cykelvägars drift-och underhållsstandard –kommunenkät - VTI

Bilaga 2 – Linköping
Sid 38 (99)
byter tjänster med varandra. Det finns dock inga fasta rutiner för hur vi sköter
samarbetet, utan det sker mer informellt genom en bra kommunikation.
Andra väghållare bestämmer själva vilken standard de vill hålla på sina gång- och
cykelvägar, men i praktiken ligger vi ganska lika i standard, t.ex. med samma
startkriterie vid snöröjning. Det är till och med så att Stångåstaden och LKF kan ha
strängare tidskrav i sina bostadsområden, med kortare åtgärdstider än vad vi har, i och
med att de har en mindre yta att röja.
Vilken ersättningsform används i avtal mellan kommunen och era drift- och
underhållsentreprenörer?
För barmarksåtgärder betalas ersättning, i regel, med ett fast pris. Det är mycket lättare
att göra upp en betalplan och i förväg bestämma en frekvens av åtgärder, än i fallet med
vinterväghållningen. Vi har dock begärt att få ett à-pris, för att kunna göra extra
beställningar vid behov. När det finns behov av extra åtgärder, är något som bestäms
utifrån en dialog mellan kommunen och entreprenören. Det fungerar bra.
För vinterväghållningen betalar vi ett fast pris för utsättning av plogkäppar, jour och
beredskap etc., medan övrigt ersätts löpande. Vi betalar emellertid inte för
maskintimmar utan ersättning utgår per åtgärdstillfälle med ett förutbestämt pris, som
varierar med typ av åtgärd och typ av yta. I anbudet får entreprenören räkna på en
”normalvinter”, sedan beror utfallet på hur vintern blir.
Enligt funktions- och utförandebeskrivningen ska entreprenören själv ha tillsyn och
bevakning av väglag, vädersituation, väderprognos och annat som kan påverka
vinterväghållningen. Entreprenören ska dock anmäla till beställaren innan snöröjning
startar och ska dessutom redovisa utförda åtgärder till beställaren, i direkt anslutning till
genomförda åtgärder. I redovisningen ska ingå typ av insats och tidpunkt för insatsen.
Beställaren kräver dessutom att, 2 ggr/år, få in uppgifter om salt- och grusåtgång.
Hur kontrollerar ni att era entreprenörer uppfyller de krav ni ”beställt”?
Barmarksförhållandena besiktigas ungefär en gång i månaden. Vi får checklistor från
entreprenören och gör dessutom egna kontroller, ofta tillsammans med entreprenören.
Syftet med det är att uppnå en standardnivå som vi är överens med entreprenören om.
För kontroll av vinterväghållningen har vi vissa punkter som vi brukar titta extra noga
på, exempelvis några korsningar som vi vet är problematiska och/eller där det är mycket
folk i rörelse. Besiktningar görs efter varje snöfall, i slutet av insatstiden. Vi tittar och
tar fotografier som sedan utgör underlag för diskussioner med entreprenörerna. Märker
vi att entreprenören börjar ”tappa greppet” i ett område och det är konsekvent dålig
standard där, skärper vi kontrollen. Egenkontroller är grovt överskattat, vi behöver
själva åka ut och kolla. Men, det viktigaste är att ha en dialog med entreprenören om fel
och brister. En konsekvent dålig standard i ett område kan även bero på brister i vårt
förfrågningsunderlag och egentligen inte på att entreprenören gör ett dåligt jobb.
VTI rapport 558