cykelvägars drift-och underhållsstandard –kommunenkät - VTI

9 Slutsatser och diskussion
Flera av de intervjuade framhåller att det största problemet med drift och underhåll av
cykelvägar är bristen på resurser. Med ett eftersatt underhåll ökar nedbrytningen av
vägarna, vilket i slutändan leder till en ökad kostnad. Detta indikerar att ett viktigt stöd
till de driftansvariga i kommunerna, är att ge dem verktyg för att visa på behovet av
resurser till drift och underhåll. Linköping och Göteborg har anlitat konsulter för att
inventera brister i cykelvägnätet och bedöma underhållsbehovet. Linköping påpekar att
det varit ett sätt för dem att ”svart på vitt” redovisa underhållsbehovet för beslutande
politiker, för att få ökade medel till att åtgärda de brister som finns. Genom att
tydliggöra hela kostnadsbilden inklusive cyklisters olyckskostnader och restidsförluster
etc., får de driftansvariga i kommunerna ytterligare argument för satsningar på drift och
underhåll. Exempelvis har vägmiljöfaktorer, framförallt halka, trottoarkanter och
lösgrus, en betydande roll i cyklisternas singelolyckor. Storleken på denna
olyckskostnad är dock något oklar, eftersom det finns stora brister i olycksstatistiken.
Samtidigt går det att förbättra standarden även med begränsade medel. Många
standardkrav för cykelvägar är fortfarande baserade på motorfordonstrafiken. Att istället
välja standard utifrån cykelvägens användning är mer kostnadseffektivt. Besparingar i
vinterdrift och konstruktion kan exempelvis göras för cykelvägar som i huvudsak
används för fritidsresor, medan cykelstråk med höga cykelflöden och -hastigheter bör
ges en hög standard för att minska cyklisternas olycks- och restidskostnader etc. Att
effektivisera drift och underhåll och hitta bästa möjliga standard till lägsta möjliga pris
är kärnpunkten. Detta kan delvis nås genom att göra rätt saker i rätt tid. Tidskraven som
Malmö och Umeå har vid vinterväghållning av cykelvägar, är ett bra exempel på detta.
En god kunskap om systemet är en förutsättning för att kunna effektivisera drift och
underhåll. Exempelvis är cykelflödesmätningar ett viktigt underlag vid prioritering av
åtgärder och många av de intervjuade kommunerna önskar att de hade ett bättre
underlag än de har idag. Cykeltrafiken har oftast mycket tydliga flödestoppar och
kunskap om var och när dessa toppar inträffar, ger underlag för en mer behovsanpassad
driftstandard. Det gör även en ökad kunskap av vad cyklisterna vill ha och hur de tycker
att väghållarna ska prioritera. Man bör dock vara medveten om att förbättringar och
standardökningar ofta medför ökade förväntningar hos allmänheten, vilket tyvärr
innebär att en standardhöjning inte är direkt kopplat till fler ”nöjda kunder”.
Allmänheten ses som en bra resurs i att upptäcka brister i vägytan på cykelvägnätet,
men förlitar man sig för mycket på allmänhetens påringningar finns en risk att man
endast tillfredsställer ”dem som skriker högst”. Det innebär att åtgärder kanske inte görs
där behovet egentligen är störst och därmed fås inget effektivt utnyttjande av tillgängliga
resurser och det är heller inte särskilt rättvist. Att känna till var i cykelvägnätet
särskilda problemställen förekommer, ger möjlighet till extra punktinsatser som på ett
kostnadseffektivt sätt bidrar till en högre standard.
Förutom god kunskap om systemet, gör noggrann planering och lång framförhållning
att det går att spara på kostnaderna, exempelvis genom att göra förbättringar i cykelvägnätet
i samband med andra åtgärder som ledningsarbeten, etc. Ett sätt att spara på
drift- och underhållskostnaderna, är att se till att driftansvariga får vara med och lämna
synpunkter i planeringsskedet och inför nyanläggningar. Ju tidigare i planeringsprocessen,
desto lättare har de att påverka och desto bättre blir resultatet. Från
intervjuerna med kommunerna framkommer att samarbetet mellan de som ansvarar för
drift och underhåll respektive dem som ansvarar för planering och utformning är
VTI rapport 558 37