cykelvägars drift-och underhållsstandard –kommunenkät - VTI

Bilaga 2 – Umeå
Sid 70 (99)
att det finns plats för snöupplag. Det är viktigt att anläggningarna/konstruktionerna tål
de påfrestningar som underhållet för med sig och att det går att hålla dem rena.
Ett exempel på en konstruktion med hänsyn till vinterdriften, är en cykelbro som går
över E:4an och järnvägen, som vi nyligen byggt i samfinansiering med Vägverket och
Banverket. Den är uppvärmd vintertid så att vi slipper vinterväghålla den. Bron utgör en
del i ett mycket trafikerat cykelstråk och det är värdefullt att den hålls snö- och halkfri.
Uppvärmningen i bron klarar även stora mängder snö. Kombinationen av stora mängder
snö och mycket låga temperaturer kan vara ett problem, men när det är mycket kallt
kommer det som regel bara små snömängder. Vi har sedan tidigare även en annan
cykelbro, "Svingen" (över E12 vid Universitetssjukhuset), som hålls halkfri genom att
den är uppvärmd.
Hur fungerar samordningen av drift och underhåll av cykelvägarna i kommunen,
mellan olika väghållare?
Vägverket har ansvaret för de gc-vägar som går parallellt med deras vägar. Övriga
större väghållare är Akademiska hus. Vi har inget samarbete med dem utan var och en
sköter sitt, men vi har inte upplevt något problem med detta. När det gäller drift och
underhåll är Vägverket inget föredöme. Däremot samarbetar vi en del när vi bygger.
Vi lägger ofta upp vårt arbete så att vi passar på att göra förbättringar samtidigt som det
är annat som ska göras. T.ex. har vi mycket samarbete med Värmeverket och andra som
gräver i vägen. När de ändå gräver upp cykelvägarna för att gräva ner ledningar, passar
vi på att göra förbättringar. Det är något vi spar pengar på. Vi får ledningsgrävningar på
remiss och har även gemensamma möten med jämna mellanrum och får på så sätt veta
vad som är på gång.
Vilken ersättningsform används i avtal mellan kommunen och era drift- och
underhållsentreprenörer?
I viss mening ersätts barmarksväghållningen med löpande räkning. För
beläggningsunderhåll och renhållning – städning och sandupptagning, finns en
upphandlad à-prislista med ersättning per runda, enligt vilken entreprenören ersätts vid
avrapportering. Annars utgörs barmarksunderhållet till stor del av återställning efter
grävning och då är det ledningsägarna som får betala.
För vinterväghållningen är det i huvudsak fast pris som gäller. Gc-vägarna är indelade i
distrikt som plogas och sandas till fast pris per insats. Vid speciella behov sker
ersättning löpande, men det är mycket ovanligt för gc-vägar. Det finns 9 olika distrikt
och ett fordon för varje distrikt. Varje fordon behöver ca 8 timmar för att röja hela sitt
distrikt. Allt som allt, inklusive alla typer av vägar, har vi ungefär 50 fordon igång
samtidigt för snöröjning, när det är som värst. Vid besvärligt väder är vi igång dygnet
runt. Totalt har vi ett 20-tal röjnings- och sandningsturer per säsong.
Vi har själva hand om jour och bevakning och bestämmer själva när åtgärder ska göras,
vilka distrikt som ska åtgärdas och om det t.ex. enbart är gc-vägarna som ska röjas.
Varje insats kostar så mycket här uppe hos oss, så det är värt kostnaden för jouren att
själva ha kontroll över vad som ska göras, när och inte låta entreprenörerna avgöra det.
Vi har beredskap från nu i oktober till i mitten på april. I dagsläget har vi en person som
ansvarar för bevakningen nattetid, men vi ska ha två personer till det, för att minska
sårbarheten.
VTI rapport 558