cykelvägars drift-och underhållsstandard –kommunenkät - VTI

Bilaga 2 – Umeå
Sid 75 (99)
Har eventuella brister i cykelvägnätet med avseende på detaljutformningen
(felande länkar, etc.) inventerats i er kommun? Om ja, på vilket sätt?
Ja, i samband med att cykeltrafikprogrammet togs fram 2000 (och sedan reviderades
2002), gjordes en genomgång av det övergripande cykelvägnätet avseende säkerhet,
trygghet, trevnad, fysisk standard, vägvisning och belysning. Vad gäller säkerhet,
bedömdes cykelvägnätet utifrån ”Lugna Gatans” riktlinjer, där bedömning sker
beroende på om sträckan är separerad eller inte, respektive vilken hastighet som
förbipasserande bilar håller vid korsande väg. Trygghet bedömdes främst med tanke på
oro för överfall och trevnad utifrån hur sträckan upplevs (hur omgivningen ser ut,
stadsnära område och störning från biltrafiken, främst i form av buller).
Cykeltrafiken får styra andra trafikbeslut. T.ex. kommer busstrafiken att flyttas från en
central gata med mycket cykeltrafik.
Har eventuella brister i vägytan på cykelvägnätet (potthål, sprickor, etc.)
inventerats i er kommun? Om ja, på vilket sätt? Hur ofta?
Ja, cykelvägnätet inventeras löpande och eventuella brister noteras med hjälp av GPS.
Särskilt inför varje vintersäsong görs inspektioner av brunnar etc.
Inför framtagandet av cykelprogrammet gjordes en bedömning av ytstandarden på det
övergripande cykelvägnätet. Utgångspunkten var cyklistens förutsättningar och att
cykeln ska kunna framföras i en hastighet av 15-20 km/tim utan problem. Den fysiska
standarden varierade mellan stråken, och framförallt mellan delar av stråken, bland
annat beroende på hur och när cykelvägen byggts, aktuella grundförhållanden i marken,
hur ofta tunga fordon kört, löpande underhåll och hur justeringar i efterhand utförts.
Lägsta standard (röd) klassades vägar som hade större defekter som orsakar direkt
obehag eller trafikfara:
• Vattensamlingar, som kan ha orsakats av både yt- och grundvatten, och kan ge
upphov till vattenflöden längs och korsande över cykelvägen, och vintertid
svallis.
• Dålig vattenavledning med vattensamlingar >2 m i utbredning.
• Hål med en diameter >10 cm.
• Sprickor med bredd >2,5 cm
• Nivåskillnader > 3 cm, kant
• Kabelgrävningar och liknande som inte är återställda.
• Ofta förekommande svackor, ojämnheter vid brunnslock och ventiler, körspår i
asfalten eller andra ojämnheter, trasiga beläggningskanter mm.
Hur vet ni vilka barmarksdrift- och underhållsåtgärder som behöver göras och
när de behövs?
Genom löpande inspektioner bedöms vilka insatser som måste göras och när dessa
måste utföras. Akutinsatser där cyklister hör av sig åtgärdas löpande.
I cykelprogrammet bedömdes att ca en mil gång- och cykelvägar behöver åtgärdas
årligen avseende beläggningsunderhåll, för att åstadkomma en långsiktigt god kvalitet.
Detta baserades på en längd av ca 15 mil gång- och cykelvägnät och en livslängd på 30
år. Då fanns en kraftig eftersläpning av underhållsåtgärderna, till följd av begränsad
medelstilldelning. I cykelprogrammet poängterades att om kontinuerligt underhåll inte
VTI rapport 558