My library in PDF format/FILOSOFI OCH METAFYSIK - Kristoffersen

FILOSOFI OCH METAFYSIK
UTARBETAD AV
ARNE-JACOB KRISTOFFERSEN
DR. TEOL. LEKTOR em. O. P. ©

INNEHÅLL
Filosofi och Metafysik…………………………………s. 1
Filosofi…………………………………………………” 3
Filosofi – En panoramabild av verkligheten…………...” 4
Vad sysslar de nämnda filosoferna med?…….………..” 5
De olika århundradens filosofi…………………………” 6
En oemotståndlig vilja i universum……………………” 7
Symboler för utstrålningen från det onämnbara………” 8
Vad är filosofi?.………………………………………...” 9
Filosofins intresseområde………………………………”14
Mer allmänt om filosofi………………………………...”15
Filosofiproblem…………………………………………”17
Filosofi och Erfarenhet…………………………………”20
Filosofi och Naturvetenskap……………………………”21
Gymnasiefilosofi……………………………………….”23
Person och Verklighet………………………………….”25
Att vara människa är att vara en person i vardande……”30
En person har förmågan och kraften att minnas……….”31
En person har förmågan och kraften att veta…………..”32
En person har förmågan och kraften att älska………….”33
En person har förmågan och kraften att handla………...”33
En person har förmågan och kraften
att antecipera framtiden……………………….”34
En person har förmågan och kraften till självdirigering..”35
Att vara människa är att vara på väg mot
att förverkliga personen inom sig själ…………”36
Naturvetenskap och Religion……………………………”36
Mer orientering i filosofifrågor………………………….”38
Tankefilosofi och Värdefilosofi…………………………”41
Värdefilosofi – Etik och Estetik…………………………”43
Metafysik eller verklighetsfilosof……………………….”44
Utilitarism och Darwinism………………………………”47
Positivism, Vetenskaps- ism eller Scientism……………” 49
1
1

Vad är sanning eller vad betyder det att något är sant?..…S 51
Idealism och Materialism…………………………………” 53
Rationalism och Empirism……………………………….” 55
Materialismen…………………………………………….” 57
Materialismens första bekännelse………………………..” 59
Den Materialistiska mekanismen..……………………….” 62
Kärnfysiken och Naturvetenskapen………………………” 64
Fenomenalismen………………………………………….” 66
Epifenomenalismen………………………………………” 70
Elektronernas dans kring kärnan och vår erfarenhet…….” 73
Kropp och Själ i Fysiken…………………………………” 75
Epifenomenalism och Idealism…………………………..” 77
Idealismens filosofi………………………………………” 78
Medvetenhet – Fysisk eller Mental Verklighet…………..” 81
Neosupernaturalismen……………………………………” 83
Att förlora Friheten………………………………………” 85
2
2

FILOSOFI
Det finns många definitioner, som försöker
klargöra innebörden i ordet filosofi. Vetenskapsgrenen, som
har påtagit sig denna uppgift, kallas semantik eller
betydelselära. Semantiken har flera områden, som vi inte skall
gå närmare in på just nu, eftersom ämnet har behandlats i
andra sammanhang. Möjligtvis kan vi återkomma till ämnet
senare i detta arbetet.
Vi kan i sammanhanget göra uppmärksam på att
varje tid har sin definition av filosofi. På samma sätt har varje
tankeriktning eller filosofisk skola sin tolkning av sin
framtoning i filosofi beroende av att filosofin är
kulturpåverkad.
Vi bör lägga märke till att där har varit epoker med
anti-filosofiska strömningar, som har bekämpat filosofin och
kritiserat den. Resultatet har endast blivit att kritikerna har
kommit fram med en ny filosofisk tolkning av verkligheten
eller det som kritiserades inom filosofin. Känt inom kyrkan för
denna strömning har varit teologen Tertullianus, * 160 e. Kr.,
som ville skilja teologi och filosofi. Hans antifilosofiska
yttrande är berömt. Han sade :
” Vad har Jerusalem med Aten ock
teologin med filosofin att göra.”
Filosofin har varit kritiserad för att den har
presenterad kalla fakta och abstraktioner och idéer, som inte
har haft något med det aktuella livet att skaffa. Detta är kanske
det pris som filosofin måste betala för sin slutliga
tillfredsställelse eftersom den är objektiv och kritisk i sin
natur.
3
3

FILOSOFI – EN PANORAMABILD AV
VERKLIGHETEN
Filosofin skall ge oss en översikt eller en
panoramabild av livet och verkligheten. Filosofen är inte först
och främst intresserad av detaljkunskaper på samma sätt som
naturbetaren. Det är snarare så att filosofen intresserar sig för
de förhållandena som sträcker sig över alla detaljer och som
binder samman detaljerna. Filosofin sysslar med livets och
objektenas enhet.
Att läsa filosofi i ett historiskt perspektiv ger oss en
panoramabild av den progressiva utvecklingen av de
grundläggande värden och våra idéer. En bil med
panoramafönster liksom en bioduk med panoramabild är
uttryck för en filosofi, som skall ge större översikt över den
verklighet som den vill avbilda.
Det är inte alltid att filosofer är så svåråtkomliga i
stil och tanke, som vi ibland föreställer oss. Här följer några
filosofer som i tillägg till sin visdom har varit språkets mästare
och presenterat sina idéer i en form som är tilltalande och
estetisk. Det är Platon, Lucretius, Dante, Voltaire, Rousseau,
Emerson, Bergson, Nietzsche, William James och Santayana,
som kommer i denna kategori filosofer.
Skall vi få en full förståelse av ämnet filosofi, så
måste vi också läsa de mer svåråtkomliga filosoferna såsom
Aristoteles, Augustinus, Spinoza, Leibnitz, Kant, Hegel,
Spengler, och Dewey, för att nämna några av den långa
procession av tänkare, som möter oss i Västerlandets
tankehistoria.
4
4

VAD SYSSLADE DE NÄMNDA
FILOSOFERNA MED ?
Aristoteles var naturfilosofen, politikern, psykologen
och pansofisten eller allvetaren.
Augustin var den kristna religionsfilosofen, som fick
betydelse för den kyrkliga statsfilosofin och som lever vidare
genom påverkan inom den lutherska teologin eftersom Martin
Luther var augustinmunk.
Leibnitz är inom etiken känd för att ha brottats med
Teodicéproblemet. Hans filosofi kallas för monadologi eller
panpsykism. Han är också känt på matematikens område med
integralkalkylerna tillsammans med Isaac Newton.
Kant räknas som protestantismens filosof ned sitt
kategoriska imperativ, och sin kritiska filosofi.
Hegel fick stor betydelse för den dialektiska logiken
och filosofin som absorberades i två olika riktningar;
vänsterhegelianismen och högerhegelianismen.
Spencer följde idén om utvecklingen som en första
princip genom all mänskligt tänkande. Han utvecklade en
evolutionistisk filosofi i opposition till Darwin, och han
hävdade individualismen.
Dewey gjorde mycket för demokratin och den
mänskliga intelligensen i alla vetenskapsgrenar, som han
sysslade med. Han är huvudexponenten för den pragmatiska
riktningen som går under namnet instrumentalism.
Spengler med sin bok om; ”Der Untergang des
Abenlandes”, fick stor betydelse för de nazistiska och
fascistiska rörelserna i Europa. Han opponerade sig mot
Nietzsche, optimismen och rationalismen. Han karakteriserade
5
5

sig själv som en ” representant för den historisk-psykologiska
skepticismen”.
När vi har bekantat oss med den klassiska
humanistiska filosofin, så kan vi börja vandra på den Ny –
Platonska och det tidiga kristna tänkandets stigar. Vägen leder
oss rakt in i St. Augustins´ mystiska och inspirerande tankar i
boken: ”De civitate dei”, Om Gudsstaten. Vidare har vi
Thomas Aquinas skrifter: ”Contra gentiles” och ” Summa
theologiae”. Vi stiftar bekantskap med ”Divina Comedia”, den
gudomliga komedien, av Dante , som presenterar för oss de
trogna romersk katolska kristnas tankar.
DE OLIKA FILOSOFERNAS ÅRHUNDRADE
Vi kan fördjupa oss i Renässansens och
Humanismens representanter Bacon och Erasmus.
Det 17:de århundradets Rationalism lär vi oss av
Descartes, Spinoza och Leibniz.
Den mekanistiska empirismen lyssnar vi till hos
Hobbes, Locke och Isaac Newton.
Det 18:de århundradets upplysta humanistiska
rationalism strålar fram från Voltaire och Kant.
Det 19:de århundradets tänkare undervisar oss i
naturalism och evolutionism.
Det 20:de århundrade har givit oss rationalism,
pragmatism med William James och existentialism genom
Sören Kierkegaard och Jean Paul Sartre.
Låt oss summera intresset för filosofin under några
århundraden:
Det 17:de århundrade var matematikens tidevarv.
Det 18:de århundrade var framstegets epok.
Det 19:de århundrade var evolutionens och
6
6

atomernas framväxttid.
Det 20: de århundrade startade ut som
värdekonflikternas kampperiod. Se E. S. Brightman, An
Introduction to Philosophy, p. viii , men det kan bli värdenas
århundrade om människorna öppnar sig för värdenas värden ,
och låter sina liv bliva kanaler för kärlekens kraft.
EN OEMOTSTÅNDLIG VILJA I UNIVERSUM ?
Tänkarna ner genom tiderna har varit eniga om att
där har funnits något eller någon, som har dirigerat
världsförloppet. Det har varit som en oemotståndlig vilja som
pressar sig fram liksom profeterna i Gamla testamentets tid
talade om ”Ruach”, som de upplevde som Guds Ande som
pressade sig på dem, så att de måste tala i Guds namn.
Detta något eller någon förändras inte medan vi
förändras till våra kroppar. Materien är delbar och därför
föränderlig och endelig. Anden däremot är inte delbar och
därför är den oföränderlig och evig. Vårt självmedvetna är en
bild av detta oföränderliga, som genom alla förändringar
behåller sin identitet.
I sökandet efter det oföränderliga har tänkarna kastat
olika namn över detta mysteriösa något, liksom ett ”lasso”
eller ett ”fångstnät” för att hålla det eviga kvar, men namnen
har varit för små och har inte fångat helheten.
Hos de grekiska ödesfilosoferna finner vi namn som
lycka och öde på detta något. Hos grekiska filosofer finner vi
Pallas Aten och hos romarna framträder Minerva som uttryck
för vishet, de sköna konsterna och hjältarnas heroiska anda.
Vidare finner vi grekernas ”muser”, som är de nio
skyddsgudinnorna representerande de sköna konsterna och
vetenskaperna. Museerna var Klio eller Kleio, som
representerade historien. Euterpe var musikens musa. Thalia
7
7

eller Thaleia omfattade komedin. Melpomene hade tragedin
som sitt område. Terpsichore var dansens och körlyrikens
förespråkare. Erasto eller Erato var kärleksdiktens musa.
Polyhymnia eller Polymnia var hymndiktningens hjälparinna.
Urania hade astronomin som sitt område. Kaliope samlade den
episka skaldekonsten under sitt beskydd.
Hos de kristna finner vi Den helige Ande. När vi har
nämnt allt detta, så tycks där ännu vara någon som vi inte kan
nämna vid namn. På samma sätt som grekerna lärde Paulus
och alla som kom till Aten att böja knä framför den okända
gudens altare, agno theo. Den kraft eller orsak som strömmar
ut ifrån den onämnbara och som betvingar världen, har de
geniala människorna eller tänkarna ner genom tiderna låtit
bliva representerad av olika symboler.
SYMBOLER FÖR UTSTRÅLNINGEN
FRÅN DET ONÄMNBARA
Thales av Miletos använde VATTEN som symbol ,
Anaximenes benämnde det LUFT, Anaxagoras döpte det till
NOUS, förnuft eller tanke, Zoroaster såg det som ELD, medan
Jesus och andra moderna tänkare presenterar det som AGAPE
eller kärlek, se Emerson, Mentor Books, M 15, p.55.
De gamla grekerna talade om de fyra ur -elementen
eller grundelementen; JORD, VATTEN, LUFT och ELD. En
intressant upptäckt i samband med vatten är att det finns över
allt i naturen, men när vi vill dricka, så går vi till källan.
Den sicilianska filosofen Empedokles utarbetade sin
teori om att allt som existerar av materia är formad av en
kombination av de fyra elementen i olika propositioner. Dessa
propositioner kombineras under inflytande av två motsatta
gudomliga krafter; en tilldragande och en frånstötande kraft. I
8
8

människan kallar vi dessa krafter för kärlek och hat, se J. W.
N. Sullivan, The Limitation of Science, pp.26-27.
Filosofin talar om flera världar med sina realiteter
eller verkligheter som framträder med hjälp av de lagar som är
i kraft i den egna världen och som tingen följer. Tänk på
följande världar: Den ontologiska världen, den kosmologiska
världen, den metafysiska världen, den noumenala världen och
den fenomenala världen. Med denna indelning kunde vi få förr
oss att filosofin bryter sönder den enhet, som den själv
presenterar för oss. Denna verklighet ser ut för oss som en
pluralitet eller en mosaik. Detta är endast ett konstgrepp för
analysens skuld, och det systematiska tänkandets skuld precis
som människan, som utgör en helhet, och som vi delar upp i
kropp, själ och ande. Enheten bryts inte. Det är som när vår
närmaste omgivning presenterar för oss 5-6 världsdelar, och
de samlas till en enhet och helhet i jordgloben. Genom denna
analogi eller jämförelse så finner vi att alla tankevärldar
samlas till en enhet i filosofin. Se A. N. Whitehead, Science
and the Modern World, p. 56.
FILOSOFI
Låt oss finna ut vad filosofi är innan vi ger oss i kast
med det filosofiska studiet. Vi har upptäckt att det finns många
olika definitioner av filosofi på samma sätt som vi finner olika
definitioner inom alla vetenskapliga områden.
En filosof är en människa som meddelar kunskap.
Genom denna definition, så finner vi att en filosof är en lärare.
Ordet ”filosof” gör att vi måste gå tillbaks till den klassiska
grekiska kulturen för att få svar på ordets innebörd. Ordet
betyder helt enkelt en som har kärlek till vishet. Jag har läst
igenom några av Platon´ s arbeten för att se vad han säger om
9
9

sitt ämne. Under läsningen blev jag förvånad över hur vackert
han talade, hur tankeklar han är, hur modern han är i sina
tankar. Enkelt kunde vi uttrycka förvåningen genom undran:
"Hur vis han är". Nu skall vi presentera några tankar från
filosofen Platon i detta ämnet.
Det är en sak vi bör vara uppmärksamma på vid
studiet av Platon och hans skrifter. Vi kan inte vara helt säkra
på om det är Platon ´s eller Sokrates´ idéer som presenteras
för oss. Ibland ser det ut som Platon lägger sina egna idéer och
tankar in i Sokrates´ tankevärld genom att de visa orden
kommer ut ur Sokrates´ mun. Att Platon använder sig av
denna teknik kan bero på att han vill ge auktoritet åt sina idéer.
Det är i Platon´ s dialoger att detta förekommer. I dialogerna
möter vi Sokrates´ filosofiska metod som är ironins metod. I
den logiska dialektiken har den nådd sin fullkomning.
Sokrates har också satt sin stämpel på Platon ´s etik, som har
det goda som sitt mål. Dialektiken med frågor och svar hör
med till tekniken som används för att få kunskap. Det ställs
frågor, och därefter söker man svar på frågorna och får på så
sätt kunskap. Filosofin som ligger bak denna metod är att
människan har medfödda idéer, som det gäller att få fram.
Sokrates´ mor var barnmorska. Hon förlossade barn.
Förlossningskonsten kallades för MAJEVETIK, och det var
namnet på Sokrates´ filosofiska metod. På samma sätt som
hans mor förlossade människobarn, så förlossade Sokrates
idéer i den befruktade tankevärlden. Här följer ett exempel på
frågetekniken hos Sokrates :
” Vilketdera vilja I ha ?
1. Förnuftiga själar eller
2. Oförnuftiga ?
• . FÖRNUFTIGA !
Hurudan förnuftiga ?
3. Sunda eller
10
10

4. Osunda ?
• . SUNDA !
Varför sträva I då inte efter det ?
(Sokrates)
Sokrates kallade sig själv för ett bi, som stack en lat
gammal häst. Biet var Sokrates och hästen var Staten eller
folket i Demokratin.
Platon kläder ofta sina tankar i myter. Ibland kan det
vara svårt att nå fram till den bakomliggande meningen.
I centrum av Platon ´s filosofi finner vi idéläran, som
alla som sysslar med filosofi måste känna till. Idéläran
fascinerar människor även i dag.
Heraklitus hade sagt att världen var i en ständig ström
av förändring. ”Allt förändras utom förändringens lag”, sade
han. Detta förhållande uttryckte han med orden ” Panta rei ”,
παντα ρει ): allt flyter . En människa kan inte stiga ner i
samma flod två gånger; ty både floden och personen har
förändrats.
Hur skall Platon komma undan denna ständiga
förändring? För honom är ”varandet” namnet för all ting, och
detta är det enda som förblir orörd. För honom framträder två
världar. Den första är det ENAS oföränderliga, enande och
eviga värld. Den andra finns i den värld, som framträder för
våra sinnen. Denna värld skiftar ständigt, som en biofilm, och
är den oföränderliga förändringen, det evigt overkliga som är
icke- varandets rike. Här kommer hans skuggteori fram, som
säger att den värld vi ser och som förändras, är endast skuggan
av verklighetens värld. Att känna verkligheten är att få kontakt
med det absolut goda, rätta, sköna och sanna; som är orörligt,
men som sätter allt i rörelse. Idéerna, som tänkes av
filosoferna, leder oss fram till de moraliska värden och hjälper
oss att leva DET GODA LIVET.
11
11

