Omnimodus Regler v1_2.indd - RPG Lab

Version 1.2

Förord 

Efter ett antal totalrevideringar är reglerna till 

Omnimodus äntligen klara. Omnimodus har haft fl era 

skepnader. De fl esta var betydligt mycket mer komplicerade 

än den här, men jag kom fram till att systemet blev sämre 

och sämre ju mer detaljerat det blev. 

I den här versionen har jag i stället valt att skala bort 

allt som inte är absolut nödvändigt för att få en så ren 

regelkärna som möjligt. 

Att skriva Omnimodus har varit allt från underbart 

roligt till förfärligt trist men jag kan inte säga annat än 

att jag är glad att de är färdiga och jag känner även en 

viss stolthet över att de faktiskt blev det eftersom jag inte 

precis är bäst i världen på att avsluta saker. 

Nu ska jag koncentrera mig på att skriva på de olika 

spelvärldar som jag håller på att utveckla till Omnimodus. 

Ett arbete som jag ser fram mycket emot. 

Jag vill tacka all dem som hjälpt mig med speltestning 

och korrekturläsning. Jag vill även tacka de som haft 

synpunkter på de delarna av systemet som jag valt att 

dryfta på rollspelsmakarforumet på rollspel.nu. 

Konstruktören 

Södra Sandby, Oktober 2005 

1 

Innehåll 

1 Introduktion sid 2 

2 Rollpersonen sid 6 

3 Fördelar sid 14 

4 Färdigheter sid 17 

5 Kunskaper sid 20 

6 Träning och erfarenhet sid 23 

7 Handlingar sid 25 

8 Strid sid 27 

9 Vapen sid 34 

10 Rustningar sid 37 

11 Skador sid 39 

Index sid 42 

Rollformulär sid 44 

Konstruktion 

Tomas Brattström 

Illustrationer 

Tomas Brattström 

Korrekturläsning 

Magnus Bergqvist, Linda Brattström, Joakim Hult, 

Robert Jonsson, Jon Lahtinen, Wilhelm Person 

Speltestare 

Ove Boman, Linda Brattström, Lukas Brattström, 

Rasmus Brattström, Jonas Evertsson, Fredrik 

Johansson, Mathias Kristoffersson, Jakob 

Lidborn, Markus Lidborn, Anders Ljungdahl, Jack 

Madeja, Peter Nordlund, Alex Näslander, Andreas 

Olenmark, Eskil Swahn, Jon Uhre, Tobias 

Vintheimer, Björn Widén 

Även ett tack till 

Mikael Bergström, Pauli Paananen, Anders Troberg 

Hemsida 

http://hem.legend.se/omnimodus/

1 Välkommen till Omnimodus grundregler. Omnimodus 

är ett generellt rollspelssystem som är tänkt att kunna 

användas till alla typer av spelvärldar utan allt för 

mycket anpassning av reglerna. Regelboken är uppdelad 

i två sektioner. Kapitel två till fem innehåller den 

information man behöver för att skapa en rollperson 

och kapitel sex till elva innehåller de regler 

som används då man spelar. I det här kapitlet 

kommer vi bland annat att förklara vad ett 

rollspel är och ge en kort beskrivning av 

några olika spelvärldar. 

Introduktion 

Vad är ett rollspel? 

Omnimodus är ett så kallat rollspel. 

Rollspel har inte speciellt många likheter med 

vanliga sällskapspel med undantag för att de har 

regler och att man då och då använder tärningar. I 

stället går de ut på att spela en roll och är en form 

av improviserad teater. 

En av deltagarna är spelledare och han 

har ingen egen roll att spela. I stället spelar han 

alla statister och fungerar även som regissör och 

domare. Resten av deltagare kallas helt enkelt 

för spelare och de spelar varsin huvudroll i 

berättelsen. 

Rollspel har inga vinnare eller förlorare. 

Spelarna samarbetar mot ett gemensamt mål och 

spelledarens roll är att göra vägen mot detta mål så 

underhållande och spännande som möjligt. 

Alla könsneutrala personer som omnämns i dessa 

regler som exempelvis spelaren, spelledaren eller rollpersonen 

omnämns som ”han” i stället för ”han eller hon” för att texten 

skall bli kortare och enklare att läsa. 

Rollpersoner 

De som inte spelleder spelar varsin roll och denna roll 

kallas för deras rollperson. Rollpersonen är spelarens alter 

ego i spelets värld. Dessa rollpersoner är fria att agera hur de 

vill precis som riktiga människor. Liksom riktiga människor 

är det endast deras förmågor, kunskaper och värderingar som 

begränsar dem. Innan man börjar spela måste därför alla 

spelare skapa varsin rollperson under överinseende av 

spelledaren. 

2

Denna rollperson kan man sedan använda under lång 

tids spelande. Rollpersonen kan då under tiden utvecklas 

från en ung äventyrslysten man eller kvinna till en erfaren 

och mäktig person som eventuellt både blir berömd och 

skaffar sig makt och rikedomar 

Spelledaren 

Att vara spelledare är oftast den mest krävande 

uppgiften. Spelledaren måste vanligtvis lägga ner mycket 

tid på att förbereda sig och det är hans insats som är mest 

avgörande för om det skall bli bra fl yt i spelet eller inte. 

Även spelarnas inlevelse och fantasi är dock av stor 

betydelse. 

Under spelmötet är det spelledaren som presenterar 

miljön och de situationer som rollpersonerna hamnar i. 

Sedan är det upp till spelarna att låta sina rollpersoner 

reagera på det som händer. Det är också spelledaren som 

spelar alla de personer som rollpersonerna träffar på under 

sina äventyr. När en rollperson försöker göra någonting 

är det upp till spelledaren att avgöra om han lyckas med 

det eller inte, eller om man skall använda tärningar för att 

avgöra. 

Det är viktigt att poängtera att även om spelledaren 

spelar alla de varelser som är rollpersonernas motståndare 

så är inte spelledaren spelarnas motståndare. Spelledaren 

skall alltid komma ihåg att spelledande är ett ”serviceyrke” 

och att hans primära uppgift är att se till att spelarna har 

roligt. Det betyder naturligtvis inte att rollpersonerna alltid 

skall lyckas med allt de företar sig. 

Äventyr och kampanjer 

Då man spelar brukar man säga att rollpersonerna är 

ute på äventyr och man brukar benämna fl era äventyr som 

hänger ihop för en kampanj. Ett äventyr kan handla om allt 

från utforskning av öde öar till klassiska hjältesagor eller 

att lösa ett mordfall. 

Reglerna 

Reglernas uppgift är i första hand att fungera som 

ett stöd för spelarna och spelledaren. En av reglernas 

viktigaste funktioner är att vara en måttstock för att man 

skall kunna veta hur olika saker förhåller sig till varandra. 

Om vi slopade reglerna och bara beskrev de personer som 

förekommer i spelet med en text skulle vi inte alltid med 

säkerhet veta exempelvis om en rollperson som beskrivs 

som jättestark är starkare än en annan person som beskrivs 

som otroligt stark. När vi använder reglerna har alla 

personer ett värde som talar om hur starka de är. På det 

viset får vi ett mått på deras styrka. Detta värde kan sedan 

användas då man avgör om de klarar av att utföra olika 

handlingar som kräver fysisk styrka. 

I jämförelse med vanliga sällskapsspel har alla 

3 

rollspel relativt många regler. Reglerna i Omnimodus är 

dock utformade för att vara snabba, konsekventa och enkla 

att lära sig. 

Som spelledare bör man vara beredd att improvisera 

och man skall aldrig låta reglerna helt styra handlingen. 

Strunta i reglerna eller förändra dem om de är ett hinder för 

händelseförloppet eller inlevelsen. Se bara till att spelarna 

är medvetna om vilka regler som gäller. Samtidigt skall 

man inte glömma att reglerna fyller en viktig funktion och 

att det faktiskt är ganska kul att slå tärningar i bland. 

