cykelvägars drift-och underhållsstandard –kommunenkät - VTI

Bilaga 2 – Örebro
Sid 94 (99)
så fort som möjligt och tas upp från vägkanten vid ett senare tillfälle. Det händer även
att vi sopar under vinter, vid långa perioder med mildväder. Det gäller framförallt i
centrum och i vissa backar där vi vet att stenkrossen ökar risken för omkullkörningar.
Den stenkross som tas upp i centrum, under vintern, har inte hunnit bli så nedsmutsad
och kan därför läggas tillbaka i de sandlådor som används som mellanlagring och sedan
återanvändas.
Efter upptagningen på våren, sorteras vintersanden i olika högar beroende på
skräpinnehåll. Det som inte är alltför smutsigt återanvänds vid byggen, t.ex. som
uppbyggnad av motionsspår. Innan återanvändning rensas stenkrosset från det grövsta
skräpet och sedan tas ett prov för att undersöka innehåll av tungmetaller etc. Stenkross
som är för skräpigt för att återanvändas deponeras, eftersom det kostar 3 gånger så
mycket att tvätta stenkrossen som att köpa ny. Park- och gatuunderhåll samarbetar med
miljökontoret kring denna fråga.
Park- och gatuunderhåll har själva hand om jour och beredskap. De är 10 personer som
delar på jouren på icke ordinarie arbetstid. De jobbar två och två och har alltså nattjour
var 5:e vecka. Man använder sig av ett utringningssystem ”Call and report”, vilket
innebär att jouren, utifrån väderläget, väljer ett scenario och sedan ringer systemet
automatiskt upp de entreprenörer/maskinförare som berörs. När entreprenören blivit
uppring ska han trycka in en kod på telefonen, som anger att han accepterar uppdraget.
Han trycker även in en kod när han börjar respektive när han slutar sin runda. Det här
systemet fungerar bra och utgör sedan underlag för ersättning. Ersättning utgår med
löpande räkning, med timtaxa. En fördel med systemet är att det inneburit att fler små
entreprenörer kunnat lämna anbud på vinterdriften. Det har medfört en minskning av
kostnaderna med 35 %. Totalt är det ca 70 entreprenörer som arbetar med
vinterväghållningen i Örebro, av totalt 100 enheter, varav ca 15 har GC-vägar. De ca 30
enheter som drivs i egen regi av park- och gatuunderhåll, används för sandning på
vintern, men ska annars, i huvudsak, användas vid lagning av ledningar etc.
Anser du att de standardkrav som finns, t.ex. Väg 94, ATB Vinter 2003 och Regler
för Underhåll och Drift (1990) ger tillräcklig vägledning vid drift och underhåll av
cykelvägar?
Nej, Vägverkets standardkrav är inte anpassade för förhållandena i tätorten – de är för
grovhuggna. Örebro har inte heller budget för att kunna uppfylla de höga drift- och
underhållskrav som ställs i Vägverkets standardbeskrivningar – vi måste vända på
varenda slant. Standarkraven för Vägverkets motorvägar är för lyxiga medan kraven
(framförallt för vinterväghållningen) för Vägverkets B-vägar inte räcker till i
kommunala sammanhang.
Vad är det svåraste/ mest problematiska med drift och underhåll av cykelvägar?
Varför?
Det svåraste är tö-fryscykeln med blöt snö som bildar spår som sedan fryser. Örebro har
investerat i en mini-väghyvel för isrivning på GC-vägar, för att kunna komma till rätta
med det här problemet.
Ett liknande problem är att det i sänkor i vägytan, framförallt intill kantsten, kan bildas
vattenpölar som sedan fryser till. Dessa isfläckar är mycket förrädiska, särskilt när de
göms under nysnö.
VTI rapport 558