Platon finner en treenig själ hos personen eller
individen, och denna består av TANKE, VILJA och
ANIMALA IMPULSER, som vi i dag skulle kalla för känslor.
I Platon ´s bok REPUBLIKEN eller STATEN finner
vi hörnstenen i hans tänkande. Boken har kallats för den första
UTOPI. Här säger han att filosoferna är för staten vad hjärnan
eller tankeförmågan är för individen. Här följer några av
tankarna i boken :
* Platon vill ha en likvärdig utbildning för män och
kvinnor. Är det modernt ?
* Han presenterar en socialetik där Staten står i
centrum. Här skall medborgarna ha hustrur och
familjer gemensamt. Här föds barn för staten. År
det modernt ?
* Allt i samhället skall vara gemensamt. Är det
modernt ?
* Politikerna är för mer än atleterna, hjältarna är
Statens helgon. Är det modernt ?
* Platon presenterar en krigets etik för oss. Barnen
skall vara åskådare till krig, men skyddas för fara.
Är det modernt ?
* Polygami är statens belöning till krigets hjältar. Är
det modernt ?
* Kvinnorna skall ha sin plats i armén eller i
bakgrunden för att inge skräck eller åstadkomma
chock hos fienden. Är det modernt ?
Rättfärdigheten skall vara ledstjärnan i styret av
Staten, och filosoferna skall vara de som styr ; och de som styr
skall vara filosofer. Han säger att filosoferna älskar vishetens
helhet.
Nyfikenhet är ett element i det filosofiska
temperamentet, men det innebär inte att endast nyfikenhet gör
någon till filosof. En sann filosof är nyfiken med metod. Den
12
12

som har smak för all slags vetande och som är nyfiken för att
lära och aldrig blir nöjd, kan kallas filosof. Han pekar på det
intressanta faktum att alla människor är hungriga efter ära och
beröm.
Platon visar oss att åsikter är mörkare än vetande,
men ljusare än ovetande. Han påpekar att filosoferna söker
själens glädje och inte kroppens. Filosofen är ärlig, givmild,
fruktar inte döden, är inte feg och han är harmonisk.
Hur skall vi skilja det filosofiska temperamentet från
det icke-filosofiska temperamentet? Platon svarar att vi kan
lätt lägga märke till om en människa är rättfärdig och ädel
eller om hon är ohövlig och asocial ; detta är tecken som
skiljer till och med i ungdomen den filosofiska naturen från
det ofilosofiska temperamentet.
Filosofen har också ett gott minne och lär sig snabbt.
Vi kan nu summera karakteristiska kännetecken hos filosofen
och hans själ:
1. Filosofen är nyfiken.
2. Filosofen har mod.
3. Filosofen har vishet.
Filosofin är fullkomlig och fullständig och kan
Av denna orsak brukas av ofullkomliga personer. Filosofin är
gudomlig medan Staten är mänsklig.
I slutet av boken Republiken eller Staten säger Platon
att där finns fyra fakulteter i själen. Dessa är :
1. Förnuftet, som korresponderar med det
Högsta .
2. Förståelsen.
3. Tron eller övertygelsen.
4. Uppfattningen eller varseblivningen av
skuggorna.
När vi nu har dragit upp några riktlinjer för
13
13

Filosofen, enligt Platon, och framhållit deras kännetecken, så
önskas sökarna efter vishet, lycka till i arbetet. Önskan är att
sökarna måtte bli fullkomliga därför att de har funnit fram till
den absoluta godheten, den absoluta sanningen, den absoluta
skönheten och den absoluta rättfärdigheten ; som vi kan samla
under ett namn , GUD.
FILOSOFINS INTRESSEOMRÅDEN
Filosofin finner sina intresseområden genom att den
öppnar sina fönster både horisontalt och vertikalt.
När filosofin söker sanning, så använder den sig av
naturvetenskapen och finner verkligheten både i en fenomenal
och i en ontologisk verklighet. Sanningssökande finns också i
religionsfilosofin och i profanfilosofin.
* I sökande efter det allmänna goda och det absolut
goda, så utvecklas etiken och värdefilosofin eller axiologin där
vi finner olika värdeskalor med intrinsika värden och
bytesvärden.
* När skönheten är huvudintresset, så utvecklas
estetiken där det också finns olika skönhetsvärden.
* Heligheten utvecklas och sökes i religionen, där
Gud som tillbedjas är helig och allt som tillhör Gud är heligt.
* Sammanhang och mening utvecklas i filosofins
hypotesbildningar och i kohärens filosofin.
* Tankelagarna och det korrekta sättet att tolka och
pröva sanningsvärdet finner vi i logiken.
* De sociala relationerna och ledarskapet analyseras i
politiken och statsfilosofin. Omgänget mellan människorna
regleras genom lagar som provas i filosofin och dess förlängda
arm, som är jurisprudens.
14
14

* Verkligheten; ontologisk verklighet och fenomenal
verklighet samt relationen kropp och själ, tid och rum,
förändring och identitet, kroppar i vila och rörelse ingår i
metafysikens sfär.
Tidigare indelades filosofin, som vetenskap i :
a) Teoretisk filosofi, som omfattar
Meta fysik. Logik, kunskapsteori eller
epistemologi, semantik och olika meta –
filosofiska områden, filosofins historia,
idéhistoria och psykologi.
b) Praktisk filosofi, som består av etik,
rättsfilosofi, statsfilosofi, religionsfilosofi
och sociologi.
c) Estetiken intar en mellanställning, men
har vid många universitet ingått i
filosofin.
d) Axiologi eller värdefilosofi har ett stort
område eftersom människorna är
värdesökare.
Flera avdelningar inom filosofin har frigjorts från
moderämnet och blivit självständiga vetenskapsgrenar med
egna professurer. Under min tid som lektor i filosofi har
följande grenar fått självständighet : Estetik, Psykologi,
Sociologi och Logik.
MER ALLMÄNT OM FILOSOFIN
Ordet filosofi är sammansatt av två grekiska ord. Den
första delen av ordet betyder kärlek, φιλια , philia, och den
andra delen i sammansättningen är vishet, σοφια. Hela ordet
blir filosofi, φιλοσοφια. Ordet användes först i det femte
15
15

århundradet före Kristus av Heraclitus, Herodotus och
Thycydides. I det fjärde århundrade kallade Sokrates sig själv:
En älskare av vishet, en filosof, i opposition till sofisterna som
ansåg sig själva redan vara visa.
Om vi skulle definiera filosofi i dag, så är det för
enkelt att enbart säga att det är kärlek till vishet. När vi förstår
något, så formar vi teorin eller principerna om detta något, och
teorierna blir detta någots filosofi. Filosofin famnar om all
verklighet, så att i dag har allt möjligt sin egen filosofi:
reklam, författarskap, försäljning, kundfilosofi och mycket
annat. Det som har uppräknats här är emellertid inte filosofi i
Platon ´s , Hegel ´s eller Dewey ´s mening.
En filosof älskar vishet och är intresserad av
allmänna principer. Om du berättar för mannen på gatan att du
studerar filosofi, så tror han att du sysslar med telepati,
spiritualism, drömtydning eller astrologi. Dessa områden är
trosföreställningar , och i bästa fall har de vissa erfarenheter,
men det är ej filosofi.
FILOSOFI är snarare att relatera fakta från de olika
vetenskaperna till varandra för att få en helhetsbild.
Bertrand Russell hävdade att ” filosofin är mer
allmän och mer kritisk än naturvetenskapen.
HELHETSSYNEN är viktig för en filosof. Redan
Aristoteles insåg detta när han sade: ”Helheten är
nödvändigtvis före delarna”. Detta gäller också människan; ty
vad vore en ensam människa? Hon måste förstås i sitt
ekologiska sammanhang. Samhället är före individen. Staten
är helheten som är före individen. På detta sättet ser vi att inga
fakta existerar av sig själva ensamma.
ATT SE TINGEN I SIN RÄTTA RELATION är
filosofens program. Aristoteles ville se helheten till vilken
delarna hörde. Hegel var inne på samma linjen då han sade :
” Det sanna är det hela”.
16
16

FILOSOFEN älskar det konkreta. Det konkreta är att
växa tillsammans eller innesluta allt i sig. Det abstrakta är det
motsatta, och det betyder att dra bort eller utesluta. Filosofin
är tänkande som siktar mot maximum av konkrethet. Vi kan
förtydliga det genom att säga att filosofin är tänkande som
söker att upptäcka sanning, som har samband med all
tillgänglig erfarenhet. Filosofen söker och upptäcker
verkligheten.
Det är skillnad på en fakta- deklaration och filosofi.
Filosofin tar de enskilda fakta och sätter dom in i ett
helhetssystem.
Filosofen öppnar sitt fönster både vertikalt och
horisontalt. Han blir på detta sätt på en gång en systematisk,
syntetisk och en kritisk tänkare. Vi kan illustrera detta med en
kvadrat där hörnen ligger i nord-sydlig och öst –västlig
riktning, och följande ord sätts i kvadratens hörn :
TÄNKANDE:
*
SYSTEMATISK. * * KRITISK.
HELHETSBILD
AV VERKLIGHETEN
*
Drar vi en linje mellan dessa orden framstår
kvadraten med de fyra världshörnen, som ger oss en kosmisk
helhetsbild.
Ett konkret filosofiskt system är levande och
växande. Vi måste låta vårt filosofiska system vara
HEURISTISKT. Det innebär att det är öppet mot framtiden
17
17

där nya infallsvinklar kan ge ny kunskap, som kräver
hypotesrevisioner. Genom detta resonemang inser vi att
filosofen lever och tänker i en process av växande.
FILOSOFIPROBLEM
Här skall vi skissa några problemområden inom
filosofin även om vi har tangerat några av dem tidigare.
METODOLOGIN är viktig inom filosofin. Fakta
eller data som insamlas måste observeras och relateras till
lagar och detta utgör en filosofisk metod.
LOGIKEN kommer nu på detta stadiet in i
tankearbetet . Den är vetenskapen om följdriktiga
slutledningar och motsägelsefrihet. Logiken hör av dessa skäl
med till den grundläggande filosofiska metoden.
EPISTEMOLOGIN eller kunskapsteorin ställer
frågan: Vad är kunskap, och hur är kunskap möjlig? Har vi
en verklig kunskap, och hur är kunskap om frånvarande ting
möjlig? Den engelska empirikern John Locke behandlar de
epistemologiska problemen i sin bok : ” An Essay Concerning
Human Understanding”.
I tillägg till problematiken i denna bok får vi gå
tillbaks i historien och se hur antikens filosofer behandlade
problemet. Den moderna epistemologin studerar de givna data
som kunskapen bygger på, och detta arbete kallas
fenomenologi. Modern filosofi studerar kritiskt
vetenskapernas egna förutsättningar, så att vetenskapen själv
blir föremål för den filosofiska analysen.
METAFYSIK är ett omfångsrikt studium. Det är inte
enbart studiet av det översinnliga och gränsfrågorna sådan
som de utvecklades efter Aristoteles tid. Då Aristoteles hade
skrivit färdig sin fysik upptäckte han att det fanns problem
18
18

som han inte hade berört i sin fysik. Han fogade detta efter
fysiken i sitt arbete, och metafysik betyder helt enkelt det som
följer efter fysiken i hans framställning. I dag är metafysik
studiet av verkligheten. Verkligheten är mångfaldig. Vi har
fysisk verklighet, mental verklighet, ideal verklighet,
partikulär verklighet, universell verklighet, materiell och
andlig verklighet för att nämna några forskningsområden.
DEN ONTOLOGISKA VERKLIGHETEN sysslar
med varandet i allmänhet.
KOSMOLOGIN försöker definiera naturen.
RATIONELL PSYKOLOGI är område för
tankefilosofi.
RATIONELL TEOLOGI tar reda på vad vi kan veta
om Gud utanför uppenbarelsen, och vi får då en naturlig
teologi.
AXIOLOGI är som tidigare nämnt värdefilosofi.
Disciplinen sysslar bland annat med livets värde och målet för
våra strävanden. Det finns både en deskriptiv avdelning, och
ett normativt område för denna vetenskap. I det senare fallet
intresserar axiologins förespråkare sig för hälsa, arbete,
vänner, gemenskap, ekonomi, kultur, Gud och människa.
FILOSOFIHISTORIA tog speciell fart efter Hegel,
1770-1831. Han räknas som den moderna filosofihistoriens
startpunkt på samma sätt som han räknas som
historiefilosofins fader.
FILOSOFISKA SPECIALINTRESSEN omfattar
bland annat vetenskapsfilosofi, laghistoria, olika
värdefilosofier, och utbildningsfilosofi för att nämna några
områden.
FILOSOFINS BASINNEHÅLL är bland annat att
examinera eller undersöka filosofins egna förutsättningar,
metoder, begränsningar, dess bidrag till metafysiken samt dess
betydelse för det som är av VÄRDE i människornas värld.
19
19

FILOSOFI OCH ERFARENHET
Lägg märke till hur erfarenhet definieras här.
Erfarenhet består av medvetna processer. Detta innebär att
erfarenhet är det som är närvarande i tanken vid varje bestämt
tid. Medveten erfarenhet finns endast hos PERSONER.
Filosofen kan ta som utgångspunkt sona egna
personliga erfarenheter. Varje erfarenhet av ett jag innefattar
referens till något som är utöver och utanför den egna
erfarenheten. Detta något kallar vi för objekt. Objektet kan
vara verkligt eller imaginärt.
Nu – erfarenheten som finns i den medvetna
tankeprocessen refererar till frånvarande objekt. Dessa objekt
är inte aktuellt närvarande i den personliga erfarenheten.
Objektet finns inte i tanken. Det är endast tankemodeller eller
föreställningar av objektet, som finns i tanken.
Vi kan nu presentera en tankemodell för din filosofi :
1. Börja din filosofi med den tänkande
personens egen erfarenhet. All kunskap
börjar här och nu med den existerande
personen och det som finns i hennes
tänkande. Detta är en personfilosofis
utgångspunkt; ty personen är nyckeln till
verkligheten.
2. Naturalisterna däremot börjar med
naturen.
3. Teologerna tar sin utgångspunkt i Gud.
4. Kommunisterna börjar med ekonomin.
Vi kan konstruera en enkel modell av erfarenhetens
uppbyggnad:
1. Vi börjar med SINNESINNEHÅLLET.
Det ger oss sinneserfarenhet. Dessa
20
20

samlas i det medvetna TÄNKANDET
där resonemangen och den kritiska
tanken prövas. Det som är i tanken
till envar tid är ERFARENHET.
2. Filosofin är en guide till livet. Filosofin
intar en lots ställning inom erfarenheten.
Vår vardagserfarenhet är råmaterialet för
eftertanke.
3. Det filosofiska tänkandet är vårt svar på
frågan om hur vi bör och skall tänka om
och över verkligheten.
4. Det gäller sanningen, som är identisk med
Det hela. Filosofen Hegel hade format sin
maxim i följande sentens : ” Det sanna är
helheten! ” Detta innebär att filosofer
som önskar att finna sanningen måste
konfronteras med hela den tillgängliga
erfarenheten.
FILOSOFI OCH NATURVETENSKAP
Filosofi är ett rationellt intresse i erfarenhetens
helhet, men det är inte erfarenhetens helhet, och det är heller
inte det enda rationella intresset som finns för erfarenheten.
Många betraktar naturvetenskapen som det enda
rationella intresset i erfarenheten.
En ordboksdefinition av vetenskap säger oss att det är
en systematiserad kunskap eller delar av en sådan
systematiserad kunskap. Denna definition skiljer inte filosofi
och teologi från naturvetenskap.
Hegel talar om filosofi som vetenskap. På samma sätt
talar teologerna om teologi som vetenskap. På mitt
21
21

licentiatintyg från Lunds Universitet står det att jag har
avfattat en vetenskaplig avhandling i religionsfilosofi.
Vi kan använda naturvetenskaplig metodik inom
filosofi och teologi. Använder vi vetenskapliga och kritiska
metoder i vår forskning, så är detta vetenskap oberoende av
ämnet som utforskas. Tidigare var naturvetenskap inbakad i
naturfilosofi, men det är få filosofer som talar om sitt område
som naturvetenskap.
Teologi är för många forskare en syntes mellan delar
av filosofi, historia, språkvetenskap, psykologi, sociologi,
pedagogik och andra närbesläktade vetenskapsgrenar.
Ursprungligt var all vetenskap samlad inom filosofin.
Sedan skiljdes olika vetenskapsgrenar från filosofin och ville
vara vuxna självständiga vetenskapsgrenar, och inte längre
vara barn och tjänare under filosofin. Vi kan nämna några av
vetenskapsgrenarna som skildes från filosofin: Teologin,
juridiken, medicin, psykologi, biologi, sociologi, geologi,
geografi, fysik, kemi, matematik, metafysik och logik. Det
finns flera områden, som har sökt självständighet från
filosofin, men det kan vara tillräckligt med de nämnda.
I dag söker FILOSOFIN en syntes, refererar till all
erfarenhet och försöker att få fram helheten eller en
panoramabild av verkligheten.
Filosofin är både deskriptiv och normativ. I dag är
filosofin verkligen nödvändig eftersom vi befinner oss i ett
högt specialiserad samhälle. Vi behöver en filosofi som både
kan ge oss en helhetsbild, och som kan göra samarbetet mellan
de olika specialiteterna möjlig.
22
22

GYMNASIEFILOSOFI
Den klassiska filosofin var undervisningsämnet i det
gamla gymnasiet. Ämnet bestod av filosofi, psykologi och
logik. Ämneslektorn kunde välja vilket av de tre områden han
vilje specialstudera. Han kunde också orientera i alla tre
områden, men lägga huvudvikten vid ett eller två av
momenten.
Då det nya gymnasiet introducerades på 60-talet , så
skulle enligt läroplanen filosofi vara ett färdighetsämne av
analytisk karaktär. Det såg ut som vi skulle få en
gymnasiefilosofi med humanistisk inriktning och en
universitetsfilosofi med analytisk expertis. Omskolningen av
de gamla filosofilärarna gick så bra att även gymnasiefilosofin
fick analytisk prägel.
I det nya gymnasiet undervisades filosofi i årskurs tre
på humanistisk och samhällsvetenskapliga linjerna. Ämnet var
också i början obligatoriskt på naturvetenskapliga linjen, men
efter några år blev filosofi fakultativt och kunde bytas ut mot
psykologi. Naturvetarna kunde ta filosofi som tillvalsämne.
Filosofi betyder egentligt att ha kärlek till kunskap
eller visdom, och denna kärlek tog sig uttryck i fem
huvudmoment enligt Lgy-70 = Läroplanen från år 1970.
Ett huvudmoment sysslar med fyra filosofiska
riktningar och problem. Det , som tas upp under detta
huvudmoment är den moderna analytiska filosofin,
Marxismen, Nythomismen och Existentialismen.
Analytisk filosofi sysslar mycket med modern
matematisk logik, semantik och rimlighetstolkning bland
annat.
Marxism är en materialistisk åskådningsfilosofi.
Nythomismen är en kristen romersk katolsk
23
23