Förkortningar 

I reglerna används ett stort antal förkortningar och 

en lista över dessa återfi nns i nedanstående tabell. Hur de 

olika begreppen som förkortats används förklaras längre 

fram i reglerna. 

Förkortning Begrepp 

AN Allvarlig Nivå 

Bryt Brytvärde 

DN Dödlig Nivå 

Eldh Eldhastighet 

Erf Erfarenhetspoäng 

Fatt Fattning 

Hu Huggskada 

KAR Karisma 

KN Kritisk Nivå 

Kr Krosskada 

LN Lätt Nivå 

Mag Magasin 

PSY Psyke 

RP Rollperson 

SIN Sinnen 

SkT Skadetyp 

SLP Spelledarperson 

SMI Smidighet 

St Stickskada 

STY Styrka 

VIL Vilja 

Rollformuläret 

Uppgifterna om rollpersonen skall fyllas i på ett 

rollformulär. På rollformuläret fi nns det en speciell plats för 

att anteckna värdet på de egenskaper som alla rollpersoner 

har. Där fi nns också plats att anteckna de speciella fördelar, 

färdigheter och kunskaper som just den rollpersonen har. 

Slutligen fi nns det även fält för anteckningar och andra 

saker som man behöver hålla reda på när man spelar. 

Exempelvis vilken utrustning rollpersonen har tillgång till

och vilka skador han har tillfogats. 

Längst bak i denna bok hittar du ett tomt rollformulär 

som du kan skriva ut och använda då du skapar dina 

rollpersoner. 

Det kan också fi nnas specialanpassade rollformulär 

till de olika spelvärldar som använder Omnimodus som 

regelsystem. 

Tärningar 

I de fl esta rollspel använder man en mängd olika 

sorters tärningar men i Omnimodus används enbart vanliga 

sexsidiga tärningar, så om man är ägare till ett Yatzyspel 

har man alla de tärningar man behöver. 

Tärningar används i första hand då man skall avgöra 

om rollpersonen lyckas med någonting eller inte och dessa 

slag görs alltid med två tärningar. 

Dessutom används tärningar för slag i en mängd 

olika tabeller och då man avgör hur allvarligt skadad 

rollpersonen blir då han exempelvis träffas av ett vapen. 

En tärning förkortas T6 och då det står exempelvis 

3T6 innebär det att man skall slå tre tärningar och addera 

resultaten. Står det däremot 1T6+3 innebär det att man 

skall slå en tärning och addera tre till resultatet. 

Handlingar 

Varje gång en rollperson utför någonting så kallas det 

för en handling. Det är då upp till spelledaren att avgöra om 

handlingen är så lätt att rollpersonen lyckas automatiskt, 

om handlingen är omöjlig eller om man skall använda 

tärningar för att avgöra om han lyckas eller inte. 

Om spelledaren bedömer att tärningar skall användas 

för att se om rollpersonen lyckas eller inte skall spelaren 

slå ett skicklighetsslag. 

Skicklighetsslag 

Ett skicklighetsslag utförs genom att man slår ett slag 

med två tärningar (2T6) och adderar ett värde till slaget. 

Detta värde kan exempelvis representera hur skicklig 

rollpersonen är på att utföra en viss handling eller hur 

motståndskraftig han är mot någonting. Ju högre resultatet 

av skicklighetsslaget är desto bättre har rollpersonen 

lyckats. 

Även om den här typen av slag kallas för 

Skicklighetsslag behöver det inte alltid krävas någon 

egentlig skicklighet för att lyckas med dem. De kan även 

användas för att avgöra exempelvis om rollpersonen blir 

smittad av en sjukdom eller inte. 

4 

Svårighetsslag 

För att lyckas med vissa handlingar måste resultatet 

av skicklighetsslaget vara lika högt som eller högre än ett 

av spelledaren fastställt Motståndsvärde. Denna typ av slag 

kallas för Svårighetsslag. Hur högt detta värde är varierar 

beroende på hur svårt det är att klara av den aktuella 

handlingen. I nedanstående tabell fi nns det exempel på 

olika Svårighetsgrader och lämpliga motståndsvärden för 

dessa. Det fi nns ingen övre gräns för Motståndsvärdet. 

Svårighetsgrad Motståndsvärde 

Mycket lätt 4 

Lätt 6 

Normalt 8 

Svårt 10 

Mycket Svårt 12 

Extremt Svårt 14 

Framgångsslag 

Det kan också hända att rollpersonen lyckas bättre 

ju högre resultatet av slaget blir men att det inte fi nns en 

fast gräns för när han lyckas. Exempelvis då man ser vad 

rollpersonen vet om någonting eller då man avgör hur väl 

han lyckas tillverka något. Denna typ av slag kallas för 

Framgångsslag. Nedanstående tabell ger exempel på hur 

resultatet av ett skicklighetsslag kan tolkas då man skall ta 

reda på vad en rollperson vet om någonting speciellt. 

Framgångsslag Kunskaper 

4 Fragmentariska kunskaper 

6 Vissa kunskaper 

8 Normala kunskaper 

10 Goda kunskaper 

12 Mycket goda kunskaper 

14 Expertkunskaper 

Motståndsslag 

I vissa fall kan det hända att två rollpersoner kämpar 

mot varandra, exempelvis då två personer bryter arm. I 

dessa fall fi nns det inget fastställt Motståndsvärde. Man 

jämför i stället resultatet av de båda rollpersonernas 

skicklighetsslag och den som får högst resultat har vunnit. 

Får båda rollpersonerna samma resultat har det normalt 

blivit oavgjort eller så får slagen göras om.

Perfekt slag 

Om tärningsslaget resulterar i två sexor kallas det för 

ett perfekt slag. Det innebär att rollpersonen har presterat 

det, för honom vid det aktuella tillfället, bästa möjliga 

resultatet. Det är dock viktigt att komma ihåg att någon 

annan som är skickligare eller har bättre förutsättningar 

ofta skulle kunna lyckas ännu bättre. En rollperson som 

utför en handling med ett perfekt resultat bör få någon 

form av bonus för detta. I kapitel tre, som handlar om 

färdigheter, och i kapitel åtta, som handlar om strid, fi nns 

det exempel på vad som kan hända om någon slår ett 

perfekt slag i vissa speciella situationer. Men i de fl esta 

fall är det upp till spelledaren att avgöra vad som händer. 

Fummel 

På motsvarande sätt kallas det för fummel om 

tärningarna utfaller med två ettor. Det innebär att 

rollpersonen har ställt till det rejält på något sätt. Om han 

exempelvis försöker klättra upp för någonting innebär det 

att han förlorar greppet och faller. 

Avrundning 

I reglerna förekommer en mängd olika beräkningar 

och resultatet av dem skall alltid, om inget annat anges, 

avrundas genom trunkering. Trunkering innebär att man 

helt enkelt tar bort alla decimaler vilket gör att exempelvis 

både 4,2 och 4,9 avrundas till 4. 

Extraregler 

På vissa ställen förekommer det regelavsnitt som 

följs av texten extraregel inom parentes. Dessa stycken 

innehåller olika former av tilläggsregler som man kan välja 

om man vill använda eller inte. Dessa stycken är dessutom 

skrivna med kursiv stil. 

5 

Spelvärldar 

Eftersom Omnimodus är ett universellt spelsystem är 

det inte avsett att användas till någon särskild spelvärld. 

Det fi nns ett par spelvärldar som är skapade speciellt till 

Omnimodus men det går även bra att använda spelvärlden 

från något annat rollspel eller att skapa en egen värld. Det 

första alternativet är naturligtvis det enklaste då de andra 

kräver ett visst arbete med konvertering av regler eller 

skapande av en spelvärld. 

Här följer en kortfattad beskrivning av de världar 

som fi nns eller är under utveckling och som är skapta för 

att använda Omnimodus regelsystem. 

