cykelvägars drift-och underhållsstandard –kommunenkät - VTI

Bilaga 2 – Västerås
Sid 82 (99)
Enligt funktions- och utförandekraven ska uppsopningen av sand vara färdig senast den
1 juni.
Efter upptagning, deponeras vintersanden på tippen. Numera behöver kommunen inte
betala någon avgift för det, eftersom materialet används för att täcka tippen. En del av
gruset går också till privatpersoner som ringer och sedan själva hämtar grusmaterial, för
att ha till fyllning vid olika grävningar etc. Det har hänt att vintersanden använts som
fyllning i kabelgravar, men det görs inte längre. Vi vet inte varför, kanske på grund av
att materialet är för vasst och kan skada kablarna. Det har tagits prover på vintersanden
för att se om den innehåller mycket föroreningar. Faktum är att sanden som kommer
från de stora lederna innehåller mindre skadliga ämnen än den som kommer från
bostadsgatorna eftersom den förorenas när de boende tvättar sina bilar vid gatan.
Anser du att de standardkrav som finns, t.ex. Väg 94, ATB Vinter 2003 och Regler
för Underhåll och Drift (1990) ger tillräcklig vägledning vid drift och underhåll av
cykelvägar?
Ja.
Vad är det svåraste/ mest problematiska med drift och underhåll av cykelvägar?
Varför?
Brist på medel!
Av trevnadsskäl vill man gärna lägga gc-vägarna i parkmiljö och det innebär
naturligtvis problem med trädrötter i konstruktionen och att buskar och träd växer in
över gc-vägarna. Nu tar vi successivt bort träd och buskar som växer inom ett avstånd
på 1-2 meter från gc-vägarna. Det görs främst för att vi ska minska arbetet med att
siktröja. Vi har även börjat diskutera detta ur ett trygghetsperspektiv och har kommit
fram till att det inte bör växa träd inom 5-10 meter från gc-vägen. Detta är framförallt
viktigt där vi inte har gatlyktor.
3. Samarbete/utbyte av erfarenheter
Samarbetar ni/utbyter ni erfarenheter med andra kommuner i frågor som rör
konstruktion, drift och underhåll av cykelvägar? Om ”ja”, i vilken omfattning, på
vilket sätt, på initiativ av vem, etc.?
Nej, sista tiden har vi inte haft något samarbete med andra kommuner. Det var mycket
bättre tidigare, då var det framförallt Linköping, Eskilstuna ,Uppsala och Örebro som
vi hade ett utbyte med.
Det är jätteviktigt att utbyta erfarenheter med andra kommuner. Man måste ta sig den
tid det tar, man får igen det sedan – alla behöver inte göra om samma misstag. Ett utbyte
är nog särskilt viktigt för mindre kommuner där organisationer inte är lika stor och det
inte finns lika många att diskutera med.
VTI rapport 558