åskådningsfilosofi. Existentialismen har både en kristen – och
en humanistisk eller ateistisk livsåskådningsfilosofi.
De filosofiska problemen rör inte enbart de
idéhistoriska momenten utan filosofin skall vara ett
färdighetsämne och här kommer logiken och vetenskapsteorin
in i övningarna. I logiken ingår slutledningar, satslogik,
predikatslogik, relationslogik och klasslogik. Det är här
metoderna för den logiska analysen grundläggs. Här
databehandlas, utan datorer, både språket och idéerna enligt
logikens lagar. Logiken ligger till grund för datorernas
databehandling och den moderna matematiken i form av bland
annat mängdlära.
I språkfilosofin behandlas definitioner och
argumentationsanalys där vi analyserar politiska diskussioner
likaväl som vardagsfilosofin. Vi tar också upp tolkningsfrågor
och specialiserar oss på rimlighetstolkningar. Här ingår också
semantik som är betydelselära. Det är ju viktigt att veta om de
som diskuterar lägger samma betydelse in i ord och satser. Om
de inte gör det, så blir de inte eniga utan oenighet kommer då
att råda.
Vi får inte hoppa över värdefilosofin, som vi kallar
axiologi i vetenskapliga sammanhang. Här kommer etiken och
metaetiken in i undervisningen. Här tas också upp problem i
samband med hur vi beter oss, och hur vi borde bete oss.
Sanningsfrågan kommer också in till behandling här liksom
värdesatsteorier i samband med att vi analyserar de etiska
satserna.
Under momentet kunskap och verklighet behandlas
kunskapsproblem eller epistemologi. Vi tar också med
ontologi, verklighetsuppfattningar, som sysslar med hur
verkligheten är beskaffad, dess dynamik och om människans
plats i världen eller kosmos.
24
24

Vetenskapsteorier tas också upp på det filosofiska
schemat. Här behandlar vi de empiriska vetenskapernas
arbetsmetoder likaväl som den deduktiva rationella metoden.
Vi försöker också förstå humanvetenskaperna. I det hela
utsätts vetenskapen och dess egna förutsättningar för analys.
Detta var några punkter i det mycket intressanta
ämnet som vi har samlat under namnet filosofi i gymnasiet.
Filosofi är inte enbart ett lyxämne, som vissa kritiker har
anmärkt, utan det är ett ämne som angår människan och
hennes dagliga liv i dagens högteknologiska samhälle. Det
skulle därför vara av intresse att alla gymnasister valde
filosofiämnet i gymnasiet.
PERSON OCH VERKLIGHET
Verkligheten strålar samman och uppfattas i
personligheten.
Genom erfarenheten upplevs och systematiseras
verkligheten i två områden, som båda är verkliga :
1. DEN FENOMENALA VERKLIGHETEN
Förstås genom sinnen och intuitionen. De data, som
framkommer genom sinnen, kallar vi i sinnevärlden
för fenomen. Denna verklighet är ingen illusion
skapat av den enskilda individen eller personen.
Fenomen är universella element i sinnesintuitionen.
Studiet av den fenomenala verkligheten är
inledningen till steget över till den kausala
verkligheten, som vi tar upp i punkt två.
2. DEN ONTOLOGISKA VERKLIGHET är den
verklighet som ligger bakom den fenomenala
verkligheten och som består av tankarna och
tankeverksamheten. Denna verklighet kan vi kalla
25
25

ontologisk eller noumenal verklighet. Det
ontologiska är den egentliga verklighet som är den
kausala grunden för det som framträder i den
fenomenala verkligheten. Det kausala är det som
framträder i den fenomenala verkligheten.
Den kausala verkligheten är tanken eller det
kognitiva och viljan eller det konnativa som verkställer tanken
och dess motiv.
Enligt denna verklighetsbeskrivning, så framgår det
att PERSONEN är nyckeln till verkligheten.
Det kan i detta sammanhang vara av intresse att veta
vad en PERSON är, och vad personen kan göra. Låt oss ta
fram tre faktorer, som är karakteristiska för personen:
1. Endast personer har medvetet minne.
2. Endast personer kan tänka logiskt, ty
tänkandet är en personlig akt.
3. Endast personen kan värdera och söka det
värdefulla.
Det är flera faktorer som vi skulle vänta oss att finna i
Den mänskliga person. Betraktar vi personen utifrån den
mänskliga synpunkten, så finner vi följande data :
1. Personen har självmedvetande, self -hood.
2. Personen har förmågan eller kraften att
veta.
3. Personen har förmågan till motsatta val.
4. Personen har möjlighet för och önskan att
ha gemenskap med andra personer.
5. Personens fria vilja fungerar genom motiv
och är inneboende, immanent, i
människan. Det är därför bättre att säga
att hela människan är fri, och inte enbart
hennes vilja. Människans frihet är inte
26
26

absolut, utan den gäller inom vissa
naturgivna betingelser.
6. Personens frihet är kanske bäst beskriven
under begreppet självkontroll,
självbestämmande och självdirigering.
7. Personens självmedvetande är
grundläggande för personligheten.
SJÄLSBEGREPPET har diskuterats från antiken till
i daga. Vi kan summera följande karakteristika av själen i en
personlighets metafysik :
1. SJÄLEN eller PERSONLIGHETEN är
inte lokaliserad någonstans i kroppen.
Den har inget organ och har varken form
eller rumsliga relationer. I antiken kallade
Aristoteles själen för livsprincipen,
entelekin, i organismen.
2. JAGET, the self, är det som :
a) tänker och utgör det kognitiva ;
b) känner och formar det
emotionella ;
c) vill och utför den kognitiva
dynamiken.
3. JAGET upplever eller erfar sig själv i
Den mentala aktivitet. Jaget har sålunda
kunskap om sig själv som det aktiva och
förblivande subjektet i detta inre livet.
4. SJÄLEN eller PERSONLIGHETEN är
medveten om sig själv som aktiv, och att
den blir påverkad utifrån. I denna aktivitet
och kunskap visar själen sina enda
möjliga verklighetsuttryck, mark of
reality.
5. SJÄLEN är en verklighetsrepresentant,
27
27

agent, som är aktiv, som handlar och
blir påverkad, is acted upon.
6. SJÄLEN är ett levande JAG, self.
7. LAGEN om den ömsesidiga påverkan
mellan själen och kroppen är tydligt och
klart i funktion i själen.
8. PERSONALISMENS FILOSOFI hävdar
KREATIONISM i samband med de
individuella jordiska varelserna.
9. TANKEN, mind, är den enda
ONTOLOGISKA verkligheten.
Det är intressant att lägga märke till hur
TÄNKANDET relateras till människan, som en religiös
varelse. Med religiös varelse menas här, människan sett ur
den kristna teologins synvinkel. Det är tolv punkter som vi
samlar det teologiska tänkandet kring :
1. Människans sanna natur finns inte i Adam.
2. Människans sanna natur finns i Kristus.
3. Människan, som en son, liknar sin Fader.
4. Människan, som en son, har del i sin Faders natur,
och sonen är av samma substans som Fadern.
5. Människan, som en son, är speciellt föremål för
Faderns kärlek, affection, och omsorg.
6. Människans släktskap med Gud är ett uttryck för
tron på människolivets helighet, och är ett stöd för
denna tanken.
7. Människan ger oss nyckeln till den första
verkligheten, ultimate reality.
8. Människan har personlighet medan djuren inte
uppvisar denna egenskapen.
9. Människan har en högre utvecklat själ än de lägre
djuren.
10. Människans själ är utrustat med förnuft.
28
28

11. Människans själ är av det högsta värde, och
från detta värde följer personlighetens helighet,
sacredness.
12. Människan har släktskap med Gud, och har
förmågan till evig gemenskap med Gud.
Ordet människan, som används i denna
framställningen, kan bytas ut mot ordet PERSON eftersom det
är personligheten som är kärnan i människan.
Det finns flera vitala element i den mänskliga
personligheten, som professor E. S. Brightman tar upp i sin
tolkning av PERSONALISMEN.
Låt oss ta med hans sex punkter, som han anser vara
av avgörande betydelse för personalismens filosofi :
1. Personen besitter kraft för utveckling.
2. Personen är orsak eller en kausal faktor.
3. Personens effekt utövas på kroppen.
4. Personen är ett medvetet JAG, self, som har
förmågan att utveckla ideella värden. En ande är
en person i den mon han eller hon har verkligen,
actually, utvecklat en medveten attityd mot ideella
värden. Barnet är en PERSON endast därför att det
är en potentiell ande.
5. Personen är ett JAG, a self, som potentiellt är
självmedveten, förnuftig och ideell.
6. Personen, human, är den enda varelsen som har
religiösa erfarenheter.
Professor Borden Parker Bowne talar om
PERSONEN som VARANDE, Being. Vid genomgång av
hans ”Metafysics” finner vi följande grundläggande idéer om
Varandet. Han slår fast att Varandet är en enkel idé som inte
tillåter någon förklaring. De 12 punkterna, som vi kan dra
fram ur hans metafysik, är följande :
29
29

1. Det karakteristiska kännetecknet på Varandet
måste bestå i någon form av handlande, action.
2. Fenomen, fenomenal verklighet, måste
kompletteras av idéen om någon
[agent(s)], som orsakar dem.
3. Varandet måste framställas som i huvudsak
kausal och aktiv.
4. Endast det bestämda, definite, och endast det
aktiva kan framställas som ontologiskt verkligt.
5. Människan är en själ snarare än att hon har en själ.
6. Handling är bunden till varande. Varande är aktivt
och allt som existerar är i aktivitet, action.
7. Det inaktiva är det icke existerande.
8. Varandet är själv –centrerad aktivitet utan
distinktion av delar eller data.
9. Varandet mäts endast genom dets aktivitet.
10. All verklighet måste vara kausal.
Verkligheten består av en enhet av varande och
kraft, power.
11. Det som är aktivt, acts, har existens. I det
ögonblicket vi går bak fenomenen befinner vi oss
själva i närvaron, presence, av en outtröttlig energi.
Och en ständig, ceaseless, aktivitet.
12. Varandet är process.
ATT VARA MÄNNISKA ÄR ATT VARA
EN PERSON I VARANDET.
Ordet PERSON kommer från latinets persona, som
betyder en mask, en skådespelare, hans roll och värdighet.
Boethius, 480-524, säger :
” En person är den rationella
30
30

naturens individuella substans.”
Personen är det hos varelserna som har ursprungligt
värde i- sig - själv, och som har ett bestående värde.
Människan är en potentiell person, och att vara
människa är därför att vara en person i vardande. Det råder en
hel del oklarhet i våra dagar om vad en person är, och vem
som skall räknas som person. Somliga tänkare hävdar att det
är endast män, som är personer, och att kvinnor inte kan
räknas till personerna. Härmed har dessa filosofer gjort det
personliga könsbundet och förankrat den mänskliga
personligheten för lågt. Ursprungligen var ju personen en
mask, som skådespelaren tog på sig i den grekiska teatern, och
senare har ordet kommit att beteckna högre andliga –sociala
egenskaper hos den mänskliga varelsen. Det karakteristiska
hos personen är inte att finna först och främst på det bilogiska
området, utan på det området som går ut över det biologiska
och gör människan till en person. Låt oss rikta
uppmärksamheten mot några egenskaper som skiljer personen
från andra varelser.
EN PERSON HAR FÖRMÅGAN
OCH KRAFTEN ATT MINNAS .
I minnet upptäcker vi en andlig princip. Här
upptäcker vi något av odödlighetens seger över glömska, död
och förintelse. Liksom den enskilde personen har en princip av
kontinuitet i minnet, så har hela släkten denna princip i
historien, som är människosläktets minne. Här ser vi bort ifrån
att historien framvisar människornas grymheter mot varandra
eller som de gamla sade: ” Homo hominis lupus, människan är
människornas vargar.”
31
31

Historien kan dess bättre också framvisa godhet och
offervillighet, men historien är ju inte bättre än individerna
eller personerna som konstituerar historien. Det som
understryks i sammanhanget är att både män och kvinnor har
minne och därmed del i en mänsklig kvalifikation som gör
både män och kvinnor till personer.
EN PERSON HAR KRAFTEN OCH
FÖRMÅGAN ATT VETA
På denna punkt skiljer personen sig tydligt ifrån
andra varelser genom att personen kan bygga upp en
vetenskap. I förmågan att veta ingår både den abstraherande
egenskapen och minnet. Den rena vetenskapliga teorin är en
ren andlig intellektuell disciplin, som förutsätter personliga
kvaliteter. Här kan vi se bort ifrån att vissa tillämpade
vetenskaper bygger på empiriska fakta, men vad gör vi med
erfarenheter om vi inte vet hur vi skall tänka om det
Verkliga? Den personliga förmågan att veta och ta lärdom av
nuet och det förflutna delas endast av män och kvinnor. Dessa
är de enda symbolskapande varelser som har byggd upp en
rikt varierande kultur. Att kvinnor är personer med
vetenskapliga förutsättningar utvisar vetenskapens historia
med framstående kvinnliga vetenskapare i medicin, teologi,
filosofi och matematisk- naturvetenskapliga discipliner. Här
kan det vara tillräckligt att nämna filosofen och matematikern
Hypatia vid Museion i Alexandria, professor Marie Curie vid
Sorbonne Universitetet i Paris och hennes dotter, fysikern
Irène Curie. Vidare kan vi nämna den världs berömda
teologen, professor Georgia Harkness, filosofen och
universitetsprofessorn Susanne K. Langer med sina arbeten i
32
32

filosofi och symbolisk logik, den kända professorn Ruth
Fulton Benedict, som i flera av sina verk mästerligt har
utvecklat antropologi, sociologi, psykologi och filosofi från de
kulturmönster som hon har undersökt. Listan på framstående
kvinnor kan utökas, men exemplen här ovan är tillräckliga för
att ge belägg för den framsatta teorin.
EN PERSON HAR KRAFTEN OCH
FÖRMÅGAN ATT ÄLSKA .
Att kunna älska är att vara en verklig människa.
Kärleken är svaret på människans egoism, botemedlet mot
isolation och medicinen som får personen att glömma sig
själv. Kärlek och visdom i kombination styrkt av
gudsgemenskapen ger personerna kraft att övervinna
passiviteten och bli kärleksaktiva. Kärlekslivet tar sig uttryck i
många vackra handlingar både på det personliga planet, i
samhällslivet och i filantropin. Många filosofer och enskilda
personer, som har upplevd kärlekens helande kraft, hävdar att
kärleken är livets innersta mening. Kärleken bygger upp
världen och berikar den med det som är värdefullt, den hjälper
oss att hela själens, kroppens och historiens sår genom sin
försonande förmåga. Erfarenheten visar oss att både män och
kvinnor har kärlekens egenskaper, som gör dem till personer.
EN PERSON HAR FÖRMÅGAN
OCH KRAFTEN ATT HANDLA
Innebörden av denna förmåga är att en person är en aktiv
agent i världen antingen för den ena eller den andra dynamiska
kraften i kosmos. De krafter som det speciellt syftas på i
33
33

sammanhanget är godhetens och ondskans dimensioner.
Personen kan genom sina beslut och speciellt genom alla
viktiga beslut påverka utvecklingens och historiens gång.
Fastän personen är inflätad i det sociala mönstret och delvis är
bestämd av sitt släktskap med naturen, så kan personen ingripa
kausalt i sin miljö och bli bestämmande för den.
Här kommer en viktig princip fram som vi känner
som ”om - så” principen i historien. Om du gör det, så får det
de och de konsekvenserna. Här får personen ansvar för sina
handlingar och för det historiska skeendet. Endast personer
kan ha ett personligt ansvar, och denna egenskapen gäller både
för män och kvinnor.
EN PERSON HAR FÖRMÅGAN OCH
KRAFTEN ATT ANTECIPERA FRAMTIDEN.
Genom denna andliga förmåga kan personen drömma
om framtiden, och genom sin skapande fantasi dra framtiden
in i nuet och uppleva dess verklighet. Det vill säga att
personen kan genom sin kunskap och insikt delvis förutse hur
framtiden skall gestalta sig. Denna antecipation är inte något
unikt enbart för profeter, siare och politiker utan det är en
förmåga, som tillhör personen, om personen endast vill
utnyttja den. Vi kan drömma om vår egen framtid och i dag
lägga grunden för att drömmen skall bli verklighet liksom den
redan är en ontologisk verklighet.
Ett exempel på denna förmågan har vi i den
profetiska domaren Deborah, som i en kritisk politisk tid i
Israel anteciperade framtiden och kunde ge råd och leda armén
som en kvinnlig general , Dom.4:1- 5:31.
Ett annat exempel har vi i profeten Mika, som
förutsade att Messias skulle födas i Betlehem i Judéen ,
34
34

Mika 5: 2 . Att antecipera framtiden är inte endast en intuition
hos kvinnan, utan denna personliga egenskap delar hon med
mannen.
EN PERSON HAR FÖRMÅGAN OCH
KRAFTEN TILL SJÄLVDIRIGERING.
Detta innebär att en person har förmågan att planera
för framtiden och arbeta för dess förverkligande. Personen blir
sålunda med på att skapa en meningsfull historia. Att personen
kan ha medbestämmande i sin egen utveckling och framtid
visar att människan är inte enbart en produkt av arv och miljö;
utan hennes förmåga till självdirigering gör henne till en
person. Det finns ingenting som kan hindra personen från att
nå sina mål, om vi bortser från olika katastrofer och andra
personer, som kan lägga hinder i vägen.
Grace Kelly satte sig som mål att bli mer än en
prinsessa i filmen. Hon nådde sitt mål. Eva Peron reste sig upp
från fattigdom och elände till att bli Argentinas första dam;
och hon blev en omstridd och fängslande personlighet. John
D. Rockefeller bestämde sig för att bli värd en million dollars,
och han blev värd mycket mera. Att självdirigeringen och
förmågan att skapa sig en framtid är en personlig egenskap
som delas av kvinnor och män. Detta visar våra dagars
blandade klassrum, föreläsningssalar, laboratorier,
dissektionssalar och obduktionsrum. Detta visar oss att både
kvinnor och män planerar och arbetar för att förverkliga sina
framtidsdrömmar. Varje person kan sätta sig mål, och genom
självdirigering arbeta för att förverkliga dem.
35
35