Kayra 

Kayra är ett sagorollspel som utspelar sig i en uråldrig 

värld med samma namn. Kayra innehåller förutom en 

beskrivning av världen även regler för olika former av 

magi. 

Light Cloud 

Light Cloud är ett science fi ction-rollspel som 

utspelar sig i en fjärran galax med samma namn. Light 

Cloud innehåller förutom en beskrivning av världen även 

regler för bland annat PSI-krafter, det vill säga förmågan 

att exempelvis läsa tankar eller påverka fysiska föremål 

med hjälp av tankekraft, och rymdstrider. 

Scattered Earth 2028 

År 2027 förändras livet på jorden för alltid då ett 

experiment går fruktansvärt fel och verkligheten förändras 

på olika ställen på jorden. De delar av jorden som inte 

förändrats plågas av kaos och var och en får klara sig på 

egen hand då samhällsstrukturen slås sönder. 

Somnium 

Somnium är ett mysterierollspel som utspelar sig i en 

mer mystisk och i många fall mörkare version av vår värld. 

Somnium kan utspela sig när som helst under historien 

men reglerna är i första hand anpassade för äventyr som 

utspelar sig efter den industriella revolutionen. 

S.P.Q.R. 

S.P.Q.R. innehåller regler och världsbeskrivning för 

rollspel under den romerska republikens sista århundrade.

2 

Rollpersonen 

Rollpersonen är ditt alter ego i spelet och det är genom 

hans ögon som du upplever spelvärlden. I det här 

kapitlet lär du dig allt du behöver kunna för att skapa 

din rollperson. 

Att skapa en rollperson 

Rollpersonen består av en beskrivning och en spelteknisk defi nition. 

Man kan göra dessa båda delar var för sig och i vilken ordning som helst men 

det vanligaste är att de utvecklas parallellt. 

Hur man beskriver sin rollperson och hur detaljerat man vill beskriva 

honom är helt upp till varje spelare. Det här kapitlet är huvudsakligen 

inriktat på den speltekniska defi nitionen av rollpersonen. Beskrivningen 

av honom är dock minst lika viktig. I slutet av kapitlet fi nns det därför 

ett avsnitt med lite tips på hur man kan beskriva sin rollperson och en 

komplett beskrivning av en exempelrollperson. 

Rollpersonen skall alltid skapas i samverkan med spelledaren 

eftersom det kan hända att han vill göra någon form av undantag från 

reglerna. Dessutom kan det hända att han vill styra utvecklingen av 

din rollperson i en viss riktning för att den ska passa in i spelgruppen 

och komplettera de andra rollpersonerna. Det går att skapa en 

rollperson samtidigt som man läser reglerna men det bästa är att 

först läsa igenom dem helt och hållet, eller att man får hjälp 

av någon som redan har gjort det, eftersom man då har lättare 

att se effekterna av de olika valen man måste göra. 

Man bör alltid välja en rollperson som man kan 

leva sig in i och spela trovärdigt. Detta behöver inte 

innebära att den rollperson man spelar har samma 

personlighet och värderingar som den som spelar 

honom. Är man nybörjare kan det dock underlätta 

om man kan utgå från sina egna reaktioner och inte 

hela tiden måste tänka på hur rollpersonen skulle 

reagera. En av tjusningarna med rollspel är dock att 

spela en rollperson som är väldigt annorlunda den man är 

själv men det kräver mer av spelaren. 

Privatdetektiv Mark Phelps 

I detta kapitel kommer de fl esta avsnitt att avslutas med ett 

exempel. Dessa exempel utgör skapandet av exempelrollpersonen 

Mark Phelps. På nästa sida kan du se hur Marks rollformulär 

kommer att se ut då han är färdigskapad och du kan bläddra tillbaka 

hit för att se hur rollformuläret skall fyllas i vid olika tillfällen 

under skapandet av rollpersonen. 

6

Omnimodus 

.. 

Rollformular 

Fysik -1 

Smidighet -2 

Sinnen +2 

Karisma 0 

Psyke +1 

Vilja 0 

Färdigheter Värde 

Bildning +1 

Chaufför -1 

Datorer +2 

Disciplin +1 

Fingerfärdighet +1 

Informationssökning +4 

Kontakter +3 

Leta +3 

Lyssna +3 

Skjutvapen -1 

Skådespel +1 

Smyga -1 

Speja +3 

Världsvana +3 

Övertala +1 

Spelare 

Namn 

Ålder Kön Längd Vikt 

Utseende 

Erik 

Mark Phelps 

34 år Man 184 cm 72 kg 

Mark är magert bygg. han har kort mörkt hår, djupt sittande 

blå ögon, markerade kindknotor, en smal, spetsig näsa och 

tunna läppar. Han har ofta ett par dagars skäggstubb och 

klär sig vanligtvis i jeans och mörka skjortor. 

Huvudhand H 

Förfl yttning 8 

Bärförmåga 10 

Belastning 

Tålighetsnivåer 

Lätt 

Allvarlig 

Kritisk 

Dödlig 

Skador 

Utrustning 

-65-6 

4-6 

Fördelar, Kunskaper & Språk 

Förhöjd grundegenskap 

Minskat sömnbehov 

Smärttålig 

Förfalskning 

Låsdyrkning 

Läppläsning 

Simkunnig 

Vapenspecialisering (Pistol) 

Vapen Värde Fatt Skada Bryt Räckvidd Eldh. Mag Vikt 

Anteckningar 

Mark är privatdetektiv i Boston. Han är katolik men är inte speciellt religiös av sig 

7 

7-10 

11-13 

14+ 

Engelska (modersmål) 

Spanska 

Tyska 

Perfekt 

God 

Dålig

Personuppgifter 

Det första man skall göra är att fylla i rollpersonens 

personuppgifter på rollformuläret. Exakt vilka dessa 

uppgifter är varierar från spelvärld till spelvärld. 

Exempelvis kan det vara så att man i en science 

fi ction-värld ska ange rollpersonens hemplanet medan 

man i en fantasy-värld ska ange rollpersonens religion. 

Det fi nns dock ett antal personuppgifter som man nästan 

alltid ska fylla i nämligen Namn, Kön och Ålder. 

På Omnimodus rollformulär ligger rutan för 

personuppgifter högst upp till höger på rollformuläret. 

Där fi nns det även en speciell plats för spelaren samt för 

rollpersonens längd, vikt och utssende. Behöver man fylla 

i fl er uppgifter kan man göra det i fältet Anteckningar 

längst ner på rollformuläret. 

På rollformulär som är avsedda för en speciell 

spelvärld kan urvalet av uppgifterna och placeringen vara 

helt annorlunda. 

Rollpersonens namn saknar spelteknisk betydelse 

och det kan man därför fundera på medan man skapar 

sin rollperson, men man skall aldrig börja spela med en 

rollperson utan namn. Även rollpersonens kön är, i alla 

fall när det gäller människor, utan spelteknisk betydelse. 

För även om män exempelvis normalt är fysiskt starkare 

än kvinnor så är det upp till spelarna om de vill ta hänsyn 

till det när de skapar sina rollpersoner. När man spelar kan 

rollpersonens kön däremot vara av stor betydelse eftersom 

rollpersonen antagligen kommer att bli bemött på olika 

sätt beroende på dennes könstillhörighet. 

Ålder 

Även rollpersonens ålder är det upp till spelaren 

att välja fritt men han måste naturligtvis hålla sig inom 

rimliga gränser. Rollpersonens ålder är uppdelad på 

fyra åldersgrupper. Beroende på vilken åldersgrupp 

rollpersonen tillhör, har det olika effekter på hans fysiska 

kapacitet och hur mycket han har hunnit lära sig under sitt 

liv. 

I tabellen här nedanför kan du utläsa vilken 

åldersgrupp rollpersonen tillhör beroende på hans ålder. 

