cykelvägars drift-och underhållsstandard –kommunenkät - VTI

Bilaga 2 – Luleå
Sid 49 (99)
resten av bostadsgatan med annan maskin, enligt den standard som gäller för den gatan.
Enligt den tekniska beskrivningen, är det entreprenörens sak att dimensionera och
anpassa fordon och utrustning till aktuella arbetsaktiviteter. Den maximala fria höjden i
gc-tunnlar (kallas "gångportar” i dokumentet) är 2,3 meter och på ett flertal gc-broar i
kommunen gäller en maximal bruttovikt på 6 ton.
Anser du att de standardkrav som finns, t.ex. Väg 94, ATB Vinter 2003 och Regler
för Underhåll och Drift (1990) ger tillräcklig vägledning vid drift och underhåll av
cykelvägar?
Vet ej, vi använder bara våra egna riktlinjer vid drift- och underhållsåtgärder.
Vad är det svåraste/ mest problematiska med drift och underhåll av cykelvägar?
Varför?
Att vintertid hålla en likartad standard över hela cykelvägnätet. Luleå är indelat i 3 olika
vägmästarområden och den standard som upprätthålls är beroende av hur varje
vägmästare prioriterar. Det är även olika förare som kör i de olika områdena vilket
också har betydelse för standarden. Dessutom är markförhållandena olika och det
påverkar också vilken vinterdriftstandard som kan uppnås.
3. Samarbete/utbyte av erfarenheter
Samarbetar ni/utbyter ni erfarenheter med andra kommuner i frågor som rör
konstruktion, drift och underhåll av cykelvägar? Om ja, i vilken omfattning, på
vilket sätt, på initiativ av vem, etc.?
Luleå har framförallt utbyte med Östersund i frågor som rör drift och underhåll av
cykelvägar. Tekniska förvaltningen har en årlig träff med 5-6 andra kommuner och
diskuterar då alla frågor som rör vägar och transporter. Dessutom träffar driftchefen på
tekniska förvaltningen, som ansvarar för både drift och planering, driftchefer från andra
kommuner. Vilka kommuner som då deltar vet vi inte säkert, det kan skilja sig lite från
dem som ingår i den andra gruppen.
Tycker ni att ni har ett bra stöd av Vägverket, i frågor som rör konstruktion, drift
och underhåll av cykelvägar? Skulle ni önska mer hjälp ifrån Vägverket i dessa
frågor? Vad skulle vara önskvärt att de hjälpte till med? I vilken omfattning och
på initiativ av vem ska samarbetet med Vägverket ske, etc.?
Vi tror inte att vi har något behov av ett stöd av Vägverket i dessa frågor. I andra frågor
har vi bra kontakt med Vägverket men för just driftfrågor finns ingen sådan tradition.
4. Egna studier och uppföljningar
Har ni, genom att göra cykelräkningar, en uppfattning om cykeltrafikflödet i er
kommun?
Nej, Universitetet har haft en räknare på en punkt (på Malmudden) i stan, den är
emellertid nu ur funktion och kommer inte att ersättas. I dagsläget görs inga räkningar i
kommunens regi. Det hade varit bra att ha några räkningar så att vi fick säkrare data på
var de stora cykelflödena går. Idag går vi mer på känsla av var cykelflödena går.
VTI rapport 558