cykelvägars drift-och underhållsstandard –kommunenkät - VTI

delvis beroende av läget i landet. I Gävle upplever man att snöröjningen är det svåraste,
eftersom cyklisterna är väldigt känsliga för om det blir för mycket snö och ytan blir
ojämn. Kristianstad påpekar att snöröjning av cykelvägar belägna intill bilvägar är
problematisk, eftersom snön kastas ut på gatan när cykelvägen röjs, och vice versa.
Sänkor i vägytan som resulterar i vattensamlingar där det sedan bildas isfläckar, är
också ett problem i det här sammanhanget. Umeå nämner vidare regn under vintern som
ett stort problem, eftersom halkbekämpningen har begränsad effekt på den halkan. I
Lund och Malmö, där mycket sten och plattor används i de centrala delarna, har man
stora halkproblem på dessa ytor, eftersom de blir underkylda på ett annat sätt än asfalt.
Luleå tycker att ett problem under vintern, är att hålla en likartad standard över hela
cykelvägnätet då standarden är beroende av vägmästare, förare och markförhållanden.
Lund har ett liknande problem eftersom de är två väghållare med olika ambitionsnivå.
Park- och naturavdelningen i Lund vill sänka ambitionsnivån på vinterväghållningen för
att få pengar över till annat, medan Gatu- och trafikkontoret vill höja ambitionsnivån
bl.a. för att leva upp till att vara en cykelkommun.
Behovet av en jämn ytstandard sommartid lyfts också fram som en svårighet, med tanke
på cyklisternas känslighet för ojämnheter. Flera nämner även rotinträngning (se figur 3)
och vegetation som växer in och ger siktproblem, m.m. I Malmö anses rotinträngning
vara det största problemet på cykelvägarna. Idag tänker man sig därför noga för vid
plantering av träd och väljer sorter som inte är så rotaggressiva. Malmö, Lund, Västerås,
Figur 3 Illustration av problemet med rotinträngning på cykelvägar. Fotot är taget av
författaren i Linköping, i september 2006.
och Linköping nämner att de börjat plocka bort buskarna närmast cykelvägarna för att
spara på kostnader för siktröjning och för att minska problemen med skymd sikt, men
också av trygghetsskäl. I Göteborg påpekar man att växtligheten främst är ett problem
där gc-vägar gränsar till privat mark, eftersom det enda kommunen kan göra då, är att
informera fastighetsägarna.
VTI rapport 558 23