cykelvägars drift-och underhållsstandard –kommunenkät - VTI

Bilaga 2 – Umeå
Sid 73 (99)
Halkbekämpningen sker inte samtidigt som snöröjningen, utan görs senare vid behov,
med annan utrustning. Enligt ”Särskilda föreskrifter för utförande av
vinterväghållningen”, är startkriteriet för halkbekämpningen ”vid halkrisk”, för både
prioriterade och övriga gc-vägar och åtgärdstiden är 4 respektive 5 timmar. Vissa
problemställen sandas emellertid dagligen, med start klockan 05.00 och avslutat senast
08.00. Halkiga partier som backar och korsningar punktsandas.
För halkbekämpning på gc-vägar används krossmaterial (2–4 mm) och man sandar i ett
drag, med förskjutning mot den sida där gatubelysningsstolpar finns. Vid svår halka ska
dock hela ytan sandas. Mängden material ska anpassas så att ytan täcks och tillräcklig
friktion uppnås med hänsyn till rådande underlag och väderförhållanden. Det mest
besvärliga förhållandet är när det regnar på vintern. På den halkan får vi begränsad
effekt av halkbekämpningen.
Till vintern som kommer har vi tänkt börja använda ”Varmsand” på en del bilvägar,
framförallt i backar där många bussar kör och på busshållsplatser. Bussarna "blåser
bort" sanden och vi måste sanda dessa ställen flera gånger per dygn. Vi har som
ambition att börja med varmsandning även på gc-vägar, från och med nästa säsong! Vi
har kontakt med en leverantör (Schmidt) om att ta fram en mindre utrustning för
varmsandning, anpassad för gc-vägar. En av våra entreprenörer har en lastbil som skulle
bära den sandningsutrustningen. Varmsandning skulle innebära en ekonomisk vinst för
oss eftersom vi idag använder så mycket grusmaterial (11–12 tusen ton per säsong).
Varmsandningen skulle minska mängden som läggs ut och därmed också det som sedan
måste sopas upp.
Vi saltar ingenting i Umeå. Vägverket saltar E4:an trots att den går genom staden, men
annars används inget salt. Det blir smutsigt av saltet.
Anser du att de standardkrav som finns, t.ex. Väg 94, ATB Vinter 2003 och Regler
för Underhåll och Drift (1990) ger tillräcklig vägledning vid drift och underhåll av
cykelvägar?
Ja
Vad är det svåraste/ mest problematiska med drift och underhåll av cykelvägar?
Varför?
Vädersvängningar - det ger besvärliga situationer.
3. Samarbete/utbyte av erfarenheter
Samarbetar ni/utbyter ni erfarenheter med andra kommuner i frågor som rör
konstruktion, drift och underhåll av cykelvägar? Om ja, i vilken omfattning, på
vilket sätt, på initiativ av vem, etc.?
Ja, vi studerar andra kommuners upplägg genom besök och träffar. Vi har även utbyte
med andra kommuner i samband med konferenser, etc.
VTI rapport 558