, något som lyfts fram i kapitel fem. 

11 Se intervjukompendium ”Anders” 

22

Trots att skolorna skiljer sig åt i många avseenden kan man ändå se att skolklimatet på de 

bägge skolorna tenderar att innehålla liknande element. Det går på bägge skolor att se, likt på 

många andra samhällsarenor, att det finns en viss normalitet som eleverna måste följa för att 

inte klassas som avvikare. Vikten av att vara ”normal” visade sig betydande på bägge skolor. 

3.2 Konformitet och lokal normalitet 

För att eleverna skall kunna klassas som avvikande och exkluderar så måste det finnas en 

rådande normalitet på skolorna, en normuppsättning som man måste följa för att inte avvika. 

Konformitet är ett begrepp som syftar på vikten av ett individuellt beteende som tar sikte på 

att följa rådande regler och normer på den gällande arenan (Brante, 2003). På bägge skolorna 

gick det att urskilja ett närvarande konformitetstryck. Det finns i båda fallen ett tryck på 

eleverna att följa den för skolan gällande normaliteten för att inte klassas som avvikande. 

Detta generella krav på konformitet på skolorna kan exemplifieras med ”Mohammeds” 

uttalande där han talar om vikten av att vara ”normal”: ”Ja alltså, man måste ju bete sig som 

alla andra”. 12 Även läraren på Tegnérskolan påpekade att det finns en stark normalitet på 

skolan som eleverna måste följa. 13 

Eleverna måste alltså på dessa skolor bete sig som alla andra för att inte klassas som 

avvikande, bete sig ”normalt” för att accepteras. Vidare framkom det också genom intervju 

med läraren på Fordonsgymnasiet att denna konformitet yttrar sig tydligast bland de yngre 

eleverna: 

[…] de yngre är väl mer så liksom, de har ju liksom en stil som de måste leva upp till och så, 

liksom ”så här är jag”…men man märker att när de kommer in på det sista året så faller detta lite 

mer liksom […] (Läraren Fordonsgymnasiet: s 11) 

Lärarens uttalande pekar alltså inte bara på att det finns ett konformitetstryck, utan också på 

att de yngre eleverna i större utsträckning försöker vara konforma och bli accepterade. Detta 

kan peka på att kravet på konformitet är extra stort den första tiden på skolan eftersom nya 

elever ännu inte vunnit erkännande och visat sin förmåga att följa skolans lokala normalitet. 

Eleverna måste den första tiden på skolan visa att de kan följa den rådande normaliteten vilket 

inte bara innebär att vissa elever vinner erkännande och status, utan också att vissa elever blir 

stämplade som avvikare. 

12 Se intervjukompendium, s. 50 


23

Kravet på konformitet yttrar sig dessutom i en beteendereglering. Läraren menar ovan att 

eleverna försöker leva upp till en viss normalitet, försöker hävda sig och bete sig på ett visst 

sätt för att accepteras. Detta framgår ännu tydligare i intervjun med ”Kalle”: 

Ja alltså, jag är ju nästan en helt annan person här än vad jag är hemma egentligen […] så det 

gäller att bete sig på ett visst sätt för att man ska passa in här liksom, det tog mig ett tag att fatta 

hur man skulle vara. (”Kalle” Fordonsgymnasiet: s 22) 

På båda skolorna går det alltså att urskilja ett krav på konformitet, ett konformitetstryck som 

är starkt nog att styra elevernas beteenden. Att eleverna försöker anpassa sig till en rådande 

normalitet visar inte bara normalitetens styrka, utan är också en indikator på att avsteg ifrån 

denna normalitet leder till sanktioner i någon form. Den medvetna anpassningen som här kan 

ses pekar på att konformitetstrycket på dessa skolor alstrar en ängslan hos eleverna, en 

ängslan för att inte passa in, en ängslan för att bli klassade som avvikare. Vi kommer i kapitel 

fem att återkomma till denna biprodukt av konformitetstrycket, ängslan, detta då densamma 

kan vara en betydelsefull mekanism bakom negativa beteenden riktat mot homosexuella, den 

mekanism som medför dessa beteenden. 

Samtidigt som det går att urskilja ett starkt krav på konformitet så innebär konformitets- 

kravet ett krav på anpassning till specifika uppsättningar av normer. En aspekt i denna 

normalitet har samma innehåll på bägge skolor, ett bestående innehåll där normaliteten 

tenderar att vara kopplad till könsroller: 

[…] alltså man försöker ju hålla sig normal, om det finns något sådant…liksom köpa vanliga 

kläder och vara normal, gilla fotboll, nej men gilla normala saker liksom […] (”Kristoffer” 

Tegnérskolan: s 119) 

Normaliteten tenderar alltså här att innehålla aspekter som är kopplade till könsroller, något 

som ”gilla fotboll” här pekar på. Vidare så pekar också ”vanliga kläder” som vi senare skall se 

på att denna normalitet är kopplad till ett könsrollssystem, något som jag kommer att utveckla 

och tydliggöra i kapitel fem. Att normaliteten på bägge skolor tenderar att bygga på ett 

könsrollssystem kommer senare att visa sig betydande för hur attityder till och beteenden mot 

homosexuella formas. Detta betyder att den konforme på dessa skolor har en normalitet som 

grundar sig delvis i manlighet att rätta sina beteenden efter, en manlighet som blir viktig för 

att inte klassas som avvikande med följande ”bestraffning” och förlorad status i den interna 

hierarkin som konsekvens. 

Men även om normaliteten här tenderar att innehålla aspekter som är könsmärkta på 

bägge skolor, så skiljer sig normalitetens utformning i många avseenden skolorna åt. Både i 

24

avseendet hur eleverna skall bete sig för att inte avvika och vad konsekvensen för en bruten 

konformitet blir skiljer starkt skolorna emellan. På Fordonsgymnasiet finns ett normativt 

innehåll som innebär att eleverna erhåller erkännande genom att vara ”tuffa”, något som 

”Mohammeds” uttalande visar: 

Alltså man ska inte vara rädd för någonting, man ska våga ge sig mot vem som helst liksom, är det 

så liksom då är det lugnt, då har man respekt ifrån alla, men är du inte sådan så hoppar liksom alla 

på dig och ”flippar” med dig och så. (”Mohammed” Fordonsgymnasiet: s 50) 

Även intervjupersonen ”Kalle” talade om att man på Fordonsgymnasiet får status genom att 

vara ”tuff”, men också genom att man ”för väsen av sig” och ”hittar på skit”. 14 Men ”Kalle” 

menar också att denna status återfås genom att skryta om tjejer: 

[…] ja alltså på denna skolan är det mycket snack, alltså mycket skryt om alla tjejer folk har haft 

och, det är mycket så…och ju fler tjejer man har haft och desto mer historier om tjejer man kan 

berätta om desto hårdare och tuffare är man typ […] (”Kalle” Fordonsgymnasiet: s 22) 

Förutom att normaliteten på Fordonsgymnasiet innefattar att vara ”stökig” och ”tuff”, skymtar 

återigen spår av en könsmärkt normalitet. Att berätta historier om alla tjejer man har haft, att 

framhäva en manlighet som avgörs genom framgången med det andra könet tenderar här att 

vara viktigt för att följa den lokala normaliteten. 

På Tegnérskolan är bilden en helt annan. Här kräver normaliteten inte att eleverna skall 

vara ”stökiga” och ”tuffa” för att accepteras. Eleverna får istället här erkännande, och följer 

normaliteten, genom att läsa på ”rätt utbildning”, genom att utöva speciella idrotter eller 

genom att sitta med i elevrådet, något som framgick i intervjun med ”Mikael” på denna skola: 

[…] alltså i och med att det är en så pass stor skola, så är det ju lite statuskamp såhär att man 

kanske ska vara med i elevrådet eller att man ska hålla på med idrott och sådant och då har man ju 

högre status och så […] alltså vilken linje man går på och sånt, sånt spelar roll hur man är. 

(”Mikael” Tegnérskolan: s 129) 

Det är emellertid inte bara utbildning, idrott eller en plats i elevrådet som ger status här, utan 

också hur eleverna klär sig och beter sig: 

[…] man märker direkt vem som är här uppe (IP håller handen högt) och vem som är här nere (IP 

håller handen lågt), det syns jättetydligt egentligen, man ser det på kläder och hur man beter sig 

och allt sånt. (”Jonas” Tegnérskolan: s 102) 


25

Normalitetens innehåll, dess lokala utformning, skiljer sig alltså åt i många avseenden 

skolorna emellan. Men detta är inte den enda skillnaden. En annan skiljelinje är vilka kon- 

sekvenser det får att bryta den lokala normaliteten. På Fordonsgymnasiet tenderar avvikare, 

personer som inte lyckats uppfylla det normativa kravet, att utsättas för mobbing i olika 

former: 

Ja alltså jag har ju sett många som ”flippar” med andra […] Ja man retas liksom med dem som 

inte kan försvara sig ju, det är alltid så. (”Mohammed” Fordonsgymnasiet: s 46) 

Mobbingen av avvikaren tenderar också här att yttra sig i form av mer fysiska utsattheter: 

[…] alltså här är det inte så mycket med ord och sånt ju, utan här är det mer knytnävarna som 

gäller ju. (”Kalle” Fordonsgymnasiet: s 15) 

Ett avvikande ifrån normaliteten på Fordonsgymnasiet resulterar således förmodligen i att 

denna avvikare kommer att bli utsatt för mobbing, en mobbing med fysiska inslag. 

Att bryta normerna på Tegnérskolan innebär också konsekvenser för avvikaren, men 

dessa konsekvenser är likt normalitetens utformning helt andra än på Fordonsgymnasiet. En 

misslyckad konformitet, ett avsteg ifrån den lokala normaliteten, resulterar inte här i mobbing 

med fysiska inslag. Avsteget leder istället här till att mer subtila former av mobbing som 

utfrysning och avståndstagande riktas mot den avvikande: 

[…] så att vad jag vet har det ju inte förekommit något verbalt våld, alltså det har ju förekommit 

enskilda nästan kriminella händelser som har blivit anmälda, men om man talar om detta med 

mobbing så förekommer det inte vad jag vet…men däremot så kan ju eleverna vara väldigt hårda 

med olika blickar och liksom låta bli att välja vissa personer när man ska göra skolarbeten och sånt 

där, det är snarare den typen av mobbing som förekommer på den här skolan, väldigt sofistikerad 

mobbing […] (Läraren Tegnérskolan: s 59) 

Även om det går att urskilja ett gemensamt konformitetstryck som tenderar att innefatta en 

normalitet som bygger på att agera manligt, finner man också stora olikheter skolorna 

emellan. Hur man är konform, hur man får status och hur avvikare behandlas skiljer sig stort 

mellan skolorna. Detta pekar alltså på att normaliteterna på dessa skolor är lokalt utformade, 

utformade genom skolornas struktur. Beroende på att skolorna rekryterar elever ifrån varandra 

skilda sociala grupper, som jag inledningsvis visade, formas på dessa skolor också ett lokalt 

normativt innehåll som skiljer skolorna åt. Dessa lokalt utformade normaliteter ser helt olika 

ut för de bägge skolorna och medför att eleverna här måste bete sig på olika sätt för att ”passa 

in”, samtidigt som avvikare också behandlas på helt skilda sätt. Skolornas normativa ut- 

26

formning, vilket innehåll normaliteten har och hur avvikare bestraffas visar sig alltså här vara 

beroende av vilka sociala grupper och nätverk skolorna rekryterar elever ifrån. 

Som vi ska se har detta också betydelse för attityden till och beteenden mot homo- 

sexuella män. I kommande kapitel kommer jag att lyfta fram hur synen på homosexualitet ser 

ut beroenden på skola och beroende på elevernas externa relationsnätverk, och vad detta 

tillsammans med det starka konformitetstrycket, som tenderar att innehålla en aspekt att vara 

manlig, medför för konsekvenser för homosexuella män på dessa skolor. Kapitel fyra kommer 

således att behandla formningen av attityder till och beteenden mot homosexuella, hur denna 

formning är beroende av den sociala kontexten. Efter kapitel fyra kommer jag att återgå till att 

mer ingående beskriva och förklara hur det för bägge skolorna gemensamma normativa 

innehållet, som tenderar att vara könsmärkt ser ut och betyder för attityder till och beteenden 

mot homosexuella män här. Kapitel fem kommer att behandla mekanismerna som möjliggör 

och medför negativa attityder till och beteenden mot homosexuella, behandla hatbrottens 

underliggande mycel. 

