cykelvägars drift-och underhållsstandard –kommunenkät - VTI

landtrafik, Lund 8 km och Västerås 10 km medan övriga kommuner inte haft någon
uppgift om detta. De länkar i det utmärkta cykelvägnätet som går i blandtrafik, ses ofta
som ”saknade länkar”, en brist som bör åtgärdas. Cykeltrafiken kan naturligtvis gå i
blandtrafik ändå, framförallt i de centralaste delarna, utan att de sträckorna utgör länkar
i cykelvägnätet. Omfattningen på den cykeltrafiken är det ännu svårare att få en
uppfattning om.
Det kan vara vanskligt att göra jämförelser av längderna på cykelvägnätet mellan de
olika kommunerna, eftersom olika tillvägagångssätt kan ha använts vid själva
beräkningen av den totala längden. Det finns ingen gemensam utgångspunkt för hur
man ska mäta längden på ett gång- och cykelvägnät. Det som gör det lite problematiskt
är att cykelvägnäten består av så många olika typer av länkar. Det är separerade gcvägar
med egen linjeföring, gc-banor längs bilvägarna, som ibland går på båda sidor om
vägen och ibland endast på den ena sidan, samt cykelfält i gatan eller länkar i
blandtrafik. Att olika metoder använts vid bedömningen av längden innebär också att
noggrannheten skiljer sig från en kommun till en annan. Vissa kommuner har med hjälp
av GIS-program beräknat längderna medan andra har gjort uppskattningar utifrån
kartor. Ofta är det separerade gång- och cykelvägnätet, vilket redovisas i tabell 7,
uppmätt medan längden övriga länkar uppskattats.
8.2 Kostnader
Även kostnaderna för gång- och cykelvägnätet varierar mycket mellan kommunerna och
har naturligtvis ett samband med längden på det vägnätet (se tabell 7), men beror även
på ambitionsnivån och hur man räknat, etc. Yttre förutsättningar, exempelvis markförhållanden
och klimat, har också betydelse, framförallt för kostnaderna för vinterväghållningen.
Tyvärr är det vanligt att kommunerna inte har någon uppgift om den separata kostnaden
för gång- och cykelvägnätet, eftersom det inte särredovisas. Utan oftast är det de totala
kostnaderna för hela vägnätet, för olika åtgärder, som redovisas. I tabell 8 visas
emellertid de separata kostnaderna för nyanläggning, drift och underhåll för gång- och
cykelvägnätet i de intervjuade kommuner som kunnat få fram dessa uppgifter. För
sandupptagningen i Gävle och Örebro, är det undantagsvis den totala kostnaden för hela
vägnätet som redovisas även här, vilket markeras genom att de anges inom parentes i
tabellen. Det är en uppskattning av den årliga genomsnittskostnaden, för de senaste
åren, som redovisas i tabellen.
De årliga kostnaderna varierar inte bara mellan kommunerna utan kan variera stort från
ett år till en annan inom en och samma kommun. Exempelvis säger man i Lund, att de
vanligtvis brukar lägga 1–2 miljoner kr per år för nyanläggning men att LIP-pengar gett
tillskott i budgeten som inneburit att de under de senaste åren kunnat investera så
mycket som 10–15 miljoner kr per år till det. De kostnader markerade med en asterisk i
tabellen är, enligt uppgift från de intervjuade, högre än ”normalt”.
VTI rapport 558 35