cykelvägars drift-och underhållsstandard –kommunenkät - VTI
cykelvägars drift-och underhållsstandard –kommunenkät - VTI
cykelvägars drift-och underhållsstandard –kommunenkät - VTI
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Bilaga 2 – Malmö<br />
Sid 66 (99)<br />
I kontakten med medborgarna, vilken/vilka cykeltrafikfrågor är det som oftast<br />
kommer upp?<br />
Cyklisterna klagar på att bilar använder cykelvägarna. Dessutom är det tillåtet att köra<br />
moped på de flesta cykelvägarna i Malmö. Det tycker cyklisterna inte om, särskilt inte<br />
sedan de nya EU-mopederna kommit. Vi hoppas på en kommande lagändringar <strong>och</strong> att<br />
EU-mopederna därmed försvinner från cykelvägarna.<br />
Det kommer även en del önskemål om vägvisning <strong>och</strong> nydragning av cykelvägar. När<br />
det blivit mörkt vill cyklisterna ha alternativa vägar till de cykelvägar som går genom<br />
parkerna, där man inte vill cykla i mörker. Detta är emellertid svårt att få till, främst av<br />
kostnadsskäl. Att hitta utrymme för cykelvägar är däremot inget större problem.<br />
5. Planerade åtgärder för en ökad <strong>och</strong> säker cykling<br />
Planerar ni inom de närmaste åren att i kommunens cykelvägnät göra några<br />
utbyggnader, t.ex. komplettering av saknade länkar <strong>och</strong>/eller trafiksäkerhetshöjande<br />
åtgärder för cyklister?<br />
Ja, vi jobbar kontinuerligt med förbättringar av cykelvägnätet.<br />
Planerar ni i kommunen några andra åtgärder för en ökad <strong>och</strong> säker cykling?<br />
Ja, vi ska göra en översyn av belysning samt röjning av buskar <strong>och</strong> målning av tunnlar<br />
för att öka tryggheten för cyklisterna. Buskar måste klippas hela tiden för att sikten ska<br />
vara god. Nu har vi börjat ta bort några rader av buskar närmast cykelvägarna för att<br />
minska siktproblemen <strong>och</strong> därmed höjer vi trafiksäkerheten för cyklisterna.<br />
Tidigare planterade man mycket buskar på slänterna vid tunnelkonstruktioner, för att det<br />
skulle se fint ut. Detta skapade dock siktproblem <strong>och</strong> gjorde också tunnlarna mörkare<br />
<strong>och</strong> inte så inbjudande. Idag har vi tagit bort denna växtlighet. För att göra tunnlarna<br />
ännu ljusare, <strong>och</strong> därmed öka tryggheten, målas de nu i ljusare färger. Vi har också<br />
börjat använda oss av en ny, öppnare tunnelkonstruktion som släpper in mer ljus. Dels<br />
genom en öppen skärning, utan de tidigare raka väggarna som gav en smal tunnel, <strong>och</strong><br />
dels genom att göra hål i taket, med ljusinsläpp uppifrån.<br />
Vilka satsningar tror du är de viktigaste för ett ökat <strong>och</strong> säkert cyklande i din<br />
kommun? Varför?<br />
Man kan inte peka på någon enskild åtgärd. Det är en kombination av många olika<br />
åtgärder som tillsammans förbättrar förhållandet för cyklisterna. ”Om cyklandet skall<br />
öka måste cyklister bli en prioriterad trafikantgrupp” (ur Cykelprogram-99).<br />
Det är viktigt att cykelvägarna finns med i tanken redan i detaljplaneskedet. I Malmö<br />
gjordes en första cykelplan redan 1976. En uppdaterad version togs fram 1999 <strong>och</strong><br />
antogs i tekniska nämnden år 2000. På det sättet finns cykelvägarna med i<br />
översiktsplanen, vilket är mycket viktigt för att kunna få kontinuitet i cykelnätet <strong>och</strong> gör<br />
det även lättare att få gehör för, <strong>och</strong> få pengar till, cykeltrafiksatsningar.<br />
Broar <strong>och</strong> tunnlar kostar förhållandevis mycket <strong>och</strong> blir därför inte alltid av, som<br />
planerat. LIP- <strong>och</strong> Klimp-pengar har hjälpt till <strong>och</strong> möjliggjort några bro- <strong>och</strong><br />
tunnelbyggen.<br />
Vi behöver förbättra vägvisningen för cyklisterna. Vi önskar besked från Vägverket om<br />
ett nationellt system. Danmark har ett bra fungerande system, med närmål <strong>och</strong> fjärrmål<br />
<strong>VTI</strong> rapport 558