4 Attityder och beteenden; Formningen 

Normaliteten skiljer sig alltså inte bara åt innehållsmässigt skolorna emellan i avseendet vad 

som ger status och vilka konsekvenser en avvikelse får. När normaliteten undersöktes kopplat 

till manlig homosexualitet kunde man även se att denna var utformad olika på skolorna. 

Likväl som den allmänna lokala normaliteten struktureras olika efter skolornas utformning, så 

formas på dessa skolor också skilda attityder till och beteenden mot homosexuella män. 

Tillsammans med ett starkt konformitetstryck på båda skolor visade sig även denna lokalt 

utformade normaliteten medföra att homosexuella män skulle bemötas olika beroende på 

skola. 

4.1 Fordonsgymnasiet 

På Fordonsgymnasiet innebär skolans utformning att det nästan enbart återfinns negativa och 

direkt fientliga attityder till manlig homosexualitet bland lärare och elever. Intervju- 

personernas negativa attityder yttrar sig här i form av uttalanden där de påpekar det onaturliga 

med denna sexuella läggning, 15 att något måste vara fel om man intresserar sig för samma 

kön: 


27

[…] tanken finns ju där att det måste vara något fel liksom […] men, så tanken finns ju att det 

måste ha blivit något fel när man har en sådan sexuell läggning ju, för jag kan ju inte alls tänka 

mig tanken liksom. (Läraren Fordonsgymnasiet: s 9) 

Förutom att det finns intervjupersoner som menar att denna sexuella läggning är onaturlig, att 

något måste vara fel hos dessa individer, finns det också intervjupersoner här med mer 

fientliga attityder: 

Alltså jag ”diggar” inte bögar! (”Mohammed” Fordonsgymnasiet: s 51) 

Den normalitet som återfinns på denna skola, negativa och direkt fientliga attityder till homo- 

sexualitet, framgår också då intervjupersonerna fick berätta hur andra på skolan är inställda 

till homosexualitet: 

Ja men liksom de ”diggar” inte det och så, de tycker det är äckligt och så […] Ja alltså man kan se 

det i deras blick liksom om de ser två bögar så ser man direkt vad de tänker på och så, vilken ilska 

de får mot dem och så. (”Mohammed” Fordonsgymnasiet: s 51) 

Det går alltså på Fordonsgymnasiet att urskilja negativa och direkt fientliga attityder till 

manlig homosexualitet. Dessa negativa attityder, som grundar sig i en rådande normalitet, 

yttrade sig ännu tydligare när jag ställde frågor om konsekvenserna av att vara homosexuell 

på denna skola. Att bryta mot det starka konformitetskravet, som också enligt ovan innefattar 

att vara heterosexuell, hade enligt intervjupersonernas bedömning fått stora konsekvenser för 

den sexuella avvikaren. Att vara homosexuell på fordonsgymnasiet, att bryta konformitets- 

kravet, hade enligt läraren kunnat leda till konsekvenser: 

[…] så jag tror faktiskt inte att de hade velat säga att de var homosexuella rätt ut till andra, då hade 

de nog kunnat komma ”i kläm” riktigt, det tror jag! (Läraren Fordonsgymnasiet: s 8) 

Mer specifikt skulle denna sexuella avvikelse också kunna medföra att avvikaren hade blivit 

utsatt för trakasserier och mobbing: 

Det vet jag inte, de kanske hade blivit mobbade eller någonting…”Flippat” ut med dem, skojat 

med dem liksom. (”Ali” Fordonsgymnasiet: s 40) 

Men den homosexuella hade inte bara riskerat att bli utsatt för trakasserier och lindriga former 

av mobbing, utan skulle också på grund av sin normativa avvikelse kunna bli utsatt för grövre 

fysiska övergrepp. ”Mohammed” menar att fysiskt våld förmodligen också hade riktats mot 

homosexuella personer om några sådana fanns på skolan: 

Alltså är man bög […] då kan jag lugnt säga liksom att det är bäst att du håller dig lugn och håller 

dig hemlig, håller man inte det hemligt så är det kört…alltså alla hatar bögar här mannen…liksom 

28

så fort de får reda på att någon är bög så går de direkt och hoppar på honom helt utan anledning, 

bara hoppar på honom och slår honom helt utan anledning. (”Mohammed” Fordonsgymnasiet: s 

51) 

Ett avsteg ifrån skolans normalitet, en bruten konformitet genom att vara homosexuell, hade 

alltså kunnat resultera i att allvarliga former av övergrepp och mobbing hade riktats mot den 

homosexuella personen. De utsattheter och trakasserier som här förmodligen hade riktats mot 

den homosexuella skulle mycket väl kunna falla under den generella definitionen för hatbrott 

riktat mot homosexuella personer: mobbing, våld och trakasserier. 

Men också när intervjupersonerna tillfrågades hur de och den övriga klassen hade 

reagerat och agerat om en klasskamrat visade sig vara homosexuell, angav de att den homo- 

sexuella hade blivit utsatt. Att vara homosexuella på denna skola hade förmodligen också 

inneburit mobbing och trakasserier ifrån de egna klasskamraterna: 

Alltså hela klassen hade blivit helt chockade…alla hade bara kollat på honom liksom och tänkt: 

”What the fuck är det med den killen?”, först hade de kanske inte trott på honom, sen när de 

förstod det så tror jag för fuck inte att han hade haft ett bra liv i klassen…det hade blivit tungt för 

honom […] (”Mohammed” Fordonsgymnasiet: s 52) 

Den lokalt utformade normaliteten på Fordonsgymnasiet, som beror på skolans utformning 

och rekrytering av elever, innefattar alltså negativa och direkt fientliga attityder till manlig 

homosexualitet. Den generella normaliteten visar sig alltså också här innehålla en aspekt som 

är kopplad till heterosexualitet, vilket gör att den konforme förutom att vara ”normal” i andra 

avseenden också måste vara heterosexuell för att accepteras och inte bli mål för trakasserier, 

våld och mobbing. Fordonsgymnasiets lokala normalitet formar och strukturerar alltså 

negativa och fientliga attityder till homosexualitet, en normalitet som också medför att 

homosexuella här förmodligen hade blivit utsatta för våld och mobbing. 

Men det mönster som går att urskilja här, hur attityder och beteenden struktureras av 

skolans lokala normalitet, är en helt annan än det som man finner på Tegnérskolan, vilket 

alltså pekar på att normaliteterna kring homosexualitet delvis är lokalt utformade, beroende på 

skolans utformning och rekrytering av elever. 

4.2 Tegnérskolan 

På Tegnérskolan finns inte bara en generell, lokalt utformad normalitet som skiljer sig ifrån 

den på Fordonsgymnasiet, utan också en normalitet som innefattar och formar helt andra 

attityder till och beteenden mot homosexuella män. Även om det också här finns negativa 

attityder till manlig homosexualitet, så har de en mindre fientlig karaktär: 

29

[…] hade inte religionen varit emot det så hade jag inte haft något emot dem, det är ju inte så 

liksom att jag är emot dem för att jag tycker det är äckligt eller något sådant, jag är emot dem för 

att jag tycker det är fel, jag tycker det är fel bara […] (”Paul” Tegnérskolan: s 84) 

Även om ”Paul” tycker att det är fel med manlig homosexualitet, så påpekar ”Paul” att han 

egentligen inte har något emot dem. Men det finns på Tegnérskolan också mer neutrala 

attityder, men där en underliggande negativ ton syns: 

Ja alltså så länge de inte stör mig så bryr jag mig inte, de får ju leva sitt liv och köra sitt ”race” 

liksom, så länge de inte stör mig så bryr jag mig inte. (”Bojan” Tegnérskolan: s 71) 

”Bojan” visar alltså en acceptans till homosexuella män, men en acceptans som gäller så länge 

de ”inte stör honom”. Vid konfrontation med en homosexuell man är denna acceptans alltså 

inte längre gällande, något som jag kommer lyfta fram senare. Men förutom att det här finns 

attityder med negativt innehåll, så finns det också elever som har en helt neutral attityd till 

manlig homosexualitet: 

[…] jag själv har till exempel ingenting alls emot homosexuella, jag har själv en kompis som är 

homosexuell […] (”Jonas” Tegnérskolan: s 96) 

Men ”Jonas” uttalande pekar inte bara på att det återfinns elever med helt neutrala in- 

ställningar här, utan också på att elevernas externa relationsnätverk kan forma desammas 

attityder och beteenden mot homosexuella, något som jag återkommer till nedan. 

Att den lokalt utformade normaliteten innefattar och formar mindre negativa attityder 

till manlig homosexualitet, till skillnad ifrån Fordonsgymnasiet, kunde också ses då 

intervjupersonerna fick frågan om andras inställning på skolan: 

Alltså jag tycker att det finns en väldigt stor tolerans, men som jag sagt så finns det ju den här 

normen att de vet hur de ska svara på frågorna och de vet vilka knappar de ska trycka på, vad som 

är rätt […] men det finns ju ingen som säger liksom ”skjut de jävlarna!”, men det finns de som 

säger liksom att de tycker att det inte är naturligt […] (Läraren Tegnérskolan: s 62) 

Men även om Tegnérskolans normativa utformning, beroende på dess rekrytering av individer 

ifrån specifika sociala grupper, bär på mindre negativa attityder till homosexualitet än vad 

som finns på Fordonsgymnasiet, är detta ändå en normalitet där homosexualitet ses som något 

”onormalt”. Även om attityderna är mindre negativa, så är det ändå attityder som generellt 

sätt är negativa och pekar på att homosexualitet även här, precis som på Fordonsgymnasiet 

bryter de lokala normerna, något jag återkommer till i kapitel fem. Men även om den lokala 

normaliteten på Tegnérskolan innefattar att vara heterosexuell, och även om det också här är 

30

viktigt att vara konform med denna så får den normativa avvikelsen här helt andra kon- 

sekvenser. Då den homosexuella på Fordonsgymnasiet förmodligen hade kommit att bli utsatt 

för mobbing och trakasserier med fysiska inslag, hade dessa utsattheter på Tegnérskolan 

förmodligen varit av mer subtil karaktär: 

[…] men jag skulle gissa att eleverna på den här skolan har svårt för att säga, att ”komma ut” och 

säga att man är homosexuell liksom och att det inte direkt hade varit någon av eleverna som 

liksom klappade i händerna över detta […] de hade nog inte blivit bemötta så direkt. (Läraren 


Där läraren på Fordonsgymnasiet tror att homosexuella personer på skolan hade kunnat 

”komma i kläm”, 16 pekar alltså uttalandet ifrån läraren på Tegnérskolan mot att homosexuella 

på denna skola hade mött helt andra beteenden. Där mobbing och trakasserier med fysiska 

inslag förmodligen hade riktats mot den homosexuella på Fordonsgymnasiet, pekar materialet 

mot att den homosexuella på Tegnérskolan istället hade blivit utfryst, mött ett avstånds- 

tagande ifrån skolkamraterna och blivit utsatt för mer subtila former av mobbing. När 

intervjupersonerna fick frågan hur de och de andra klasskamraterna hade reagerat om någon 

kille i klassen visade sig vara homosexuell, visade sig detta avståndstagande och utfrysning 

tydligt: 

[…] jag tror att jag hade tagit det ganska bra faktiskt, jag tror inte att det hade varit något sådant 

[…] jag hade nog ignorerat honom mer och jag tror inte att jag hade snackat med honom och så. 

(”Bojan” Tegnérskolan: s 74) 

Även om det finns elever som hävdar att de inte själva hade tagit något avstånd ifrån den 

homosexuella, så menar de samtidigt att andra klasskamrater hade gjort detta, 17 vilket pekar 

på att utfrysning och avståndstagande generellt hade riktats mot den homosexuella på denna 

skola. 

Likväl som de generella normaliteterna på skolorna är lokalt utformade, beroende på 

skolornas utformning och på vilka sociala bakgrunder och nätverk de rekryterar sina elever 

ifrån, skiljer sig normaliteternas innehåll också skolorna åt i avseendet manlig homosexualitet. 