Ålder Åldersgrupp Egenskaper Poäng 

16-30 Ung 28 

31-45 Mogen SMI -1 32 

46-60 Medelålders FYS -1, SMI -2, SIN -1 35 

61-70 Gammal FYS -2, SMI -3, SIN -2 38 

Denna tabell gäller i första hand människor och i en 

tid som inte är allt för avlägsen vår egen. Om rollpersonen 

inte är människa eller han lever i en tid då man antingen 

inte levde så länge eller mycket längre fi nns det antagligen 

en alternativ tabell för åldrande som skall användas. 

Observera att förändringen alltid utgår från en 

8 

omodifi erad rollperson och en rollperson som går från 

att vara mogen till medelålders får således sin smidighet 

minskad med ytterligare ett inte ytterligare två. 

En rollperson bör rimligen vara mellan sexton och 

sjuttio år för att kunna fungera bra i spelet, men man 

kan naturligtvis även tänka sig både yngre och äldre 

rollpersoner. Hur kolumnerna Egenskaper och Poäng 

används förklaras längre fram i detta kapitel. 

Exempel: Spelaren Erik ska skapa en rollperson som 

skall heta Mark Phelps, en privatdetektiv som bor i 

Boston. Erik börjar med att fylla i sitt och rollpersonens 

namn på rollformuläret. Han bestämmer sig för att Mark 

ska vara 34 år, så han fyller i det i rutan för ålder och 

sedan skriver han ”Man” i rutan där man ska fylla i 

rollpersonens Kön. 

Eftersom Erik föreställer sig Mark som ganska smal och 

senig så bestämmer han sig för att Mark ska vara 184 cm 

lång och väga 72 kg. Han antecknar Marks längd och 

vikt på rollformuläret. Sedan funderar han ut hur Mark 

ser ut och fyller i det i rutan för utseende. Till sist skriver 

han att Mark är privatdetektiv och att han bor i Boston 

i rutan för anteckningar. Han passar även på att göra en 

snabb notering om att Mark är katolik men att han inte 

är speciellt religiös. 

Grundegenskaper 

Grundegenskaperna är sex till antalet och de 

motsvarar i stort sett rollpersonens genetiska och 

sociala arv. Grundegenskapernas namn skrivs alltid 

med stor begynnelsebokstav och förkortas med sina tre 

begynnelsebokstäver. 

De sex grundegenskaperna är Fysik, Smidighet, 

Sinnen, Karisma, Psyke och Vilja. Alla grundegenskaper 

har ett värde som talar om exempelvis hur stark, smidig 

eller intelligent en rollperson är i förhållande till en 

annan. Ju högre värdet är desto starkare, smidigare eller 

mer intelligent är rollpersonen. En normal människa har 

värde noll på samtliga grundegenskaper om han är ung 

och sedan sjunker några av grundegenskapernas värde då 

han åldras. Om en rollperson har ett positivt värde i en 

grundegenskap innebär det med andra ord att han höjer 

sig över genomsnittet. Har han ett negativt värde i en 

grundegenskap innebär det på motsvarande sätt att han 

inte når upp till normal nivå. Här nedan följer en kortfattad 

beskrivning av de olika grundegenskaperna. 

Fysik (FYS) 

Fysik avgör hur stark och tålig rollpersonen är och 

påverkar således hur mycket skada han gör i närstrid och 

med kastvapen, hur mycket han orkar bära och hur mycket 

skada han tål innan han blir medvetslös eller dör.

Smidighet (SMI) 

Smidighet talar om hur vig och snabb rollpersonen är 

och påverkar bland annat hur skicklig han är på att slåss 

eller utföra olika former av manövrar som exempelvis att 

klättra eller hoppa. 

Sinnen (SIN) 

Sinnen anger hur uppmärksam rollpersonen är på 

sin omgivning och avgör hur bra han är på att hitta dolda 

föremål eller uppfatta svaga ljud. 

Karisma (KAR) 

Karisma motsvarar rollpersonens personliga 

utstrålning och avgör hur omvärlden uppfattar rollpersonen. 

En rollperson med ett högt värde är en person med naturliga 

ledaregenskaper och en god talare. 

Psyke (PSY) 

Psyke avgör hur intelligent rollpersonen är och det 

avgör även hur god allmänbildning han har. 

Vilja (VIL) 

Vilja talar om hur stark vilja rollpersonen har och det 

avgör exempelvis både hur envis och hur disciplinerad 

rollpersonen är. Det används till exempel då man ska ta 

reda på hur han kan hantera skräck och smärta. 

Grundegenskapernas värde 

När man skapar en rollperson utgår man, ifall han 

är människa, alltid från att han har värdet noll i alla 

grundegenskaperna. Om rollpersonen är någonting 

annat än en människa kan det hända att han har andra 

utgångsvärden. 

Därefter skall man börja med att modifi era 

grundegenskaperna med hänsyn rollpersonens ålder. 

Hur grundegenskaperna skall modifi eras fi nns angivet i 

kolumnen Egenskaper i tabellen i stycket om rollpersonens 

ålder. 

När detta är gjort har man alltså en rollperson vars 

grundegenskaper har ett genomsnittligt värde för hans 

åldersgrupp. 

Eftersom alla varelser av samma art inte är identiska 

kopior av varandra kan man modifi era grundegenskaperna 

ytterligare för att skapa en person med både starka och 

svaga sidor. När man förändrar grundegenskaperna måste 

dock summan av förändringarna normalt alltid vara lika 

med noll och slutvärdet får normalt inte skilja sig mer 

än tre steg från vad som är det normala för rollpersonens 

åldersgrupp. 

Det innebär exempelvis att om man ökar rollpersonens 

värde i Sinnen med två så måste man minska hans värde 

i en annan grundegenskap med två eller minska värdet på 

9 

två andra grundegenskaper med ett. Det innebär också att 

om rollpersonen är människa får grundegenskaperna som 

högst ha värdet tre. 

Om spelledaren vill att rollpersonerna skall höja 

sig lite över mängden så kan han låta spelarna modifi era 

grundegenskaperna så att slutsumman av förändringarna 

blir ett, två eller tre i stället för noll. 

I undantagsfall kan man även låta någon 

grundegenskap sluta på ett positivt värde som skiljer sig 

fyra steg från det normala. Detta är dock normalt det 

högsta möjliga värde en varelse kan uppnå på naturlig 

väg och rollpersonen kommer således att sticka ut väldigt 

mycket från mängden. 

Exempel: Eftersom Mark är människa utgår vi från att 

han har noll i värde på alla sina grundegenskaper. Sedan 

ska vi modifi era hans grundegenskaper till följd av hans 

ålder. 

Mark är 34 år och räknas alltså som Mogen. Det innebär 

att hans Smidighet minskar med ett. Han har alltså minus 

ett i Smidighet och noll i övriga grundegenskaper. 

Erik vill att Mark skall vara extremt observant och han 

höjer därför Marks värde i Sinnen till två, vilket innebär 

att han måste sänka en annan grundegenskap två steg 

eller två andra grundegenskaper ett steg. 

Efter att ha funderat ett tag väljer Erik att sänka Marks 

värde i Styrka och Smidighet ett steg vardera. Det 

innebär att Mark nu har minus ett i Styrka, minus två i 

Smidighet och plus två i Sinnen. 

Erik skulle egentligen vilja att Mark hade ett lite högre 

värde i Psyke, eftersom han föreställer sig Mark som en 

ganska smart person. Eftersom han inte vill sänka någon 

av de andra grundegenskaperna så bestämmer han sig 

för att nöja sig med grundegenskaperna som de är. 

Om du tittar på Marks rollformulär på sidan sju så ser du 

att det trots det står plus ett som värde i Psyke men hur 

det kommer sig kommer vi till lite längre fram i detta 

kapitel. 

