cykelvägars drift-och underhållsstandard –kommunenkät - VTI

Bilaga 2 – Lund
Sid 56 (99)
Anser du att de standardkrav som finns, t.ex. Väg 94, ATB Vinter 2003 och Regler
för Underhåll och Drift (1990) ger tillräcklig vägledning vid drift och underhåll av
cykelvägar?
Vet ej, eftersom vi använder egna standardkrav. Det fungerar inte med centralt
framtagna riktlinjer utan varje kommun måste ha sina egna, eftersom förhållandena
varierar så mycket från kommun till kommun.
Vad är det svåraste/ mest problematiska med drift och underhåll av cykelvägar?
Varför?
I Lund är det största problemet tö-fryscykeln under vintern, då det fryser på natten och
töar på dagen, vilket ger ett mycket förrädiskt väglag. I de centrala delarna används
mycket sten och plattor som beläggning och de blir underkylda på ett helt annat sätt än
asfalt, vilket skapar stora halkproblem på dessa ytor. Av miljöskäl får inte salt användas
vid halkbekämpning av GC-vägar. På den tiden då salt användes fick vi många
brännskadade träd i våra parker.
Park- och naturavdelningen vill sänka ambitionsnivån på vinterväghållningen för att få
pengar över till annat (lekplatser, övrig parkskötsel, etc.), medan Gatu- och
trafikkontoret vill höja ambitionsnivån bl.a. för att leva upp till att vara en
cykelkommun. Park skulle egentligen vilja att vinterväghållningen av GC-vägarna
genom parkerna låg utanför deras ansvarsområde och budget, t.ex. genom en ”snöfond”.
Det är svårt att få resurserna att räcka till då de verkligen behövs.
3. Samarbete/utbyte av erfarenheter
Samarbetar ni/utbyter ni erfarenheter med andra kommuner i frågor som rör
konstruktion, drift och underhåll av cykelvägar? Om ja, i vilken omfattning, på
vilket sätt, på initiativ av vem, etc.?
Ja, men i liten omfattning. Tidigare var samarbetet bättre, t.ex. vid utveckling av
Minsalt-metoderna.
Tycker ni att ni har ett bra stöd av Vägverket, i frågor som rör konstruktion, drift
och underhåll av cykelvägar? Skulle ni önska mer hjälp ifrån Vägverket i dessa
frågor? Vad skulle vara önskvärt att de hjälpte till med? I vilken omfattning och
på initiativ av vem ska samarbetet med Vägverket ske, etc.?
Vi kan inte använda Vägverkets regler eftersom de saltar så mycket. De har sina regler
och vi har våra regler. Vi diskuterar med varandra, det fungerar bra.
4. Egna studier och uppföljningar
Har ni, genom att göra cykelräkningar, en uppfattning om cykeltrafikflödet i er
kommun? Om cykelräkningar gjorts, sedan när finns data att tillgå?
Vi har en slinga för kontinuerlig räkning och dessutom görs manuella räkningar i ett
flertal punkter en gång varje år, sedan 1992.
Har vädersituationen följts upp och registrerats vid de tillfällen cykelräkningarna
gjorts?
Ja, alltid. Vädret har använts som underlag för val av omräkningsfaktorer.
VTI rapport 558