Det går alltså se att skolornas utformning starkt påverkar och strukturerar olika attityder till 

och beteenden mot homosexuella män på dessa skolor. På Fordonsgymnasiet finns en lokal 

normalitet som innefattar negativa och direkt fientliga attityder till homosexualitet, något som 

också medför att det här byggs upp ett konformitetstryck på heterosexualitet, vilket till- 



31

sammans med den lokala normaliteten resulterar i att homosexuella troligtvis hade blivit 

utsatta för mobbing, trakasserier och fysiskt våld. På Tegnérskolan finner vi en lokal norm- 

alitet som innefattar negativa men också neutrala attityder till homosexualitet, vilket medför 

att det även här byggs upp ett konformitetstryck på heterosexualitet. Tegnérskolans lokala 

normalitet och konformitetstryck hade här troligtvis medfört att homosexuella hade uteslutits 

ur gemenskapen eller blivit utsatta för mer subtila former av mobbing. 

De lokala normaliteter som formar och strukturerar elevernas attityder och beteenden 

visar sig alltså vara beroende av skolans utformning, vilka sociala nätverk de rekryterar elever 

ifrån. Samtidigt som man alltså kan se att skolornas lokala normaliteter skiljer sig åt och 

formar olika attityder till och beteenden mot homosexuella på skolorna, är denna lokala 

normalitet inte den enda kraft som strukturerar och formar elevernas attityder och beteenden. 

De lokalt utformade normaliteterna som finns på skolorna är just lokala normaliteter, som 

delvis är en funktion av hur skolorna rekryterar elever, men som inte för det behöver stämma 

överens med samtliga elevers värdegrunder. Samtidigt som eleverna studerar på en skola som 

till synes formar deras värdegrunder och beteenden, är denna skola bara en del av elevens 

livsvärld. De relationsnätverk eleverna ingår i utanför skolan visar sig också betydande för 

hur dessa attityder och beteenden formas, och är precis som skolans lokala normalitet en 

formande kraft. 

4.3 Nätverkets betydelse 

Förutom att skolornas lokala normalitet är en formande kraft, visar sig det relationsnätverk 

som eleven ingår i utanför skolan också vara en sådan. Samtidigt som den lokala normaliteten 

är en kraft för sig själv, som strukturerar och formar elevernas attityder och beteenden, visar 

sig det externa relationsnätverket också ha denna egenskap. 

När normaliteten i intervjupersonernas externa relationsnätverk undersöktes visade sig 

även denna normalitet vara kraftfull och formande, betydande för elevernas attityder och 

beteenden. Materialet pekar på en generell tendens där intervjupersonernas attityder och 

beteenden oftast sammanfaller med dem som återfinns i desammas externa relationsnätverk, 

formas av den normalitet som här råder. Intervjupersoner med ett externt relationsnätverk där 

negativa och direkt fientliga attityder till homosexualitet cirkulerar, där en normalitet återfinns 

som formar just dessa attityder, tenderar också att bära på fientliga eller negativa attityder. 

Likaså bär intervjupersoner, som ingår i ett externt nätverk där mindre negativa och neutrala 

attityder cirkulerar och formas, på en mindre negativ eller neutral attityd. 

32

Men när attityden till homosexualitet bland intervjupersonernas vänner efterfrågades gick det 

inte bara se att intervjupersonernas attityder formas av den normalitet som här råder, utan 

också att det finns en stor skillnad mellan svenskar och invandrare. I de externa relations- 

nätverk som vissa intervjupersoner med invandrarbakgrund ingår i, är vännerna direkt 

fientligt inställda till manlig homosexualitet: 

Ja jag har hört folk som har sagt det…Typ att bögar inte borde få leva och sånt […] Ja alltså folk 

som jag känner är det som har sagt så. (”Paul” Tegnérskolan: s 83) 

Alla intervjupersoner med invandrarbakgrund har emellertid inte vänner med så fientliga 

attityder, utan vänner som generellt sett är direkt negativt inställda: 

Ja alltså många säger att de inte är män om man är homosexuell, att gud skapade dem för, 

eller…men alltså det är mycket sånt att de inte är män och att de skämmer ut männen och 

sånt…några av mina kompisar har sagt det liksom när vi diskuterat ämnet homosexualitet […] 

(”Bojan” Tegnérskolan: s 72) 

I det externa relationsnätverk som individer med svensk bakgrund ingår i ser normaliteten helt 

annorlunda ut. Dessa intervjupersoner har generellt sätt vänner som är mindre fientligt in- 

ställda till manlig homosexualitet: 

Jag tror det är rätt så lika över alla, de…alltså är det någon som är bög så är de det liksom, de tar 

det liksom så […] Ja alltså, det är ju inte positivt skulle jag inte säga, alltså mer åt det negativa 

hållet […] (”Kristoffer” Tegnérskolan: s 113) 

Men det finns också intervjupersoner med svensk bakgrund som ingår i externa relations- 

nätverk där attityderna till homosexualitet är helt neutrala, detta genom att det i dessa nätverk 

ingår individer som är öppet homosexuella: 

[…] och det känner ju mina vänner till och de har ju inga problem med det. (”Mikael” 


Den normalitet som råder i intervjupersonernas externa relationsnätverk och som yttrar sig 

genom intervjupersonernas vänner, genom deras attityder till homosexualitet, är som jag ovan 

sa också en normalitet som formar elevernas attityder och beteenden. De intervjupersoner som 

ingår i ett externt relationsnätverk där normaliteten innefattar negativa och fientliga attityder, 

intervjupersoner med utländsk bakgrund, är generellt sett också negativt eller fientligt in- 

ställda till denna sexuella läggning. ”Mohammeds” uttalande får exemplifiera denna 

formning: 

Alltså jag ”diggar” inte bögar! (”Mohammed” Fordonsgymnasiet: s 51) 

33

Samma tendens går se hos de intervjupersoner som ingår i ett extern relationsnätverk där 

mindre negativa och neutrala attityder finns och formas, då dessa likt sitt externa nätverk bär 

på mindre negativa attityder till manlig homosexualitet: 

Ja alltså som jag sa innan, så skulle någon av mina kompisar vara bögar så skulle jag inte sluta att 

umgås med dem för att de var bögar […] (”Kristoffer” Tegnérskolan: s 113) 

Det går alltså se att elevernas attityder till homosexualitet starkt formas av den normalitet som 

råder i det externa relationsnätverk densamma ingår i. Den normalitet som råder i elevens 

externa relationsnätverk blir likt skolans lokala normalitet en kraft som formar elevernas 

attityder till homosexualitet, formar elevernas värdegrunder. Men inte bara elevernas attityder 

tenderar att formas av denna externa kraft. I mötet med den homosexuella tenderar det externa 

nätverkets normalitet också att forma och strukturera de beteenden som riktas mot den 

homosexuella. 

När intervjupersonerna fick frågan hur de hade agerat i mötet med en intresserad 

homosexuella man, visade sig normaliteten i elevernas externa relationsnätverk likt skolornas 

lokala normalitet vara beteendestrukturerande. De intervjupersoner som ingår i ett externt 

nätverk där fientliga och negativa attityder cirkulerar och formas, elever med invandrar- 

bakgrund, hade i detta möte riktat fysiskt våld mot den homosexuella: 

Ja alltså, jag hade fan inte låtit honom typ gå på två ben resten av hans liv liksom om han hade 

sagt det till mig! […] (”Mohammed” Fordonsgymnasiet: s 53) 

Materialet pekar alltså mot att de intervjupersoner som ingår i ett extern relationsnätverk där 

fientliga och negativa attityder cirkulerar och formas, med stor sannolikhet hade riktat våld 

mot den homosexuella mannen. I de nätverk som innefattar och formar fientliga och negativa 

attityder till homosexualitet hade alltså detta möte mycket väl kunnat leda till regelrätta hat- 

brott riktat mot den homosexuella personen. 

Hos intervjupersoner som ingår i externa relationsnätverk där mindre negativa men 

också neutrala attityder cirkulerar, elever med svensk bakgrund, hade detta möte föranlett helt 

andra beteenden: 

Då hade jag inte givit någon respons eller vad man ska säga…Då hade jag sagt att jag inte var 

intresserad eller något i den stilen, jag hade sagt att vi kunde vara kompisar liksom men ingenting 

annat […] (”Kristoffer” Tegnérskolan: s 118) 

Generellt sett hade förmodligen elever, ingående i ett extern nätverk med mindre negativa och 

neutrala attityder, i detta möte förtydligat sin heterosexualitet och i vissa fall även tagit ett 

34

avstånd ifrån den homosexuella. Där elever ingående i externa relationsnätverk, där negativa 

och fientliga attityder formas och cirkulerar, med stor sannolikhet hade riktat våld mot den 

homosexuella, hade elever ingående i externa nätverk som innefattar och formar mindre 

negativa och neutrala attityder tagit avstånd och förtydligat sin heterosexualitet. 

Materialet pekar alltså på att elevernas externa relationsnätverk och den normalitet som 

här råder, precis som skolornas lokala normalitet är en formande kraft som strukturerar 

elevernas attityder till och beteenden mot homosexuella män. Men elevernas externa 

relationsnätverk formar inte bara elevernas värdegrunder utan kan också sägas strukturera 

skolornas lokala normaliteter. De externa nätverken blir då betydelsefulla i flera avseenden. 

Då skolornas lokala normaliteter är en funktion av deras sätt att rekrytera elever, vilka sociala 

bakgrunder de har och vilka externa nätverk desamma ingår i, betyder detta att de lokala 

normaliteterna delvis är formade genom elevernas relationsnätverk. Fordonsgymnasiet, som 

rekryterar elever ifrån sociala bakgrunder och relationsnätverk där negativa och fientliga 

attityder formas och cirkulerar, har en lokal normalitet som också innefattar och formar 

negativa och fientliga attityder. Tegnérskolan rekryterar tvärtom elever ifrån sociala bak- 

grunder och relationsnätverk där mindre negativa och neutrala attityder finns och formas, och 

har en lokal normalitet som generellt sett formar mindre negativa attityder. 

Sammantaget pekar alltså materialet på två krafter som för sig visar sig betydelsefulla 

och som formar och strukturerar elevernas attityder till och beteenden mot homosexuella män; 

skolans lokala normalitet och det externa relationsnätverkets normalitet. De båda formande 

krafterna, och de olika formningar av elevernas attityder och beteenden som är möjliga, 

framgår i figur 1. 

Fig. 1: Formande krafter; fyra möjliga kombinationer av krafternas värde och formning. 

Externa 

nätverkets 

normalitet 

Skolans 

lokala 

normalitet 

Externa 

nätverkets 

normalitet 

Skolans 

lokala 

normalitet 

Negativ/”Neutral” 

Kongruens 



Inkongruens 

Fientlig/Negativ 

X 

X 

Externa 

nätverkets 

normalitet 

Skolans 

lokala 

normalitet 

Externa 

nätverkets 

normalitet 

Skolans 

lokala 

normalitet 


Kongruens 


X = Elevernas attityder till och beteenden mot homosexuella, formade av två krafter. 

35 




X 

X

Beroende på att skolorna rekryterar elever ifrån specifika sociala bakgrunder, ifrån liknande 

relationsnätverk, så finns det oftast en kongruens mellan den normalitet som råder i elevens 

externa relationsnätverk och den lokala normalitet som finns på elevens skola. 18 Elever som 

studerar på fordonsgymnasiet ingår i externa relationsnätverk där normaliteten strukturerar 

negativa och fientliga attityder till homosexualitet, en normalitet som också strukturerar 

fientliga beteenden mot homosexuella som jag ovan visade. Samtidigt är den lokala 

normaliteten på skolan utformad på liknande sätt, och formar på samma sätt negativa samt 

fientliga attityder och beteenden, vilket jag visade i kapitel 4.1. 19 På liknande sätt ingår elever 

på Tegnérskolan i ett externt nätverk där normaliteten formar mindre negativa och ibland 

neutrala attityder, en normalitet som också strukturerar mindre fientliga beteenden mot homo- 

sexuella. Den lokala normaliteten på skolan är utformad på liknande sätt och formar även 

denna mindre negativa attityder och beteenden, något som jag visade i kapitel 4.2. 20 

Som jag har påpekat finns det oftast en kongruens mellan de två formande krafterna på 

skolorna, något som medför att generella tendenser går att urskilja ur materialet. Tendenserna 

pekar inte bara mot att både den lokala normaliteten och elevernas externa relationsnätverk är 

verksamma och formande mekanismer, krafter som i samspel formar elevernas attityder och 

beteenden, utan också mot att beteenden och attityder skiljer starkt skolorna emellan. 