Rollpersonspoäng 

När du skapar din rollperson så får du ett antal poäng 

som du ska omsätta i Fördelar, Färdigheter, Kunskaper och 

Språk. Vad Fördelar, Färdigheter, Kunskaper och Språk är 

och hur de används förklaras längre fram i detta kapitel. 

Att ge rollpersonen en Fördel kostar ett poäng med 

undantag för fördelen ”Förhöjd grundegenskap” som 

kostar två poäng. Man får dock maximalt använda fyra 

poäng till att köpa fördelar. 

Att höja en Färdighet kostar ett poäng per steg, upp 

till det tredje steget. Man har möjlighet att välja att höja 

en färdighet fyra steg men då kostar det fjärde steget två 

poäng. 

Att ge rollpersonen Kunskaper kostar ett poäng per 

Kunskap.

Språk kostar ett halvt poäng per nivå, en rollperson 

kan dock maximalt behärska fem språk då spelet tar sin 

början. 

Hur många poäng man får för att fördela på sin 

rollperson kan utläsas i tabellen på sidan åtta. 

Exempel: Eftersom Mark är 34 år räknas han som 

Mogen. Erik får därför 32 Rollpersonspoäng att fördela 

på sin rollperson 

Fördelar 

För att göra varje rollperson än mer unik kan varje 

rollperson ha en eller fl era fördelar som gör att de höjer sig 

lite över andra varelser och det är kanske just det som gjort 

att de lämnat en trygg tillvaro för ett liv som äventyrare. 

Rollpersonen kan bara välja varje fördel en gång. Det är 

alltså inte möjligt att exempelvis välja Fördelen Snabbfotad 

två gånger för att öka rollpersonens värde i Förfl yttning 

med fyra. Enda undantaget från denna regel är Fördelen 

Lättlärd som man kan lära sig fl era gånger men för olika 

Färdigheter. 

Till skillnad från Färdigheter, Kunskaper och Språk, 

som kan förvärvas eller förbättras efter att spelet tagit 

sin början, kan rollpersonen normalt endast få Fördelar 

i samband med att han skapas. I kapitel tre hittar du en 

beskrivning av de olika fördelarna. 

Exempel: Eftersom Erik egentligen vill att Mark ska 

ha ett högre värde i grundegenskapen Psyke väljer han 

fördelen ”Förhöjd grundegenskap”. Sedan väljer han även 

fördelarna ”Förminskat sömnbehov” och ”Smärttålig”. 

Nu har han använt fyra av rollpersonspoängen (två 

för Förhöjd grundegenskap och ett varderaför de 

båda andra). Han får alltså inte skaffa fl er fördelar till 

Mark. Det innebär att han har tjugoåtta poäng kvar då 

han fortsätter med att förse Mark med Färdigheter och 

Kunskaper. 

Färdigheter och Kunskaper 

Utöver grundegenskaperna har alla rollpersoner 

ett antal olika Färdigheter som utgör en slags bonus till 

grundegenskaperna. Färdigheterna avgör hur skicklig 

rollpersonen är på att utföra olika handlingar eller hur 

mycket han vet om olika saker. 

Alla Färdigheter är baserade på en grundegenskap 

och färdighetens värde skall adderas till grundegenskapens 

värde då man använder den. En rollperson som exempelvis 

har värde två i Färdigheten Smyga och värde ett på 

grundegenskapen Smidighet har i praktiken värde tre då 

man använder färdigheten. 

Rollpersonen kan även ha tillgång till Kunskaper som 

gör att han kan använda en viss färdighet på ytterligare 

något speciellt sätt. De olika färdigheterna beskrivs i 

kapitel fyra och Kunskaperna beskrivs i kapitel fem. 

På rollformuläret fi nns en speciell plats för varje 

10 

färdighet. För att man skall slippa göra beräkningar 

varje gång man använder färdigheten skall man addera 

grundegenskapens värde till färdighetens värde då man 

antecknar färdigheten på rollformuläret. 

Om en rollperson har värde två eller mer på en 

färdighet kan man tolka det som att han behärskar 

färdigheten ganska väl. Har han fyra eller mer är han 

antagligen skicklig nog att försörja sig på den och om han 

har sex eller mer utmärker han sig som en mycket skicklig 

yrkesman. 

Exempel: Erik börjar med att välja ut vilka kunskaper 

han vill att Mark ska ha. Han väljer ut fem stycken och 

antecknar dem på rollformuläret. Eftersom kunskaper 

kostar ett poäng styck innebär det att han nu har tjugotre 

poäng kvar. Eftersom han har räknat ut att han behöver 

två av dessa för att Mark ska kunna ett par språk så har 

han alltså tjugoen poäng kvar att höja färdigheter för. 

Erik går igenom listan med färdigheter och väljer ut 

femton färdigheter som han vill att Mark ska kunna. 

Han skriver upp dem på rollformuläret och spenderar ett 

poäng på dem var så att värdet på de femton färdigheterna 

nu är ett steg högre än de värdet hos de grundegenskaper 

som de är baserade på. Han har nu endast sex poäng kvar 

att spendera på färdigheter så han väler att höja värdet 

på färdigheterna Informationssökning, Kontakter och 

Världsvana ytterligare två steg vardera. 

Språk 

Alla rollpersoner behärskar det språk som talas där 

de är uppväxta. När du valt yrke till din rollperson kan 

det hända att han lär sig ytterligare något språk. Hur väl 

en rollperson behärskar ett språk beskrivs med hjälp av 

fyra olika nivåer. Här följer en uppräkning av dessa nivåer 

tillsammans med en kortfattad beskrivning av hur väl 

rollpersonen behärskar språket vid de olika nivåerna. 

Dålig 

Rollpersonen kan säga och förstå enklare meningar. 

Han kan handla i en affär eller fråga efter vägen till ett 

hotell men kan inte föra något riktigt samtal på språket. 

Hans grammatiska kunskaper är mer eller mindre 

obefi ntliga och hans ordförråd är mycket bristfälligt. Då 

han skriver gör han ofta grova stavfel. 

Medelmåttig 

Rollpersonen kan säga och förstå det mesta. Han 

gör fortfarande vissa grammatiska fel men har inga större 

problem att delta i de fl esta vardagliga diskussioner. Då 

han skriver gör han fortfarande vissa stavfel men endast i 

långa eller svåra ord.

God 

Rollpersonen talar så gott som grammatiskt korrekt 

och har bara svårt att följa med i specialinriktade samtal. 

Han gör få eller inga stavfel då han skriver. 

Perfekt 

Rollpersonen talar och skriver som en bildad man och 

det är mycket svårt, men fortfarande möjligt, att urskilja en 

viss brytning. 

De fl esta varelser talar sitt modersmål med nivån 

God men om någon av grundegenskaperna Karisma eller 

Psyke har ett positivt värde är modersmålets nivå Perfekt. 

Att lära sig ett språk tar lång tid och rollpersoner har sällan 

möjlighet att lära sig något nytt språk efter att spelet tagit 

sin början. Om man tar väldigt långa uppehåll mellan två 

äventyr eller om rollpersonerna spenderar fl era månader i 

en främmande kultur så fi nns det naturligtvis en möjlighet 

att de kan lära sig ett nytt språk men det är det upp till 

spelledaren att avgöra. 

Exempel: Mark har engelska som modersmål och 

eftersom han har ett positivt värde i Psyke talar han 

Perfekt engelska. Erik har sparat två av Marks poäng till 

språk. Han spenderar tre av dem på spanska och ett på 

tyska vilket innebär att Mark talar god spanska och dålig 

tyska. 

Övriga egenskaper 

Rollpersonen har också ett par egenskaper som skiljer 

sig från hans grundegenskaper och färdigheter. Dessa 

egenskaper används inte då man slår skicklighetsslag. 

