cykelvägars drift-och underhållsstandard –kommunenkät - VTI

Bilaga 2 – Malmö
Sid 62 (99)
2. Standardkrav och riktlinjer
Vilka konstruktionskrav följer ni vid nybyggnation av cykelvägar i kommunen?
Vi har tagit fram egna dimensioneringsprinciper, som delvis är baserade på Väg 94. Den
totala tjockleken följs, generellt sett, men materialval och tjocklekar på de olika
ingående lagren kan skilja sig från Väg 94. I princip bygger vi alltid på samma sätt vid
nybyggnation av en cykelväg i Malmö. Det är inte så stora variationer i undergrunden
och några problem med tjällyftning har vi inte. Enligt en tabell för överbyggnadstyper
för Gatukontoret i Malmö (2003-09-08) gäller en total överbyggnadstjocklek på
300 mm för gc-vägar, med 25 mm asfaltslitlager (ABT 8 160/220) på 35 mm bundet
bärlager (AG 16 16/220) och 240 mm krossat bärlager (0-40mm).
Vid val av beläggning, följer vi generellt sett principen att lägga asfalt på cykelbanorna
och plattor på gångbanorna. Estetiker har velat ha gatsten på cykelbanorna i vissa
områden, vilket vi varit emot. Ett försök till lösning har varit att lägga sågad smågatsten.
Att stenen är sågad gör att ytan blir jämnare och att texturen blir bättre så att ytan inte är
lika hal som på vanlig smågatsten. Under vintern är emellertid dessa ytor betydligt
halare än asfaltytor.
Vid konstruktion av gator och vägar, använder vi det dimensioneringsprogram som hör
till ATB-väg. Det dataprogrammet går emellertid inte att använda för trafikklasser under
klass 1 och fungerar alltså inte för konstruktion av cykelvägar.
Anser du att de konstruktionskrav som finns, t.ex. Väg 94, ger tillräcklig
vägledning vid konstruktion av cykelvägar? Om nej, vad saknas?
Nej, i Väg 94 saknas lämpliga dimensioneringsprinciper för tyngre laster på cykelvägar.
I Väg 94 finns bara två alternativ vid dimensionering av cykelvägar. Det ena är för
cykelvägar utan belastning och det andra är för cykelvägar som utsätts för enstaka
belastning på över 8 tons axellast, då dimensionering enligt trafikklass 1 gäller. Följer
man dimensioneringsprincipen utan belastning, blir cykelvägarna underdimensionerade
och klarar inte enstaka överfarter av tunga fordon, t.ex. spolbilar som behöver åka in på
cykelvägen för att rengöra brunnar. Väljer man istället att dimensionera dessa
cykelvägar enligt trafikklass 1, blir de överdimensionerade och därmed onödigt dyra att
bygga.
Vilka riktlinjer följer ni vid underhållsåtgärder och barmarksdrift av cykelvägar?
Enligt Cykelprogram-99 ska Malmö stad ”sätta drift och underhållsnivån så högt att den
befrämjar cyklandet, bevarar cykelvägarnas standard samt säkerställer framkomligheten
och komforten för cyklisterna”.
Nybeläggning av cykelvägarna i Malmö görs enligt ett framtaget asfaltprogram. Det är
tillgången på pengar som styr i vilken takt nybeläggningar blir gjorda. Andra
underhållsåtgärder görs vid behov eller enligt en funktionsbeskrivning för drift och
underhåll av cykelvägarna som finns. Funktionsbeskrivningen har tagits fram utifrån
Malmös egna erfarenheter från drift och underhåll av cykelvägar. I princip alla personer
som jobbar på driften samt ett flertal andra personer, från andra avdelningar, har varit
inblandade vid framtagandet av den.
Cykelvägar tillhör vanligtvis den högsta skötselnivån i funktionsbeskrivningen (2003-
09-30), vilket innebär att de under hela året ska ge ett ”mycket välvårdat intryck” samt
att brister ska åtgärdas inom 2 arbetsdagar efter upptäckt eller anmälan. Till brister
VTI rapport 558