Tendenserna pekar alltså mot att elever som ingår i externa relationsnätverk som innefattar 

och strukturerar negativa och fientliga attityder och beteenden, också bär på dessa attityder 

och beteenden, och vice versa. Likaså pekar materialet mot att elever som går på en skola med 

en lokal normalitet som innefattar och strukturerar negativa och fientliga beteenden och 

attityder, också yttrar denna normalitet och beteenden, och vice versa. Men är verkligen var 

och en av dessa formande krafter determinerande för elevernas attityder till och beteenden 

mot homosexuella? Är elever som ingår i externa relationsnätverk, som innefattar och formar 

fientliga och negativa beteenden mot homosexuella, destinerade till den värdegrund och de 

beteenden som denna normalt formar? Och betyder ett ingående på en skola, vars lokala 

normalitet innefattar och strukturerar mindre negativa och neutrala attityder och beteenden, 

alltid att elevens värdegrund och beteenden kommer att följa densamma? Svaret på frågorna 

kan vara både ja och nej. Ett ja så länge det finns en kongruens mellan normalitetens 

utformning i elevens externa relationsnätverk och den lokala normalitet som råder på skolan, 

och ett nej då det finns en inkongruens mellan de formande krafternas innehåll. 

18 De två översta modellerna i figur 1. 

19 Denna kongruens och formning återfinns i översta högra hörnet i figur 1. 

20 Denna kongruens och formning återfinns i översta vänstra hörnet i figur 1. 

36

Hos vissa intervjupersoner finns denna inkongruens, en skillnad mellan det externa relations- 

nätverkets normalitet och skolans lokala normalitet, något som visar sig betydande för hur 

dessa elevers attityder och beteenden formas, men som också visar att krafternas formning 

inte är helt determinerande; att förändring är möjlig. 21 

4.3.1 Inkongruens 

Som jag tidigare visat rekryterar de båda skolorna elever ifrån helt skilda sociala bakgrunder, 

elever ifrån helt olika relationsnätverk. Detta medför att de båda skolorna till viss del blir 

homogena, att eleverna är lika varandra i många avseenden, något som också medför att en 

specifik lokal normalitet tar form. Men på skolorna finns det också elever med en för skolan 

okonventionell bakgrund, individer som går emot det generella mönstret för rekrytering. Detta 

medför inte bara att eleverna har en annorlunda bakgrund, utan också ett externt relations- 

nätverk med ett normativt innehåll som skiljer sig ifrån övriga skolkamraters. För dessa elever 

råder det inkongruens mellan den normalitet som finns i det externa relationsnätverket och 

den lokala normalitet som föreligger på skolan. Eleverna avviker ifrån de generella tendens- 

erna i materialet och visar att varken det externa nätverkets formning eller skolans formning 

är determinerande. 

Intervjupersonerna ”Paul” och ”Bojan” har invandrarbakgrund och studerar på Tegnér- 

skolan. De har en för skolan okonventionell social bakgrund och ett externt relationsnätverk 

som skiljer sig ifrån övriga elevers. 22 Både ”Paul” och ”Bojan” ingår i ett extern relations- 

nätverk där attityderna till manlig homosexualitet är negativa och direkt fientliga. 23 Enligt det 

generella mönstret borde dessa elever också vara formade av denna normalitet, själva också 

hålla negativa och fientliga attityder till homosexualitet. Men både ”Paul” och ”Bojan” visar 

helt andra attityder, något som ett citat ifrån intervjun med ”Paul” får exemplifiera: 

[…] hade inte religionen varit emot det så hade jag inte haft något emot dem, det är ju inte så att 

jag är emot dem för att jag tycker de är äckliga eller något sådant, jag är emot dem för att jag 

tycker det är fel, jag tycker det är fel bara […] (”Paul” Tegnérskolan: s 84) 

Även om ”Paul” tycker att det är fel med manlig homosexualitet så är hans attityd betydligt 

mindre fientlig än de som återfinns och formas i hans externa relationsnätverk. Där ”Pauls” 

21 I figur 1 återfinns inkongruensen och dess formning i figurens nedersta del. 

22 Som jag inledningsvis lyfta fram i kapitel 3 tenderar Tegnérskolan att till största del rekrytera elever med 

svensk bakgrund ifrån ”högre” samhällsklasser. 

23 Se intervjukompendium, s. 83, 72 

37

vänner anser att ”bögar inte borde få leva”, 24 är ”Pauls” attityd betydligt mindre negativ. Även 

intervjupersonen ”Bojan” är mindre negativt inställd än sina vänner. 

Detta pekar återigen på att skolans lokala normalitet har en formande kraft på de 

ingående eleverna, formar elevernas attityder och beteenden. Det verkar här som att 

infogningen på en skola, vars lokala normalitet går emot den normalitet som råder i elevens 

externa relationsnätverk, delvis omformar elevens värdegrund. Infogningen på Tegnérskolan 

medför alltså att dessa intervjupersoner internaliseras med nya normer, något som också 

verkar resultera i att eleverna börjar omvärdera sin världsbild; en avslipning av de mest 

fyrkantiga värdegrunderna. 

Men samtidigt som vi kan se att skolans lokala normalitet delvis omformar elevernas 

attityder till homosexualitet, slår det externa relationsnätverkets formande kraft också igenom 

hos dem. När dessa intervjupersoner fick frågan om hur de hade agerat i mötet med den 

intresserade homosexuella mannen, hade de inte agerat enligt skolans lokala normalitet, utan 

efter den som återfinns i deras externa nätverk. ”Paul” och ”Bojan” hade precis som andra 

intervjupersoner med utländsk bakgrund riktat fysiskt våld mot den homosexuella i detta 

möte: 

Jag hade slagit honom alltså!...Jag hade blivit förbannad…liksom för de har väl sådana där 

homosexuella klubbar och sånt som de kan gå till, det är väl bättre att de går dit då ju. (”Paul” 


Samtidigt som intervjupersonerna visar en formning efter skolans lokala normalitet i 

avseendet attityd till homosexualitet, visar sig deras beteenden också struktureras av 

normaliteten i det externa relationsnätverket i vissa situationer. Intervjupersonerna tycks alltså 

här slitas mellan två krafter, vilket medför att elevernas attityder och beteenden formas på helt 

andra sätt än övriga elevers. Eleverna med invandrarbakgrund på Tegnérskolan följer varken 

skolans lokala normalitet eller det externa relationsnätverkets normalitet fullt ut, utan formas 

av båda krafter. Den generella tendensen i materialet är just att det finns en kongruens mellan 

det normativa innehållet på elevens skola och i det externa nätverket, att krafterna till- 

sammans formar liknande attityder till och beteenden mot homosexuella, vilket gör att 

desamma skiljer mellan skolorna. Men ”avvikarna” visar också att de formande krafterna inte 

determinerar attityder till och beteenden mot homosexuella, något som pekar mot att för- 

ändring är möjlig, att en överbryggning mellan olika nätverk och normaliteter kan innebära en 

avslipning av de mest fientliga föreställningsvärldarna. 


38

I kapitel fyra har jag visat att elevernas attityder till och beteenden mot homosexuella 

personer formas av två krafter; skolans lokala normalitet och den normalitet som råder i 

elevens externa relationsnätverk. Oftast finns det en kongruens mellan de formande krafternas 

innehåll, beroende på skolornas rekrytering och tendens till homogenisering, vilket medför att 

elevernas attityder och beteenden följer ett mönster. På Tegnérskolan är attityderna till homo- 

sexualitet mindre negativa och ibland också neutrala, och den sexuella avvikaren hade 

förmodligen här blivit utfryst och utsatt för mer subtila former av mobbing. På Fordons- 

gymnasiet är attityderna negativa och direkt fientliga vilket med stor sannolikhet hade 

medfört att den sexuella avvikaren här hade blivit utsatt för fysiska former av mobbing och 

våld. Vad de olika sammansättningarna av formande krafter strukturerar för beteenden och 

attityder hos eleverna och på skolorna, sammanfattas i figur 2. 

Fig. 2: Formningen av attityder och beteenden 

Skolans lokala normalitet 


Fordonsgymnasiet 



Fientlig/ • Mobbing 

• Avståndstagande 

negativ • Trakasserier 

• Fysiskt våld 

• Fysiskt våld 

• Fientlig/negativ 

attityd 

• Negativ attityd 

Externa 

nätverkets 

normalitet Inkongruens Tegnérskolan 

Negativ/ 

”Neutral” 

Empiriskt 

material saknas 

• Subtil mobbing 

• Avståndstagande 

• Utfrysning 

• Negativ/neutral 

attityd 

Men trots att skolornas lokala normaliteter skiljer så starkt åt, trots att elevernas externa 

relationsnätverk innefattar så olika normaliteter kopplat till homosexualitet, och trots att de 

olikt formade normaliteterna, krafterna, formar helt skilda attityder till och beteenden mot 

homosexuella personer, så formas det på båda skolor mer eller mindre negativa attityder och 

beteenden mot homosexuella. Vad är det då som är gemensamt i de formande krafterna? Vad 

är det som möjliggör och medför att attityderna och beteendena är mer eller mindre, men 

nästan alltid, negativt utformade? Finns det något element i föreställningsvärldarna om homo- 

39

sexuella som är gemensamt för de båda skolorna? Det senare är som jag lyfte fram i begrepps- 

definitionen avgörande för att man skall kunna tala om heterosexism; en gemensam vitt- 

gående grundvärdering och ideologiskt system, i tankemodellen ett underliggande mycel. 

5 Heterosexism; förutsättningar och konsekvenser 

Som jag berört i kapitel tre, och vad som implicit framgått i kapitel fyra, finns i ljuset av alla 

normativa olikheter skolor och externa relationsnätverk emellan också likheter, något som är 

betydande för hur elevernas attityder och beteenden formas. Trots att normaliteterna är lokalt 

utformade, och som vi sett formar skilda attityder till och beteenden mot homosexuella, olika 

mindre grova ”hatbrott” mot homosexuella, innefattar och bygger de alla på ett gemensamt 

element, en grundvärdering och ideologiskt system. 

Det gemensamma, i skolornas och externa relationsnätverkens annars så olikt utformade 

normaliteter, är att manlig homosexualitet de facto definieras som något ”onormalt”, negativt 

och avvikande. Båda skolor och samtliga relationsnätverk innefattar ett gemensamt element, 

en värdegrund och ideologiskt system som internaliserar och definierar homosexualitet som 

ett stigmatiserat objekt, heterosexism. 

George Smith (1998) menar att användandet av ordet ”bög” som ett stigmatiserat objekt 

i språket, vittnar om en vittgående heterosexism. Vidare menar Smith att heterosexismen 

legitimerar fördomsfulla beteenden mot homosexuella, just genom att definiera homo- 

sexualitet som ”onormalt”. 

Oavsett skola och yttre relationsnätverk yttrar sig den internaliserade heterosexistiska 

grundvärderingen hos eleverna, en grundvärdering som medför att homosexualitet alltid ses 

som ”onormalt” och avvikande. Heterosexismen yttrar sig här genom att eleverna använder 

ordet ”bög” som ett stigmatiserat objekt, som något negativt när de blir arga på varandra: 

Det är jävligt vanligt att man använder det, riktigt vanligt […] Men liksom när man blir ”lack” på 

någon så säger man ju liksom: ”Jävla bög!”, det är oftast sådana grejer. (”Paul” Tegnérskolan: s 

82) 

Förutom att eleverna använder ordet ”bög” som ett skällsord, när de blir arga på någon, 

använder de också ordet i en negativ bemärkelse när de ”skojar” och ”retas” med varandra: 

Ja man brukar säga bög och sen ”flippa ut” […] Typ om man säger: ”Ge mig en cigg jävla bög!”, 

och sen så flippar man och så ju […] (”Ali” Fordonsgymnasiet: s 41) 

Den heterosexistiska grundvärderingen är betydande på flera sätt för elevernas attityder till 

och beteenden mot homosexuella, för mindre grova ”hatbrott”. För det första medför den 

40

vittgående heterosexismen, grundvärderingen, att homosexualitet internaliseras som ett 

stigmatiserat objekt, ses som något negativt, ”onormalt” och avvikande. Grundvärderingen 

medför alltså att elevernas attityder till manlig homosexualitet alltid är formad åt att vara 

negativ, mer eller mindre och att homosexualitet alltid ses som något avvikande på skolorna. 

