cykelvägars drift-och underhållsstandard –kommunenkät - VTI

Bilaga 2 – Linköping
Sid 42 (99)
Om cykelräkningar gjorts, sedan när finns data att tillgå?
Omfattande cykelräkningar gjordes i september-oktober, 2000, vid starten av projektet
”Linköping cykelstad”, samt vid samma tid år 2002, som uppföljning av det projektet. I
övrigt har endast enstaka räkningar gjorts, vid lite olika tillfällen.
Har vädersituationen följts upp och registrerats vid de tillfällen cykelräkningarna
gjorts?
Ja, vid vissa tillfällen har vi gjort noteringar om vädret, men inte alltid.
Finns statistik över cykelolyckorna i er kommun?
Det ska finnas både polis- och sjukhusrapporterade olyckor och det samlas nog i en
skrift, men jag vet inte vem som har det ansvaret och har inte kännedom om resultaten.
Enligt ”Cykelplan för Linköping 2005”, var 19 % av det totala antalet personer som, år
2003, skadades eller dödades i trafiken på Linköpings kommunala vägnät cyklister. Av
de svårt skadade och döda var 30 % cyklister och av de lindrigt skadade 17 %. Detta
gällde för enbart de polisrapporterade olyckorna och i dessa är mörkertalet stort bland
cykelolyckorna. I två tredjedelar av de cykelolyckor som ledde till personskador, var
motparten en bilist.
Har eventuella brister i cykelvägnätet med avseende på detaljutformningen
(felande länkar, etc.) inventerats i er kommun? Om ja, på vilket sätt?
Ja, Cykelfrämjandet har gjort en Cykelvägsanalys, 2004. Brister som då
uppmärksammades (enligt ”Cykelplan för Linköping 2005”) var att: cykelbanorna ofta
är för smala, cyklisterna får inte alltid automatiskt grönt ljus när bilarna får det,
korsningar är inte alltid konsekvent säkrade, fler cykelställ med tak behövs, samt att fler
fartdämpande åtgärder behövs på gator där bilar och cyklar samsas om utrymmet.
Dessutom har en inventering av felande länkar gjorts i samband med att cykelplanen
(2005) togs fram, men inte mer i detalj. Vissa felande länkar har vi länge vetat om utan
att kunna åtgärda, eftersom de är förknippade med komplexa trafiksituationer,
framförallt i korsningar, och eftersom det inte alltid finns plats för en separat cykelväg. I
Linköping finns det få genomfartsleder genom centrum, vilket innebär att vissa gator
har mycket höga trafikflöden. Längs dessa blir det osäkert för cyklisterna och därmed är
det här viktigt att få till separata cykelvägar. En bedömning av trafiksäkerheten för
cyklister och fotgängare i korsningar har också gjorts.
Har eventuella brister i vägytan på cykelvägnätet (potthål, sprickor, etc.)
inventerats i er kommun? Om ja, på vilket sätt? Hur ofta?:
Ja, vi gör egna okulärbesiktningar. Vi tycker att vi har bra kunskaper om vilka gator
som brukar vara dåliga. Busschaufförer och allmänheten är också bra på att höra av sig
och meddela om de upptäckt några brister.
Dessutom gjorde Skandiakonsult, sommaren 2001, en noggrann inventering av 25 mil
av kommunens gc-vägar. Inventeringen utfördes manuellt från en minibuss försedd med
längdgivare, GPS-positionering och fältdator med inventeringsprogram. Sju
skadeparametrar: krackelering, kantskador, potthål, sprickor, stensläpp/oxidation,
rotskador och gräsintrång, bedömdes i 25-meters intervall, för att få en detaljerad bild
VTI rapport 558