cykelvägars drift-och underhållsstandard –kommunenkät - VTI

Bilaga 2 – Västerås
Sid 86 (99)
Vilka satsningar tror du är de viktigaste för ett ökat och säkert cyklande i din
kommun? Varför?
• Åtgärder vid passager – säkerhet
• Hög kvalitet på underhållet
• Säkra cykelparkeringsplatser
Det går snart inte att höja drift- och underhållsstandarden mer med tillgängliga resurser.
Vi fick överraskande tillbaks momspengar som vi felaktigt betalat för parkeringar. De
gjorde att vi hade 15-16 miljoner kronor som vi under en 3-årsperiod kunde lägga på att
åtgärda ”underhållsberget”. Det mesta gjordes på gatusidan, men även någon GC-väg
förbättrades. För att uppnå en viss önskvärd standard, på i huvudsak gångbanorna,
skulle vi behöva 60 miljoner kronor till underhållsåtgärder. Bredbandsgrävningar har
inneburit en möjlighet att samtidigt förbättra gångbanorna, men om det är möjligt vill
ledningsägarna gärna lägga bredbanden i sidoområden istället, eftersom det blir billigare
för dem.
6. Längder och kostnader för cykeltrafikanläggningarna i kommunen
Utvecklandet och byggandet av cykelnätet i Västerås påbörjades på allvar redan under
1950-talet och idag finns ett väl utbyggt cykelvägnät som uppskattningsvis är 340 km
långt, varav kommunen har väghållaransvar för 305 km och Vägverket för resterande 35
km. På endast 15 km är cyklisterna separerade från de gående med olika typer av
beläggning eller målade linjer. Västerås kritiserades för detta av Cykelfrämjandet när de
gjorde sin cykelvägsanalys i Västerås, men kommunen är inte övertygande om att
Cykelfrämjandet har rätt i den här frågan. Kanske visar trafikanterna varandra mer
hänsyn och det blir mer trafiksäkert utan separering mellan gående och cyklister.
Det finns ungefär 5 km cykelfält i Västerås och ca 10 km av cykelvägnätet går i
blandtrafik. Enligt ”Västerås trafikplan 2004” är cyklisterna separerade från biltrafiken
inom ca två tredjedelar av biltrafikens huvudvägnät genom att det finns ungefär 220
cykeltunnlar och broar.
I genomsnitt lägger Västerås 0,5 miljon kronor per år på nyanläggning av
cykeltrafikanläggningar. Ungefär 100 tusen kr per år går till underhåll respektive
barmarksdrift av GC-vägarna. Vinterdriften kostar årligen ca 4,5 miljoner kr, varav ca
60 % för snöröjning, 30 % för halkbekämpning och 10 % för sandupptagning.
VTI rapport 558