Och genom att heterosexismen medför att homosexualitet alltid ses som onormalt och 

avvikande möjliggör densamma också negativa beteenden riktat mot homosexuella. Den 

heterosexistiska grundvärderingen blir alltså betydande genom att den medför att attityderna 

till homosexualitet alltid är negativa, mer eller mindre, samtidigt som den möjliggör negativa 

beteenden riktat mot homosexuella, genom att definiera dem som avvikare. Heterosexismen 

kan här ses som en slags prediktor, en möjliggörande mekanism och nödvändig betingelse för 

samtliga negativa attityder till och beteenden mot homosexuella på skolorna, oavsett form. 

Utan den heterosexistiska grundvärderingen skulle inte homosexualitet definieras som 

avvikande och ”onormalt”, något som också skulle innebära att negativa beteenden inte heller 

skulle riktas mot de homosexuella. Men då denna grundvärdering återfinns på båda skolor, en 

grundvärdering som medför negativa attityder till och möjliggör negativa beteenden mot 

homosexuella, tilldelas den som vi har sett sedan olika kraft i de olika relationsnätverken och 

på de olika skolorna, beroende på det kontext den stöter på. De i grunden negativa attityderna 

och möjliggjorda beteendena tar sig sedan olika uttryck beroende på kontext, beroende på 

lokal normalitet och externt relationsnätverk. I vissa nätverk fungerar desammas utformning 

som en broms, en kontext som medför att attityder och beteenden formas till mindre negativa 

och ”neutrala”. I andra nätverk medför sammansättningen att grundvärderingen eskaleras och 

upphettas, och attityder och beteenden tenderar då anta allt mer fientlig karaktär. 

Men förutom att grundvärderingen, heterosexismen, medför att attityderna till homo- 

sexualitet alltid formas i negativ riktning, att homosexualitet internaliseras som något 

onormalt och möjliggör negativa beteenden riktat mot homosexuella, blir den också 

betydande i ett annat avseende. Samtidigt som heterosexismen belägger homosexualiteten 

med ett stigma, medför den också att konformitetstrycket på skolorna innefattar hetero- 

sexualitet. För att inte klassas som avvikande och exkluderas måste eleverna, förutom att 

agera ”normalt” i andra avseenden på skolorna, också agera heterosexuellt. Den konforme 

måste alltså vara heterosexuell på skolorna. Samtidigt medför den heterosexistiska ideologin 

också att normaliteterna på skolorna blir kopplade till ett könsrollssystem, ett system som 

konforma elever måste förhålla sig till men som också identifierar misstänkta sexuella 

avvikare. Sammantaget blir heterosexismen, det starka konformitetstrycket på skolorna och 

41

den tidigare nämnda ängslan, 25 som vi nu skall se, effektiva komponenter till den slutgiltiga 

mekanismen, vad som medför att negativa beteenden hade riktats mot homosexuella på de 

bägge skolorna – mindre grova hatbrott. 

5.1 En könsmärkt normalitet 

Samtidigt som den gemensamma heterosexistiska grundvärderingen medför att homo- 

sexualitet alltid ses som något negativt, att eleverna ser homosexualitet som något onormalt, 

medför denna också att eleverna själva måste agera heterosexuellt och vara heterosexuella för 

att inte själva klassas som avvikare. Men samtidigt som manlig homosexualitet här är belagt 

med ett stigma, så är detta enligt Goffmans resonemang en form av dolt stigma, en homo- 

sexualitet som inte fysiskt går att urskilja hos avvikaren (Goffman, 1996). Detta stigmas dolda 

karaktär är som vi kommer se betydelsefullt, tillsammans med heterosexismen och kravet på 

konformitet, för hur elevernas beteenden mot homosexuella, eller förmodat homosexuella, 

struktureras. 

George Smith (1998) menar att heterosexismen på skolorna inte bara medför att homo- 

sexualitet är ett stigmatiserat objekt, utan också att värderingar utifrån ett könsrollssystem 

aktualiseras. Bernard Whitley (2000) menar i likhet med Smith att detta könsrollssystem 

bygger på ett heterosexuellt värderat system, något som medför att beteenden som inte 

definieras som manliga då definieras som homosexuella. Smith (1998) menar vidare att detta 

könsrollssystem aktualiseras just genom att homosexualitet är ett dolt stigma, för att möjlig- 

göra identifiering av misstänkta sexuella avvikare. Homosexualitetens dolda karaktär medför 

alltså att ett heterosexuellt värderat könsrollssystem aktualiseras. Detta teckensystem 

definierar handlingar som bryter könsrollsystemet som homosexuella och medför att manliga 

elever som bryter detta definieras som homosexuella. 

Det aktualiserade könsrollsystemet återfinns likt heterosexismen hos samtliga intervju- 

personer, oavsett skola och extern relationsnätverk, och medför att alla ”omanliga” beteenden 

definieras som homosexuella. När intervjupersonerna fick frågan hur de skulle beskriva en 

homosexuell man kunde denna könsmärkta normalitet urskiljas, att mindre manliga elever 

definieras som homosexuella: 

[…] men jag tror man märker det mycket på att de är väldigt, att de är lite ”tjejaktiga” och väldigt 

pedanta liksom och att de alltid måste se bra ut, och så är det ju det här att de är väldigt feminina. 

(”Olof” Fordonsgymnasiet: s 34) 

25 Ängslan för att inte ”passa in” som lyftes fram i kapitel 3. 

42

När intervjupersonerna fick frågan vad det är hos dessa individer som är feminint kom 

aspekter kring hur individerna rör sig upp, att individerna ”rör sig feminint”: 

Jag vet inte riktigt, det är alltså hållningen lite mera liksom att man går lite mindre bredbent och 

att man har armarna väldigt högt upp och huvudet liksom hålls högt upp också…helt enkelt 

feminin gångstil och så. (”Kalle” Fordonsgymnasiet: s 16) 

Det aktualiserade könsrollssystemet, genom heterosexismen och homosexualitetens dolda 

stigma, medför alltså att mindre manliga elever och beteenden definieras som homosexuella 

på skolorna. Men den könsmärkta normaliteten är inte enbart kopplad till beteenden, att 

feminina beteenden klassas som homosexuella, utan också till kläder. Förutom att ”mindre 

manlig gångstil” och femininitet vittnar om homosexualitet, så kan kläderna också göra detta: 

Nej alltså…men det är nog lite mer liksom hur de är klädda och sånt ju…fastän man inte vill se 

saker och så och tänka saker och så, så blir det ju så att man liksom tänker: ”han hade lite feminina 

kläder, lite tajta byxor och kanske någon sjal hängande så”, alltså typ som tjejer kanske klär sig 

lite, och då tänker man liksom så: ”Shit, han var nog lite väl feminin!”[…] (”Mikael” 


Att klä sig annorlunda och ”feminint” kan likt beteenden alltså vittna om en homosexualitet. 

Men inte bara kläder och beteenden är en indikator på detta. Vad eleverna gör på fritiden, 

vilka idrotter de utövar, blir också betydande för hur de skall uppfattas. Likt kläder och 

beteenden så vittnar sporter och fritidsintressen som bryter könsrollssystemet om att eleven är 

homosexuell. När intervjupersonerna fick frågan hur de hade uppfattat en manlig elev som 

dansade balett var svaren entydiga: 

Ja det är klart liksom: ”Är du bög eller?”, det hade varit det första som hade dykt upp i 

huvudet…men alltså det första som dyker upp i huvudet hos mig tror jag hade varit liksom: ”Är du 

bög eller?”, det är ju liksom tjejer som skall dansa balett tycker jag i alla fall. (”Olof” 

Fordonsgymnasiet: s 31) 

Genom den heterosexistiska grundvärderingen, och genom att homosexualiteten är ett dolt 

stigma, aktualiseras det ett heterosexuellt värderat könsrollssystem på skolorna. På grund av 

att homosexualitet är ett dolt stigma används detta teckensystem som en slags indikator på om 

eleverna håller sig inom ramarna för den heterosexistiska normaliteten, eller om de kan antas 

vara homosexuella. Teckensystemet identifierar misstänkta avvikare, elever som inte lyckas 

uppfylla den könsmärkta normaliteten, och definierar dem som feminina och homosexuella. 

Men teckensystemet bygger på en internaliserad föreställning om hur homosexuella män är, 

att de oftast är feminina och i allmänhet ägnar sig åt aktiviteter som definieras som 

43

kvinnliga. 26 Då teckensystemet identifierar förmodade sexuella avvikare, homosexuella, något 

som på båda skolorna med stor sannolikhet medför att individerna möter sanktioner av olika 

slag, behöver inte detta betyda att den förmodat homosexuella de facto är homosexuell. Där 

teckensystemet på ett sätt medför att vissa individer kommer att bli mål för mindre grova 

hatbrott på skolorna, genom att definiera dem som homosexuella, betyder detta att individen i 

fråga inte behöver vara homosexuell. Genom att homosexualiteten är ett dolt stigma, och 

genom att värderingar utifrån ett könsrollssystem aktualiseras, kan således också hetero- 

sexuella elever som misslyckas leva upp till könsrollerna komma att bli antagna för att vara 

homosexuella och utsatta för sanktioner, mindre grova hatbrott. Att heterosexuella individer, 

som brutit mot könsrollssystemet, kan utsättas för hatbrott framgår tydligt i inledningens 

tredje exempel över hatbrott, där en ung man misshandlades då han antogs vara homo- 

sexuell. 27 Sammantaget medför heterosexismen, homosexualitetens dolda karaktär, kravet på 

konformitet, att förmodat homosexuella möter sanktioner, att det skapas en ängslan hos 

eleverna, en mekanism som kan förklara vad som medför att negativa beteenden riktas mot 

homosexuella på skolorna. 

Samtidigt som homosexualitet ses som något onormalt så möter homosexuella, eller 

förmodat homosexuella, med stor sannolikhet sanktioner av olika slag på skolorna. Men 

genom att homosexualitet är ett dolt stigma betyder detta att vem som helst kan vara avvikare. 

Det aktualiseras därför, som vi har sett, ett heterosexuellt värderat könsrollssystem på 

skolorna, ett teckensystem som definierar som definierar avvikare ifrån detta som homo- 

sexuella. För att manliga heterosexuella inte själva skall komma att definieras som avvikare, 

som homosexuella, och möta sanktioner av olika slag, måste de vara konforma, hela tiden 

bevisa sin heterosexuella läggning, sin förmåga att följa det aktualiserade könsrollssystemet. 

Som vi såg i kapitel tre alstrar det starka konformitetstrycket på skolorna en ängslan hos 

eleverna, en ängslan för att klassas som avvikande, en ängslan som blir beteendereglerande. 28 

Genom att homosexualiteten är ett dolt stigma, att homosexuella klassas som avvikande och 

möter sanktioner på skolorna, formas en ängslan hos eleverna, en slags nervös bevakning av 

de intryck de ger utåt. Denna ängslan blir här en beteendereglerande mekanism för att inte 

själva klassas som avvikande, en mekanism som medför ett ständigt avståndstagande ifrån det 

teckensystem som definieras som homosexuellt. För att inte betraktas som homosexuella 

måste eleverna alltså, som vi har sett, bära rätt kläder, agera och bete sig heterosexuellt, ägna 


27 Se exempel sidan 6. 

28 Se sidan 24. 

44

sig åt idrotter som definieras som typiskt maskulina och ständigt bevaka de intryck de ger 

utåt. Ängslighetens beteendereglerande funktion kan ses genom ett citat ifrån intervjun med 

”Kristoffer”, där han fick frågan om man måste agera på något särskilt sätt för att inte upp- 

fattas fel, som homosexuell: 

Ja jag köper ju inte ett par rosa skor ju om det är så du menar, nej nej det gör jag inte […] men jag 

tror att alla tänker på vad de köper, hur de ser ut och hur de beter sig för att inte uppfattas fel. 

(”Kristoffer” Tegnérskolan: s 119) 

Det finns alltså en ängslighet hos eleverna på skolorna, en nervös bevakning av sina intryck 

för att inte klassas som avvikande, som feminina eller homosexuella. Denna ängslighet blir 

som vi har sett en beteendereglerande mekanism som medför att eleverna ständigt distanserar 

sig till det teckensystem som definieras som homosexuellt. Men för att inte klassas som 

avvikande, som homosexuella, måste eleverna inte bara distansera sig till teckensystemet, 

utan också till elever som är eller definieras som homosexuella. 

