cykelvägars drift-och underhållsstandard –kommunenkät - VTI

Bilaga 2 – Örebro
Sid 92 (99)
Vinterväghållningen ersätts genom löpande räkning, med timtaxa, men park- och
gatuunderhåll har kontroll på antalet åtgärder som görs, eftersom de själva sköter jour
och utkallning.
Hur kontrollerar ni att era entreprenörer uppfyller de krav ni ”beställt”?
Arbetsledarna åker runt och kollar vinterväghållningen och på förekommen anledning
har vi skärpt kontrollen de senaste säsongerna. Fortsättningsvis kommer två personer att
åka runt och kontrollera vinterväghållningen efter varje utkallningstillfälle. Varje
entreprenör kommer att kollas upp, men vid olika tillfällen. Det är inte möjligt att hinna
kontrollera alla vid varje tillfälle. Inga kontroller görs från cykelsadeln, utan
kontrollanterna åker runt i bil, eftersom det inte bara är cykelvägar som inspekteras vid
de här tillfällena.
2. Standardkrav och riktlinjer
Vilka konstruktionskrav följer ni vid nybyggnation av cykelvägar i kommunen?
Vi följer i stort sett Vägverkets Väg 94 och ATB Väg. Tidigare, innan Väg 94, hade vi
en mängd ”normalsektioner” som vi använde vid projektering, men nu ritar vi för varje
objekt. Vi tar hänsyn till undergrunden och för GC-vägar har vi i princip två olika
sektioner som vi använder, en om det är lera under och en om det är stabilare
undergrund. Normalt har vi en total överbyggnadstjocklek på 40 cm på GC-vägar (på
gångbanor räcker det ofta med 35 cm) och då är det för att det ska hålla för
sopmaskiner, traktorer och andra snöröjningsfordon. Det är den sista snöröjningen som
är dimensionerande, när tjälen gått ur marken. Så länge det är fruset bär det ändå.
Vanligtvis ligger 25 till 28 cm bergkross (0-90) i botten, på en geoduk, och ovanpå det
har vi ca 10 cm bärlager. Ofta byter vi ut bärlagret mot fräsmassor (0–20), dvs. gammal
asfalt, för att spara på naturresurserna. Det är bäst med nyfrästa massor. På toppen har vi
en 40 mm beläggning, oftast asfalt ABT11. I centrum, och på sträckor där vi tycker att
det behövs, har vi en skillnad i ytbeläggning mellan cykelytor och gångytor. Cykelytor
har som regel en asfaltyta medan betongplattor ofta används på gångytor.
Anser du att de konstruktionskrav som finns, t.ex. Väg 94, ger tillräcklig
vägledning vid konstruktion av cykelvägar? Om nej, vad saknas?
Ja
Vilka riktlinjer följer ni vid underhållsåtgärder och barmarksdrift av cykelvägar?
För samtliga drift- och underhållsåtgärder har Örebro sina egna standardkrav och de
följer alltså inte några av Vägverkets riktlinjer. Andra förhållanden gäller i tätorten
vilket gör att Vägverkets riktlinjer inte är tillämpbara. Örebro har inte heller budget för
att kunna uppfylla de höga drift- och underhållskrav som ställs i Vägverkets
standardbeskrivningar. De senaste årens allt minskande medel har inneburit att
ytstandarden (asfalten) på vägarna fått stryka på foten, vilket i sin tur lett till ökade
skadeståndskrav. Under 2005 har, på knappt ett år, 1 200 potthål uppkommit på vägar,
gator och GC-vägar i Örebro. Med ett eftersatt underhåll ökar nedbrytningen av
vägarna, vilket i slutändan leder till en ökad kostnad. GC-vägarna är inte fullt så dåliga
som framförallt bostadsgator (och vissa gångbanor).
VTI rapport 558