cykelvägars drift-och underhållsstandard –kommunenkät - VTI

More documents

Recommendations

Info

Kristianstad....................................................................................................... 31 Linköping.......................................................................................................... 37 Luleå ............................................................................................................... 47 Lund ............................................................................................................... 53 Malmö .............................................................................................................. 61 Umeå ............................................................................................................... 69 Västerås ........................................................................................................... 79 Växjö ............................................................................................................... 87 Örebro .............................................................................................................. 91 VTI rapport 558
Cykelvägars drift- och underhållsstandard. Intervjuer med 13 cykelkommuner av Anna Niska VTI 581 95 Linköping Sammanfattning Syftet med denna studie är att få en uppfattning om standardkrav och rutiner vid drift och underhåll av cykelvägar i svenska kommuner med relativt mycket cykeltrafik. Studien ingår i projektet ”Cykelvägars standard” som syftar till att definiera vad som kännetecknar en attraktiv cykelväg samt till att öka kunskapen om hur en cykelväg ska underhållas för att få fler att cykla mer. Innehållet i den här rapporten baseras på intervjuer av tjänstemän i 13 svenska kommuner, kompletterat med relevant dokumentation som de tillhandahållit. Kommunerna följer till stor del Vägverkets standardkrav vid konstruktion av cykelvägar, men har egna riktlinjer för drift och underhåll. Vägverket anses inte alltid vara ett föredöme när det gäller drift och underhåll av cykelvägar och förutsättningarna anses vara så olika att det lämpar sig bäst med lokalt framtagna riktlinjer. I flertalet av de intervjuade kommunerna gäller att cykelvägarna är prioriterade och följer de högsta skötselnivåerna vid drift och underhåll. Ofta är det budgeten som får avgöra vilken standard som kan upprätthållas och i vilken takt åtgärder blir genomförda. Drift och underhåll utförs både av kommunerna själva och av anlitade entreprenörer. Majoriteten av de intervjuade kommunerna anser att vinterväghållningen, och då framförallt tö-fryscykeln med omväxlande modd, spårigheter och halka, är det svåraste med drift och underhåll av cykelvägar. Behovet av en jämn ytstandard sommartid lyfts också fram, med tanke på cyklisternas känslighet för ojämnheter. Flera av de intervjuade framhåller att bristen på resurser är det största problemet och gör det allt svårare att hålla en god standard. Brister i vägytan på cykelvägnätet inventeras i nästan alla de intervjuade kommunerna, men oftast endast okulärt från bilfönstret. Allmänheten ses som en bra resurs i att upptäcka brister i vägytan och de flesta kommunerna har en väl utvecklad rutin för att ta emot allmänhetens anmälningar. De vanligast förekommande anmälningarna, med anknytning till drift och underhåll av cykelvägar, är krossat glas och halka. Övriga cykeltrafikfrågor som lyfts fram i allmänhetens kontakt med kommunerna, är framförallt önskemål om nya länkar eller handlar om trafikregler och beteende där olika trafikantgrupper klagar på varandra. De viktigaste satsningarna för att nå ett ökat och säkert cyklande, anses vara ett sammanhängande cykelvägnät med god standard som är separerat från biltrafiken. Det anses också viktigt att reda ut regelfrågorna, att höja statusen på cykeln som transportmedel och att få en ökad respekt mellan trafikantslagen. Det är helheten som är det viktiga – en kombination av många olika åtgärder som tillsammans förbättrar förhållandet för cyklisterna. Ett viktigt stöd till de driftansvariga i kommunerna är att ge dem argument för satsningar på drift och underhåll, genom att tydliggöra hela kostnadsbilden med cyklisters olyckskostnader och restidsförluster etc. Samtidigt går det att förbättra standarden även med begränsade medel, genom att välja standard utifrån cykelvägens användning och göra rätt saker i rätt tid. Det förutsätter en god kunskap om cykelflöden, VTI rapport 558 5