Henning Bech (1997) menar att homosexualitetens närvaro i manliga relationer medför 

att individerna ständigt måste påvisa sin heterosexualitet, påvisa sin sexuella korrekthet och ta 

avstånd ifrån homosexualitet och homosexuella personer för att inte själva klassas som 

homosexuella. 

För att inte klassas som avvikande, homosexuella, måste eleverna alltså också distansera 

sig till de elever som är eller definieras som homosexuella. Distanserandet till den homo- 

sexuella eller misstänkt homosexuella mannen blir alltså viktigt för att vara konform. Att inte 

distansera sig till elever som är homosexuella, att yttra en samvaro eller acceptans till 

personer med homosexuell läggning, medför att eleven också kommer att definieras som 

homosexuell: 

Då tror jag att det hade blivit en jävla kalabalik i klassen, då kan man nog verkligen snacka om att 

det skulle kunna starta mobbing i klassen…för säger denna personen att det är okej med bögar så 

är han ju enligt eleverna bög han också ju […] (Läraren Fordonsgymnasiet: s 12) 

Ängsligheten för att själva definieras som homosexuella blir alltså på skolorna en beteende- 

reglerande mekanism, en mekanism som medför att eleverna ständigt distanserar sig till det 

teckensystem som definieras som homosexuellt, men också till elever som är eller förmodas 

vara homosexuella. Heterosexismen på skolorna skapar alltså en ängslighet hos eleverna, 

genom att homosexualitet är ett dolt stigma och genom att avvikare utsätts för sanktioner, en 

ängslighet som medför att avståndstagande och negativa beteenden riktas mot homosexuella 

på båda skolorna. Hur dessa beteenden sedan formas, hur avståndstagandet ifrån den homo- 

45

sexuella personen sedan sker, är som vi har sett beroende av skola, beroende på nätverkens 

sammansättningar och normativa innehåll, vilken kraft heterosexismen här tilldelas. 

Avslutningsvis kan ett citat ifrån Fordonsgymnasiet exemplifiera den heterosexistiska 

grundvärderingen på skolorna, att homosexualitet alltid ses som ”onormalt och negativt, att ett 

krav på heterosexualitet råder, att eleverna ständigt måste distansera sig till homosexualitet 

och homosexuella individer, och den beteendereglerande ängslan grundvärderingen genererar: 

[…] så ibland är det ju också så, att när vi ska ta bussen så är det ju nästan fullt kaos, och så 

skriker någon liksom: ”Sisten på bussen är en jävla bög!”, och då blir det ju sån kaos liksom, och 

så försöker ju alla komma in så fort som möjligt ju. (”Kalle” Fordonsgymnasiet: s. 19) 

6 Slutsatser och diskussion; nätverk, normer och hatbrott 

6.1 Slutsatser 

Trots det medvetet differentierade urvalet av skolor, trots skolornas och relationsnätverkens så 

olikt utformade normaliteter, och trots att de innefattar så olika attityder till och beteenden 

mot homosexuella, fann vi i studien ett gemensamt element i samtliga, en heterosexism. 

Heterosexismen är här den grundvärdering, den mekanism och normativa strömning, som 

möjliggör och medför att attityder till och beteenden mot homosexuella och homosexualitet 

är, mer eller mindre, negativa på bägge skolor. Denna heterosexism är som vi har sett en 

prediktor, en nödvändig betingelse och underliggande substrat för de negativa attityder, och 

de mindre grova hatbrott och vardagstrakasserier som med stor sannolikhet hade riktats mot 

homosexuella på skolorna. Grundvärderingen möjliggör de negativt formade beteendena, och 

medför negativa attityder, genom att internalisera och definiera homosexualitet som något 

onormalt och negativt på skolorna. Men heterosexismen, homosexualitetens dolda karaktär 

och det faktum att homosexuella utsätts för sanktioner på skolorna genererar också en ängslan 

hos eleverna, en ängslan för att klassas som avvikande. Denna ängslan, som en funktion av 

heterosexismen, blir på skolorna en beteendereglerande mekanism som medför att eleverna 

ständigt distanserar sig till homosexualitet och homosexuella, den mekanism som medför 

avståndstagande på de båda skolorna, mindre grova hatbrott. 

Där grundvärderingen, heterosexismen, är den mekanism och normativa strömning som 

möjliggör och medför negativa attityder till och beteenden mot homosexuella på skolorna, så 

tillskrivs den sedan olika vikt och tar olika uttryck på desamma. Beroende på nätverkens olika 

sammansättningar och normaliteter så formas sedan elevernas attityder och beteenden olika på 

skolorna. På Tegnérskolan innebär generellt sammansättningen av nätverk en slags broms för 

46

heterosexismen, och elevernas attityder till homosexualitet formas här till att vara negativa 

men också i vissa fall neutrala. Nätverkssammansättningen medför också här att beteenden 

mot homosexuella formas till att vara mindre fientliga, att eleverna troligtvis hade utsatt 

homosexuella för sanktioner, men att de hade yttrat sig som subtila former av mobbing, 

avståndstagande och utfrysning. På Fordonsgymnasiet däremot medför nätverkens samman- 

sättning att heterosexismen eskalerar, och elevernas attityder formas här till att vara direkt 

fientliga eller negativa. Sammansättningen medför också att elevernas beteenden mot homo- 

sexuella formas till att vara mer fientliga här, och desamma hade med stor sannolikhet utsatt 

homosexuella för trakasserier, våld och mobbing. 

Trots att det formas olika attityder till och beteenden mot homosexuella på skolorna, 

som är mer eller mindre negativa, så är de alltså samtliga en funktion av och möjliggjorda 

genom heterosexismen, en heterosexism som tar olika uttryck i olika sammansättningar av 

nätverk. Där heterosexismen möjliggör och medför, så är nätverkens utformning den 

mekanism som formar de mindre grova hatbrott och vardagstrakasserier som med stor sanno- 

likhet hade riktats mot homosexuella på skolorna. 

Men vad betyder studiens resultat för den vidare frågan om hatbrott? Vad kan studien 

säga om de grova hatbrott som riktas mot homosexuella, exemplifierade i uppsatsens in- 

ledning? 

6.2 Hatbrott? 

Som jag har visat så är heterosexismen ett gemensamt element på skolorna, det gemensamma 

substrat som möjliggör och medför negativa attityder till och beteenden mot homosexuella på 

båda. Heterosexismen kan här ses som en prediktor och nödvändig betingelse för de 

vardagstrakasserier och mindre grova hatbrott som här med stor sannolikhet hade blivit en 

realitet, i tankemodellen det underliggande mycelet. Som vi har sett så utvecklas attityder och 

beteenden sedan likt fruktkroppar, beroende på vilket kontext mycelet befinner sig i, vilken 

näring kontexten innehåller. I denna studie har jag undersökt de fruktkroppar som i 

svampsystemet befinner sig under jordytan, som beroende på kontexten inte fått tillräckligt 

med näring för att utvecklas fullt ut. Men oavsett vilka arter av beteenden som riktas mot 

homosexuella så är de likt fruktkroppar, ovan jord och under, små som stora, alla en funktion 

av det underliggande mycelet, heterosexismen. Heterosexismen kan alltså ses som en 

prediktor och nödvändig betingelse för samtliga negativa beteenden som riktas mot homo- 

sexuella, just genom att definiera och internalisera homosexualitet som ett stigmatiserat 

objekt, genom att vara den mekanism som möjliggör hatbrott. För att förstå de grova hatbrott 

47

som riktas mot homosexuella måste man alltså ta hänsyn till det underliggande mycelet, 

heterosexismen. Men bara för att denna heterosexism genomsyrar nätverk betyder det inte, 

som vi har sett, att grova hatbrott tar form. Samtidigt som heterosexismen är en nödvändig 

betingelse så kan den endast generera grova hatbrott i kombination med andra gynnande 

faktorer och betingelser. Med stor sannolikhet medför heterosexismen i de flesta nätverk, 

precis som i denna studie, negativa attityder till och beteenden mot homosexuella. Och som vi 

har sett eskalerar heterosexismen i vissa nätverkssammansättningar, i mitt fall Fordons- 

gymnasiet, och genererar då allt mer fientliga och fysiska beteenden mot homosexuella. I 

enhetliga nätverk där heterosexism och heterosexualitet intar en central roll för medlemmarna, 

där det enbart återfinns heterosexuella individer i nätverket, och där homohat är centralt för 

gruppens identitet, skulle mycket väl heterosexismen kunna eskalera till bristningsgränsen och 

generera grova hatbrott. Dessa nätverk skulle kunna vara högerextrema grupper där homo- 

hatet ofta intar en central roll i gruppernas ideologier. Om vi dessutom lägger till situations- 

betingelser i dessa nätverk, till exempel intag av alkohol och droger i kombination med att 

individerna möter en homosexuell eller förmodat homosexuell man, samtidigt som det 

beteendereglerande kravet på distans som genererar ängslan kan tänkas eskalera i takt med 

heterosexismen 29 , så skulle det grova hatbrottet mycket väl kunna vara ett faktum. Men 

återigen, bakom de grova hatbrotten är det heterosexismen som möjliggör dem, en hetero- 

sexism som sedan formas och yttrar sig olika beroende på kontext, upphettas i vissa nätverks- 

sammansättningar, och genom situationsbetingelser kan generera grova hatbrott. 

Men hur förhåller sig uppsatsens resultat till tidigare förklaringsförsök, och på vilket sätt 

kan desamma bidra till kommande forskning? 

6.3 Tidigare förklaringsförsök och kommande forskning 

Förutom att jag lyft fram och visat den heterosexistiska grundvärderingens egenskap som 

prediktor och nödvändig betingelse för hatbrott av olika arter, så kan studiens slutsatser också 

ses som en precisering av en tidigare tanke inom hatbrottsforskningen. 

Som jag lyfte fram under genomgången av rådande forskning så finns det en allmän, 

onyanserad och relativt vag tanke inom hatbrottsforskningen om att befolkningssamman- 

sättning och inflöde av nya grupper i samhället, kan vara något som genererar och uppmuntrar 

till hatbrott. Green (2001) har i studier fått signifikanta resultat som pekar på att 

befolkningens sammansättning i kombination med att fler homosexuella lever öppet med sin 

29 Som vi såg i kapitel 4 och 5 genererar ängslan mer fysiska beteenden riktat mot homosexuella på 

Fordonsgymnasiet, där heterosexismen är mer upphettad, än på Tegnérskolan. 

48

sexuella läggning, innebär en ökad frekvens hatbrott. Green visar i sin studie att befolknings- 

sammansättningen, andelen heterosexuella respektive homosexuella, korrelerar med antalet 

anmälda hatbrott, att en hög andel heterosexuella och låg andel homosexuella, i kombination 

med att den senare ökar, genererar fler hatbrott och ökade motsättningar grupperna emellan 

(Green, 2001). Men denna tanke är som sagt både abstrakt och väldigt onyanserad, och dess 

framgång kan snarare ses som tillfälligheter än allmän giltighet. Genom att Green (2001) 

använder så abstrakta kategorier, heterosexuella och homosexuella, fångar teorin upp 

mängder av nätverkseffekter, något som innebär att studierna ibland ger korrelation och stöd 

för tanken, och i andra inte. Att se heterosexuella och homosexuella som monolitiska 

storheter, grupper som står sida vid sida, och där spänningar medför att hatbrott riktas mot den 

senare, utelämnar helt nätverkens betydelse. 

Vad min studie pekar på är alltså att det inte är befolkningssammansättningen i sig som 

är betydande för genererandet av hatbrott, utan snarare specifika sammansättningar av 

nätverk, en precisering och nyansering av Greens (2001) tanke. Befolkningssamman- 

sättningen blir alltså som jag har visat enbart betydande under vissa betingelser. I nätverk med 

dålig överspridning där relationsnätverken enbart innefattar enhetligt fientliga värderingar om 

homosexuella, enbart innefattar heterosexuella individer, och i grupper där heterosexualitet 

och homohat intar en central roll för gruppens identitet, kan mycket väl hatbrott riktas mot 

homosexuella. Däremot tenderar, som vi har sett, andra nätverkssammansättningar att bromsa 

eskaleringen av heterosexismen, och formar då mindre fientliga attityder och beteenden. 

Detta betyder alltså att befolkningssammansättningstanken kan vara fruktbar för att 

förstå varför hatbrott riktas mot homosexuella, men detta givet att den preciseras och 

nyanseras utifrån vad vi har kommit fram till i denna uppsats, mer inriktar sig på samman- 

sättningar på mikro och nätverksnivå. Fortsatt forskning utifrån denna precisering av tanken 

kan därför anses fruktbar och önskvärd. 

