cykelvägars drift-och underhållsstandard –kommunenkät - VTI

1.2 Syfte
Syftet med denna studie är att få en uppfattning om standardkrav och rutiner vid drift
och underhåll av cykelvägar i svenska kommuner med relativt mycket cykeltrafik.
Tanken är att återge erfarenheter och ge exempel på lösningar, i huvudsak relaterade till
drift och underhåll, från ”cykelkommuner” som kommit förhållandevis långt i sitt arbete
att främja cykeltrafiken. Studien ska spegla de kommunala väghållarnas syn på
problematiken kring drift och underhåll av cykelvägar och deras uppfattning om
möjligheten att förbättra standarden på gc-vägnätet. Förhoppningsvis ska denna rapport
kunna fungera som informationskälla till kommunala och statliga väghållare eller andra
som jobbar med att öka cykeltrafiken, t.ex. genom förbättringar i drift och underhåll.
Studien ingår i en kunskapssammanställning, som utgör första etappen i projektet
”Cykelvägars standard”. Det övergripande syftet med projektet, är att definiera en
attraktiv cykelväg med avseende på cyklisters framkomlighet, komfort och säkerhet och
därmed finna svar på hur en cykelväg ska underhållas för att fler ska cykla mer. Målet
är att få standardkrav på cykelvägar som är bättre anpassade till cyklisternas behov.
Slutprodukten av projektet väntas bli en handbok med konkreta tips för drift och
underhåll av cykelvägar. Handboken ska kunna användas som beslutsunderlag vid val
av standard på cykelvägar och vara ett stöd för väghållare i att uppnå ett mer effektivt
utnyttjande av resurser.
1.3 Avgränsningar
Den här studien, liksom hela projektet som den ingår i, är i huvudsak inriktad mot drift
och underhåll av cykelvägar. Emellertid går det inte att dra en skarp gräns mellan å ena
sidan drift och underhåll och å andra sidan konstruktion och utformning. Typ av
slitlager på en cykelväg och överbyggnadens konstruktion i övrigt, har betydelse för
behovet av drift- och underhållsåtgärder och utformningen påverkar genomförandet och
resultatet av åtgärderna.
Förutom att omfatta standardkrav och rutiner för drift- och underhållsåtgärder,
inkluderas även andra faktorer som kan vara viktiga i sammanhanget, som exempelvis
en kommuns organisation, samarbetet med andra aktörer och hur cykeltrafikfrågor i
övrigt hanteras i kommunen. Dessa faktorer behandlas emellertid översiktligt och en
mer omfattande studie skulle behövas för att ge en fullständig bild av deras betydelse.
Det är cyklisterna som står i fokus i det här projektet, även om andra trafikantgrupper,
främst fotgängare, också berörs av cykelvägarnas drift- och underhållsstandard. I
rapporten används därför i huvudsak termen ”cykelvägar”, även för sådant som gäller
alla typer av gång- och cykelvägar. Ibland förekommer termen ”gc-vägar” men då för
att betona att det är alla gång- och cykelvägar som avses, exempelvis vid redovisning av
längder och kostnader i kapitel 8. I bilaga 2, där det är de intervjuades kommentarer
som återges, används däremot termen ”gc-vägar” mer generellt.
1.4 Förklaringar
I rapporten nämns en del begrepp som kan behöva en närmare beskrivning:
Driftåtgärder på cykelvägar innefattar åtgärder som spricklagning, ogräsbekämpning,
sopning, snöröjning och halkbekämpning. Driftåtgärderna syftar till att upprätthålla de
funktionella egenskaper som cykelvägarna är utformad för. Viktiga funktionella
10 VTI rapport 558