ATT VARA MÄNNISKA ÄR ATT VARA
PÅ VÄG MOT ETT FÖRVERKLIGANDE
AV PERSONEN INOM SIG SJÄLV.
Förverkligande av personen inom sig själv innebär en
etisk kamp för personen både inom sig själv och i miljön
utanför personen. Det finns en kämpande ström av godhet,
som går fram på djupet hos personerna i folkhavet. Dena
godhetens ström, som flödar fram i kosmos och i historien,
kan bli en mäktig flod i världen genom kärlekens utflöde i
personerna. Att vara människa är att vara en person i
vardande.
NATURVETENSKAP OCH RELIGION
Vi finner att religion och naturvetenskap står och
faller tillsammans. Professor A. C. Knudson vid Boston
University uttryckte denna tanke i sin bok: ” Basic Issues In
Christian Thought”, s.47, där han säger följande :
” Religion och naturvetenskap, och till dessa två
discipliner kan vi tillägga moral och konst, står
och faller tillsammans. Religion är djupt och
outplånlig grundad i den mänskliga andan. På
samma sätt förhåller det sig med alla andra ideella
intressen i mänskligheten. Detta är en mycket
viktig sanning.”
Bostonfilosofen Edgar Sheffield Brightman tar upp
problemen med naturvetenskapen i sin bok : ” An Introduction
to Philosophy”, ss. 237 – 238. Här säger han :
36
36

”Naturvetenskapen är långt ifrån att äga tillräcklig
kunskap om mekanikens lagar för att vara istånd att
förutsäga vädret ; långt mindre än att förutsäga de
mänskliga varelsernas beteende i morgon.”
Här följer 5 punkter, som har samlats från hans
skrifter. Dessa visar vad han säger om naturvetenskap :
1. Naturvetenskapen söker efter orsaker.
2. Naturvetenskapen avvisar solipsism, realism och
idealism.
3. Naturvetenskapen beskriver lagarna för beteende
av objekt som har upptäckts av vissa speciella
områden av erfarenheten, experience.
4. Naturvetenskapen söker efter system eller lagar.
5. Naturvetenskapens erfarenhet är rent beskrivande.
I huvudströmningen inom Kristendomen och dess
tankearbete har en attityd av vänskap och samarbete i
relationen mellan teologi, filosofi och naturvetenskap varit
rådande.
Från gammalt av har icke – kristen och kristen
uppenbarelse betraktats som en gradskillnad och icke som en
artskillnad. Kristendomens uppenbarelse har framställts som
en högre grad inom samma art eller område.
Den gamla hedniska filosofin som byggde på
förnuftet, och den gamla judiska historien med uppenbarelse
flödade fram parallellt i historien, och mynnade ut i
Kristendomen där båda fick sin förklaring i och vidare
meningsfullhet i den kristna uppenbarelsen.
DEN FILOSOFISKA ANDAN bearbetar den icke –
bearbetade mänskliga erfarenheten och formar en synoptisk
kunskap eftersom filosofins anda är synoptisk.
37
37

Den synoptiska filosofiska processen går i riktning
från det ointelligenta givna till det mera intelligenta. Denna
process är kontinuerlig eller fortgående.
Den syntetiska filosofiska processen kan illustreras
på följande sätt :
1. Vi börjar med erfarenheten, som är given, data.
Detta är en oordnad, confused, synopsis.
2. Vi analyserar.
3. Vi testar analysen i sin relation till data.
4. Resultatet av analysen och synopsis leder fram till
hypotesbildning både i naturvetenskap och filosofi.
5. Vi tar reda på :
a) Om analysen är upplysande.
b) Om analysen är fullständig.
6. Vi företar, om nödvändigt, en hypotesrevision.
7. Vi kommer fram till den UPPLYSTA
HYPOTESEN.
Om vi vänder på stegen och låter punkt ett vara
Längst ner, så kan vi klättra upp för stegen; tills vi kommer till
toppen som utgör punkt sju. Denna procedur kallar vi för
tänkande !
MER ORIENTERING I FILOSOFIFRÅGOR
Där har alltid varit skillnad mellan populärfilosofin
och den akademiska filosofin. Den akademiska filosofin har i
våra dagar haft en tendens att begränsa sig själv och sitt
område till att enbart syssla med de tekniska problemen i logik
och vetenskapsanalys. Där är flera frågor, som har satts under
debatt.
38
38

Vi observerar att den logiska positivismen varit den
populära grenen inom filosofin i efterkrigstiden. För många
filosofer har filosofin reducerats till ett specialområde som
sysslar med den formella logiska analysen. Denna gren har sin
plats inom filosofin, men när den hävdar att detta snäva
området är filosofins enda forskningsfält; då har filosofin gjort
sig själv en björntjänst. En sådan filosofi har glömt helheten
och den panoramabild av verkligheten som har varit
filosofernas intressesfär helt sedan antiken.
Vidare finns det ingen plats för metafysiken i detta systemet,
om vi ser bort ifrån logikens metalogik och metafysik.
Rendyrkan av logiken har i denna framställning gått för långt.
Detta förstår vi när vi är medvetna om att livet är primärt i
relation till tänkandet. Vi lever innan vi kan tänka och långt
innan vi kan tänka logiskt. Det senare tänkandet är främmande
för de flesta människor, som lever i en värld utan logik.
Vi skall med en gång peka på att där finns andra
frågor i tillvaron än de logiska. Låt oss nämna två frågor som
logiken inte har plats för inom sina ramar:
1. ” Vad är meningen med livet? ”
2. ” Hur är naturen i dess
ursprungliga verklighet? ”
Där finns kanske också frågor, som vi måste
klassificera; som frågor utan svar. Vi har också de eviga
grubbelfrågorna, som det inte finns generella svar på, utan
som varje person ger sitt trossvar. Att det inte finns något
riktigt svar på dessa frågor beror på oklarhet i formuleringen
och i meningsförhållandet, som först måste utredas innan svar
kan ges.
Detta innebär att vi med hjälp av filosofin måste
ställa de rätta frågorna för att få de rätta svaren.
Lundateologerna sade ofta i diskussioner att frågan var fel
ställd , och därför kunde de inte besvara den.
39
39

Många av de frågorna som framställs i filosofin
tillhör religionens rike, och de måste därför hämta sitt svar
från religionen. Upplevelsens eller erfarenhetens kur kan i
många fall ge människan det svar som filosofiska teorier inte
kan ge. Att beskriva ett kyss eller en förälskelse är inte det
samma som att uppleva dessa två verkligheter.
FILOSOFI OCH NATURVETENSKAP har ett nära
släktskap med varandra, som tidigare påpekat. Filosofi
betydde ursprungligen kärlek till vishet. Den tillhörde inte
något speciellt fakultet eller kunskapsområde. Filosofin var
snarare en själens intresse och möte med livsproblemen. Det
som avgjorde om tänkaren var filosof eller inte var sättet varpå
han tänkte om tingen och inte tingen som utsattes för
Tänkandet. Det var med andra ord frågan om filosofins metod.
De klassiska filosofernas intresseområde var stort. De var
naturfilosofer och polyhistorer. Med den kunskapsmängd som
finns i dag , så är det omöjligt att vara en polyhistor , pansofist
eller allvetare.
I dag är innebörden av ordet filosof , en människa
som meddelar kunskap eller undervisar i ett speciellt ämne.
Filosofin har därmed fått något av den departementala
ämnesbegränsningens kännetecken över sig.
Denna utveckling har pågått sedan det 17:de
århundrade, och beror på utvecklingen av den
naturvetenskapliga metoden. Förr i tiden var naturfilosofi
identisk med naturvetenskap, men inte i dag. Oxfordfilosofen
C. H. Whitley, som var docent i filosofi vid University of
Birmingham , sade att den vetenskapliga metoden bestod av :
1. En omsorgsfull och nöjaktig observation av
fenomenen av en speciell typ. Vidare en nöjaktig
mätning av de mätbara enheterna i observationen.
2. Klassificering och sammanställning av de
observerade data för att finna ut vilka fenomen
40
40

som står i samband med varandra.
3. Utformning av allmängiltiga lagar som kan
förklara dessa relationer.
4. Pröva lagarna genom flera observationer. Testning
av lagarna kan speciellt ske med hjälp av
observationer under konstgjorda och kontrollerade
förhållanden i laboratorier; och dessa
observationer kallar vi för experiment. (C. H.
Whitley, An Introduction to Methaphysics, s. 4 ) .
Denna metod , som används för att komma fram till
Natur lagar, kallas den induktiva metoden som bygger på
empiriska data. Denna metod har under de senaste 300 åren
avlöst den deduktiva filosofiska metoden. Metoden bygger på
”a posteriori ” kunskap , som är det empiriska materialet..
Kunskapen i detta systemet blir inte absolut utan blir statistiskt
med sannolikhetskalkyler.
Den rena förnuftsvetenskapen, matematiken och
logiken, är med sina axiom och teorem byggd upp runt den
deduktiva metoden som i filosofin kallas för ”a priori”
kunskap. Resultatet i den logiska och matematiska
deduktionen kommer fram till absolut kunskap inom sitt
system i motsats till den induktiva metoden.
Som tidigare nämnt har specialvetenskaperna skiljts
från filosofin och växt upp till större mognad. Vi har tidigare
nämnt några specialvetenskaper inom filosofin, men här skall
vi ta upp ytterligare några grenar inom den självständiga
vetenskapen.
TANKEFILOSOFI OCH VÄRDEFILOSOFI
Tankefilosofin eller tankeläran är mer känt under
namnet logik, och värdefilosofin kallas axiologi. Den
41
41

traditionella indelningen inom detta område ger oss tre
avdelningar som är distinkt från naturvetenskapen. Dessa är
logik, axiologi, som också omfattar estetik och etik, och
metafysik.
Logiken utvecklades speciellt vid Cambridge
University i början på detta århundrade genom Bertrand
Russell´ s och Alfred North Whitehead ´ s bok Principia
Mathematica, Se A. H. Fuller , A Modern History of Modern
Philosophy, p. 562, 569 – 575 . Vidare utvecklades den
matematiska logiken i Wienskolan med bland andra Rudolf
Carnap, Frank, Han, Neurath och Ayer.
Logiken presenterar sig för oss med
argumenteringens teknik, och den undersöker bland annat hur
folk använder sitt förnuft, och kommer fram med
förnuftsslutledningar. Den försöker skilja mellan goda och
dåliga argument som människan bygger sin tro på. Logiken är
inte något sanningskriterium utan en hjälp till att tänka klarare,
mer motsägelsefritt, mer sammanhängande och systematiskt.
Med logikens hjälp kan vi lära oss att skilja mellan det som
kan bevisas empiriskt, a posteori, och det som vi måste ta för
givet, a priori, och det som vi endast kan ha en svag aning om.
Huvudredskapet, som är hjälpmedlet för det mänskliga
tänkandet, är språket. Det är därför naturligt att logiken sysslar
mycket med språket. En av uppgifterna handlar om hur
språket kan förbättras, så att det blir ett bättre redskap för det
logiska tänkandet. I detta sammanhang är det naturligt att
kommunikationsproblemet tas upp till granskning.
Hur skall vi kunna meddela oss till andra människor
så att vi kan få våra tankar över till dem och bli förstått? Det
finns hinder, som måste övervinnas inom
kommunikationsområdet. Det finns språkmurar eller
språkvallar, känslovallar och semantiska problem som hindrar
en rätt förståelse av språket.
42
42

Det har också på senare år växt fram en positivistiskanalytisk
logik. Inom denna vetenskapsgren har ett
matematiskt – logiskt symbolspråk växt fram. Denna logiska
disciplin har blivit en populärfilosofi vid många universitet.
Genom denna utveckling kunde vi lätt få det intrycket att
filosofi är entydigt med en atomistisk, analytisk och kritisk
logik. Faran med denna överbetoning av logiken är att vi
kommer att syssla så mycket med filosofins delar att vi
glömmer bort helheten. Filosofins mål är ju att samla alla
detaljupplysningarna och ge oss en helhetsbild av livet,
verkligheten och världen, som kan mynna ut i en
världsåskådning. Filosofin skall vidare vara praktisk,
utilitaristisk och pragmatisk; så att den kan hjälpa människan
att leva här och nu.
VÄRDEFILOSOFI – ETIK OCH ESTETIK.
Vi har tidigare påpekat att värdefilosofin har samlats
under benämningen AXIOLOGI.
Moralen eller etiken reser problem i filosofin i
samband med den normativa sidan av etiken, som både är
normativ och deskriptiv. Etiken sysslar med det beteende som
är rätt och orätt, det onda och det goda i det mänskliga
beteendet. Etiken utvidgas också till att gälla de mänskliga
institutionerna och politiken, och då är vi inne på socialetiken.
Etiken har utvecklats på flera stora filosofiska områden. Vi har
filosofisk etik med metaetik samt kristen etik eller
moralfilosofi. Vidare finns en avdelning som sysslar med de
mänskliga institutionerna, politiken i krig och fred. Detta
handlar om socialfilosofi och politisk filosofi eller
statsfilosofi.
43
43

Ett speciellt värdefilosofiskt område konstituerar
problemen i samband med det sköna och osköna. Det är
estetiken som arbetar med detta kunskapsområde. Alla dessa
områden ligger utanför naturvetenskaperna. Naturvetenskapen
kan bidra med material och då får vi ett samarbete och en
överbryggning av dessa två discipliner. Detta blir en speciell
värdefilosofi som vi kan samla under namnet axiologi. Medan
naturvetenskapens mål är att vara deskriptiv, så kan axiologin
tillåta sig att vara normativ och ge vissa riktlinjer för
beteendet. Detta innebär att vi får besked om hur vi bör bete
oss.
Naturlagarna har självfallet inget att säga om det
onda eller det goda eller om det sköna eller osköna.
Naturlagarna och naturvetenskapen är neutral i värdefrågor,
och därför har naturvetenskapen begränsat sig själv till
faktaomdömen. Det blir därför filosofins sak att bygga vidare
på dessa fakta, diskutera det värdet som naturvetenskapens
resultat ger; och så presenterar vi filosofiska värde omdömen.
Faktautsagorna bygger på medvetna observationer, men
värdeomdömen kan inte underkasta sig denna kontroll. För
tankeklarhetens skull måste vi skilja mellan beskrivningen av
en sak och uppskattningen av den samma. Beskrivningen hör
med till naturvetenskapen medan uppskattningen eller
värderingen hör med till filosofins område.
METAFYSIK ELLER VERKLIGHETS FILOSOFI .
De flesta filosofiska system arbetar med
kunskapsfilosofi, epistemologi, värdefilosofi eller axiologi,
samt tankefilosofi eller logik. Filosofins huvudintresse rör sig
inte enbart om grenarna på kunskapens träd för att använda en
bild; utan om hela trädet inklusive dess rot. Filosofin försöker
44
44

ge en bild av hela verkligheten för att komma till klarhet om
verklighetens natur. Detta var den klassiska filosofins uppgift ,
som det har påpekats vid flera tillfällen i detta arbetet.
Nu har detta arbetet fått namnet METAFYSIK. Vi
kan definiera metafysik som läran om de egentliga
verkligheterna, som ligger bakom det som vi ser med våra
sinnen. Den bakomliggande verkligheten kallar vi för
ONTOLOGI, som är läran om VARANDET.
Verklighetsfilosofin tar också upp till diskussion problemen
med materiens och sinnenas natur samt medvetandets liv.
Vidare tas problemet om relationen mellan tankelivet och
kroppen upp till behandling. Här kommer också problemen
om Guds natur och existens, människans frihet, själens
odödlighet, de dynamiska krafterna i människosinnet, i
samhället och i historien in i bilden. Det är frågor som rör den
ontologiska och fenomenala verkligheten som behandlar här.
Metafysiken har diskuterats, kritiserats och föraktats;
men de problem, som den arbetar med, och som rör
verkligheten kan vi inte fly ifrån. När vi tänker igenom
problemen, så står det klart för oss att objektet som utsätts för
analys är oberoende av undersökningens värdighet. Frågan är
inte om vi skall gallra bland undersökningsobjekten , utan det
är METODERNAS VETENSKAPLIGA KARAKTÄR , som
är avgörande också i verklighetsfilosofins undersökningar.
En sak står klart, och det är att när den tidsbetonade
negativa kritiken och nedvärderingen av metafysiken har
kommit på historiskt avstånd; så vill metafysiken åter komma
på modet. Orsaken till detta är att det som intresserar
metafysikern och alla andra människor är den egentliga
verkligheten i kosmos. Det är den som spelar ut sina
dynamiska krafter i människolivet. Detta sker först i
människosinnet och den dynsmiska tanken, och därefter
registreras den i det historiska skeendet. Striden som pågår i
45
45

dag gäller inte först och främst metafysikens ämnesområde
och existensberättigande , utan de metoder som används i
verklighetsfilosofins studier och undersökningar.
Helt kort kan vi presentera metafysikens tre uppgifter
och områden:
1. Metafysiken skall tänka igenom frågor som icke
har fått någon lösning. Exemplet här kan vara
relationen mellan den mentala och kroppsliga
människan.
2. Metafysiken skall sammanställa, tolka och ge en
helhetsbild av de nya resultaten på kunskapens
område. De enskilda vetenskapernas resultat måste
samordnas till en helhetsbild, så att vi inte får en
biologisk värdeteori, en fysisk värdeteori och en
kemisk värdeteori, som delvis motsäger varandra.
Delarna måste samarbetas till en helhetsbild.
3. Metafysiken har en kritisk uppgift. Här har den
som mål att kritisera teoriernas förutsättningar. Då
nya fakta framkommer, så måste de gamla
förutsättningarna revideras. Ett exempel, som kan
nämnas, var att det 19: de århundrades idé om det
fysiska orsakssammanhanget omfattade inte
kärnfysiken. Ett annat område som måste
redovisas är idén om det mentala
orsakssammanhanget, som har uteslutit telepati
och clairvoyance, sådan som det har framkommit
genom experiment i våra dagar. Genom nya
resultat och kritik måste vetenskapens
förutsättningar omprövas. Denna öppenhet och
villighet till omprövning är nödvändig för vidare
framsteg. Vi måste vara heuristiska eller öppna
mot framtiden och vara villiga till hypotesprövning
och hypotesrevideringar.
46
46

