cykelvägars drift-och underhållsstandard –kommunenkät - VTI
cykelvägars drift-och underhållsstandard –kommunenkät - VTI
cykelvägars drift-och underhållsstandard –kommunenkät - VTI
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
6 Egna studier <strong>och</strong> uppföljningar<br />
6.1 Cykelflödesmätningar<br />
Det varierar från en kommun till en annan hur länge de har räknat cykeltrafik <strong>och</strong> hur<br />
omfattande mätningar de gör, men nästan alla gör årliga mätningar <strong>och</strong> de flesta började<br />
med det någon gång under 1990-talet (se tabell 5). I Luleå hade, vid intervjutillfället,<br />
inga cykelflödesmätningar gjorts i kommunens regi, utan där hade endast enstaka<br />
mätningar gjorts av universitetet. I Malmö, å andra sidan, har årliga mätningar gjorts<br />
åtminstone sedan 1970-talet <strong>och</strong> i Umeå redovisas årliga mätningar i cykelflödeskartor<br />
över kommunen (se figur 5).<br />
Tabell 5 Sammanställning av cykelflödesmätningar i de 13 intervjuade kommunerna.<br />
Kommun Har mätt kontinuerligt,<br />
minst 1 ggr/år<br />
…sedan Nedfrästa<br />
slingor<br />
Endast enstaka<br />
mätningar<br />
Borlänge X<br />
Gävle X 1994 X<br />
Göteborg X 1993 X<br />
Helsingborg X 1995 X<br />
Kristianstad X 2001 X<br />
Linköping X X<br />
Luleå X<br />
Lund X 1992 X<br />
Malmö X 1970-talet X<br />
Umeå X 1990-talet<br />
Västerås X 2001<br />
Växjö X 2002<br />
Örebro X 1980-talet<br />
Det årtal i tabellen som anger sedan när kontinuerliga mätningar gjorts, motsvarar det<br />
årtal respektive kommun började göra årliga mätningar. För några kommuner sammanfaller<br />
det med installation av fasta räknepunkter med nedfrästa slingor, medan andra<br />
räknat manuellt eller med slangmätningar de första åren <strong>och</strong> den fasta räknepunkten<br />
tillkommit vid ett senare tillfälle. I några kommuner har enstaka cykelflödesmätningar<br />
gjorts tidigare än det år man började med de årliga mätningarna. Se vidare kommentarer<br />
i bilaga 2, för respektive kommun.<br />
I tabellen anges också vilka kommuner som har nedfrästa slingor i funktion, vid minst<br />
en räknepunkt, som nyttjas för kommunala cykelflödesmätningar. I exempelvis Umeå<br />
har man tidigare haft en fast räknepunkt med nedfrästa slingor, men den är nu inte i<br />
funktion <strong>och</strong> därmed saknas ett kryss för Umeå i tabellen. Vissa kommuner har flera<br />
fasta räknepunkter. Exempelvis har Göteborg slingor i fem punkter <strong>och</strong> planer på<br />
installation av ytterligare sju, under 2006. Flera kommuner nämner även att de skulle<br />
kunna utnyttja de detektorer de har nedfrästa i anslutning till cykeltrafikljusen för<br />
kontinuerliga mätningar av cykelflöden, men att de i dagsläget inte tar hand om den<br />
informationen.<br />
26 <strong>VTI</strong> rapport 558
Change language