cykelvägars drift-och underhållsstandard –kommunenkät - VTI

Bilaga 2 – Göteborg
Sid 20 (99)
Vidare står i gatufunktionsbeskrivningen att vegetationen i korsningar mellan cykelväg
och gata samt korsningar mellan cykelvägar inte får vara högre än 80 cm över gatan,
inom en ”sikttriangel” vars sidor ska uppgå till minst 10 m. Numera gäller nolltolerens
för inväxning på gång- och cykelvägar, främst av säkerhetsskäl men även av
trygghetsskäl. Den fria höjden över en cykelbana ska vara minst 3,2 m.
För barmarksrenhållningen gäller att alla cykelbanor i centrum maskinsopas regelbundet
1 gång i veckan, kompletterat med punktinsatser alla dagar i veckan, under perioden
maj t.o.m. november. Utanför centrum sopas alla huvudcykelstråk 1 gång/14:e dag. I
övrigt görs lövsopning efter behov på samtliga gång- och cykelvägar, under perioden
oktober-december. Sandupptagningen ska vara avklarad innan april månads utgång.
Detta inkluderar även avsopning av refuger, skiljeremsor etc.
En normalvinter i Göteborg medför 11 snöröjningspådrag respektive 25 halkbekämpningstillfällen.
All halkbekämpning på gc-vägnätet sker med flis i fraktion 2/5 som får
innehålla maximalt 2 volymprocent salt. Halkbekämpning görs då halka uppstått och
alltid efter snöröjning, oavsett tid på dygnet. För att man ska kunna dra t.ex. pulkor och
kälkar halkbekämpas endast halva bredden där så är möjligt. Snöröjning ska dock ske
på hela bredden.
Åtgärdstiden för snöröjning och/eller halkbekämpning inklusive lastning av flis,
framkörning och spridning vid uppkommen halka, får ej överstiga 12 timmar.
Målsättningen är dessutom att så stora delar som möjligt ska vara åtgärdade före
”morgonrusningen” (07.00).
Anser du att de standardkrav som finns, t.ex. Väg 94, ATB Vinter 2003 och Regler
för Underhåll och Drift (1990) ger tillräcklig vägledning vid drift och underhåll av
cykelvägar?
Vet ej - har aldrig tittat på dem. Vi har inte använt dessa.
Vad är det svåraste/ mest problematiska med drift och underhåll av cykelvägar?
Varför?
Att uppfylla allmänhetens motstridiga krav, framförallt när det gäller halkbekämpningen.
För halkbekämpning av gång- och cykelvägarna använder vi oss enbart av
stenflis. Stenflisen är något vass och kan ge upphov till punkteringar i cykeldäck.
Många ringer och klagar på det och vill att gruset ska bort så fort det inte råder halka.
Många ytor är kombinerade gång- och cykelytor och kvarliggande grus fungerar som
halkbekämpning även vid senare snötillfällen, vilket är viktigt framförallt för
fotgängarna.
Växtlighet som växer in över gång- och cykelvägarna är också ett problem, i huvudsak
där de gränsar till privata fastigheter. Vi kan få ordning på trafikmarken, men kan inte
gå in på privat mark. Det enda vi kan göra är att informera fastighetsägarna och i värsta
fall göra en anmälan till byggnadsnämnden.
VTI rapport 558