cykelvägars drift-och underhållsstandard –kommunenkät - VTI
cykelvägars drift-och underhållsstandard –kommunenkät - VTI
cykelvägars drift-och underhållsstandard –kommunenkät - VTI
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Cykelvägars <strong>drift</strong>- <strong>och</strong> <strong>underhållsstandard</strong>. Intervjuer med 13 cykelkommuner<br />
av Anna Niska<br />
<strong>VTI</strong><br />
581 95 Linköping<br />
Sammanfattning<br />
Syftet med denna studie är att få en uppfattning om standardkrav <strong>och</strong> rutiner vid <strong>drift</strong><br />
<strong>och</strong> underhåll av cykelvägar i svenska kommuner med relativt mycket cykeltrafik.<br />
Studien ingår i projektet ”Cykelvägars standard” som syftar till att definiera vad som<br />
kännetecknar en attraktiv cykelväg samt till att öka kunskapen om hur en cykelväg ska<br />
underhållas för att få fler att cykla mer. Innehållet i den här rapporten baseras på<br />
intervjuer av tjänstemän i 13 svenska kommuner, kompletterat med relevant dokumentation<br />
som de tillhandahållit.<br />
Kommunerna följer till stor del Vägverkets standardkrav vid konstruktion av cykelvägar,<br />
men har egna riktlinjer för <strong>drift</strong> <strong>och</strong> underhåll. Vägverket anses inte alltid vara ett<br />
föredöme när det gäller <strong>drift</strong> <strong>och</strong> underhåll av cykelvägar <strong>och</strong> förutsättningarna anses<br />
vara så olika att det lämpar sig bäst med lokalt framtagna riktlinjer. I flertalet av de<br />
intervjuade kommunerna gäller att cykelvägarna är prioriterade <strong>och</strong> följer de högsta<br />
skötselnivåerna vid <strong>drift</strong> <strong>och</strong> underhåll. Ofta är det budgeten som får avgöra vilken<br />
standard som kan upprätthållas <strong>och</strong> i vilken takt åtgärder blir genomförda. Drift <strong>och</strong><br />
underhåll utförs både av kommunerna själva <strong>och</strong> av anlitade entreprenörer.<br />
Majoriteten av de intervjuade kommunerna anser att vinterväghållningen, <strong>och</strong> då framförallt<br />
tö-fryscykeln med omväxlande modd, spårigheter <strong>och</strong> halka, är det svåraste med<br />
<strong>drift</strong> <strong>och</strong> underhåll av cykelvägar. Behovet av en jämn ytstandard sommartid lyfts också<br />
fram, med tanke på cyklisternas känslighet för ojämnheter. Flera av de intervjuade<br />
framhåller att bristen på resurser är det största problemet <strong>och</strong> gör det allt svårare att<br />
hålla en god standard.<br />
Brister i vägytan på cykelvägnätet inventeras i nästan alla de intervjuade kommunerna,<br />
men oftast endast okulärt från bilfönstret. Allmänheten ses som en bra resurs i att<br />
upptäcka brister i vägytan <strong>och</strong> de flesta kommunerna har en väl utvecklad rutin för att ta<br />
emot allmänhetens anmälningar. De vanligast förekommande anmälningarna, med<br />
anknytning till <strong>drift</strong> <strong>och</strong> underhåll av cykelvägar, är krossat glas <strong>och</strong> halka. Övriga<br />
cykeltrafikfrågor som lyfts fram i allmänhetens kontakt med kommunerna, är framförallt<br />
önskemål om nya länkar eller handlar om trafikregler <strong>och</strong> beteende där olika<br />
trafikantgrupper klagar på varandra.<br />
De viktigaste satsningarna för att nå ett ökat <strong>och</strong> säkert cyklande, anses vara ett<br />
sammanhängande cykelvägnät med god standard som är separerat från biltrafiken. Det<br />
anses också viktigt att reda ut regelfrågorna, att höja statusen på cykeln som transportmedel<br />
<strong>och</strong> att få en ökad respekt mellan trafikantslagen. Det är helheten som är det<br />
viktiga – en kombination av många olika åtgärder som tillsammans förbättrar<br />
förhållandet för cyklisterna.<br />
Ett viktigt stöd till de <strong>drift</strong>ansvariga i kommunerna är att ge dem argument för<br />
satsningar på <strong>drift</strong> <strong>och</strong> underhåll, genom att tydliggöra hela kostnadsbilden med<br />
cyklisters olyckskostnader <strong>och</strong> restidsförluster etc. Samtidigt går det att förbättra<br />
standarden även med begränsade medel, genom att välja standard utifrån cykelvägens<br />
användning <strong>och</strong> göra rätt saker i rätt tid. Det förutsätter en god kunskap om cykelflöden,<br />
<strong>VTI</strong> rapport 558 5