Då jag i uppsatsen blottlagt en viktig mekanism bakom hatbrott riktat mot homo- 

sexuella, den nödvändiga betingelsen heterosexism, och visat att denna formas och yttrar sig 

olika beroende på nätverkssammansättningar, återstår för kommande forskning att undersöka 

varför denna tar olika uttryck i olika nätverk. Vad är det i nätverkens sammansättningar och 

normaliteter som eskalerar respektive bromsar heterosexismens befästning och yttring? Hur 

befäst och central är heterosexismen i olika nätverk och sociala grupper, och varför är den 

det? Finns det något samband mellan sexism och heterosexism? Fortfarande finns det alltså 

många frågor att besvara, även om ett par betats av genom denna uppsats, frågor som jag 

lämnar över till kommande hatbrottsforskning. 

49

6.4 Normer; Större acceptans? 

Avslutningsvis kan man i ljuset av uppsatsens innehåll och slutsatser starkt ifrågasätt 

Folkhälsoinstitutets (2002) optimistiska och förskönande bild, att homosexualitet har blivit 

allt mer accepterat och respekterat i samhället, en bild som starkt behöver nyanseras. 30 

För det första pekar uppsatsens inledande citat, det faktum att grova hatbrott de facto 

riktas mot homosexuella, på direkta motsatsen, att ”homofobi” och ”homohat” fortfarande är 

en realitet och i hög grad levande inom vissa grupper. Men som vi har sett i uppsatsen så 

cirkulerar och genomsyrar den heterosexistiska grundvärderingen inte enbart specifika 

nätverk, utan tenderar att genomsyra samtliga. Heterosexismen internaliserar homosexualitet 

som ett stigmatiserat objekt, och medför att attityderna tenderar att alltid vara negativa, mer 

eller mindre, samtidigt som den möjliggör och medför att homosexuella exkluderas, på olika 

sätt. På skolor och arbetsplatser, som är potentiella mötesplatser för homo- och hetero- 

sexuella, medför heterosexismen att vardagstrakasserier, avståndstagande, diskriminering och 

mindre grova hatbrott riktas mot homosexuella eller förmodat homosexuella personer. 

HomO 31 tar dagligen emot anmälningar ifrån homo- och bisexuella som diskriminerats och 

trakasserats på grund av sina sexuella läggningar på skolor och arbeten (HomO). Kan vi i 

ljuset av detta då hålla med Folkhälsoinstitutet i deras uttalande om att homosexualitet har 

blivit allt mer accepterat i samhället? Kanske om vi intar en historisk ståndpunkt, jämför 

acceptansen idag med den som var gällande under det föregående seklet då homosexualitet 

under stora delar av detsamma definierades som en brottslig handling och sjukdom. 32 Men ser 

vi till heterosexismen som i hög grad är levande, och strukturerar negativa attityder till och 

beteenden mot homosexuella, kan man snarare se tendensen till större acceptans som ett led i 

dagens jämlikhetssamhälle, där politisk korrekthet och acceptans till minoritetsgrupper i allt 

större utsträckning krävs av gemene man. Men bakom denna påtagna mask av politisk 

korrekthet och acceptans döljer sig heterosexismens ansikte, något som medför att bilden av 

en ökad acceptans tenderar att vara allt annat än en realitet. 

Heterosexismens dolda ansikte och genomsyrning, och den påtagna politiska masken, 

kan främst ses i ljuset av hatbrottslagstiftningen, straffskärpningsbestämmelsen 33 , som är ett 

politiskt beslut efter påtryckningar ifrån intressegrupper med RFSL i spetsen. Trots att 

hatbrottslagstiftningen är en realitet, en lagstiftning som skulle kunna vittna om samhällets 

ökande acceptans till homosexualitet, tenderar den just att vara denna mask. Trots lag- 

30 Se kapitel 1, s. 7 

31 Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning. 

32 Se kapitel 1, s. 7 

33 Ibid. 

50

stiftningen och det faktum att homosexuella utsätts för hatbrott av olika valörer, så tillämpas 

straffskärpningsbestämmelsen ytterst sällan. Mellan åren 2000-2002 avkunnades enbart fem 

domar med hänvisning till straffskärpningsbestämmelsen där målsägaren varit homosexuell, 

trots ett ökande antal anmälningar (Knutagård, 2003). I ljuset av detta faktum kan vi se 

heterosexismens ansikte skymta, att även statliga myndigheter och organisationer, domare och 

rättsväsende, tenderar att genomsyras av den heterosexistiska grundvärderingen, något som 

strukturerar tänkandet i samtliga. Ett talande exempel för detta är domen mot den 19-åriga 

man som med sextiofyra knivhugg/knivstick mördade den homosexuella ishockeyspelaren, ett 

hatbrott exemplifierat i uppsatsens inledning. 34 19-åringen dömdes för dråp istället för mord 

och straffskärpningsbestämmelsen förkastades helt. Högsta domstolen motiverar domen 

genom omständigheterna i situationen och menar att 19-åringen handlat i affekt, att den 

homosexuella mannens närmande måste ses som ett provocerande och en förmildrande 

omständighet (Ibid.). Högsta domstolens dom talar knappast för argumentet att Sverige är ett 

land där homosexuella som grupp accepteras, utan andas heterosexism och legitimerar snarare 

ytterligare utsattheter och fördomsfulla beteenden mot homosexuella. Ett senare fall och 

exempel på heterosexismens utbredning och genomsyrning är det uppmärksammade fallet om 

pingstpastor Åke Green, som på offentlig gudstjänst gjort hatiska uttalande om homosexuella, 

beskrivit dem som en ”cancersvulst på samhällskroppen som måste förgöras”, och åtalats för 

hets mot folkgrupp. Hovrätten friade pastor Green och förmedlade domen till svenska folket 

genom en presskonferens 35 , en dom som inte enbart andas heterosexism utan också 

legitimerar ytterligare förtryck och negativ behandling av homosexuella som grupp, ett 

förmedlande och reproducerande av heterosexismen. 

Folkhälsoinstitutets optimistiska och förskönande slutsatser om att det i dagens samhälle 

råder en allt större acceptans till homosexualitet, behöver alltså starkt nyanseras om inte helt 

förkastas. Bakom masken av politisk korrekthet och acceptans tenderar det svenska samhället 

att genomsyras av heterosexism, en heterosexism som genererar fördomsfulla beteenden och 

attityder, både i statliga myndigheter och hos gemene man, en heterosexism som i ljuset av 

detta kan ses som en effektiv förtrycksmekanism av homosexuella. Förtrycket av homo- 

sexuella kan således istället för ett individuellt förtryck ses som ett strukturellt, ett förtryck 

som är inbyggt i den svenska samhällsstrukturen. Och där heterosexismen är den mekanism 

som möjliggör och medför, nyckeln bakom förtrycket, negativa attityder till och exkludering 

av homosexuella, så är detta också den nyckel som kan öppna dörren till ett mer accepterande 

34 Se sidan 5-6. 

35 DN 

51

och jämlikt samhälle, ett samhälle utan hatbrott. Men så länge internaliseringen in i den 

heterosexistiska värdegrunden fortgår, så länge distinktionen mellan ”vi” och ”dem”, hetero- 

sexuella och homosexuella, görs, kommer med stor sannolikhet förtrycket och hatbrotten att 

fortsatt riktas mot homosexuella, dörren till det accepterande och jämlika samhället vara låst. 

52

7 Litteraturförteckning 

Litteratur: 

Bech H (1997). When men meet. Polity Press 

Brante T (2001). Sociologiskt lexikon. Bokförlaget Natur och Kultur. Stockholm 

Brå rapport (2002:9). Hatbrott – en uppföljning av rättsväsendets insatser. Edita Norstedts 

tryckeri 2002 

Craig K (2002). “Examining hate-motivated aggression. A review of the social psychology 

literature on hate crimes as a distinct form of aggression.” Aggression and violent behaviour 

7:2002 

Ekeblad, Johansson (2005-02-11). ”Pastor Åke Green Friad.” Dagens Nyheter. 

Espiritu A (2004). “Racial diversity and hate crime incidents.” The social science journal 41 

Folkhälsoinstitutet (2002). Föreställningar/Vanföreställningar. Kristinstads boktryckeri AB 

Goffman E (1986). Stigma. Notes on the management of spoiled identity. Touchstone. New 

York 

Grattet R, Jenness V, Curry T (1998). “The homogenization and differentiation of hate crime 

law in the United States, 1978 to 1995.” American sociological review. Vol. 63: no 2 

Green D (2001). “Measuring gay population and antigay hate crime.” Social science 

quarterly. Vol 82: no 2 

Green D, Mcfalls H, Smith J (2001). “Hate crime: An emergent research agenda.” Annual 

review of sociology. 2001:27 

Green D, Glaser J, Rich A (1998). “From lynching to gay bashing: The elusive connection 

between economic conditions and hate crime.” Journal of personality and social psychology. 

Green D, Strolovitch D, Wong J (1998). “Defended neighbourhoods, integration, and racially 

motivated crime.” The American journal of sociology. Vol. 104: no 2 

Haider-Markel DP (1998). “The politics of social regulatory policy: State and federal hate 

crime policy and implementation effort.” Political Research Quarterly. Vol. 51: no1 

Hyde J, Jaffee S (2000). “Becoming a heterosexual adult: The experiences of young women”. 

Journal of Social Issues. Vol 56: no 2 

Jacobs J, Henry J (1996). “The social construction of a hate crime epidemic.” The journal of 

criminal law & criminology. Vol 86: no 2 

Johnson S, Byers B (2003). “Attitudes toward hate crime laws.” Journal of Criminal Justice. 

Vol 31 

53

Kirby D (1999). “What’s in a bashers mind?” Advocate; 09/28/99 Vol. 75: no 1 

Knutagård H (2003). ”Det var bara en bögjävel”. RFSL Rapport 

Kvale S (1996). Interviews: an introduction to qualitative research interviewing. Sage. 

California 

McDevitt J, Levin J, Bennett S (2002). ”Hate crime offenders: An expanded typology.” 

Journal of social issues. Vol. 58: no 2 

Pilkington N, Dàugelli A (1995). “Victimization of lesbian, gay, and bisexual youth in 

community settings.” Journal of community psychology. Vol. 23 

Rayburn N, Davidsson G (2002). “Articulated thoughts about antigay hate crimes.” Cognitive 

therapy and research. Vol. 26: no 4 

Shelly R (1997). “The law and gay-bashing in schools.” Education Digest. Vol 62: Issue 9 

Smith G (1998). “The ideology of ”fag”: The school experience of gay students.” The 

sociological quarterly. Vol. 39: no 2 

Svensson P-G, Starrin B (1996). Kvalitativa studier i teori och praktik. Studentlitteratur. Lund 

Sveriges Rikes Lag (2003). Norstedts Juridik AB. Stockholm 

Säkerhetspolisen (2003). Brottslighet kopplad till rikets inre säkerhet. Säkerhetspolisen 

rapport. Stockholm 

Tiby E (1999). Hatbrott?. Kriminologiska institutionen. Stockholms universitet 

Warner L (1967). “Verbal attitudes and overt behaviour.” Social forces. University of north 

Carolina press. 

Whitley B & Ægisdòttir S (2000). “The gender belief system, authoritarianism, social 

dominance orientation and heterosexuals attitudes toward lesbian and gay men.” Sex roles. 

Vol 42 

Internet: 

http://www.homo.se/o.o.i.s/1094 (2005-03-10) 

54

Bilaga 1 

Intervjuguide (elever) 

• ”Informerat samtycke”, medverkan anonym, studiens syfte…. 

.......................................................................................................................................... 

• Berätta lite om dig själv: Namn, ålder, läser, social bakgrund, familj, fritidsintressen, 

vänner, vad gör ni när ni umgås? 

• Har du varit med om att någon i din klass/skola mobbats? Hur utspelade sig detta? 

Offer/g-man? Vad utmärkte den utsatte? På högstadiet? Har du varit med? 

• Har du varit med om/eller vet om att personer utsatts på andra sätt på skolan? 

Verbala trakasserier, hot, våld, annat? Vad har hänt? Vem utsatts? (”Retats” mm, Retro) 

• Har det förekommit att personer här ”snackat skit” om andra? Vad sades? Vem var 

den utsatta? Har du gjort detta? (Sagt ”taskiga” saker till/om individ) 

………………….mitt intresseområde introduceras……………………………………………………… 

• Har du hört talas/varit med om att homosexuella personer utsatts för mobbing? 