De anger i stället vilken hand rollpersonen är bäst på att 

använda, hur snabb han är, hur mycket han orkar bära och 

hur mycket skada han tål. Dessa egenskaper skall fyllas i 

ungefär mitt på rollformuläret. Alla de formler som fi nns 

angivna här gäller i första hand för människor och om din 

rollperson tillhör någon annan art kan det hända att du skall 

använda andra formler för att beräkna hans egenskaper. 

Dessa formler hittar du i så fall i reglerna till den aktuella 

spelvärlden. 

Huvudhand 

Rollpersonens huvudhand talar om huruvida 

rollpersonen är högerhänt eller vänsterhänt. Slå en tärning 

för att avgöra. Om resultatet är en sexa är rollpersonen 

vänsterhänt i annat fall är han högerhänt. Om rollpersonen 

har fördelen dubbelhänt kan han använda båda händerna 

lika bra. Huvudhanden skall anges med ett H ett V eller ett 

D beroende på om rollpersonen är högerhänt, vänsterhänt 

eller dubbelhänt. 

11 

Förfl yttning 

Rollpersonens värde i Förfl yttning anges i meter 

per runda. En runda är en tidsenhet som motsvarar fyra 

sekunder och som används då rollpersonen befi nner sig i 

en strid, det är också i första hand då som rollpersonens 

värde i Förfl yttning är av stor betydelse. Hur en strid 

genomförs beskrivs i kapitel åtta. 

Rollpersonens värde i förfl yttning beräknas med hjälp 

av formeln: 12+(SMI·2). 

Om rollpersonen springer kan han under fyra sekunder 

förfl ytta sig dubbelt så långt som hans värde i Förfl yttning 

räknat i meter. Det innebär i sin tur att han kan förfl ytta sig 

en sträcka som motsvarar halva has förfl yttning under en 

sekund. En rollperson som har värde 20 i förfl yttning kan 

således springa 100 meter på en tid i världsklass. 

Om man vill veta vad rollpersonen kan komma upp i 

för hastighet, räknat i kilometer per timme, är det bara att 

multiplicera hans värde i Förfl yttning med 1,8 

Bärförmåga 

Rollpersonens bärförmåga anger hur mycket 

rollpersonen kan bära utan att hindras av detta. 

Bärförmågan anges i kilo och så länge han inte bär med 

sig mer utrustning än så får han inga avdrag på några av 

sina skicklighetsslag. 

Rollpersonens värde i Bärförmåga beräknas med 

hjälp av formeln: 12+(FYS·2). 

Belastning 

Under bärförmågan fi nns ett fält som heter Belastning 

och här ska du efter att du köpt Utrustning till din rollperson 

fylla i den sammanlagda vikten för den utrustning som 

rollpersonen bär på. 

Om rollpersonen bär utrustning som väger mer än hans 

värde i Bärförmåga så minskar hans värde i alla slag som 

är baserade på smidighet med två. Det samma gäller för 

färdigheterna Leta och Uthållighet och i de fl esta fall även 

för Underhållning. Dessutom minskar rollpersonens värde 

i Förfl yttning med 20%. Om rollpersonen bär utrustning 

med en vikt som överstiger hans dubbla värde i bärförmåga 

så minskar hans värden med fyra och förfl yttningen med 

40%. Om hans burna utrustning har en vikt som överstiger 

hans tredubbla värde i Bärförmåga minskar egenskaperna 

med sex och Förfl yttningen med 60% och så vidare. Det 

innebär att rollpersonen inte kan förfl ytta sig över huvud 

taget då han bär utrustning som väger mer än sex gånger 

hans bärförmåga. 

Det kan naturligtvis fi nnas undantag där andra 

färdigheter eller grundegenskapsslag rimligen bör 

påverkas eller där en av de uppräknade färdigheterna inte 

påverkas, men det är upp till spelledaren att avgöra när 

dessa undantag inträffar.


Då en rollperson blir skadad räknas skadan som en 

Skråma, en Lätt skada, en Allvarlig skada, en Kritisk skada 

eller en Dödlig skada. 

För att avgöra vilken typ av skada rollpersonen 

drabbas av används Tålighetsnivåer. Dessa nivåer är 

formulerade som intervall och avgör vilken typ av skada 

rollpersonen drabbas av då han exempelvis träffas av ett 

vapen. De fyra nivåerna är Lätt (LN), Allvarlig (AN), 

Kritisk (KN) och Dödlig (DN). En skada som inte är stor 

nog att räknas som en Lätt skada kallas för en Skråma. 

Vilket intervall som rollpersonen har på de olika 

nivåerna avgörs av hans värde i Fysik och kan utläsas i 

nedanstående tabell. 

FYS LN AN KN DN 

-6 1 2 3 4+ 

-5 2 3-4 5 6+ 

-4 2-3 4-5 6-7 8+ 

-3 3-4 5-7 8-9 10+ 

-2 3-5 6-8 9-11 12+ 

-1 4-6 7-10 11-13 14+ 

0 4-7 8-11 12-15 16+ 

+1 4-8 9-13 14-17 18+ 

+2 5-9 10-14 15-19 20+ 

+3 5-10 11-16 17-21 22+ 

+4 6-11 12-17 18-23 24+ 

+5 6-12 13-19 20-26 26+ 

Skador 

Under fälten för Tålighetsnivåer fi nns ett lite större 

fält med rubriken Skador. Här kan du fylla i de skador som 

drabbar rollpersonen, exempelvis brutan ben, skadade 

organ eller allvarliga ansiktssksador. Du kan läsa mer om 

skador i kapitel elva. 

Utrustning 

Nu är det dags att förse rollpersonen med utrustning. 

Hur mycket och vilken sorts pengar rollpersonen har till sitt 

förfogande då man börjar spela är upp till spelledaren att 

avgöra och är naturligtvis beroende av spelvärlden. I vissa 

spelvärldar förekommer det inte någon form av pengar 

överhuvudtaget utan alla affärer sker genom byteshandel 

men även där är det troligt att rollpersonen tilldelas någon 

form av fi ktiva pengar. Dessa pengar används för inköp av 

utrustning. Vilken typ av utrustning som fi nns att tillgå och 

vad den kostar är även det helt beroende av spelvärlden 

och dessa regler innehåller inga utrustningslistor. 

12 

Beskrivning 

av rollpersonen 

Nu är alla speltekniska detaljer avklarade och det 

enda som saknas är en rejäl beskrivning av rollpersonen. 

Man kan aldrig beskriva sin rollperson för detaljerat, för ju 

mer du vet om din rollperson och desto mer du lär känna 

honom, desto lättare kommer du att ha att leva dig in i 

rollen. 

Man kan börja med att skriva ner rollpersonens 

bakgrundshistoria och information om hans släkt. Där 

efter kan man fortsätta med hans nuvarande situation, 

vänner och mål i livet. 

Här följer en lista med exempel på olika frågor som 

det kan vara bra att ha ett svar på innan man börjar spela 

med en rollperson och på nästa sida hittar du delar av 

beskrivningen av exempelrollpersonen Mark Phelps. 

Frågelista 

Vad heter rollpersonen? 

Hur ser rollpersonen ut? 

Hur såg rollpersonens uppväxtmiljö ut? 

Vad har rollpersonen för släkt och familj? 

Hur är rollpersonens relation till föräldrarna? 

Hur är rollpersonens relation till eventuella syskon? 

Hur är rollpersonens relation till övriga släktingar? 

Har rollpersonen någon partner? 

Hur försörjer sig rollpersonen? 

Vad är rollpersonens mål i livet? 

Vad grundar rollpersonen sin världsbild på? 

Hur hanterar rollpersonen olika typer av konfl ikter? 

Vad är rollpersonen rädd för? 

Vad har rollpersonen för vänner? 

Vad har rollpersonen för fi ender? 

Vad ser rollpersonen som sin uppgift i livet? 

Hur har rollpersonen skaffat sig de olika färdigheter och kunskaper 

han har? 

Vad tycker rollpersonen om? 

