cykelvägars drift-och underhållsstandard –kommunenkät - VTI

10 Fortsatt forskning
Denna studie har försökt förmedla de kommunala väghållarnas syn på problematiken
kring drift och underhåll av cykelvägar. Deras uppfattning behöver kompletteras med
vad cyklisterna tycker och hur de påverkas av olika drift- och underhållsstandard på
cykelvägarna, för att väghållarna ska veta hur de ska prioritera. För att kunna beräkna de
olyckskostnader som kan relateras till brister i vägytan, etc., är det nödvändigt med
förbättringar i olycksstatistiken, så att den även beaktar cykelolyckor på gc-vägarna.
Beräkningar av olyckskostnader behöver kompletteras med cyklisternas värderingar av
komfort, restidförluster, etc., för att samhällsekonomiskt kunna optimera drift- och
underhållsåtgärder på cykelvägar.
Vid inventering av brister i vägytan på cykelvägarna, är det oftast okulärbesiktningar
från bil som görs i kommunerna. För att få en uppfattning av cykelvägens standard ur en
cyklists perspektiv, är det viktigt att komplettera med inventeringar från cykelsadeln.
Vid Cykelfrämjandets ”cykelvägsanalyser” görs inventeringar från cykel och Statens
vegvesen (2004) i Norge har givit ut en handbok för liknande cykelvägsinspektioner.
För att underlätta för de kommunala väghållarna och skapa en gemensam utgångspunkt
vid bedömning av cykelvägars standard skulle det vara värdefullt med en utveckling och
formalisering av dessa metoder.
Manuella metoder är emellertid subjektiva och tidskrävande. För effektivare skadeinventering
med bättre repeterbarhet, är det nödvändigt med objektiva mätmetoder,
åtminstone som komplement till de manuella metoderna. Tekniker för att mäta
exempelvis jämnheten på en cykelväg finns och används i bl.a. Danmark även om de
befinner sig i utvecklingsskedet och ännu inte används rutinmässigt. Det bör utredas hur
liknande metoder skulle kunna tillämpas på cykelvägarna i Sverige.
En bedömning av cykelvägens yta och mätning av jämnheten skulle kunna kompletteras
med mätningar av de underliggande lagren i cykelvägens konstruktion med hjälp av en
”Georadar”. På så sätt får man kunskap om överbyggnadens totala tjocklek, tjockleken
på de olika lagren och om det finns risk för skador till följd av t.ex. rötter som trängt in i
konstruktionen. Det skulle ge värdefull information för planering och prioritering av
underhåll. På så sätt skulle man också kunna identifiera särskilt känsliga delsträckor i
cykelvägnätet där man absolut måste förbjuda tung trafik för att förhindra att
konstruktionen förstörs. Inom detta område finns en stor utvecklingspotential.
Vägverket har i december 2005, infört något som de kallar ”Cykelstigar” i sin tekniska
beskrivning för vägkonstruktioner, ATB väg 2005 (Vägverket, 2005). Cykelstigen är en
mycket enkel konstruktion som man inte avser att använda under vinterförhållanden
eller låta något tungt fordon använda. Cykelstigen beräknas kosta mindre än hälften att
bygga än en traditionell gång- och cykelväg och väntas därmed leda till att det byggs
fler separerade gång- och cykelvägar. Det ska främja ökad cykeltrafik med bättre
trafiksäkerhet och väntas vara positivt för cykelturismen i Sverige. Det är intressant att
följa utvecklingen kring införandet av cykelstigar och exempelvis se vad det får för
effekt på cykelvägnätets standard framöver.
Allteftersom de estetiska värdena fått större betydelse i stadsplaneringen, har det blivit
vanligare med olika typer av stenbeläggningar på gång- och cykelvägar. Det skulle
därför vara värdefullt att utvärdera effekten av olika typer av beläggning för cyklister
och fotgängare (olycksrisk, framkomlighet och komfort kopplat till friktion, textur och
rullmotstånd) samt på livscykelkostnad innefattande anläggningskostnader, kostnader
VTI rapport 558 39