cykelvägars drift-och underhållsstandard –kommunenkät - VTI

2 Metod
Innehållet i denna rapport baseras, i huvudsak, på intervjuer av tjänstemän, med ansvar
för framförallt driftfrågor, i 13 svenska kommuner: Borlänge, Gävle, Göteborg,
Helsingborg, Kristianstad, Linköping, Luleå, Lund, Malmö, Umeå, Västerås, Växjö och
Örebro. Utgångspunkten för urvalet av kommuner, var att fånga ”cykelkommuner” som
har ett relativt väl utbyggt cykelvägnät, så att drift- och underhållsfrågorna därmed inte
överskuggas av problem med saknade länkar etc. Dessutom lades fokus på något större
kommuner, med mer än 35 000 invånare. Kommunernas storlek är ofta nära förknippad
med tillgången på ett väl utbyggt cykelvägnät, eftersom en stor del av cykeltrafiken i
mindre kommuner utan några större problem kan gå i blandtrafik, på bostadsgator. Vid
valet av kommuner var det även viktigt att tillgodose en geografisk spridning över
landet, för att spegla olika förutsättningar, exempelvis relaterade till klimatet.
Som frågeunderlag till intervjuerna och för att ge möjlighet till förberedelser, skickades
en enkät (se bilaga 1) till de utvalda kommunerna några veckor i förväg. Syftet med
enkäten var inte att den skulle följas till punkt och pricka, utan att den skulle vara ett
underlag till en friare diskussion. Några intervjuer gjordes per telefon, men de flesta
utfördes i diskussionsform under ett personligt möte. Frågorna i enkäten sträcker sig
över flera discipliner och vid merparten av tillfällena var det fler än en person från
kommunerna som deltog i intervjun, eller hade bidragit med svar på frågorna.
Kommunerna ombads också att komplettera med relevant dokumentation, som
exempelvis cykeltrafikprogram, funktionsbeskrivningar, förfrågningsunderlag och
konstruktionstabeller. De viktigaste resultaten från intervjuerna och från det skriftliga
materialet, sammanställs i rapporten tillsammans med egna reflektioner och slutsatser. I
bilaga 2 redovisas intervjuerna kommun för kommun, i alfabetisk ordning. Eftersom
intervjuerna genomförts i diskussionsform och eftersom resultaten även baseras på
skriftlig information, görs ingen ordagrann redovisning utan det är intervjuarens
tolkningar som återges. Alla kommuner har dock haft möjlighet att läsa och kommentera
de kommunvisa redovisningarna, för att undvika missförstånd och felaktigheter i
sammanställningarna.
De kommunvisa sammanställningarna i bilaga 2 följer frågegången i enkäten (bilaga 1).
I följande avsnitt i rapporten, har däremot en friare redovisningsstruktur valts, bl.a. till
följd av att de kommunvisa redovisningarna skiljer sig mycket åt i både omfång och
innehåll.
12 VTI rapport 558