cykelvägars drift-och underhållsstandard –kommunenkät - VTI

Bilaga 2 – Örebro
Sid 95 (99)
Vi har framförallt en cykeltunnel som är problematisk och därmed relativt
olycksdrabbad under vintern. Felaktig avrinning gör att regn- och smältvatten rinner ner
mot tunneln, som ofta har en lägre temperatur än backen ner. Det innebär att vattnet
fryser innan de nått brunnarna, i botten på tunneln och därmed bildas en isvall vid
infarten till tunneln. Cyklister som cyklar i nedförsbacken mot tunneln har ofta motljus
vilket gör att de inte ser isbildningen i tunneln och cyklar därmed omkull. För ett par år
sedan inträffade en mycket allvarlig olycka, som nästan fick dödlig följd, i den här
tunneln.
3. Samarbete/utbyte av erfarenheter
Samarbetar ni/utbyter ni erfarenheter med andra kommuner i frågor som rör
konstruktion, drift och underhåll av cykelvägar? Om ”ja”, i vilken omfattning, på
vilket sätt, på initiativ av vem, etc.?
Tidigare hade vi kontinuerliga möten med Eskilstuna, Västerås och Linköping, men inte
nu längre. Gatudriftdagen, som Sverige Kommuner och Landsting anordnar, brukar vara
ett bra tillfälle att träffa andra kommuner och utbyta erfarenheter. Via
Kommunaltekniska föreningen sker också ett visst utbyte.
Många kommuner står inför en generationsväxling, där de som länge arbetat med
driftfrågorna snart går i pension. För att lära sig drift och underhåll krävs att man går
med och arbetar med en som kan. För de som ska ta över efter pensionärerna, kommer
samarbetet med andra kommuner att vara ännu viktigare.
Tycker ni att ni har ett bra stöd av Vägverket, i frågor som rör konstruktion, drift
och underhåll av cykelvägar? Skulle ni önska mer hjälp ifrån Vägverket i dessa
frågor? Vad skulle vara önskvärt att de hjälpte till med? I vilken omfattning och
på initiativ av vem ska samarbetet med Vägverket ske, etc.?
När det gäller driftfrågor är samarbetet med Vägverket mycket begränsat. Vägverkets
organisation är numera så komplex att det inte är självklart vem man ska vända sig. Vi
har inte något stöd av Vägverket, utan de kontakter vi har är affärsmässiga. Exempelvis
köper vi saltlake av Vägverket för att spruta över stenkrossen så att den inte ska frysa
ihop när den lagras ute.
Inom miljö- och säkerhetsområdet är samarbetet mer utvecklat. Ett
trafiksäkerhetsprojekt, med anknytning till GC-vägar, som Örebro bedrivit i samarbete
med Vägverket, är att tunga fordon som vid olika tillfällen måste köra på GC-vägar,
t.ex. vid sophämtning, utrustats med ISA-system för att det inte ska kunna köra för fort.
ISA står för Intelligent Stöd för Anpassning av hastighet och är ett system som
monteras i fordonen och automatiskt förhindrar att föraren överskrider gällande
hastighetsbegränsning.
4. Egna studier och uppföljningar
Har ni, genom att göra cykelräkningar, en uppfattning om cykeltrafikflödet i er
kommun? Om cykelräkningar gjorts, sedan när finns data att tillgå?
Vi gör manuella räkningar varje år, i maj, för att få en övergripande bild av cykelflödet i
Örebro. Räkningar har gjorts sedan någon gång i början på 1980-talet. Räkningarna
kompletteras med resvaneundersökningar för att följa upp utvecklingen över åren.
Problemet med resvaneundersökningarna är att man där får en bild av cyklandets andel i
VTI rapport 558