cykelvägars drift-och underhållsstandard –kommunenkät - VTI
cykelvägars drift-och underhållsstandard –kommunenkät - VTI
cykelvägars drift-och underhållsstandard –kommunenkät - VTI
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
7 Planerade åtgärder för en ökad <strong>och</strong> säker cykling<br />
7.1 Målsättning om en ökad cykeltrafikandel<br />
Liksom i Sverige som helhet jobbar man i många kommuner med att öka cykeltrafikens<br />
andel av det totala trafikarbetet samtidigt som man vill att cykeltrafikolyckorna ska<br />
minska. I tabell 6 nedan presenteras cykelandelen av det totala trafikarbetet i några av<br />
de intervjuade kommunerna. Som en jämförelse kan nämnas att Sverige som helhet har<br />
en cykeltrafikandel på ca 11 % av det totala antalet resor, enligt Riks-RVU 98. I<br />
tabellen anges också uppsatta mål för en ökning av cykeltrafiken i respektive kommun,<br />
antingen som ökning i procent eller målandel av det totala trafikarbetet. Uppgifterna är i<br />
huvudsak tagna ur respektive kommuns cykeltrafikplan eller liknande. För Västerås<br />
gäller angiven andel endast för resor till arbete eller skola, därav markeringen med en<br />
asterisk i tabellen. Arbets- <strong>och</strong> skolresor har generellt sett en högre cykeltrafikandel än<br />
andra typer av resor, vilket exemplifieras av uppgifterna från Malmö <strong>och</strong> Umeå där<br />
båda andelarna finns angivna.<br />
Tabell 6 Cykeltrafikens andel av det totala trafikarbetet, nu <strong>och</strong> framtida mål, i några<br />
kommuner. *) Gäller endast för resor till <strong>och</strong> från arbete eller skola.<br />
Kommun Andel ”idag” (%) Uppgift från år Målandel (%) Ska uppnås år<br />
Gävle 20 1998 + 30 % ?<br />
Göteborg 8–9 1996 12 2010<br />
Linköping > 30 2005 ”Ska öka ytterligare”<br />
Malmö 24 (40*) 1998 26 (+ 10 %) 2005<br />
Umeå 22 (27*) 2000 30 2010<br />
Västerås 25* 1996 35* (+ 40 %) 2005<br />
7.2 Planerade förbättringar av cykelvägnätet<br />
I samtliga intervjuade kommuner pågår ständigt om- <strong>och</strong> utbyggnad av cykelvägnätet, i<br />
mån av tillgängliga resurser. Cykelvägnäten kompletteras med saknade länkar <strong>och</strong><br />
korsningspunkter förbättras t.ex. genom upphöjningar för ökad trafiksäkerhet för<br />
fotgängare <strong>och</strong> cyklister. Några nämner också att de förbättrar gång- <strong>och</strong> cykeltunnlarna<br />
med bättre belysning, ljusare färger <strong>och</strong> en öppnare konstruktion som släpper in mer<br />
ljus, för ökad säkerhet <strong>och</strong> trygghet. De ständiga förbättringarna tyder på att även i<br />
kommuner som kommit relativt långt i sina cykeltrafiksatsningar (vilket gäller för<br />
kommunerna i den här studien) finns mycket att göra. De intervjuade i Umeå <strong>och</strong><br />
Västerås påpekar emellertid att de snart inte går att göra några fler större förbättringar<br />
av cykelvägnätet i deras kommuner. Västerås nämner också att det blivit allt svårare att<br />
få resurser till cykeltrafiksatsningar eftersom politikerna i kommunen nu tycker att<br />
cykeltrafiken har fått sitt.<br />
7.3 Andra cykelfrämjande åtgärder<br />
Samtliga kommuner gör dessutom annat för ett ökat <strong>och</strong> säkert cyklande i sin kommun.<br />
Kampanjer för att få fler att cykla mer <strong>och</strong> för att öka hjälmanvändningen är några<br />
åtgärder som nämns. I Göteborg, Kristianstad, Lund <strong>och</strong> Växjö jobbar man mer<br />
strukturerat med att få fler att cykla genom ”Mobility management”. Linköping har haft<br />
32 <strong>VTI</strong> rapport 558