cykelvägars drift-och underhållsstandard –kommunenkät - VTI

Figur 5 Cykelflödeskarta för Umeå som visar vardagsdygnstrafiken under 2005.
De flesta av de kommuner som angett att de regelbundet räknar cykeltrafiken,
kompletterar data från de fasta räknepunkterna med manuella räkningar, vanligtvis en
gång varje höst och vår. Malmö, Lund, Helsingborg, Gävle, Västerås och Örebro säger
att de följer upp vädersituationen vid räknetillfällena. Några använder det som underlag
för att välja kompensationsfaktorer (framtagna av Lunds Tekniska Högskola) för att
räkna om cykeltrafiken till medelvardagsdygnstrafik, medan andra endast noterar
vädersituationen. Det påpekas att noteringar om vädret är viktiga, eftersom cykelräkningarna
annars kan vara mycket missvisande då vädret kan ge stora variationer i
cyklandet. Borlänge, Kristianstad och Linköping säger att de inte alltid noterar
vädersituationen, men att väderinformation kan plockas fram ur väderdata, i efterhand,
om det behövs.
Flera av de intervjuade påpekar att cykelflödesmätningar är ett viktigt underlag för
prioritering av drift- och underhållsåtgärder och många önskar att de hade ett mycket
bättre underlag än de har idag.
6.2 Olycksstatistik
Liksom för cykelflödena är det stora skillnader mellan de intervjuade kommunerna i
kunskap om cykelolyckorna i kommunen. Såväl omfattningen som kvaliteten på
olycksdata skiljer sig mycket från en kommun till en annan. Malmö, Umeå, Västerås
och Örebro är kommuner som kommit långt med olycksrapporteringen och har relativt
god kvalitet på data och god kunskap om olyckssituationen bland cyklisterna i sina
kommuner. De använder sig alla av STRADA (se förklaring i kapitel 4), men med egna
kompletteringar i registreringarna, för att få en mer rättvisande bild. Olycksdata lägger
de in i GIS-program för att kunna göra kartsammanställningar (se figur 6). På så sätt går
det exempelvis att koppla olycksplats till väghållare. Alla de här fyra kommunerna gör
VTI rapport 558 27