Page 1: VTI rapport 558 Utgivningsår 2006
Page 4 and 5: Publisher: Publication: VTI rapport
Page 6 and 7: Kvalitetsgranskning Intern peer rev
Page 10 and 11: olyckor och om cyklisternas önskem
Page 12 and 13: maintenance service level with limi
Page 14 and 15: 1.2 Syfte Syftet med denna studie
Page 16 and 17: 2 Metod Innehållet i denna rapport
Page 18 and 19: 3.4 Upphandling av entreprenörer 3
Page 20 and 21: 4 Standardkrav och riktlinjer 4.1 A
Page 22 and 23: Umeå och Örebro nämner att de of
Page 24 and 25: 4.4 Vinterdrift 4.4.1 Standardkrav
Page 26 and 27: 4.4.2 Omhändertagande av vintersan
Page 28 and 29: Flera av de intervjuade framhåller
Page 30 and 31: 6 Egna studier och uppföljningar 6
Page 32 and 33: årliga sammanställningar av de in
Page 34 and 35: av brister i vägytan. Enligt Malm
Page 36 and 37: 7 Planerade åtgärder för en öka
Page 38 and 39: 8 Längder och kostnader 8.1 Längd
Page 40 and 41: Tabell 8 Årliga genomsnittskostnad
Page 42 and 43: person- och organisationsberoende o
Page 44 and 45: för drift och underhåll, etc. Det
Page 46 and 47: 42 VTI rapport 558
Page 48 and 49: Bilaga 1 Sid 2 (8) Vilken ersättni
Page 50 and 51: Bilaga 1 Sid 4 (8) Anser du att de
Page 52 and 53: Bilaga 1 Sid 6 (8) Har eventuella b
Page 54 and 55: Bilaga 1 Sid 8 (8) 6. LÄNGDER OCH
Page 56 and 57: Bilaga 2 Sid 2 (99) VTI rapport 558
Page 58 and 59:
Bilaga 2 Sid 4 (99) Hur kontrollera
Page 60 and 61:
Bilaga 2 Sid 6 (99) Finns statistik
Page 62 and 63:
Bilaga 2 Sid 8 (99) Under åren 200
Page 64 and 65:
Bilaga 2 - Gävle Sid 10 (99) ett h
Page 66 and 67:
Bilaga 2 - Gävle Sid 12 (99) Glask
Page 68 and 69:
Bilaga 2 - Gävle Sid 14 (99) Hur v
Page 70 and 71:
Bilaga 2 - Gävle Sid 16 (99) VTI r
Page 72 and 73:
Bilaga 2 - Göteborg Sid 18 (99) me
Page 74 and 75:
Bilaga 2 - Göteborg Sid 20 (99) Vi
Page 76 and 77:
Bilaga 2 - Göteborg Sid 22 (99) Ha
Page 78 and 79:
Bilaga 2 - Göteborg Sid 24 (99) Mi
Page 80 and 81:
Bilaga 2 - Helsingborg Sid 26 (99)
Page 82 and 83:
3. Samarbete/utbyte av erfarenheter
Page 84 and 85:
Bilaga 2 - Helsingborg Sid 30 (99)
Page 86 and 87:
Bilaga 2 - Kristianstad Sid 32 (99)
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Bilaga 2 - Linköping Sid 38 (99) b
Page 94 and 95:
Bilaga 2 - Linköping Sid 40 (99) E
Page 96 and 97:
Bilaga 2 - Linköping Sid 42 (99) O
Page 98 and 99:
Bilaga 2 - Linköping Sid 44 (99) I
Page 100 and 101:
Bilaga 2 - Linköping Sid 46 (99) V
Page 102 and 103:
Bilaga 2 - Luleå Sid 48 (99) entre
Page 104 and 105:
Bilaga 2 - Luleå Sid 50 (99) Däre
Page 106 and 107:
Bilaga 2 - Luleå Sid 52 (99) för
Page 108 and 109:
Bilaga 2 - Lund Sid 54 (99) Det är
Page 110 and 111:
Bilaga 2 - Lund Sid 56 (99) Anser d
Page 112 and 113:
Bilaga 2 - Lund Sid 58 (99) I andra
Page 114 and 115:
VTI rapport 558
Page 116 and 117:
Bilaga 2 - Malmö Sid 62 (99) 2. St
Page 118 and 119:
3. Samarbete/utbyte av erfarenheter
Page 120 and 121:
Bilaga 2 - Malmö Sid 66 (99) I kon
Page 122 and 123:
VTI rapport 558
Page 124 and 125:
Bilaga 2 - Umeå Sid 70 (99) att de
Page 126 and 127:
Bilaga 2 - Umeå Sid 72 (99) Enligt
Page 128 and 129:
Bilaga 2 - Umeå Sid 74 (99) Tycker
Page 130 and 131:
Bilaga 2 - Umeå Sid 76 (99) utför
Page 132 and 133:
VTI rapport 558
Page 134 and 135:
Bilaga 2 - Västerås Sid 80 (99) f
Page 136 and 137:
Bilaga 2 - Västerås Sid 82 (99) E
Page 138 and 139:
Bilaga 2 - Västerås Sid 84 (99) H
Page 140 and 141:
Bilaga 2 - Västerås Sid 86 (99) V
Page 142 and 143:
Bilaga 2 - Växjö Sid 88 (99) Anse
Page 144 and 145:
Bilaga 2 - Växjö Sid 90 (99) Vilk
Page 146 and 147:
Bilaga 2 - Örebro Sid 92 (99) Vint
Page 148 and 149:
Bilaga 2 - Örebro Sid 94 (99) så
Page 150 and 151:
Bilaga 2 - Örebro Sid 96 (99) rela
Page 152 and 153:
Bilaga 2 - Örebro Sid 98 (99) 5. P
Page 154:
VTI är ett oberoende och internati
show all

cykelvägars drift-och underhållsstandard –kommunenkät - VTI

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?