cykelvägars drift-och underhållsstandard –kommunenkät - VTI

Växjö
Bilaga 2 – Växjö
Sid 87 (99)
Nedanstående sammanställning baseras på skriftliga enkätsvar från Fredrik Ivarsson på
Gatudriftenheten i Växjö. Eftersom ingen personlig intervju genomförts i detta fall, är
denna sammanställning inte lika omfattande som för övriga kommuner. Vissa
kompletterande fakta har tagits från en uppföljande resvane- och attitydundersökning
som genomfördes i Växjö 2004.
1. Organisationen i kommunen
Vilken enhet på kommunen har ansvar för drift och underhåll av cykelvägarna?
Gatudriftenheten
Är det samma enhet som också planerar och anlägger cykelvägar? Om ”nej”, hur
fungerar samordningen mellan dessa enheter?
Nej, det är inte samma enhet och drift och underhåll är sällan med och lämnar
synpunkter vid planering och anläggning.
Hur fungerar samordningen av drift och underhåll av cykelvägarna i kommunen,
mellan olika väghållare?
Vi har ett mycket bra samarbete med Vägverket Produktion.
Vilken ersättningsform används i avtal mellan kommunen och era drift- och
underhållsentreprenörer?
Vid både barmarksväghållning och vinterväghållning tillämpas löpande räkning samt att
vissa åtgärder görs i egen regi.
Hur kontrollerar ni att era entreprenörer uppfyller de krav ni ”beställt”?
Både barmarksväghållningen och vinterväghållningen kontrolleras av arbetsledare från
gatudriftenheten.
2. Standardkrav och riktlinjer
Vilka konstruktionskrav följer ni vid nybyggnation av cykelvägar i kommunen?
I Växjö följer vi i stort sett konstruktionsanvisningarna i Väg 94.
Anser du att de konstruktionskrav som finns, t.ex. Väg 94, ger tillräcklig
vägledning vid konstruktion av cykelvägar? Om nej, vad saknas?
Ja, men Väg 94 innehåller orimliga nivå- och jämnhetskrav på de obundna gruslagren.
Vilka riktlinjer följer ni vid underhållsåtgärder, barmarksdrift respektive
vinterdrift av cykelvägar?
Vi har egna standardkrav som innebär att vi sopar 3 gånger per år, sandar vid behov och
snöröjer när snödjupet överstiger 5 cm lös snö.
VTI rapport 558