cykelvägars drift-och underhållsstandard –kommunenkät - VTI

person- och organisationsberoende och främjas av att de båda parterna sitter i närheten
av varandra.
Kommunerna upplever att kontakten med Vägverket i drift- och underhållsfrågor är mer
affärsmässig än stödjande. Kommunerna efterfrågar inte heller Vägverkets inblandning i
dessa frågor, men man tycker att det är bra om Vägverket sätter upp riktlinjer, driver
diskussioner och ordnar seminarier. Samarbetet mellan kommunerna i cykeltrafikfrågor
är också begränsat, och flera önskar att de hade ett bättre utbyte och kunde lära av
varandras misstag. Ett utbyte av erfarenheter tros vara särskilt viktigt för mindre
kommuner samt för dem som ska ta över driftfrågorna vid kommande generationsväxling.
Det behövs emellertid någon som tar initiativ till ett sådant samarbete. Det är
en roll Vägverket skulle kunna ta. Hittills, i frågor kring drift och underhåll av cykelvägar,
har Vägverket enbart visat sitt intresse som väghållare, och om Vägverket menar
allvar med att driva utvecklingen mot att göra cykeln till ett konkurrenskraftigt
transportmedel behöver man tydligare ta sitt sektorsansvar i dessa frågor. Hjälp som
kommunerna efterfrågar, är hur de ska prioritera vid drift och underhåll av cykelvägar,
mer tillförlitliga metoder för cykelräkningar och bättre olycksstatistik. En översyn av
trafikreglerna för cyklister efterfrågas också, framförallt för att klargöra vad som gäller i
korsningspunkter mellan cykel och biltrafik, liksom ett nationellt system för vägvisning
av gång- och cykelvägar. Hälften av de intervjuade kommunerna har redan börjat med,
eller planerar för, vägvisning för cyklister. Vill man ha ett nationellt system som ser
någorlunda likadant ut i alla kommuner, är detta något som Vägverket måste driva
omgående.
De viktigaste satsningarna för att nå ett ökat och säkert cyklande, anses vara ett
sammanhängande cykelvägnät som är separerat från biltrafiken. Cykelvägarna ska, så
långt det är möjligt, vara gena, säkra och bekväma med god ytstandard sommar och
vintern. I samtliga intervjuade kommuner pågår ständigt om- och utbyggnad av
cykelvägnätet, i mån av tillgängliga resurser. Cykelvägnäten kompletteras med saknade
länkar och korsningspunkter och cykeltunnlar förbättras. De ständiga förbättringarna
tyder på att även i kommuner som kommit relativt långt i sina cykeltrafiksatsningar,
vilket gäller för kommunerna i den här studien, finns mycket att göra. Det anses också
viktigt att höja statusen på cykeln som transportmedel och att förbättra samspelet och
respekten mellan olika trafikantgrupper. Det är helheten som är det viktiga – en
kombination av många olika åtgärder som tillsammans förbättrar förhållandet för
cyklisterna.
För att lyckas få gehör för satsningar på cykeltrafik, är det viktigt att de personer som
driver dessa frågor har pondus och inflytande. Tyvärr är cykeltrafikfrågor något som
ofta delegeras till den som är senast anställd och som kanske inte har tillräcklig
erfarenhet och genomslagskraft för att, i konkurrens med andra områden, få gehör för
åtgärder som gynnar cykeltrafiken. Det är också betydelsefullt att dessa personer har
intresse för cykling och själva cyklar. Det finns åtskilliga exempel på felaktiga
cykellösningar till följd av att de ansvariga inte själva cyklar.
Många kommuner understryker att mopeder på cykelvägarna är ett mycket stort
problem som de inte vet hur de ska hantera. Ökad mopedtrafik på gång- och
cykelvägarna innebär också ökade krav på en god standard. Exempelvis ställer
mopedernas högre hastigheter större krav på god sikt, för att förhindra olyckor mellan
oskyddade trafikanter. Här är naturligtvis trafikantbeteendet också viktigt.
38 VTI rapport 558