I den mångfald av metafysiska teorier finns där två
Huvud grupper som alla olika grenar kan samlas under. De två
områden är idealismen och materialismen. Dessa två
riktningar möter vi i dag ofta under namnen
PERSONALISMEN och NATURALISMEN. På samma sätt
kan de EPISTEMOLOGISKA eller kunskapsteoretiska
frågorna samlas under två huvudriktningar som går under
namnet RATIONALISMEN och EMPIRISMEN.
UTILITARISM OCH DARWINISM
Vi har tidigare nämnt etiken och estetiken , men här
skall vi också göra uppmärksam på några humanetiska
riktningar .
UTILITARISMEN är det ord som används om
nyttomoralen. Det finns tre riktningar inom denna etiska
filosofin :
a) VÄLFÄRDSETIKEN framhåller att det högsta
goda ligger i att det går gott för de flesta.
b) PLIKTETIKEN hävdar att det högsta goda ligger i
att vara god. Det är alltså den enskildes plikt att
vara god och göra det som är gott.
c) KRISTEN ETIK finner att det högsta goda ligger i
Gud, och därför skall människan göra Guds vilja.
John Stuart Mill, 1806-1873, utformade etik som
Har fått namnet Nyttomoral eller lyckomoral. Hans moraliska
maxim kan vi sammanfatta i följande tes:
” Störst möjlig lycka för störst möjligt
antal människor.”
47
47

För honom var NYTTA lika med LYCKA, inte
enbart för den enskilda människan, utan för alla människor.
Lycka hade två huvudkomponenter :
1. Den positiva lyckobringande njutningen .
Njutningen har en viss egenskap eller
kvalitet och därför kan vi tala om en högre
och en lägre njutning. Vidare har njutningen
en kvantitet, som mäts o njutningens mängd.
2. Lyckan består vidare i frihet från smärta.
Njutningen har också sin begränsning , som kan
uttryckas i följande sentens :
” Det är bättre att vara en otillfredsställd
människa än ett tillfredsställd svin.”
EVOLUTIONISMEN eller UTVECKLINGSMORALEN
Byggs på Charles Darwin ´s, 1809 – 82, biologiska upptäckter.
Det har därför blivit en biologisk utvecklingsetik. Innan
Darwin hade Herbert Spencer , 1820 – 1903 , kommit med en
filosofisk utformning av evolutionsteorin.
Den evolutionistiska etikens maxim kan uttryckas i
sentensen:
” Do ut des ”= ” Jag giver därför att du skall ge.”
Regeln är att det är klokt att vara moralisk och det är
dumt att vara omoralisk. Slutsatsen av detta resonemanget blir
att eftersom jag är en intelligent varelse , så är jag moralisk .
Evolutionismen härleder etiken från biologins
SJÄLVBEVARELSEDRIFT.
I den evolutionistiska processen har följande
STRATEGI för livets bevarelse utformats :
1. Först var där krigiska dygder för överlevnaden av
de bäst anpassade , och sedan kom
48
48

2. De fredliga dygdernas period .
Målet för den evolutionistiska etiken är
ALTRUISMEN, som är en oegennyttig kärlek till det som är
gott. I detta sammanhang innebär altruismen att vi gagnar oss
själva bäst genom att gagna andra människor .
Problemet med den evolutionistiska moralen är om vi
verkligen kan härleda moral ut biologin eftersom vi rör oss på
tå olika plan; Det biologiska planet och det etiska planet. Detta
är en fråga som den evolutionistiska humanetiken brottas med
.
POSITIVISM , VETENSKAPS ISM ELLER SCIENTISM
Positivismens grundare är August Comte, 1797 –
1857. Han var fritänkare och grundaren av HUMANISMENS
RELIGION. För honom blev naturvetenskapen en religion och
en ersättare för frälsningen.
Comte utvecklade en trestegs historiefilosofi:
TANKENS TRE STATSSTYRET:
STADIER :
1. Den teologiska formen 1.Kungadömet av Guds nåd.
2. Den metafysiska 2. Demokratin med begränsad
spekulationen. Pluralism.
3. Det positiva 3. Sociologin och sakkunskapen
tankeschemat. har sista ordet i samhälls -
systemet. Den utövande
makten ligger hos
näringslivets representanter .
Under positivismen har de olika vetenskaperna
utvecklat sig och frigjort sig från den teologiska formen
49
49

genom den metafysiska spekulationen och fram till det
positiva stadiet.
Sociologin är den nya modevetenskapen i det
positiva stadiet, som avlöser psykologin. Altruismen inom
etiken är en oegennyttig kärlek till det goda utan tanke på
belöning.
De krafter, som har varit dominerande i de tre
epokerna, som tidigare har omnämnts ; har varit :
1a) Ingripande av gudar i den teologiska perioden.
2a) Abstrakta krafter eller idéer har varit
dominerade i den metafysiska eran.
3a) I det positiva skedet är det lagar och betingelser
som styr.
Uppgiften för vetenskapen blir att finna lagarna , som
styr fenomenen , så att vi kan förutsäga vad som skall
komma. Vetenskapens uppgift och metod blir trefaldig i det
positiva skedet :
1. Vetenskapen skall beskriva fenomenen.
2. Vetenskapen skall förklara fenomenen .
3. Vetenskapen skall förutsäga fenomenen.
Målet för det moderna samhället , som växer fram i
det positiva skedet skall vara FRAMÅTSKRIDANDE .
VETENSKAPEN eller SCIENTISM har sedan
August Comte´ s tid varit en av huvudexponenterna för det
sekulariserade samhället. Denna filosofi är inte det samma
som respekt för vetenskapen utan en helt ny ideologi där
vetenskapen får ta emot dyrkan och huvudintresset för
människans skapande aktivitet .
VETENSKAPS ISMEN är en hängivenhet till
vetenskapens metoder och beteenden på ett sådant sätt att det
utesluter alla andra och värdiga aktiviteter. Bland de
aktiviteter som utesluts är sådana som finns i kristendomen.
50
50

Vetenskapsmännen blir arbetsnarkomaner och fackidioter,
som vi kan kalla män med monomani.
VETENSKAPS ISMEN är en bekännelse som
accepterar vetenskapen som en adekvat , likvärdig eller
heltäckande inställning till sanningen liksom till människans
herravälde över naturen.
VETENSKAPS ISMEN presenterar en avvisande
hållning till det som är utanför vetenskapen. På detta sättet blir
den antagonistisk gentemot andra livsåskådningar inklusive
kristendomen.
VETENSKAPS ISMEN är en form av positivism, en
förnekelse av all form av kunskap bortsett från
naturvetenskaplig kunskap. Detta är i överensstämmelse med
den positivistiska filosofin , som utvecklats från August
Comte ´s tid.
VETENSKAPS ISMEN är ibland utformad som en
etisk relativism. Filosofin förnekar att där är någon absolut ,
kosmisk eller gudomlig grund för värden i världen . Den fulla
konsekvensen av läran har sällan dragits. Skulle vi
sammanfatta resultaten av denna filosofin , så måste maximen
bli : Det vi kallar VÄRDEN är inget annat än vad personen
väljer som värdefullt framför annat som ärr värdefullt i
världen.
VAD ÄR SANNING ELLER VAD BETYDER
DET ATT NÅGOT ÄR SANT
All vetenskap har satt upp normer för sitt sökande
efter sanning. Måtten på sanningen kallas för
SANNINGSKRITERIER .
Den gamla Pilatus – frågan var:
” Vad är sanning? ”
51
51

Nu finns där också pragmatiska test, som går ut på att
finna ut om den påstådde sanningen är genomförbar. Vidare
kan vi fråga vad det betyder att något är sant eller vilka
konsekvenser sanningen får?
Vi skall inte här gå in på den vetenskapsteoretiska
filosofins hela område utan endast ta fram några synpunkter.
De vetenskapliga metodfrågorna har behandlats i andra
sammanhang .
1. Empirismens första dogm är att där finns en gräns
Som skiljer analytiska och syntetiska satser.
Om vi tar faktiskt sanna, F-sanna = F- s, satser; så har
vi överensstämmelse kriteriet eller korrespondens kriteriet.
F- s satser måste överensstämma med sakförhållandet
om de skall betraktas som varande sanna. Propositionen eller
satsen måste stämma med sakförhållandet.
Om vi de logiskt sanna, L - s, satserna, så är de alltid
sanna satser. Vi säger att de är tavtologa satser. De logiskt
sanna satserna är sanna i alla världar.
L-s satser är i relation till andra L-s satser i
överensstämmelse med varandra, och de bildar ett
sammanhängande och motsägelsefritt system.
L-s satser är logiskt sanna satser. Att vara logiskt
sann är att tillhöra det sammanhängande och motsägelsefria
systemet. Detta är KOHÄRENS KRITERIET för SANNING.
Innebörden i kohärens kriteriet är att det finns inbördes
överensstämmelse i kohärens planet .
2. Empirismens andra dogm är att kunskap
byggs på observationer.
Bertrand Russell, de logiska empiristerna och de
tidig empiristerna ; hävdar att vårt vetande byggdes upp med
hjälp av SINNESERFARENHETER . Till denna
vetenskapliga kunskapsbyggnad knyter vi all kunskap, som vi
får, genom OBSERVATIONSSATSER. Varje F -s sats har en
52
52

grund i observationer av verkligheten. De är empiriska satser
eller a posteriori satser. De L -s satserna är däremot inte
empiriska, utan a priori satser.
Willard V. O. Quine säger att en observation är sällan
eller aldrig oberoende av det vetande, som människan redan
innehar. Vi kan ge upp sanningen i observationerna och
observationssatserna, men de logiska sanningarna är de som vi
sist ger avkall på, som t.ex. MOTSÄGELSE LAGEN. Detta
framkommer i det HOLISTISKA betraktelsesättet på kunskap
och de holistiska sanningskriterierna.
HOLISMEN kan vi framställa genom några
koncentriska cirklar. Längst inne i kärnan ligger de logiska
L- s satser. I nästa koncentriska cirkel finns ett fält, som vi
inte så gärna ger avkall på. Vi ger inte gärna avkall på dessa
satsers sanning. I den yttersta koncentriska cirkeln finns
kontaktytan mot verkligheten. Det är här vi hämtar
observationssatserna. Om vi använder korrespondenskriteriet
i denna yttre cirkeln , så måste observationssatserna
överensstämma med de empiriska erfarenhetssatserna.
Satserna ute i observationsfältet knyts med fina trådar
samman med satserna längre in i fältet av koncentriska cirklar.
De yttersta satserna i kontaktytan och de övriga yttersta
cirklarna kan vi lättare ändra på än de som finns längre in i
mot de koncentriska cirklarnas kärna. Denna kunskapsbild
kallas en holistisk syn på kunskapen och dess sanning .
IDEALISMEN OCH MATERIALISM
Både riktningarna är högt utvecklade tankesystem.
Varje riktning omfattar stora studieområden som inte kan
förklaras i två enkla formler av den matematiska typen.
Tränger vi däremot in till kärnan i de två riktningarna, så kan
vi urskilja två klara idéer i tolkningen av tingens natur.
53
53

Idealismen hävdar att världen är i sitt fundament ett
meningsfullt och ändamålsenligt system. Världen har en
andlig eller mental karaktär och kan förklaras med
utgångspunkt från syftet, ändamålet och idéer. Frågor , som är
helt naturliga för idealisten , kan vara :
” Vad är detta gott för?
Varför händer just detta? ”
För materialisten har dessa frågor ingen mening.
Varför inte? Jo, därför att materialismen hävdar att den enda
adekvata förklaringen av världen och världsförloppet finns i
abstraktionen; orsak och verkan. Enligt denna teori händer
tingen därför att de är nödvändiga följder av det som gick före
dem, enligt orsak och verkan teorin. Nyckeln till lösningen av
problemet för materialisten ligger i det , som har skedd innan ,
och som tillsammans med de för situationen gällande
naturlagarna ger den efterföljande kedjereaktionen .
Materialismen är kall och okänslig när den sysslar
med människan i universum. Orsaken ligger i att
materialismen har gjort själslivet beroende av materien, och
därför är det stora universum likgiltigt, när det gäller
människans mål, drömmar och syften. Människans
känsloreaktioner har därför ingen plats i detta systemet .
Idealismen är annorlunda än materialismen i
behandlingen av människan. Idealismen bygger på den
mänskliga erfarenheten. Det är PERSONEN, som innefattar
sinnet, själslivet eller den mentala aktiviteten; som söker
ändamål och som bryr sig om värden.
Erfarenheten visar oss att naturen kan svara på den
själsliga aktiviteten och kan förstås av tanken. Om det är så, är
det inte då naturligt att tänka sig att universum är av samma
mentala karaktär som människan? Om det är så, då är det
intelligent att söka efter ett mönster i universum där idéer och
54
54

värden blir uppskattat och värdesatta. Detta tyder på att vi kan
finna mening i universum som helhet .
Människan kan, enligt denna teori, reagera
emotionellt på och ha vördnad eller broderkänsla gentemot
den andliga miljön, som vi kallar KOSMOS. Vår ekologi blir
universell eller kosmisk .
Det är kanske inte nödvändigt att välja mellan de två
systemen. Du kan möjligtvis ha en samexistens och finna
försoning inom ramen för de motsatsförhållanden som
personligheten själv kan famna och överbrygga. Det ena
området hör med till den fenomenala verkligheten medan det
andra tillhör den ontologiska verkligheten. De två , liksom det
förflutna och framtiden , binds samman i personligheten som
håller samman verkligheten och ger den mening .
RATIONALISM OCH EMPIRISM
Rationalismen och empirismen är de två
epistemologiska metoderna som används i metafysiken.
Rationalismen hävdar att människoandan har
förmågan att veta vissa allmänna sanningar om verklighetens
natur med hjälp av förnuftet. Denna kunskap är oavhängig av
information hämtad från sinnen. Kunskapen är här en form av
”a priori” vetande, som vi kommer fram till oberoende av
observationer. Metafysiken kan därför existera fristående i
relation till naturvetenskapen. Metafysikens uppgift blir enligt
denna teori att utforska första princip eller ”a priori”
principen. Denna operation är möjlig att genomföra med hjälp
av förnuftet oberoende av naturvetenskapens detaljkunskaper.
Denna filosofi går under namnet rationalism. Vi bör i
sammanhanget vara uppmärksamma på att två av de renaste
55
55

ationalistiska vetenskapsgrenarna , logik och matematik ,
tillhör de mest nöjaktiga vetenskaper , som vi kan uppvisa .
Den andra metafysiska metoden är empirismen eller
positivismen. Denna filosofi hävdar att den att den enda säkra
vägen till kunskap om världens natur är den
naturvetenskapliga metoden. Metoden i detta system, är den
induktiva metoden, som bygger generaliseringarna på
erfarenheten eller de observerade data. De idéer, som
framkommer på denna sättet, kallas för ”a posteriori ” idéer i
motsats till den deduktiva metoden, som bygger på ” a priori ”
axiom. Där har funnits ett motsatsförhållande mellan
positivismen och rationalismen. Positivismen har framhållit att
naturvetenskapen får sköta det jordiska medan metafysiken får
ta sig an det himmelska. När vi tänker efter, så är det inte
absolut nödvändigt att det skall vara en kamp mellan dessa två
systemen. Det är ju möjligt att det ena verklighetsområdet är
beroende av det andra , och att de har en ömsesidig påverkan
på varandra .
Det är svårt att bekänna sig till ett av tankesystemen
framför det andra; ty om vi gör det så blir vi dogmatiska och
spärrar vägen för andra och nya möjligheter som framkommer.
Empirismen och positivismen har sina delar av
sanningen och det samma gäller rationalismen. I vår
panoramafilosofi får vi ta erfarenheten , förnuftet och tron till
hjälp för att komma fram till en världsbild som är
sammanhängande och famnar allt .
Hypoteser, experiment och erfarenhet liksom ett
tankeklart resonemang och en förnuftig tolkning är
nödvändiga för att gå fram mot utvidgade kunskaper.
Förnuftet måste tolka erfarenheten och de enskilda data för att
ge oss en helhetsbild och ett mönster som är meningsfullt för
tanken. Förnuftet måste värdera erfarenheten och berätta för
oss vad den kan lära oss .
56
56

Med denna korta inledning, som bakgrund , är vi
redo att öppna dörren till rummet där de metafysiska teorierna
förvaras . Det är vårt privilegium att kunna gå runt och se och
höra , och själv ta aktivt del i filosoferandet genom att tänka
igenom problemen och ta vara på det goda och värdefulla i
teorierna .
MATERIALISMEN
Vi skall nu behandla några av de mest kända
metafysiska teorier. Här tar vi upp materialismen,
epifenomenalismen, fenomenalismen, neosupernaturalismen
och idealismen.
MATERIALISMEN är populärfilosofin i våra dagar .
Ibland kan vi få höra namnet positivismen använd för den
materialistiska filosofin eller åtminstone på en speciell typ av
materialism. Positivismen tar sin utgångspunkt från den
franska filosofen August Comte, 1797 – 1857, och hans
positivistiska filosofi. Se B. A. G. Fuller, A History of Modern
Philosophy, Third Edition, New York. Henry Holt &
Company, 1955, pp. 384 –390.
Den positivistiska filosofin har utvecklat lagen om
tänkandets tre stadier eller växandets lag. De tre stadierna
representerar tre steg i en evolutionistisk trappa .
Längst ner har vi den teologiska perioden, som
avlöstes av den metafysiska spekulationen, och som därefter
övergick till det högre stadiet. Det senare fick namnet
positivismen eller den sanna vetenskapliga perioden , som allt
sant tänkande har satt sig som mål .
Materialismen är ett mycket spridd natur -
vetenskapligt livssyn eller arbetshypotes. Erfarenheten har
visat att arbetshypotesen har givit resultat, som har möjliggjort
57
57

experiment. Experimenten visar oss att kunskap om
kausallagarna tillsammans med detaljkunskap kan ge oss en
pragmatisk handlingsfilosofi. Enligt denna blir det möjligt för
oss att använda naturen , tingen och personerna för att uppnå
våra egna mål. På den andra sidan är det inte entydigt med att
vi måste ha en materialistisk filosofi för att studera
naturlagarna.
Materialismens historia visar oss att teorin är en
produkt av naturvetenskapen och i synnerhet fysiken.
Eftersom naturvetenskapen är dynamisk och utvecklas , så
förändras också den och därmed materialismen som filosofi .
Den gamla materialismen är ett barn av 18: de – och
19: de århundrade snarare än det 20:de århundrade . I de två
förstnämnda århundraden hade fysiken en klar uppfattning av
begreppet ”materia”, men så är det inte i dag. I dag ger den
avancerade fysiken , både när vi refererar till kvantumteorin
och kärnfysiken ,bevis mot den materialistiska determinismen.
Där finns både dubbelhet, spontanitet, ändamålsenlighet och
en viss frihet i naturen. En ny tolkning av materien är därför
nödvändig. Denna tolkning ger plats för större spontanitet och
frihet i naturen än vad vi räknade med tidigare. Det är i en
sådan situation vi måste vara heuristiska och inte dogmatiska.
Det innebär att vi måste vara öppna mot framtiden och de nya
rönen som möter oss i vetenskapens värld .
Vi kan nu summera vad vi har funnit tills nu. Det
visar sig att materialismen är naturvetenskapens credo eller
bekännelse. Genom att bekänna sig till denna trosform har
vetenskapen blivit dogmatisk. Enligt denna insikt kan vi
betrakta materialismen som en naturvetenskapens vy över det
filosofiska landskapet.
58
58

