cykelvägars drift-och underhållsstandard –kommunenkät - VTI

3.4 Upphandling av entreprenörer
3.4.1 Utförande
En följd av att organisationen ser så olika ut från en kommun till en annan, är att också
upplägget av det praktiska arbetet skiljer sig åt. Exempelvis sköter Kristianstad
kommun själva all drift och underhåll, medan Gävle, Helsingborg, Luleå, Västerås och
Örebro gör vissa åtgärder själva och väljer att anlita entreprenörer för andra. Oftast
väljer de att göra barmarksåtgärderna själva och anlitar entreprenörer för att sköta
vinterdriften. Övriga kommuner anlitar entreprenörer till samtliga drift- och underhållsåtgärder.
Antalet anlitade entreprenörer varierar också mycket från en kommun till en
annan. Exempelvis är det i Linköping, vid tillfället för intervjun, endast en entreprenör
som sköter samtliga drift- och underhållsåtgärder på de kommunala vägarna, medan
Örebro har uppåt ett 70-tal olika entreprenörer.
En fördel med att själva sköta drift och underhåll som kommunerna nämner, är att det
går snabbt från beslut till åtgärd. En nackdel är att uppföljningen och kontrollen kanske
inte blir den bästa. Det finns en risk att kommunala entreprenörer känner sig för trygga
jämfört med en privat entreprenör och att de därmed inte är lika pressade att åtgärda
brister. En annan nackdel som nämns med att ha både beställare och utförare inom
kommunen, är att kommunen måste ha dubbla kompetenser i organisationen. Syftet med
att låta arbetet gå ut i konkurrens till externa entreprenörer är i första hand, att få ner
kostnaden. Det råder emellertid delade meningar om att det faktiskt också blivit så, om
man ser till de totala kostnaderna för utförande, kontraktsskrivande, personal, etc.
3.4.2 Ersättning
Barmarksdrift och underhållsåtgärder ersätts ofta löpande för varje åtgärdstillfälle, men
med ett fast, förutbestämt pris per åtgärd. Ersättningsformen varierar mycket beroende
på typ av åtgärd. Exempelvis ges i Örebro en arealersättning vid vägslåtter, medan
ogräsrivning och lövsopning ersätts per timme och sandupptagning per löpmeter.
Ersättningen för vinterväghållningen är vanligtvis en kombination av löpande räkning
och fast pris, där jour och beredskap ersätts med fast pris och utförda åtgärder med
löpande räkning. Emellertid är ersättningen för utförda åtgärder sällan löpande i den
bemärkelsen att det är mantimmar som ersätts. I regel har ett förutbestämt pris bestämts
för olika scenarier eller olika typer av åtgärder. Antal och typ av scenario eller åtgärd
styrs av den som är ansvarig för jouren och är, naturligtvis, beroende av vädret. En
majoritet av kommunerna har valt att själva ansvara för jour och utkallning och har
därmed kontroll över antalet utryckningstillfällen och bestämmer i princip vad som ska
göras vid respektive tillfälle. Umeå och Örebro använder sig av ett utringningssystem
”Call and report”, vilket innebär att jouren, utifrån väderläget, väljer ett scenario och
sedan ringer systemet automatiskt upp de entreprenörer/maskinförare som berörs.
Entreprenören rapporterar till systemet när han påbörjar och när han slutar sin runda,
vilket sedan är ett bra underlag för ersättningen. I Borlänge, Göteborg, Linköping och
Lund, har man istället valt att överlåta jour och utkallning till entreprenören.
3.4.3 Kontroll
De flesta kommunerna kontrollerar sina entreprenörer genom en kombination av
entreprenörens egenkontroll och genom att de själva gör stickprovskontroller. I så gott
som samtliga fall görs kontrollerna inte från cykelsadeln, utan från bilfönstret. Det är
inte enbart cykelvägarna som kontrolleras och det finns oftast inte tid att göra
14 VTI rapport 558