cykelvägars drift-och underhållsstandard –kommunenkät - VTI

av brister i vägytan. Enligt Malmö, har man i Köpenhamn som krav att driftkillarna ska
cykla igenom hela nätet två gånger per år, vilket vore önskvärt även i Malmö.
Vid okulärbesiktningarna tittar man på brister i beläggningen, exempelvis potthål och
sprickor, rotinträngning och annan störande växtlighet, på hinder, etc. Göteborg,
Helsingborg och Linköping har anlitat konsulter för noggrannare inventering av brister i
vägytan på delar av sina cykelvägnät. I exempelvis Linköping har skadeparametrar som
krackelering, kantskador, potthål, sprickor, stensläpp/oxidation, rotskador och
gräsintrång bedömts, för att få en detaljerad bild av beläggningens status. Dessa
inventeringar ger underlag för beräkning av beläggningens restlevnadstid som visar på
behovet av underhåll och ligger till grund för åtgärdsprogram i respektive kommun. Det
har i Linköping visat sig vara en fördel att ha ”hårda siffror” att visa upp för politikerna
och inneburit att de fått bra respons för behovet av åtgärder. Även i Borlänge har
utförda inventeringar varit ett bra underlag för önskemål om ökade anslag. Under 2005
fick de en fördubbling av anslagen till nybeläggning för att kunna åtgärda några av de
brister de identifierat. Många kommuner nämner just bristen på pengar som ett stort
problem när det gäller drift och underhåll (se även avsnitt 4.4). Några kommuner
påpekar att de inte kan åtgärda alla brister de upptäcker, på grund av bristen på pengar.
6.5 Anmälningar från allmänheten om brister i drift och underhåll
Alla de intervjuade kommunerna utom Lund, har ett telefonnummer, oftast kopplat till
kundtjänst, dit allmänheten kan ringa och anmäla brister i drift och underhåll. För jour
dygnet runt, är det numret kopplat till SOS-alarm i Västerås och Malmö och till
vattenverket i Helsingborg, efter ordinarie arbetstid. Tidigare fanns ett sådant telefonnummer
även i Lund, men för få ringde så nu finns istället en e-postadress för det
ändamålet. I Örebro och Kristianstad finns även ett webbaserat anmälningssystem, som
komplement. De flesta kommuner har en rutin för påringningarna som innebär att alla
anmälningar registreras och att de sedan vidarebefordras till berörd tjänsteman eller
enhet, med krav på hantering och avrapportering av ärendet. Det är en bra kontroll över
att alla ärenden behandlas. Det förs också statistik över inkomna anmälningar.
Det påpekas att om det finns ett system för anmälning av brister, ökar förväntningarna
hos allmänheten. I Örebro har man valt att ligga lite lågt med marknadsföring av
systemet, eftersom de anser att de inte har möjlighet att leva upp till förväntningarna
och åtgärda alla brister som anmäls.
De vanligast förekommande anmälningarna, med anknytning till drift och underhåll av
cykelvägar, är krossat glas och/eller halka. Glaskross är ett stort problem för cyklisterna
och de ringer ganska omgående när det förekommer. För väghållarna är det dock inget
större problem eftersom det går snabbt och lätt att åtgärda. Vintersanden som ligger
kvar på våren på cykelvägarna och skapar problem med punkteringar och sänkt friktion,
är något som upprör många. Allmänheten har liten förståelse för att det tar så lång tid att
sopa upp stenflisen efter vinterns slut. Det klagas även på dålig, eller för sen, snöröjning
och halkbekämpning, på avgrävda cykelvägar t.ex. till följd av ledningsgrävningar (se
figur 7), på rötter, sprickor och potthål eller andra brister i vägytan, uppstickande
brunnslock, samt på störande och siktskymmande vegetation. I Lund klagar cyklisterna
även på att det finns så mycket stenar och plattor i centrum, som de inte gillar att cykla
på.
30 VTI rapport 558