MATERIALISMENS FÖRSTA BEKÄNNELSE
En av de första huvudsatserna i materialismen, som i
Några andra system, är att där finns enhet i mångfalden. Detta
är en tanke som går som en röd tråd genom hela vårt
världssystem.
Vi talar om ett universum, och inte om multiuniversum.
Vi talar om ett kosmos där det finns ordning, och
inte om ett kaos. Enheten är byggd in i våra högsta
undervisningssystem där vi talar om universitet och inte om
pluralitets undervisningsanstalter. Det är sant att ett universitet
är byggd upp av fakultet eller departement. Universitetet
samlar alla departement till en enhet likasom kroppen byggs
upp av många celler.
Det är sant att där har varit en tendens till atomism
och till att utesluta vitala områden av erfarenhetslivet från
universiteten. Ett sådant område som vi under Olof Palmes
regeringstid ville utesluta från universiteten var det religiösa
och teologiska erfarenhetsområdet. Detta skulle förläggas till
speciella teologiska seminarier. Vid Lunds Universitet
samlades teologer av alla kategorier för att göra klart att
teologin hör hemma vid universiteten. Teologin är både far
och mor till universiteten. Vi kastar inte ut vår mor från
hennes eget hem. Författaren till denna skrift var med vid
Seminarierna i Lund, som behandlade frågorna i samband med
de teologiska fakultetetens vara eller inte vara vid de svenska
universiteten. De teologiska fakulteten finns fortfarande , som
en del av de svenska universiteten .
En motvikt mot tendensen till uteslutningsfilosofin
från universiteten finns i våra dagar i en strömning i motsatt
riktning. Vi lägger märke till denna tendens speciellt vid de
större och ledande universiteten spridda på planeten Tellus .
59
59

Vi visar till programmen för ” Cross Departmental
Thinking ” eller ”Interdeparmental Thinking ”, där forskarna
utbyter tankar, idéer och erfarenheter på sina områden. De
kunskaper som framkommer i symposierna kan befrukta
tänkandet inom de olika fakulteterna. Ett sådant samarbete
hade vi vid Emory University i Atlanta, Georgia, där fysiker
från Oake Ridge laboratorierna i Tennessee delade sina
kärnfysiska kunskaper med teologer, filosofer, matematiker,
jurister och professorer från andra Departement vid
universitetet. Vi fick värdefulla kunskaper vid dessa samtal
som kunde vara med att lösa både teologiska och filosofiska
tvistefrågor. I filosofi kunde det röra sig om determinism och
indeterminism medan i teologin rörde det sig om
predestination , utväljelseläran , och människans fria vilja .
Materialismen är lika gammal som filosofin. Den
utformades redan i det 6: te århundrade före Kristus av Thales
från Miletos. Han räknas som filosofins fader. Det filosoferna
letade efter var universalier eller universella
förklaringsprincip. Thales´ materialistiska arbetsmodell
uttrycktes i den generaliserade lärosatsen eller skall vi kalla
den för en utmanande arbetshypotes, som säger att: ”Allt är
vatten ”. Se Gunnar Aspelin, Filosofins historia, s.10;och C.
H. Whiteley, An Introduction to Metaphysics, p. 15 ”Vatten
kan förändra form, men förblir det samma grundämnet eller
urämnet, ibid., p. 16. Grundtanken i materialismen är här att
genom alla förändringar av form och kvalitet, som de fysiska
objekten genomlöper, så finns där ett bestående material, som
fastän det är utsatt för förändringar, förblir det samma material
genom alla förändringarna. Vattnet kan bli is eller ånga för
sedan att återgå till vatten. Här upptäcktes något av kretsloppet
i naturen. Studerar vi den historiska utvecklingen, så finner vi
att de tankarna utvecklades bland naturfilosoferna. De försökte
bevara enheten i naturen genom att tränga ner till de minsta
60
60

materiedelarna , atomerna , för att visa oss att här finns den
grundläggande enheten.
I det 5: te århundrade före Kristus hade den
materialistiska atomteorin utformats i Leucippus´ och
Demokritus´ atomlära. Teorin bygger på rent tankearbete utan
dagens avancerade teknologiska hjälpmedel. Teorin utgick
från att allt i världen är uppbyggd av atomer, som betyder;
icke delbar. Vi bör tillägga att naturfilosoferna i antiken
hävdade att atomerna var delbara i teorin, men inte i praktiken.
Atomerna är av olik form och storlek, och de är i rörelse i
olika riktningar och hastighet. Detta är förklaringsprincipen
för de många variationer i världen. I det 19: de århundrade
kom kemin fram till att om de materiella tingen bröts ner till
de minsta enheterna ,atomerna , så framkom ett begränsat
antal grundelement eller grundämnen . Dessa bestod av ett
antal av lite över 90 grundämnen. Naturvetenskapen i det
20: onde århundrade har visat oss att det odelbara är delbart.
Kärnfysiken visar oss att grundelementen kan brytas ner till
samma slags komponenter, elektroner, protoner och neutroner.
Olikheten mellan elementen försvinner, när vi kommer ner till
de grundläggande komponenterna. Atomerna kan delas och
energi frigöras från atomernas solsystem. Några forskare
hävdar att efter att atomen har sprängts, går de över i en
vågrörelse. En svensk atomforskare framsatte hypotesen att
dessa vågrörelserna kanske var ande eller av andlig kvalitet .
Sommaren 1958 hade vi ett intressant samtal med
amerikanska forskare under en konferens vid Oxford
University. Här framsattes en teori på grundlag av de
forskningsresultat, som framkommit genom forskningar vid
Oak Ridge Laboratories i Tennessee, att jorden har en början
och vill få ett slut. Det var kärnfysiken som påvisade detta
genom nedbrytningsprocesserna, som visar att jordens
61
61

material har en början och ett slut. Detta var i korthet något
om atomismen och den atomistiska materialismen .
DEN MATERIALISTISKA MEKANISMEN
Vi skall i korthet nämna den materialistiska
mekanismen. Förklaringen av de sammansatta tingens natur
och framträden genom att peka på delarnas natur och
existens; kallas för mekanistisk materialistisk teori . När vi
tränger tillräckligt långt ner i tingens natur, så kan vi förklara
de olika materiekombinationerna med hjälp av enhetliga
principer. Om detta materialismens axiom är riktigt, så skulle
vi med hjälp av de naturlagar som uttrycker denna grund
materiens uppträdande kunna komma fram till en
naturvetenskap. Denna grundvetenskap skulle vara fysiken
eftersom den studerar tingens element. De övriga
naturvetenskaperna skulle vara grenar som växer ut från
kärnfysikens lagar. Är mekanismens tolkning av fysiken
riktig, så skulle varje objekts egenskaper och egenheter vara
bestämda av och kunna förklaras ut från protonernas ,
elektronernas och neutronernas egenskaper , som bygger upp
objektet som utsätts för studium .
Den nämnda materialismens tolkningsmetod leder
tanken in på en naturlagsbunden bestämmelse. Vi kan därför
säga att vi står här inför en materialistisk determinism. Den
typ av materialism försöker förklara helheten med hjälp av
delarnas egenskaper . Om vi därför, enligt materialismens tro,
kände till fakta om hela universum vid en bestämd tidpunkt; så
skulle vi kunna presentera hela universums historia på samma
sätt som vi kan demonstrera en stor maskins arbete. Nu
bekänner materialisterna emellertid att en sådan kunskap är
omöjlig för människor. Det kan vara tillräckligt att peka på det
62
62

faktum att en fysisk kropp, som är så stor att den har intresse
för oss; är uppbyggd av så många elektroner och protoner att
de kan inte räknas av oss människor. Om det är så med de små
tingen, hur skall det då inte vara med de stora kropparna och
med hela kosmos?
Materialismens mål är emellertid att arbeta fram mot
det materialistiska idealet, som är en övermänsklig tanke eller
själ som kan ha kunskap om alla detaljer i universum. En
person med en sådan tanke och själsfunktion skulle inte bli
överraskad eller förvånad eller finna något oförklarligt i
universum. Vi får vara uppmärksamma på att genom att tänka
sig en sådan övermänsklig själsfunktion eller tänkare; så har vi
fått en materialistisk idealism. Denna idealism har arbetad sig
bort från materialismens utgångspunkt och första huvudsats.
Erfarenheten visar kanske att Kosmos i sin struktur är av en
själslig eller andlig karaktär? Om vi inför en idealistisk Gud,
så har Gud mycket att göra för att hålla reda på allt i Kosmos.
Det är kanske därför att Han måste låta mycket gå enligt
naturlagarna; så att de kan sköta sig själva. Genom
naturlagarnas ordning och självstyrning; så kan Gud få tid att
sköta andra uppgifter i Kosmos. Detta gäller både
mikrokosmos och makrokosmos .
Hur verkligheten än är i sin innersta natur, så arbetar
materialismen mot sitt mål, som är att förklara naturen genom
de grundläggande fysiska lagarna och att genom dessa kunna
behärska naturen. Materialismen har uppmuntrats i sina
forskningar genom det faktum att metoderna i de natur -
vetenskapliga undersökningar har visat sig framgångsrika .
63
63

KÄRNFYSIKEN OCH NATURVETENSKAPEN
Studiet av kärnfysiken har nu givit den
naturvetenskapliga filosofin nytt material att arbeta med.
Fysikern W. Heisenberg, se Erik Ryding, Den svenska
filosofins historia, s. 156, har visat oss att det är omöjligt att
upptäcka den nöjaktiga positionen och hastigheten av en
elektron inom vissa marginaler. De mått, som kan användas,
är ett statistiskt normalitetsbegrepp eller ett närmevärde i
kalkylationen, som ger oss ett genomsnitt av ett stort antal
försök. Detta faktum ger materialismens deterministiska teori
ett störande inslag i kärnan för dess utgångspunkt.
Heisenberg hävdar att en fullständigt deterministisk
räkenskap för universums framträdande är i princip
ouppnåeligt. Varför? Därför att det är omöjligt att få en
tillräckligt nöjaktig information om de grundläggande data,
som en deterministisk kalkyl måste ha som utgångspunkt. Det
visar sig att det 20: de århundradets fysik måste formulera
många av sina grundläggande lagar i en statistisk
genomsnittlig formel eller en tillnärmelsevis nöjaktighet .
Detta osäkerhetsmoment som kärnfysiken för in i våra
kalkyler är av stor betydelse för det naturvetenskapliga
tänkandet. Enligt denna kunskap blir materialismens
metafysiska tillämpning en fråga, som får stå öppen, till dess
vi har fått ett bättre perspektiv på problemen. Heissenberg
formulerade på grundlag av sina upptäckter den fysiska
principen som går under namnet ”den indeterministiska
princip”. Denna fysiska princip, som det redogjordes för här
ovan , och som allmänt har godtagits av och tillämpats bland
nutida fysiker i deras vetenskapsgren , har skapat stora vågor
utanför fysikens område .
64
64

Det är många, som har försökt med hjälp av teorin,
att formulera djupgående metafysiska slutsatser och
generaliseringar. Om indeterminismen är inskriven i
verklighetens natur, så får den revolutionerande betydelse
både för filosofin, teologin och andra livsåskådningar.
Det materialistiska systemet, som har presenterats
här, har försökt att framhålla universums och materiens enhet.
Filosofin här är att hela universum är i grunden byggd upp av
ett stoff, som i sig själv presenterar många olika former. Det är
naturligt att frågan om detta stoffs karaktär dyker upp i detta
sammanhang. Vilka egenskaper tillhör uppbyggandet av den
grundläggande materien? Här måste vi göra en
begreppsbestämning och tala om materiens sekundära och
primära kvalitet. Dessa två komponenter korresponderar med
den fenomenala och ontologiska verkligheten. Den
fenomenala materiekvaliteten är dess uppträdande i de
rumsliga relationerna i den fenomenala världen. Det är
materiens yttersida som presenterar sig för våra sinnen. Detta
är populäruppfattningen av materien. Till denna bild kan vi
räkna sinneskvaliteterna som varmt och kallt , vått och torrt ,
hårt och mjukt , ljus och mörker , lukt , smak och ljud .
Den ontologiska materien däremot representerar den
bakomliggande kvalitet som hjälper oss att se materien sådan
som den uppenbaras från verklighetens innersida .
Om vi skall få verklig kunskap om en sak eller ett
ting; så måste vi se saken och uppfatta den från innersidan
annars kan vi inte förstå den. Det är just detta, som den
moderna naturvetenskapen prövar att genomföra, och därför
blir dens resultat så överraskande. Det ontologiska är aktivt
och kausalt. När vi söker efter atomernas och elektronernas
kännetecken, så beskrivs de med hjälp av sina positioner,
riktningar och hastighet , sin massa och energi samt sin
elektriska laddning . Fysiken söker därför efter de materiella
65
65

tingens kännemärken som de äger i sig själva oavhängig av
yttre föränderlighet. Vidare söker vi efter de egenskaper som
de materiella tingen äger permanent och universellt. Detta är
de egenskaper som alla ting äger hela tiden. På detta sätt tar
den materialistiska filosofen fysikens resultat som ett adekvat
uttryck för verklighetens innersta och första natur .
Det är många faktorer som antyder att själen, sinnet
eller tanken är den enda ontologiska verkligheten. Om det är
så, då är det fråga om materiens innersta kärna är av själslig
natur; och kan förstås av tanken därför att den existerar endast
genom och i relation till intelligens. På detta område kommer
diskussionerna att fortsätta och gå lika höga som tidigare. Det
är frågan om inte det skapande uppenbarar något om Skaparen
för oss? På den andra sidan är det en fråga om inte det skapte
måste förstås genom sin Skapare?
FENOMENALISMEN
Vi skall nu försöka förklara Fenomenalismen , som
filosofiskt system .
Fenomenalismen är läran , som hävdar att alla
yttranden om materiella objekt , kan analyseras fullständigt i
form av utsagor om sinnesförnimmelser .
Ordet fenomenalism kommer från det grekiska ordet
PLAINOMENON, som har bildats från ordet PHAINESHAR,
som betyder att uppkomma eller framträda. I sammanhanget
betyder det allt som framträder inför människans sinnen .
Teorin innebär att kunskap är begränsat till den
fenomenala verkligheten inklusive :
(a) de fysiska fenomenen eller alla objekt
som är aktuella och möjliga i
perceptionen , samt
66
66

(b) de mentala fenomenen som omfattar
totaliteten av objekt i introspektionen .
Fenomenalismen räknar med att former av filosofi
enligt ovanstående fenomen.
1. Den ena formen av fenomenalism
förnekar en verklighet bak fenomenen.
Till denna ståndpunkt avslöt sig
Renouvier, Shadworth och Hodgson .
2. Den andra grenen godtar uttrycklig en
verklighet av ting – i – sig – själv, men
förnekar deras möjlighet att bli kända,
knowability. Denna riktningen
förespråkades av bland andra Kant ,
Comte, och Spencer .
Nu förstår vi kanske bättre definitionen att
fenomenalismen är läran om att alla yttranden om materiella
objekt kan bli fullständigt analyserade som yttranden om
sinnesdata .
Fenomenalismen förnekar att där är någon materiell
substans , enligt den modell som beskrivs av de materialistiska
filosoferna .
Materialistens modell hävdar att där finns en substans
skild från och oberoende av all medvetenhet, konstant och
offentlig, som är orsak till våra sensationer och som har form ,
storlek, position och rörelse .
Fenomenalismen förnekar inte att där finns föremål,
som är mätbara ute i rummet och som vi kan beskriva. Allt
detta finns och vi kan mäta och beskriva dem i sina olika
komponenter .
Alla våra omdömen beträffande dessa föremål är
falska, om de tolkas som hänvisande till någon icke
observerbar ”materiell” sak, som befinner sig utanför all
erfarenhet. Med andra ord kan vi betrakta den som en
67
67

eskrivning av sinneserfarenheter som folk har eller kan ha ;
och inte som någon mysteriös Materia , som icke kan erfaras.
Ordens funktion är en beskrivning av sinnesdata.
Beskrivningen går inte ut på att namnge alla föremål vi ser
eller hör, utan att ta fram mönstren i våra erfarenheter. Orden
identifierar våra sinnesdata , just nu , som varande av samma
grupp eller typ av erfarenheter som vi tidigare har upplevd
genom våra sinnen.
Ett bord beskriver alla de olika sinnesintryck som vi
normalt refererar till som framträder i våra sensationer av ”ett
bord”.
Fenomenalismen är därför läran att alla uttalanden
om materiella objekt kan analyseras fullständigt med hjälp av
utlåtanden om sinnesdata.
Enligt denna teori, så är existensen av givna
materiella objekt, alltid tvivelaktiga i princip. Det som vi
direkt känner eller erfar är våra egna sinnesdata. Dessa kan vi
vara säkra på att de existerar och ger oss kunskap om deras
karaktär. ”Materiella objekt” är en annan sak; ty deras existens
och karaktär kan bli känt endast genom, inference, förmedling,
som inte kan ge en fullständig visshet som den som kommer
från observationer.
Genom fenomenalismen kan vi bevara vår empirism
oförstörd och tala om tingen, som vi ser och hör , luktar och
vidrör; och inte om andra hypotetiska ting utanför vår
observationsförmåga.
Vetenskapen blir enligt denna teori naturkunskap ,
som beskriver, samlar data, ordnar dem och förutsäger
mänskliga erfarenheter.
Det finns många andra problem, som
fenomenalismen brottas med, och som inte kan lösas om vi
inte för in en intelligent överordnad PERSON, som kan göra
räkenskap för dessa problem.
68
68