Vad tycker rollpersonen illa om? 

Hur ser rollpersonen på sig själv?

Exempel (Barndom): Mark föddes den tjugotredje 

februari 1971 på St. Marys Hospital i Boston. Hans 

föräldrar hette Kevin och Maria Phelps och bodde i en 

arbetarklassförort norr om Bostons centrum. Och det är 

i detta område som Mark växt upp. 

Marks pappa som var polis, dödades i tjänsten när Mark 

var endast två år gammal och den man som Mark kallar 

pappa är en man som heter John Gordon, som Marks 

mamma gifte sig med då Mark var fyra år gammal. John 

var en sträng men rättvis fosterfar som inte hade något 

till övers för dåtidens hippiekultur och Mark har ärvt sin 

fosterfars i många sammanhang ganska gammeldags 

värderingar. 

Kevin och Maria hann inte få några fl er barn men John 

och Maria fi ck så småningom en fl icka, Miranda 1977, 

och en pojke, Adrian 1979, Då syskonen blev större 

kände Mark sig allt mer utanför eftersom han upplevde 

att John favoriserade sina biologiska barn. 

Exempel (Bakgrund): Efter ett bråk med fadern på 

våren 1987 rymde Mark hemifrån. Han behöll dock 

kontakten med sin mor som i hemlighet försåg honom 

med tillräckligt mycket pengar för att han skulle kunna 

hyra ett litet rum och köpa mat för dagen. På försommaren 

fi ck Mark arbete som affärsbiträde i en liten mataffär i 

kvarteret där han bodde vilket gjorde att han klarade sig 

utan bidragen från sin mamma. 

I affären arbetade även Peter som var i Marks ålder och 

de båda pojkarna blev snabbt goda vänner och ett år 

senare fl yttade Mark till en tvårums lägenhet som han 

delade med Peter. 

Peter jobbade kvar i affären i ytterligare två år. 

Vändpunkten kom då affären rånades av två maskerade 

män en majkväll 1990. Peters chef David, som ägde 

affären, försökt göra motstånd och blev skjuten och 

rånarna kom undan med dagskassan. 

David klarade sig med livet i behåll men kulan hade skadat 

ryggraden och han blev förlamad från midjan och nedåt. 

Medan David låg på sjukhus fi ck Mark och Peter sköta 

affären mer eller mindre själva. Efter rånet bestämde sig 

Mark för att gå i Kevins fotspår och bara några dagar 

senare anmälde han sig till en polisutbildning. 

På hösten påbörjade Mark sin polisutbildning. David 

var tillbaka från sjukhuset men eftersom han var 

rullstolsbunden, fi ck Peter bli butiksföreståndare, medan 

David tog hand om pappersarbetet. 

Mark trivdes på Polishögskolan. Han var inte så bra 

på de fysiska momenten men var duktig i de teoretiska 

ämnena och utmärkte sig framför allt på grund av sin 

goda iakttagelseförmåga. 

Under andra året på polishögskolan träffade Mark 

sin blivande fru Victoria som precis börjat på skolan. 

Victoria övertygade Mark om att han borde reda ut saker 

och ting med sin styvfar. Och strax före jul 1991 sökte 

Mark upp John och efter ett långt samtal bestämde de sig 

för att lägga det förfl utna bakom sig. 

13 

Exempel (Vänner): 

Peter Burns: Peter är Marks äldsta vän och den som 

Mark har störst förtroende för. Peter Driver en butikskedja 

tillsammans med sin svärfar David Flint. Butikskedjan 

har fem små matvarubutiker utspridda över Boston. 

Numera träffas Mark och Peter varje söndagskväll för 

att spela poker tillsammans med David Flint och James 

Wilkinson hemma hos David. 

Victoria Phelps: Victoria är Marks före detta fru som 

lämnade honom då Mark var som mest alkoholiserad. 

Sedan Mark blivit nykter har de dock tagit upp kontakten 

igen och Mark hoppas att de åter skall kunna bli ett par. 

James Wilkinson: James är en före detta kollega vid 

kriminalpolisen som då och då hjälper Mark genom att 

förse honom med information från polisens register. 

Numera träffas Mark och James varje söndagskväll för 

att spela poker tillsammans med Peter Burns och David 

Flint hemma hos David. 

Exempel (Personlighet): Mark är en ganska tystlåten 

person. Han är inte blyg men han talar inte om han 

inte har något att säga och uttrycker sig gärna med så 

få ord som möjligt. Det han säger brukar dock vara väl 

genomtänkt. 

Mark har väldigt lång stubin men om han blir riktigt 

arg förlorar han nästan kontrollen över sig själv. Han 

föredrar att lösa konfl ikter utan våld och är stolt över hur 

sällan han behövt dra sitt vapen både under sin tid som 

polis och i sitt nuvarande arbete som privatdetektiv. 

Hans liv som kriminalpolis har gjort honom tämligen 

desillusionerad och han tenderar att se allt ur ett ganska 

mörkt perspektiv. 

Mark kan verka ganska känslokall och likgiltig men han 

är egentligen en ganska omtänksam person. Han har 

snarare gett upp hoppet efter att ha engagerat sig allt för 

många gånger och misslyckats. 

Mark har haft många obehagliga upplevelser i sitt liv 

och eftersom han nu har korkat igen fl askan för gott 

har han svårt att dämpa sin ångest. Detta har gjort att 

Mark gräver ner sig i sitt arbete och han jobbar mer eller 

mindre hela tiden. 

Det enda som Mark engagerar sig i bortsett från sitt jobb 

är att förbättra relationen till sin före detta fru.

3 

Fördelar 

I det här kapitlet hittar du ett antal fördelar som du 

kan välja att ge din rollperson. Hur fördelar fungerar 

förklaras i kapitel två. För att du ska kunna 

förstå innebörden av de olika fördelarna 

kan det krävas att du har läst igenom 

andra delar av dessa regler. De fördelar 

som beskrivs här är tämligen generella och 

det kan hända att du även har möjlighet 

att välja en eller fl era fördelar 

som är unika för den aktuella 

spelvärlden. 

14 

Berömd 

Rollpersonen är känd för 

någonting positivt exempelvis att 

han är godhjärtad, klok, kunnig eller 

hjältemodig. Folk litar antagligen 

på rollpersonen och vill ofta bistå 

honom på olika sätt. Naturligtvis 

kan rollpersonens berömmelse även 

framkalla avundsjuka men i de fl esta fall 

har rollpersonen en fördel av den. 

Dubbelhänt 

Rollpersonen kan använda båda sina händer lika 

bra och har aldrig något avdrag för att han använder fel 

hand. Om man har den här fördelen behöver man inte 

slå fram någon huvudhand enligt de regler som fi nns i 

kapitel två. 

I stället skall du anteckna ett D för Dubbelhänt 

i fältet för Huvudhand ungefär mitt på rollformuläret. 


Om man väljer denna fördel till sin rollperson 

räknas det som om man använt två Rollpersonspoäng i 

stället för en. En av rollpersonens grundegenskaper ökar 

då med ett och det påverkar naturligtvis alla de färdigheter 

och egenskaper som är baserade på grundegenskapen.

Giftresistent 

Rollpersonen är ovanligt resistent mot alla typer 

av gifter. Man skall därför modifi era alla skicklighetsslag 

med två till hans fördel då man slår för att avgöra hur han 

påverkas av ett gift. Reglerna för gifter hittar du i kapitel 

elva. 

Gott läkkött 

Rollpersonen har mycket gott läkkött och alla skador 

han tillfogas läker 25% snabbare än normalt. 

Lättlärd 

Rollpersonen har ovanligt lätt att lära sig en valfri 

färdighet och den tid han måste spendera för att lära sig 

den är därför halverad. Reglerna för hur man förbättrar 

färdigheter efter det att spelet tagit sin början hittar du i 

kapitel sex. 

