maintenance service level with limited means, through good organization, by choosing the appropriate service level considering the use of a cycleway, and by taking measures at the right time. That demands a good knowledge about bicycle traffic flows, accidents, the location of problematic cycleway segments, the desires of cyclists as well as their assessment of comfort, travelling time, etc. 8 <strong>VTI</strong> rapport 558
1 Inledning 1.1 Bakgrund År 1998 fattade riksdagen ett transportpolitiskt beslut, baserat på proposition 1997/98:56, ”Transportpolitik för en hållbar utveckling”. Det övergripande målet för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv transportförsörjning som är långsiktigt hållbar utifrån ett ekologiskt, ekonomiskt, socialt <strong>och</strong> kulturellt perspektiv. I Sverige ökar vägtrafiken med ungefär 1,5 % per år <strong>och</strong> ingenting tyder på att den trenden kommer att brytas. Denna utveckling medför mer buller, större trängsel <strong>och</strong> ökade avgasutsläpp, vilket innebär att behovet att lösa trafikproblemen blir allt större. Genom ett ökat cyklande vore det möjligt med en minskning av biltrafiken. Trots att de flesta kan tänka sig att ta cykeln vid resor kortare än 5 km, sker drygt hälften av dessa resor med bil <strong>och</strong> i Sverige utgör de ungefär 60 % av alla persontransporter (Riks- RVU, 1998). Information är inte tillräckligt för att ändra människors beteende, utan det krävs åtgärder som gör det mer attraktivt att cykla (Davies, 1997). Ett flertal studier visar att det finns en potential för ökad cykelanvändning med en förbättring av trafikförhållandena för cyklister (Borger <strong>och</strong> Frøysadal, 1993; Rystam, 1995; U.S. Dept. of Transportation, 1991; Vejdirektorartet, 1995; Warsén, 1983; m.fl.). Fysiska förändringar som t.ex. fler cykelvägar <strong>och</strong> trafiksäkra lösningar i korsningar, skulle kunna medföra ett ökat cyklande, men även en höjning av <strong>drift</strong>- <strong>och</strong> <strong>underhållsstandard</strong>en är viktig. Exempelvis skulle en förbättrad vinterväghållning på cykelvägarna kunna öka cyklandet vintertid (Bergström, 1999 <strong>och</strong> 2002). Det är upp till den enskilda väghållaren att bestämma vilka standardnivåer som ska upprätthållas på cykelvägarna i det egna ansvarsområdet. Generellt sett kan sägas att Vägverket utgår ifrån den standardklass som intilliggande bilväg har, vilken är baserad på årsdygnstrafiken på den bilvägen, medan kommunerna hellre utgår från cykelfrekvens <strong>och</strong> förbindelse mellan viktiga målpunkter. För kommunerna finns emellertid ingen gemensam mall att följa vid utarbetandet av standardkraven. Kommunförbundet har ännu inte givit ut några rekommendationer, varken för jämnhet på cykelvägar eller för <strong>drift</strong>- <strong>och</strong> <strong>underhållsstandard</strong>. De standardkrav på jämnhet för cykelvägar som idag finns, härstammar från VÄG 94/ATB Väg <strong>och</strong> är till stor del framtaget med utgångspunkt från motorfordonstrafiken. Många singelolyckor bland cyklister sker till följd av brister i vägytan (Binderup Larsen et al., 1991; Björnstig <strong>och</strong> Björnstig, 1994; Magnusson, 1998; Öberg et al., 1996) <strong>och</strong> det påverkar också, indirekt, människors vilja/ovilja till att cykla. Ojämnheter i ytan, som t.ex. potthål, sprickor <strong>och</strong> spår samt sand, grus <strong>och</strong> annat skräp på vägytan är två av de värsta farorna för cyklister, framförallt på grund av att de är så vanligt förekommande (Ardekani et al., 1995). Dålig belysning skapar en känsla av otrygghet, men utgör också en säkerhetsrisk eftersom dålig beläggning, eller andra brister, blir svårare för cyklisten att upptäcka. Ovanstående är exempel på faktorer som är viktiga att beakta för att öka cyklisters framkomlighet, komfort <strong>och</strong> säkerhet, men det finns brister i kunskapen om vad som egentligen definierar en attraktiv cykelväg. Även om det är troligt att cyklandet skulle öka om cykelvägarnas standard förbättrades, är sambanden mellan infrastruktur <strong>och</strong> cyklande inte helt klarlagda. <strong>VTI</strong> rapport 558 9