04.09.2013 Views

cykelvägars drift-och underhållsstandard –kommunenkät - VTI

cykelvägars drift-och underhållsstandard –kommunenkät - VTI

cykelvägars drift-och underhållsstandard –kommunenkät - VTI

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

7 Planerade åtgärder för en ökad <strong>och</strong> säker cykling<br />

7.1 Målsättning om en ökad cykeltrafikandel<br />

Liksom i Sverige som helhet jobbar man i många kommuner med att öka cykeltrafikens<br />

andel av det totala trafikarbetet samtidigt som man vill att cykeltrafikolyckorna ska<br />

minska. I tabell 6 nedan presenteras cykelandelen av det totala trafikarbetet i några av<br />

de intervjuade kommunerna. Som en jämförelse kan nämnas att Sverige som helhet har<br />

en cykeltrafikandel på ca 11 % av det totala antalet resor, enligt Riks-RVU 98. I<br />

tabellen anges också uppsatta mål för en ökning av cykeltrafiken i respektive kommun,<br />

antingen som ökning i procent eller målandel av det totala trafikarbetet. Uppgifterna är i<br />

huvudsak tagna ur respektive kommuns cykeltrafikplan eller liknande. För Västerås<br />

gäller angiven andel endast för resor till arbete eller skola, därav markeringen med en<br />

asterisk i tabellen. Arbets- <strong>och</strong> skolresor har generellt sett en högre cykeltrafikandel än<br />

andra typer av resor, vilket exemplifieras av uppgifterna från Malmö <strong>och</strong> Umeå där<br />

båda andelarna finns angivna.<br />

Tabell 6 Cykeltrafikens andel av det totala trafikarbetet, nu <strong>och</strong> framtida mål, i några<br />

kommuner. *) Gäller endast för resor till <strong>och</strong> från arbete eller skola.<br />

Kommun Andel ”idag” (%) Uppgift från år Målandel (%) Ska uppnås år<br />

Gävle 20 1998 + 30 % ?<br />

Göteborg 8–9 1996 12 2010<br />

Linköping > 30 2005 ”Ska öka ytterligare”<br />

Malmö 24 (40*) 1998 26 (+ 10 %) 2005<br />

Umeå 22 (27*) 2000 30 2010<br />

Västerås 25* 1996 35* (+ 40 %) 2005<br />

7.2 Planerade förbättringar av cykelvägnätet<br />

I samtliga intervjuade kommuner pågår ständigt om- <strong>och</strong> utbyggnad av cykelvägnätet, i<br />

mån av tillgängliga resurser. Cykelvägnäten kompletteras med saknade länkar <strong>och</strong><br />

korsningspunkter förbättras t.ex. genom upphöjningar för ökad trafiksäkerhet för<br />

fotgängare <strong>och</strong> cyklister. Några nämner också att de förbättrar gång- <strong>och</strong> cykeltunnlarna<br />

med bättre belysning, ljusare färger <strong>och</strong> en öppnare konstruktion som släpper in mer<br />

ljus, för ökad säkerhet <strong>och</strong> trygghet. De ständiga förbättringarna tyder på att även i<br />

kommuner som kommit relativt långt i sina cykeltrafiksatsningar (vilket gäller för<br />

kommunerna i den här studien) finns mycket att göra. De intervjuade i Umeå <strong>och</strong><br />

Västerås påpekar emellertid att de snart inte går att göra några fler större förbättringar<br />

av cykelvägnätet i deras kommuner. Västerås nämner också att det blivit allt svårare att<br />

få resurser till cykeltrafiksatsningar eftersom politikerna i kommunen nu tycker att<br />

cykeltrafiken har fått sitt.<br />

7.3 Andra cykelfrämjande åtgärder<br />

Samtliga kommuner gör dessutom annat för ett ökat <strong>och</strong> säkert cyklande i sin kommun.<br />

Kampanjer för att få fler att cykla mer <strong>och</strong> för att öka hjälmanvändningen är några<br />

åtgärder som nämns. I Göteborg, Kristianstad, Lund <strong>och</strong> Växjö jobbar man mer<br />

strukturerat med att få fler att cykla genom ”Mobility management”. Linköping har haft<br />

32 <strong>VTI</strong> rapport 558

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!