Här följer ett par exempel. Enligt fenomenalismen
kommer och går sensationerna. Om materiella ting består av
sinnesdata, så måste deras existens vara intermittent eller
periodvis verkande. Enligt denna teori, så tillhör sinnesdata de
saker som existerar endast nu och då, och för det mesta
existerar de icke i det hela tagit.
Om vi inför GUD i resonemanget, så är Gud en
enande tanke , mind , och allt existerar även när vi inte är
medvetna därom .
En enkel figur vill illustrera relationerna :
GUDS TANKAR
MÄNNISKAN MATERIA
TANKAR
På så sätt kan vi lösa problemet , men detta är inte
fenomenalismens lösning , utan snarare en personalismens
lösningsmodell .
Ett annat problem, som fenomenalismen brottas med
är besläktat med det föregående problemet. Fenomenalismen
måste förneka sanningen i uttalanden som: ”Där är ett bord i
rummet”, om där inte finns någon som kan se och känna på
det. Om vi säger att bordet har stått här i 15 år , är det sant
enbart om någon har observerad det under hela tiden .
Det är endast Guds personlighet, som kan lösa detta
problem; ty Gud är medveten om alla föremålen även när vi
sover och är omedvetna, och när ingen människa har
föremålen i sina sinnesdata. När människan inte erfar
”bordet”, så är den Stora Erfararen, Gud, medveten om allt.
Materien har sin existens i Guds uppfattning av den .
69
69

Det, som har vidrörts av fenomenalismen och de
metafysiska problem, som uppstår i samband med teorin, kan
vara tillräckligt för att få en uppfattning av vad det hela rör sig
om. Fenomenalismens hela problemkomplex fordrar ett vidare
studium för att vi skall få en panoramabild av denna
filosofiska teori .
EPIFENOMENALISMEN
Epifenomenalismen är det metafysiska system eller
teori, som är ett resultat byggd på den fysiska materialismen.
Det är det tankeprodukt som framkommer när vi vill pröva att
låta materien framkalla tanken .
Låt oss först klargöra vad vi menar med denna lära.
Därefter tar vi fram några problem som möter
epifenomenalismen och slutligen försöker vi presentera själva
läran. Därefter kan vi kanske få fram lärans svagheter och
styrka .
Epifenomenalismen lär att all mental aktivitet är
fullständigt bestämt av det fysiska händelseförloppet. Vidare
hävdas att de mentala produkter eller aktiviteter ej bestämmer
någonting alls. Detta måste uppfattas på det sättet att det är
endast en envägstrafik i sambandet mellan kroppen och de
själsliga funktionerna. Enligt läran så är det endast de
kroppsliga funktionerna som kan påverka de mentala
aktiviteterna. På den andra sidan hävdas att den mentala
aktiviteten inte har någon kausal inverkan på kroppen. Den
psykisk –somatiska medicinen har en annan och motsatt
70
70

uppfattning där erfarenheten visar att det kroppsliga kan
påverka det mentala och vice versa. Det är en känd sak att sur
mage ger dåligt humör eller surt ansikte. Det är därför viktigt
att både ha en sund själ i en sund kropp och en sund kropp i en
sund själ .
Problemen, som vi står inför, när vi rör oss från det
fysiska området till det mentala eller själsliga; är många. Ett
av grundproblemen är vilken plats vi skall ge den själsliga
eller mentala verkligheten i en materiell värld? Materialismens
betraktelsesätt tycks vara en god arbetshypotes för lösningen
av de fysiska och kemiska problemen. Det samma gäller vid
lösningen av några av de biologiska problemen .
Erfarenheten visar oss att där finns mera, som kan
sägas om verkligheten, än det som den materialistiska teorin
erbjuder oss. Det är nämligen viktiga erfarenhetsområden som
utelämnas , och som materialismen inte intresserar sig för eller
har yttrat sig om .
På den ena sidan kan vi säga att materialismen har
delar av sanningen. Detta gäller speciellt den fenomenala
verkligheten, som är operationsfält för naturvetenskapen, så
hävdar materialisterna att det fenomenala utgör allt, det som är
Reellt. Denna filosofi är en mycket stor begränsning. Om detta
är fallet, så har hela den ontologiska verkligheten utelämnats,
och det är denna verklighet som är den dynamiska. Utan den
dynamiska verkligheten skulle allt vara i vila, och tomhet och
tystnad skulle vara den enda verkligheten; ty det är personen
som tolkar och konstruerar även de materiella teorierna. Här
gäller sanningen att det är ingenting som är så fanatiskt farligt
som halvsanningar. Vi vill däremot göra ett försök att komma
fram till hela sanningen .
Biologerna är inte helt övertygade om att de fysiska
och kemiska lagarna, som gäller för livlös materia, också är
giltiga för levande materia och de biologiska processerna.
71
71

Några biologer hävdar att dessa lagar måste utvidgas och
innesluta de speciella kausala principer som tillhör livets egen
natur .
Själens plats i den materiella världen är fortfarande
ett problem som måste genomtänkas för att se om de
materialistiska hypoteserna har något verkligt sammanhang
med erfarenheten på detta området .
Vi står nu framför ett nytt problem som gäller frågan
om vi kan reducera den mentala verkligheten till den fysiska.
Det gäller frågan om där är någon skillnad mellan det mentala
livet och det fysiska. Där finns ett stort gap mellan
erfarenheten av den materiella verkligheten på den ena sidan
och medveten erfarenhet på den andra sidan. Den till synes
olikhet, som råder mellan den fysiska verkligheten och den
mentala verkligheten, har fått många filosofer att tvivla på den
materialistiska läran. Dessa tänkare har svårigheter med att
inse hur medveten erfarenhet kan förklaras med hjälp av
fysikens teori och metod .
Fysiken jämför rörelse i rummet med andra rörelser i
rummet, och de saker som rör sig är mycket små kvantiteter av
ett ensartat stoff. Själen eller det mentala däremot är inte en
rörelse eller samling rörelser i rummet. Själen framträder, som
om, den inte hade några rumsliga egenskaper alls. När vi
prövar tänka efter i vårt självmedvetna vad vår själ är för
något, så kommer vi fram till att vi är icke våra hjärnceller,
men vi använder dem.
Låt oss, som en parentes, säga att vår
självmedvetenhet är det enda, som vi har en omedelbar
erfarenhet av. När vi tänker efter, så kan vi inte lokalisera oss
själva till någon punkt i kroppen eller hjärnbarken. Vi är
medvetna om att vi är oss själva, och att vi använder våra
kroppar för att uttrycka oss. Våra kroppar är
kommunikationsmedel i tid och rum .
72
72

Vi kommer fram till den slutsats att våra medvetna
erfarenheter har intet av rummets, rörelsens eller atomens
egenskaper; som fysiken ger materien. Även om våra mentala
aktiviteter skulle kunna framkalla fysiska aktiviteter som
skulle kunna registreras i våra hjärnor ; så har vår erfarenhet
andra egenskaper , som inte kan reduceras till de fakta som
fysiken kan göra räkenskap för .
I sammanhanget kan det kanske vara tillräckligt att
nämna att vi som personer kan knyta det förflutna samman
med nuet genom vårt minne. Vidare kan vi göra framtiden till
en nuvarande verklighet genom att antecipera den. Vi har
vidare andliga förmågor varigenom vi kan transcendera både
tid och rum. Genom denna förmåga kan vi behålla vår identitet
genom alla de förändringar, som vi genomlever.
Fastän vi är inneflätade i de sociala förändringarna,
så kan vi transcendera dessa och känna oss fria mitt i de
sociala relationerna som vi befinner oss i. Det är endast
personer som kan göra räkenskap för dessa erfarenheter .
ELEKTRONERNAS DANS KRING
KÄRNAN OCH VÅR ERFARENHET
Atomteorier och mekaniska teorier kan förklara
kropparnas rörelser i rummet; men dessa teorier kan icke
förklara det kvantitativt olika händelseförlopp som vi kallar
för erfarenhet. Frågan är om vi inte här sysslar med två olika
erfarenhetsområden, en fysisk och en mental framtoning.
Problemet som relationen mellan kropp och själ här
framkallar, gäller förhållandet mellan den erfarenhet som
medvetna personer har och de rörelser i rummet som vi kan
mäta med hjälp av massans , energins och de elektriska
laddningarnas kvantitet . Det fysiska erfarenhetsriket
73
73

korresponderar med de områden som vi tidigare har gett
namnet den fenomenala verkligheten. Det mentala erfarenhetsområdet
korresponderar däremot med den ontologiska
verkligheten.
Erfarenheten tvingar oss att göra denna distinktion
därför att tingens andrahandskvalitet försvinner icke genom att
vi reducerar all materia till kretslopp runt sin egen kärna .
Andrahandskvaliteten är det som har med tingens färg, lukt,
smak, utseende, om det är mjukt eller hårt, lent som siden eller
tovigt. Fysiken räknar inte med att dessa egenskaperna eller
kvaliteter hör med till den materiella verkligheten .
Orsaken är att elektronernas dans kring kärnan är ett
färglöst, smaklöst och ljudlöst skådespel. Vi gör uppmärksam
På att ge de nämnda egenskaperna namnet
andrahandskvaliteter löser inte vårt erfarenhetsproblem.
I tillägg till de nämnda kvaliteterna har vi den rent
mentala aktiviteten; som vi kallar kärlek och hat, glädje och
sorg samt alla de tre psykiska akterna; som omfattar det
kognitiva, det konnativa och det emotionella
verklighetsområdet. De vetenskapsmän, som har utformat
fysikens filosofi fram till våra dagar, har som svar på
problemet hänvisat till själen eller tanken med stort förtroende.
De säger att andrahandskvaliteten uppstår i medvetandet när
själen varsebliver den värld som omger den. Kvaliteten tillhör
medvetandet därför att vi varseblir dem genom våra sinnen.
De tillhör däremot inte den värld som är utanför och skild från
medvetandet; och som tillhör fysikens forskningsområde. Vi
kan här skönja något av Kants tankegångar. Själen blir en
aktiv och skapande faktor som bygger upp sin egen värld och
sätter färg på livet .
74
74

KROPP OCH SJÄL I FYSIKEN
Fysiken har tillspetsat problemet som rör relationen
mellan kropp och själ. Den avkläder de materiella tingen de
kvaliteter som bygger upp innehållet i sinnesförnimmelserna .
Resultatet av denna operation blir att den värld, som
vi uppfattar i vårt tänkande är en förvrängd bild av
verkligheten. Bilden är varken en kopia eller en parallell till
verkligheten, utan en nyskapelse. Den materialistiska filosofin
accepterar fysikens mönster av materien, måste förneka att den
erfarenhet som är aktuellt närvarande i våra tankar utgör en
del av fysikens värld. Fysiken tror vidare att där finns endast
en värld. Materialisten konfronteras här med ett mycket svårt
problem. Hur skall han kunna förena den inre - och den yttre
verkligheten som han så starkt har separerat genom in oklara
filosofi om tingens innersta natur. Det är i försöket att bygga
bro över detta gap att materialisten har försökt konstruera
epifenomenalismen, som en framkomlig väg mellan den inre
och den yttre verkligheten.
Toland ´s och Hartley ´s materialism uttrycks på
följande sätt :
” Människan tänker i punkter, och dessa
punkter är de animala och humana
hjärnorna. Medvetandet är därför en
funktion av hjärnor , och när hjärnorna ärr
förstörda ; är själslivet förstörd med dem.”
Se B. A. G. Fuller, A History of Modern
Philosophy, p.181).
Vad är epifenomenalisternas teoretiska lösning på
problemet?
De bekänner att medvetandet är verkligt ; men , så
säger de:
75
75

” Medvetandet är inte en oberoende eller
första orsak eller verklighet ”.
Medvetandet tillhör enligt denna teori vissa
komplexa materiella objekt. Dessa är de animala
organismerna. För några kritiker tycks denna filosofi vara ett
trons vågsprång ut på maturvetenskapens djupa vatten. Här
blir epifenomenalismen ett slags fysiskt – mentalt bindemedel
där medvetandet uppstår som en produkt av fysiska processer.
Epifenomenalisterna har översett ett stort problem i
denna teori. Problemet uppstår därför att medvetandet har inga
fysiska egenskaper. Av denna orsak kan medvetandet inte
utsättas för den vanliga fysiska vetenskapliga analysen i
laboratorierna .
Epifenomenalismen erkänner att ett materiellt system
kan nu och då råka ut för ett ovanligt komplext arrangemang ,
som får medvetenhet och förblir medvetet , så länge som det
komplexa arrangemanget fortsätter .
Enligt detta system är varje medvetet liv ; tanke , själ
eller person , en materiell kropp eller varelse . Denna filosofi
innebär att människan är först och främst materiell och i andra
hand mental. Slutsatsen av resonemanget blir att personens
natur, som mental existens är fullständigt bestämt utifrån
personens natur, som materiell existens. Det föreligger här ett
val mellan två principer .
Epifenomenalismen bygger sin filosofi på en fysisk
determinism där massans rörelse i rummet bestämmer allt
annat. Om vi känner till atomernas exakta disposition och
position i hela människans kropp, så kan vi med hjälp av
fysikens och kemins lagar, förutsäga hur människan kom att
bete sig. Denna förutsägelse är oberoende av att veta vad som
rör sig i hennes tankar eller hjärnor. De mentala processerna är
därför endast ett appendix eller reflexion av vad som rör sig i
kroppen. Vi kan använda den terminologi, som denna skolans
76
76

företrädare använder, när de säger att medvetandet är endast
ett epifenomenon. Det vill säga att det är något som framträder
på toppen eller i tillägg till materien. Epifenomenalismen blir
på detta sättet teorin som säger att de mentala processerna
bestäms fullständigt av de fysiska processerna .
EPIFENOMENALISM OCH IDEALISM
Låt oss med hjälp av epifenomenalismens teori pröva
förklara en del av den terminologi , som vi känner till från den
idealistiska filosofin .
Sinnesförnimmelserna blir medvetenhet om det som
händer i kroppen, när den stimuleras av andra kroppar,
registreras. Begär är medvetenhet om vissa impulser och
spänningar som uppstår inom nervsystemet. Känslorna är
medvetenhet om den effekt av ökad eller minskad aktivitet av
körtlarna , när dessa påverkar hjärnan .
Med andra ord är det materiella krafter och princip
som är aktiva i människan liksom i andra materiella kroppar .
Enligt detta system kan vi bekänna att det är stor
skillnad mellan levande och dött material. Olikheten ligger
inte i någon olikhet i varelse utan snarare i graden av
arrangemangets sammansättning. Tanken eller själen
observerar endast det som sker i kroppen utan att själv kunna
göra något dynamiskt och kausalt. Resultatet av denna filosofi
blir följande :
Om vi skall få vetenskaplig kunskap om
människosläktet, så kan denna endast vinnas genom studiet av
naturen och den mänskliga kroppens funktioner. Fysiologin
blir i sammanhanget nyckeln till verklighetens hemligheter.
Epifenomenalisternas framtidsdröm är att kunna komma fram
till en människokroppens vetenskap, som också kan förklara
77
77

kroppens och själens arbete och samarbete. Frågan är om där
finns orsaker att tro att fysikens lagar och begrepp
ursprungligen omfattar både mentala och fysiska fenomen .
Tankarna har samlat material från naturens
kontinuitet eller från de evolutionistiska teorierna. Tre
möjligheter uppenbarar sig för oss:
1. Hela naturen har formats av ett stoff. Det
mentala är en sida av detta stoff. Den
levande skapelsen har växt fram ur en
primitiv form, som vi kallar sperma. Från
embryot till vuxen utvecklas individen
gradvis. Vi kan därför inte peka på en
bestämd punkt och säga att här började
personens existens .
2. Tanken , själen eller medvetandet , är en
fullkomlig oavhängig form av
verkligheten .
3. Medvetandet är en relativ nyhet i
världshistorien. Det har framkommit som
ett resultat av en process, som har
framkommit i den oorganiska materien.
Detta till trots innehåller den speciella
karaktärsdrag som icke tillhör den
oorganiska materien från vilken den steg
upp .
IDEALISMENS FILOSOFI
I det folkliga språket är en idealist :
(a) En människa som har höga och
svårförklarliga idéer .
(b) En människa , i nedsättande betydelse ,
78
78

som jagar efter ouppnåeliga idéer eller
som blandar ihop idealen med det
aktuella.
(c) I filosofin är idealismen läran som
säger att verkligheten består
uteslutande av tanke , mental aktivitet
eller andar och deras erfarenheter och
idéer .
Idealismens verklighetsbild kan illustreras med
följande figur :
DEN STORA SENSATIONERNA : MÄNNISKANS
TÄNKAREN : TANKE ELLER
FÖRSTÅND :
>------------------X---------------
Denna verklighet Denna verklighet
har jag endast en har jag en
andrahands kunskap omedelbar
om , och kan endast medvetenhet om
tillnärma mig denna och erfarenhet
Verklighet utifrån . av .
Medan materialismen reducerar ande , psyke eller
mental aktivitet till elektromagnetiska svängningar och
aktiviteter i hjärnbarken ; så upphöjer idealismen materien till
psykisk , mental eller andlig aktivitet .
Om ande och materie skulle vara diametralt motsatta
enheter, så skulle vi inte förstå materien eller det materiella.
79
79