Vem utsattes, av vem och för vad? Något annat? Berätta utförligt…(språk, våld mm) 

• Känner du någon, eller har du hört att någon förolämpat/trakasserat en 

homosexuell person i skolan? Hur utspelade sig detta? Vem var offer/g-man? Hot? Hur 

reagerade lärarna? Varför hände detta? (Pratat illa om denna person) 

• Har du varit med om att någon ”anklagats” för att vara homosexuell? Vad hände? 

Vad sades? (Pratat skit om/till denna personen, kallat hetero ”bög”, retats) 

• Har du varit med om att personer inte fått vara med för att de varit homosexuella, 

eller antagits vara detta? När, var, hur? 

[ Räddningsfrågor: Tror du inte att det finns några homo på din skola? (Är ganska många 

på skolor som är detta, ej öppet..) Varför tror du ändå att du inte känner till dessa personer? 

Har du i några andra situationer hört talas om att homo utsatts för olika typer av brott? ] 

• Hur uppfattar du generellt andra elevers attityd till homosexualitet? Dina vänners, 

din familj, du? Hur yttrar sig denna inställning? (Negativ = Varför detta? Ökning?) 

• Diskuterar ni om homosexualitet och homosexuella bland dina vänner? Vänner, 

skolkamrater, familj? Hur diskuteras detta? Diskuterar lärare detta ämne? Hur? 

Sexualundervisning? (Retro) 

• Har du någon gång hört nedlåtande kommentarer bland vänner/skolkamrater om 

homosexuella/homosexualitet? Hur låter detta? I vilka situationer? Exemplifiera? (Lärare)

Bilaga 1 

• Använder du/dina vänner/skolkamrater ordet ”bög” i vissa situationer? Vilka är 

dessa situationer? Hur använder andra ordet? Skämt kring handlingar? (Retro) 

• Har du någon gång sett ”klotter” på skolan, eller på andra platser, där negativa 

aspekter om homosexualitet framgått? Vart? Vad har det stått? Hur har du reagerat? 

• Hur skulle du beskriva en homosexuell man? Specifika kännetecken? (Stereotyp) 

• Hur tror du ett homosexuellt förhållande mellan två män ser ut? (Stereotyper) 

• Känner du någon som är homosexuell? Vän/klasskamrat? 

• Hur skulle du reagera om en (klasskamrat) berättade att han var homosexuell? 

Skulle ditt beteende mot denna ändras? Intimiteten? (…Vän…Familj…) 

• Hur hade du reagerat/tänkt om en homosexuell person berättade att han var 

intresserad av dig? Vilka tankar hade väckts? Hur hade du agerat? Varför? 

• Hur skulle du reagerat/upplevt om personer i din omgivning hade frågat om du var 

homosexuell? Vad hade du känt? Tänkt? Agerat? Tänkt på ditt handlande? 

• Tycker du att det är viktigt hur andra människor uppfattar dig, vilken bild de får av 

dig? Varför är detta viktigt? Vilken bild vill du ge? Gör detta att du ibland tänker på hur du 

beter dig? Hur då? Vad kan de annars tro? I vilka situationer är detta extra viktigt? 

(duschrummet) 

• Skulle du kunna dansa balett och vara stolt över detta inför klassen? Varför/Varför 

inte? Är detta något som kan skapa fel bild av en? Varför? (Könsroller) 

• Händer det att ni kramas manliga vänner emellan? Hur sker detta? Kommer skämt 

om homosexualitet upp? (”frånvarande homosexualitet”) 

• Diskuterar ni könsroller vänner emellan? Vad diskuteras? Vilka beteenden? 

(…Hemma…Lärare…) 

• Pratar du och dina vänner om tjejer och sex? Hur diskuteras detta? 

…………………………………………………………………………………………… 

• Är det något annat du vill ta upp/lägga till? 

Aspekter kring könsroller tas upp i den mån eleverna ”glider in” på detta ämne, eller om 

det finns tid kvar att tala mer om detta.

Bilaga 1 

Attityd homo 

• Allmänhet, vänner, IP 

• Stereotyper (Kännetecken) 

• Ökning? 

• Reaktion (Klasskamrat, 

vän, familjemedlem – homo) 

Vardagstrakasserier (”Start”) 

• Mobbing (Erfarenheter, exempel) 

• Av homo (Erfarenheter, exempel) 

• Andra trakasserier (där homo anv) 

• Yttring och utsträckning 

Intryckshantering 

• Viktigt med bild av IP? 

• Situationer detta är viktigt 

• Vilka sporter (balett) 

• Om någon trott IP var homo 

(Reaktion) 

• Homo som vän 

• Om homo intresserad 

(reaktion) 

Könsroller (”Bank”) Heterosexistisk 

• Manligt, kvinnligt 

socialisation 

• Sporter 

• Hur skall en man bete 

sig, beteende = manliga 

• Diskussioner hemma, 

vänner 

• Diskussion om ämnet 

(Lärare, vänner, familj, andra) 

• Nedlåtande kommentarer 

(Lärare, vänner, familj, andra) 

• Klotter (skola, övrigt) 

• Ordet ”bög” (användning)

Bilaga 2 

Intervjuguide (lärare) 

• ”Informerat samtycke”, medverkan anonym, studiens syfte…. 

.......................................................................................................................................... 

• Berätta lite om dig själv ( Namn, ålder, sociala bakgrund, undervisning, hur länge 

undervisat, fritidssysselsättning) 

• Förekommer mobbingen på denna skola? Vad har hänt? Mobbare/Offer? Hur yttrade 

sig mobbingen? Motiv? Tidigare erfarenhet? Exemplifiera.(Verbalt/Fysiskt, hot mm) 

• När är det frågan om mobbing? Vilka utsattheter? Vilken definition? 

• Förekommer det att eleverna småretas med varandra? Vilka aspekter? Vad retas 

man för? 

• Vad gör ni när ni upptäcker att någon mobbas? Handlingsplan? 

………………….mitt intresseområde introduceras………………………………….. 

• Har du hört talas/varit med om att homosexuella personer utsatts för mobbing? 

Vem utsattes, av vem och för vad? Något annat? Berätta utförligt…(språk, våld mm) 

• Har du hört någon annan elev som ”utsatts” där negativa ord om homosexualitet 

använts? Berätta utförligt…Någon som anklagats för att vara homo/feminin? (Språk, 

heterosexuellt offer, g-man) 

[ Räddningsfrågor: Tror du inte att det finns homosexuella här?...(många som är det här 

enligt forskning) Varför inte på din skola? Varför tror du att du inte känner till dessa 

elever?] 

• Hur uppfattar du generellt elevers inställning till homosexualitet? Hur diskuterar 

eleverna detta ämne? Förändring över tid? 

• Har du hört nedlåtande kommentarer ifrån elever om homosexualitet/ 

homosexuella? Vad sades? Vem sade? Hur använder man ordet bög? Händer det att man 

använder sådana ord när man skämtar med varandra?(Innebörd) 

• Har det förekommit klotter med negativa aspekter kring homosexualitet? Vart och 

vad stod det? 

• Vad anser dina vänner och kollegor om homosexualitet? Hur diskuteras ämnet? 

Negativt/Positivt? Vad anser du själv? (Om negativt – Varför) 

• Känner du någon som är homosexuell? Kollega, vän, elev? Finns det elever som inte 

vågar komma ut? Om ja – Varför?

Bilaga 2 

• Hur skulle du reagera om nära kollega/vän/familjemedlem berättade att denna 

kommit att attraheras av samma kön? (Reaktion, förändring av beteende) 

• Hur skulle din beskrivning av en ”typisk” homosexuell man låta? (Stereotyper) 

• Har du varit med om att en annan lärare uttalat sig negativt om homosexuella 

eller någon homosexuell? 

• Diskuterar lärarna på skolan aspekter kring homosexualitet med eleverna? Du? 

Andra? Vad diskuteras? Diskuteras aspekter kring könsroller? (Elevers 

könsrollsuppfattning) 

• Hur viktigt tror du det är för eleverna att göra ”bra intryck” på varandra? På 

vilket sätt märks detta? Tror du det är viktigt för dem att visa sig maskulina? Finns det 

vissa saker man inte gör eller uttrycker framför klassen för att det kan ge fel bild av en? 

(handlingar, språk) 

• Kan man se någon form av konkurrens killarna i klassen emellan? Märks någon 

statuskamp? Hur yttrar sig denna? 

• Tror du eleverna vågar uttala sig positivt om homosexualitet inför klassen? 

(Grupptryck) 

(• Hur skulle din beskrivning av en ”typisk” homosexuell man låta? (Stereotyper)) 

…………………………………………………………………………………………… 

• Är det något annat du vill ta upp/lägga till?

Bilaga 2 

Attityd homo Intryckshantering 

• Elevers inställning • Elevers hantering 

• Kollegors inställning • Hur yttrar sig detta 

• IP:s inställning • Statuskamp i klassen 

Vardagstrakasserier 

• Mobbing (Erfarenheter, exempel) 

• Av homo (Erfarenheter, exempel) 

• Andra trakasserier 

• Former och utsträckning 

Heterosexistisk socialisation 

• Hur diskuterar elever (Vilka aspekter) 

• Hur diskuterar lärare (Vilka aspekter) 

• ”Klotter” 

• Undervisning 

(könsroller/homosexualitet)

Bilaga 3 

• IP:s bakgrund: Bak 

Ålder 

Etnicitet 

Skola 

Social bakgrund 

Kodschema 

• Normalitet: Norm 

Normalitet 

Konformitet: Norm/Konf 

Jämförelse konformitet mellan skolorna: Norm/Konf/Jäm-skola 

Heterosexuell Konformitet: Norm/Konf/Hetero 

Jämförelse heterosexuell konformitet mellan skolorna: Norm/Konf/Hetero/Jäm-skola 

Konsekvenser av att bryta mot heteronormen ”Praktiska”: Norm/Kons/Prak 

Konsekvenser av att bryta mot heteronormen ”Teoretiska”: Norm/Kons/Teo 

Likheter/olikheter konsekvenser mellan arenorna: Norm/Kons/lik-olik/arena 

Likheter/olikheter konformitet efter arena: Norm/Konf/lik-olik/arena 

Likheter/olikheter heterosexuell konformitet efter arena: Norm/hetero-konf/lik-olik/arena 

• Inställning: Inst 

Inställning till homosexualitet 

Jämförelse inställning mellan arenorna: Inst/Jäm/Arena 

Jämförelse inställning mellan etniciteter: Inst/Jäm/Etn 

Inställning till homosexualitet likheter/olikheter arenor: Inst/lik-olik/arenor 

Inställning till homosexualitet likheter/olikheter etnicitet: Inst/lik-olik/etn 

Inställning till homosexualitet bland vänner relaterat till egen inställning: Inst/vän-egen 

• Mötet med den homosexuella: Mötet 

Hur mötet med den homosexuella utvecklas 

Jämförelse vad mötet får för konsekvenser efter arena: Mötet/kons-arena 

Jämförelse vad mötet får för konsekvenser efter etnicitet: Mötet/kons-etn 

Mötet likheter/olikheter mellan arenorna: Mötet/kons-arena/lik-olik 

Mötet likheter/olikheter mellan etniciteterna: Mötet/kons-etn/lik-olik 

• Semantiskt teckensystem: Sem 

Beteenden som uppfattas homosexuella ”Praktiska”: Sem/Homo/Prakt 

Beteenden som uppfattas homosexuella ”Teoretiska”: Sem/Homo/Teo 

Jämförelse mellan svenskar och invandrare: Sem/Homo/Jäm-etnicitet 

Semantiska teckensystemet likheter/olikheter arena: Sem/lik-olik/arena 

Semantiska teckensystemet likheter/olikheter etnicitet: Sem/lik-olik/etnicitet 

• Heterosexism i språket: Hetero 

Hur heterosexismen yttrar sig i språket på dessa arenor 

Heterosexism i språket Praktiska skolan: Hetero/Prakt 

Heterosexism i språket Teoretiska skolan: Hetero/Teo 

Heterosexism i språket, likheter och olikheter mellan arenorna: Hetero/lik-olik/arena

Sisten på bussen är en jävla bög!” - SFQ | Sveriges Förenade HBTQ ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?