Vi skulle inte kunna ha någon kommunikation mellan de två
verklighetsområden. Materien är instrumental och böjer sig för
eller fogar sig efter vår vilja .
Det finns flera former av idealism. Berkeley sade att
orsaken till alla våra ”idéer” är Guds aktivitet i våra hjärnor.
Spinoza hävdar att medvetande och förlängning, extention, är
två ”attribut” av en underliggande Substans, som han ger
namnet Gud och Naturen utan åtskillnad, indiscriminately.
Herbert Spencer kallar Substansen för ” Det som vi icke har
kunskap om ”.
Den idealistiska hypotesen är: att det som är bak
gardinen är det samma som finns framför den. Den
mångfaldiga aktiviteten som ger upphov till våra erfarenheter
är mentala eller andliga aktiviteter , som är analoga med våra
egna.
Världen är en enhet; en andlig enhet, en stor hjärna
eller tanke, Mind, eller ett samhälle, society, av hjärnor. Deras
tankar , känslor och vilja gör sig själva kända , uppenbarade ,
för varandra genom sinnens sensationer eller data som
medium .
Vi kan säga att det , som skiljer Idealismen från
Materialismen , är att Idealismen tror på Gud med allt som
denna tron innebär av metafysiska realiteter .
Materialisterna och ateisterna tror också på en Gud,
som de tolkar på sitt sätt. De ersätter den intelligenta manliga
Guden med en mindre intelligent, men likvärdig, equally
designing, konstruerad kvinnlig gud som de kallar ”Naturen”.
De ger denna varelse alla slags intentioner. Den materialistiska
filosofin kunde endast referera till ”föränderlighetens lag” ,
som ansvarig för och som alternativ till idealismens lära om
mönster och mening i naturen och i hela kosmos .
En speciell form av IDEALISMEN är
PERSONALISMEN, som vi tidigare har presenterat i detta
80
80

arbete. Där nämnde vi att Personalismen har plats för Gud,
som den högsta Personen i en värld av personligheter. Gud är
personernas Person, som samordnar allt och binder samman
kommunikationen mellan personerna och personer i
gemenskap. Gud, som är en Tänkare, Mind, Själ eller Ande; är
en Person, Agent, som handlar med en mening i sitt tänkande.
Hans handling eller dynamik är så konstruerad att Han skall nå
ett mål, som för Honom tycks vara värd att uppnå. Mening och
mål kan vi registrera både i personvärlden och i naturvärlden.
Resultatet av vårt resonemang här blir att Idealismen
presenterar för oss olika former av en filosofi som tror på Gud.
MEDVETENHET – FYSISK
ELLER MENTAL VERKLIGHET
Det, som vi har nämnt här ovan, handlar om olika
verklighetsuppfattningar eller utvecklingssteg i världs -
historien. Slutsatsen är att de levande organismerna med sin
speciella karaktär av medvetenhet har av sig själv blivit
produkt av oorganisk materia utan hjälp utifrån. Samtidigt
fasthåller de teorin att de förnäma egenskaperna som de
medvetna personerna har , fungerar kausalt i naturprocesserna
och är sålunda inte enbart resultat av eller skuggor av
materien .
Materialisterna argumenterar ofta att en orsak som
inte är fysisk, kan inte påverka det fysiska skeendet. För dessa
filosofer är det en gåta hur den medvetna tanken kan påverka
den materiella världen. Problemet har de skapat själva genom
att de har postulerat att de fysiska och kemiska lagarna är
tillämpliga över allt i det materiella riket. För dem hör den
mänskliga kroppen med till detta rike, och kroppen följer
därför fysikens och kemins lagar. Av denna orsak kan de inte
81
81

tänka sig att medvetandet eller anden kan använda materien
instrumentalt. Det andliga blir därför en blindpassagerare, som
är helt utan inflytande på händelseförloppet, även om det
genomtänkas i sitt eget medvetande. Fysikerna har med sin
oföränderliga teori gjort sig själva till metafysiska dogmatiker.
Vår egen erfarenhet uppenbarar för oss att vi kan
kausalt påverka och kontrollera de naturliga processerna.
Erfarenheten visar oss att tankens deltagande i naturförloppet
är inte så mirakulöst, som naturvetenskapen vill få oss att ro.
Den mänskliga tanken är aktiv och den enda ontologiska
verkligheten som kan gripa kausalt in och ändra historiens
gång .
Materialismen räknar med att det mentala livet är en
produkt av ett samspel av fysiska faktorer. Om det är så att
materien kan producera ande , så är det väl inte så svårt att
påstå att ande kan påverka materien ?
Det är däremot svårt att få en klar bild av hur de olika
invecklade kemiska processerna i en levande kropp fungerar i
alla detaljer. Om vi öppnar en människa för att studera hur hon
fungerar, så förstör vi objektet. Det är mycket som tyder på att
de inre och yttre kemiska processerna är likartade.
Obduktionen företas däremot på den livlösa kroppen .
Vidare har vi principen om energins oförstörbarhet
och övergång till andra former. Principen kan observeras i
levande organismer liksom i den övriga naturen. På samma
sätt är ämnesmängden eller materialmängden i världen
oförändrad , men dess former varierar .
Om vi kritiskt undersöker relationen mellan orsak
och verkan , så är det ingen självklar sak att orsaken måste
likna på sin verkan eller effekt .
Korsdrag som orsakar en förkylning i huvudet, har
inte mycket gemensamt med förkylningen. På samma sätt
finns det ingen ”a priori” grund för att hävda att rörelse inte
82
82

skulle kunna framkallas av något som icke själv är i rörelse .
Vi har god grund för att hävda att där skulle finnas en
ömsesidig påverkan mellan kropp och själ. Den enda
verklighet, som vi har en omedelbar erfarenhet av, är våra
egna tankar eller medvetenhet och denna verklighets kausala
aktivitet. Erfarenheten visar oss vidare att fysikens lagar
förklara inte mentala fenomen. Detta betyder endast att
fysikens lagar inte har hela sanningen om universum och
verkligheten. Där finns andra vägar, som vi kan köra på, för
att komma fram till verkligheten, än på fysikens
deterministiska och lagbundna broläggning.
Innan vi kan godtaga epifenomenalismen, som den
enda lösningen på verklighetsproblemen , så måste fysiken
bevisa för oss att den besitter hela sanningen .
NEOSUPERNATURALISMEN
Det är naturalismens tro att allt som existerar är en
del av naturen, och därför är naturen identisk med
verkligheten. Enligt denna teori kan det därför inte finnas
någon varelse som är oberoende av naturen. På den andra
sidan är där ingen varelse som icke naturen är beroende av.
För naturalismen är därför supernaturalismens uppenbarelsetro
en illusion .
Teismens idé om en supernaturlig PERSON och ett
område för andliga varelser, som den historiska religionen
bekänner, är därför obegriplig för naturalismen. Denna anti –
religösa naturalismen bekänner att där är en stor motsättning
mellan naturen och det supernaturliga. På denna punkt är den
enig med den traditionella teologiska dualismen. Här ligger
orsaken till att teorin inte har full förståelse för den moderna
läran om den gudomliga immanensen. Med hänsyn till teorins
83
83

irrationalism, så påpekar professor Albert C. Knutson, likheten
som finns på denna punkt mellan naturalismen och den
konservativa Barth ´s teologin. Se A. C. Knudson, Basic
Isssues In Christian Thought, p. 26. Denna populära religiösa
tanke har för det mesta varit dualistisk eftersom den kraftfullt
har skilt mellan det naturliga och det supernaturliga. Enligt
denna populära realism eller dualismens filosofi, så är naturen
och det naturliga över allt underlagt den opersonliga lagens
herravälde. Om där enligt denna teori skall finas något
gudomligt, så måste detta finnas i något som ligger utanför det
lagbundna; såsom i omvändelsen, miraklerna eller något
liknande.
Det beskrivna betraktelse sättet är inte accepterad av
den konservativa kristna filosofin. Den kristna filosofin hävdar
att där är inte någon fundamental eller metafysisk olikhet
mellan det naturliga och det mirakulösa. All natur är enligt den
kristna filosofin grundat i Guds vilja. Det naturliga är det
vanliga eller den gudomliga arbetsmetoden, som vi känner till.
Det mirakulösa är det ovanliga, eller den Guds arbetsmetod
som är okänd för oss. Orsaken till båda metoderna är
gudomliga eller supernaturliga. Denna lära betraktas av Karl
Barth och hans andliga medbröder, som den största heresi i
den moderna kyrkan. Mot Karl Barth och hans anhängare är
den filosofi, som de kritiserar, den enda förnuftiga metoden
som den moderna tanken har för att uppfatta relationen mellan
Gud och världen. Denna synpunkt framsättes också av
professor A. C. Knudson , som det tidigare refererats till .
Den, som är skolat i detta filosofiska tänkande, kan
förstå Personalismens grundare Borden Parker Bowne. Han
säger, att den traditionella teorin, som hävdar naturens icke -
gudomlighet och det gudomligas onaturlighet är den största
villfarelse i det populära tänkandet kring religionen i dag, se
84
84

Ibid., pp. 151-152. För den kristna är undren det naturliga, och
det naturliga är undren .
Den enda metafysiska olikhet i händelsernas värld,
som vi på det nuvarande tidspunkt känner till, uppstår när den
mänskliga friheten kommer in i bilden. Friheten är en ny
faktor i sammanhanget. Här har det naturliga och det
supernaturliga ett något avvikande idéinnehåll än det som är
vanligt .
Dualismen, som vi finner i naturvetenskapen mellan
fakta och värden, resulterar i en disciplinerad kunskap om
fakta, och i en subjektiv känsla gentemot värden. Samma typ
av dualism framkommer också i den teologiska traditionen.
Detta gäller speciellt i den så kallade neo eller den nya
suprarnaturalism. I denna teori läggs vikten huvudsakligen på
den mänskliga synden. Dualismen i denna typ av teologi
mellan fakta och värden rör människan. Aktuellt påpekas den
mänskliga naturens sjukliga tendens att förstöra idévärden.
Detta är ett faktum antingen det sker genom en ärftlig
nödvändighet, som vi bäst känner till under namnet arvsynd
eller on det verkställs genom ett fritt val. Det finns med andra
ord i neo - supernaturalismen en fundamental skiljelinje
mellan det som är, och det som borde vara. Detta gäller
naturen och det supranaturliga .
ATT FÖRLORA FRIHETEN
Vi är stolta över demokrati och frihet, men det är
flera faktorer som medverkar till att ta friheten ifrån oss. Detta
gäller både på kort sikt och i ett längre perspektiv .
Låt oss nämna några faktorer i människans
frihetsberövande :
85
85

ÖVERBEFOLKNINGEN inkräktar på vår frihet. När
folkmängden ökar, så minskar den enskildas rörelsefrihet. I
Norden kan vi fortfarande röra oss fritt, och i Sverige har vi
den frihet som allemansrätten ger oss. Denna friheten finns
inte i alla länder i världen .
När vi är ute och kör bil i Norden, kan vi stanna var
som helst och njuta av naturen. Ett hinder på de mest
trafikerade vägarna är viltstängslen. På andra sidan är
stängslen en säkerhetsåtgärd för trafikanterna och ett
miljöskydd för djuren. Att stanna var som helst kan vi inte
göra över allt i Europa.
Du kan själv tänka dig hur din frihet skulle begränsas
om vi hade ytterligare 60000000 innevånare i Sverige. Mat
försörjningen skulle också bli ett större problem än det är i
dag, och som det kommer att bli i världssamhället om 10-20 år
när befolkningen har ökat med flera miljarder människor.
ÖVERORGANISATION och stora enheter är också
faktorer som tar friheten ifrån oss eller åtminstone begränsar
den. Dessa faktorer medverkar också till att närdemokratin
förvandlas till fjärrdemokrati och fjärrstyrning , som verkar
proportionellt med avståndet mellan väljarkåren i demokratin
och beslutsfattarna .
Denna omvandlings process upplevde vi då
Ulricehamn blev en storkommun och absorberade de små
kranskommunerna där väljarna kände de folkvalda
personligen, och hade kontakt med dem. Väljarna kunde
genom en enkel information få igenom önskningar inom idrott
och andra kulturaktiviteter samt på det sociala området och i
miljösammanhang. Efter sammanslagningen gick det inte lika
smidigt , som förr , berättade de som hade överförts från
småskaligheten till storkommunen .
I landstingskommunen och på riksplanet är det inte så
lätt för den enskilda människan att få gehör för sina
86
86

önskningar och krav. Det är inte lika lätt att få de som har
makten i Stockholm att lyssna på gräsrötterna , som det var i
den småskaliga närdemokratin .
NÄRDEMOKRATIN har blivit fjärrdemokratin; och
hur skall det bli för gräsrötterna i Pajala nu när makten i
Sverige och i Europa har flyttats till Bryssel? Här är makten
samlat hos tjänstemän med en ålder under 35 år , som inte har
den erfarenhet som äldre personer ute i provinserna har .
Det finns sätt att få fram sina åsikter. Det kan ske
genom att folk organiserar sig i små celler som samlas i större
kroppar och skickar ut sina egna lobbyister med god kunskap ,
förankring hos väljarna samt god träning i PR – verksamhet .
Vi ser redan nu att gatans parlament får större
betydelse för att få fram folkets önskningar. Exempel på detta
har vi i demonstrationerna i England, i Stockholm och i
Bryssel mot de inhumana djurtransporterna, och den ovärdiga
djurhanteringen. Dessa demonstrationer har givit eko i de
nationella parlamenten i Europa inklusive Bryssel .
Vi kommer i framtiden att få se mer av
demonstrationer och folkfronter mot den demokratiska
diktaturen i Bryssel, som tar friheten inte enbart ifrån bönder
och fiskare utan från den enskilda medborgaren genom
pålagor, förbud, regleringar och datakontroll med
övervakningar av olika slag .
TEKNOLOGIN användes också för att beröva
människorna friheten. Många hem och bostadsområden är
rena forten och fängelser där människorna stängs in med TVbevakning
, stöldskydd och elektronisk bevakning .
PROPAGANDA, GRUPPTERROR och STATERS
TERRORORGANISATIONER och AKTIVITETER är också
frihetsberövande faktorer. Det kan i sammanhanget vara
tillräckligt att nämna John F. Kennedy, Martin Luther King
Jr., Anvar Saddat och Olof Palme, som berövades friheten
87
87

genom terror . Vi får heller inte glömma statsterrorn från Iran ,
Irak , Libyen och Pakistan , som har tagit friheten från
Salman Rushdie och den pakistanska läkaren och
författarinnan Tashima Nasrin . Det är de fanatiska
fundamentalistiska islamiska representanterna , som med
Koranens hjälp står för denna terror , som syftar till att tysta
oppositionen och annorlunda tänkande människor .
FARMAKOLOGINS REVOLUTION har givit oss
gifter i form av narkotiska preparat, som om de används, gör
människorna till slavar och för dem till en för tidig död . S om
slavar under narkotika har människan ingen frihet annat än att
döden kan befria dem från slaveriet .
Många farmakologiska gifter, som används som
medicin, är med på att förändra hjärnaktiviteten hos
människan, och i hänsynslösa ledares händer kan de vara ett
hot mot mänskligheten antingen vi får i oss gifterna direkt
eller indirekt genom födan.
Anabola steroider ingår också i de farmakologiska
preparaten. De är muskeluppbyggande ; men har mentala
sidoeffekter som inverkar på hjärnaktiviteten och berövar
personen den naturliga friheten .
REKLAMEN medverkar också till att beröva
människan friheten. Över allt i tidningar, tids skrift och
direktreklam påverkas och styrs människan i sitt köp beteende.
TV - reklam och TV-försäljning är ett kraftfullt redskap i
försäljningsorganisationernas aktiviteter.
Om du går in i en affär, får du ofta se hur kunderna
springer runt i affären med händerna fulla av kuponger på jakt
efter varor med nedsatt pris. Ofta kan vi få samma varor lika
billiga eller billigare utan kuponger i andra affärer. Den
intensiva reklampropagandan skapar en okritisk köppsykos
hos målgrupperna. Sakta men säkert skapas en okritisk
reklamhjärna som styr människan bort från hennes frihet och
88
88

fria val. Marknadsundersökningar finner ut om reklamen
fungerar. Teknologi och psykologi används efter denna
undersökning i produktutveckling, i reklamen och i affärernas
ekologi för att nå målen för försäljningen.
Affärerna har introducerat en inte inhemsk tradition
från den engelsktalande världen. Det gäller Halloweén, som
saluförs med stor aggressivitet och riktar sig först och främst
till barn och ungdomar. Genom reklam i och utanför affärerna
gör de denna tradition till en framgångsrik affärsidé. Detta är
exempel på en manipulering av kundernas köpbeteende .
Det kan vara ett intressant studium att se hur morsdag
och farsdag har slagit igenom med köphysteri samt att se hur
Alla hjärtans dag 14/2 nu också slår igenom med ökande köp
av presenter och blommor där folk tidigare endast skickade
brev och vykort .
MAKTBEGÄR är drivkraften för många människor.
Genom makten tar manipulerarna friheten från människorna
och behärskar massorna. Makten som styrmedel kan utövas
både av politiker och ekonomiska tungviktare .
Grunden för den individuella friheten ligger i
människans gener. Utbildning, som utökar de faktiska
kunskaperna och skärper den kritiska förmågan, kan vara en
hjälp för den enskilda personen att bevara tankefriheten, som
är förutsättningen för politisk frihet.
FRIHET är en förutsättning både för framsteg inom
forskning samt annan kulturaktivitet. Vi vet att under den
ryska kommunistiska diktaturen fanns där teknologisk frihet
för en liten elit av vetenskapsmän i speciella vetenskapsstäder.
Här hade vetenskapsmännen forskarfrihet och hög
levnads -standard , så länge de inte blandade sig i politiken i
Kreml.
Det är två deviser om frihet, som kan ge oss en viss
riktlinje, om vad vi skall använda vår frihet till.
89
89

Var det inte Henrik Ibsen , som sade :
” Frihet är ej det bästa ,
men att man något vill.”
Över ingången till en av byggnaderna vid Uppsala
Universitet , står det skrivit :
” Att tänka fritt är stort ,
men att tänka rätt är större.”
Genom dessa två citaten påpekas två riktningar för
tankefriheten :
Det första är att friheten ger möjlighet att genomföra
tänkandet i det praktiska livet. Friheten ger möjlighet att i
praktiken genomföra det vi vill , och som är rätt , gott , skönt
och sant .
Det andra är att tänka rätt, och det kommer vi fram
till genom experiment. Vi kan genom ett pragmatiskt test finna
ut vad som är sant och rätt genom att finna ut vad det betyder
att en sak är sann och rätt, om vi genomför den. Vidare kan vi
finna ut om tanken är genomförbar , och om den fungerar i
samhällets fenomenvärld .
90
90