Lättväckt 

Rollpersonen sover mycket lätt och vaknar av minsta 

ljud. Han har inte större problem än andra att sova med 

ett konstant bakgrundsljud men väcks av oväntade ljud. 

Resultatet av alla skicklighetsslag för att se om han vaknar 

av någonting skall modifi eras med fyra till rollpersonens 

fördel. Rollpersonen är dessutom alltid helt klarvaken 

då han vaknar eller blir väckt och får därför aldrig något 

avdrag för att han är yrvaken. 


Rollpersonen behöver bara sova 75% av den tid som 

är normalt för hans art för att bli helt utvilad. 

Orädd 

Rollpersonen är extremt modig. Alla skicklighetsslag 

för att se om han vågar utföra någonting eller kan behålla 

sin självkontroll då han blir skrämd modifi eras därför med 

fyra till rollpersonens fördel. 

Packåsna 

Rollpersonen kan bära ovanligt mycket utan att 

påverkas av detta och hans Bärförmåga ökar därför med 

två. Hur man beräknar rollpersonens Bärförmåga beskrivs 

i kapitel två. 

15 

Seglivad 

Rollpersonen överlever allvarliga skador ovanligt 

länge utan att dö. Därför fördubblas alla Räddningstider. 

Smärttålig 

Rollpersonen tål smärta ovanligt bra, han klagar aldrig 

över skrubbsår eller blåsor under fötterna och förefaller i 

alla fall när det gäller vardagliga skador helt oberörd av 

smärta. 

Hans initiativ och skicklighetsslag får endast sina 

resultat minskade med ett då han är omtöcknad och han 

kan endast förlora medvetandet på grund av omtöckning 

vid skador i huvudet. 

Snabbfotad 

Rollpersonen är mycket snabb och hans Förfl yttning 

ökar därför med två. Hur man beräknar rollpersonens 

Förfl yttning beskrivs i kapitel två. 

Språkgeni 

Rollpersonen lär sig språk dubbelt så snabbt som 

andra och detta innebär att han endast behöver spendera 

en fjärdedels rollpersonspoäng för att lära sig en nivå i ett 

språk. 

Starkt immunförsvar 

Rollpersonen har ett ovanligt starkt immunförsvar 

och blir därför mycket sällan sjuk. Alla skicklighetsslag 

för att se om han smittas av en sjukdom modifi eras därför 

med fyra till rollpersonens fördel. 

Tålig 

Rollpersonen tål skador ovanligt bra och när man 

beräknar hans Skadenivåer kan man utgå från att hans 

värde i Fysik är ett steg högre än det egentligen är.

Nackdelar (Extraregel) 

En spelare kan välja att låta sin rollperson ha en eller 

två Nackdelar. Nackdelar är Fördelarnas raka motsats 

och gör att rollpersonen har någon form av handikapp 

som gör hans liv lite svårare i vissa sammanhang.För varje 

nackdel han väljer får han ett extra rollpersonspoäng att 

använda till att köpa Fördelar, Färdigheter, Kunskaper 

och Språk. Dessa poäng får dessutom läggas till dem som 

får användas till fördelar vilket exempelvis innebär att en 

rollperson som har två nackdelar kan spendera upp till sex 

poäng på Fördelar. 

Här nedanför följer beskrivningar av ett antal 

Nackdelar som en rollperson kan lida av. 

Allergi 

Rollpersonen är allergisk mot någonting i vardagen 

vilket ofta ställer till problem för honom. Det är upp till 

spelaren att avgöra vad rollpersonen är allergisk mot och 

hur han reagerar på detta. 

Dåligt minne 

Rollpersonen har mycket dåligt minne och kan ofta 

inte komma ihåg saker som han egentligen känner till. Detta 

inträffar då någon av tärningarna visar en etta då man 

slår ett dem för att avgöra om rollpersonen vet någonting 

speciellt. Han kan då inte komma ihåg någonting och ett 

nytt slag får som tidigast göras efter 2T6 minuter. 

Dåligt rykte 

Rollpersonen har av någon anledning ett mycket 

dåligt rykte. Det kan exempelvis bero på att han begått ett 

brott eller brutit mot något socialt tabu. Rollpersonen kan 

räkna med att folk inte vill ha med honom att göra och att 

han inte sällan får glåpord ropade efter sig. 

Enarmad 

Rollpersonen har endast en fullt fungerande arm. 

Den andra är antingen missbildad eller amputerad vid 

handleden eller högre upp. 

Enögd 

Rollpersonen är blind på ena ögat vilket kraftigt 

begränsar hans synfält och försämrar hans motorik. Han 

får resultatet av alla skicklighetsslag som kräver god 

motorik, exempelvis närstridsmanövrar, minskat med två. 

16 

Fobi 

Rollpersonen har en fobi mot någonting. Vad det är 

och hur han reagerar då han konfronteras med detta är 

det upp till spelaren att avgöra. 

Förföljelsemani 

Rollpersonen är paranoid och är övertygad om att 

någon person eller grupp är ute efter honom. 

Missbrukare 

Rollpersonen är beroende av någonting till den grad 

att det har en stor inverkan på hans liv. Det kan vara 

exempelvis alkohol, narkotika eller spel. 

Stum 

Rollpersonen saknar förmågan att tala och kan endast 

kommunicera med hjälp av tecken och gutterala läten 

Tvångstankar 

Rollpersonen lider av någon form av tvångstankar 

som ger honom ett mycket avvikande beteendemönster. 

Exakt hur det yttrar sig är det upp till spelaren att 

avgöra. 

Vanställd 

Rollpersonen har extremt osymmetriskt och vanställt 

ansikte eller omfattande ärrbildning i detsamma.

4 

Färdigheter 

I det här kapitlet hittar du de 

färdigheter som en rollperson kan 

lära sig. Hur färdigheter fungerar 

förklarades i kapitel två. Färdigheterna 

är uppdelade på grundfärdigheter och 

moderna färdigheter. Grundfärdigheterna 

är sådana färdigheter som förekommer i 

mer eller mindre alla typer av spelvärldar 

medan de moderna färdigheterna normalt 

bara förekommer i postindustriella världar. De 

färdigheter som beskrivs här är tämligen generella 

och det kan hända att du även har möjlighet att välja 

en eller fl era färdigheter som är unika för den aktuella 

spelvärlden. 

Grundfärdigheter 

Här beskrivs de tjugotre grundfärdigheterna i bokstavsordning. Alla 

färdigheter är baserade på en viss grundegenskap och dess förkortning fi nns 

inom parentes efter färdighetens namn. 

Bildning (PSY) 

Denna färdighet talar om hur allmänbildad rollpersonen är och den används 

i första hand då man skall ta reda på om rollpersonen har vissa kunskaper 

eller inte. Motståndsvärdet varierar beroende på hur avancerad kunskap det 

är frågan om. Är det frågan om grundläggande allmänbildning så kan sex 

vara ett lämplig motståndsvärde. Är det sådant som de fl esta men långt ifrån 

alla känner till kan det åtta vara passande och så vidare. Olika rollpersoner 

har naturligtvis olika stora kunskaper om olika ämnen och man bör anpassa 

svårighetsgraden efter rollpersonens intressen och bakgrund. En engelsman 

bör exempelvis få det lite lättare än en fransman att känna till vissa saker om 

en engelsk stad medan fransmannen i sin tur bör få det lite lättare att känna till 

specifi ka händelser under franska revolutionen. 

Disciplin (VIL) 

Färdigheten används för att se hur väl rollpersonen kan hantera 

exempelvis stress, smärta eller skräck. Den avgör också hur bra han är på 

att koncentrera sig på en uppgift. Om rollpersonen exempelvis måste sitta 

uppe och hålla vakt trots att han är extremt trött kan man slå ett slag med 

färdigheten för att avgöra om han klarar av att hålla sig vaken eller inte. 

17

Djurhantering (PSY) 

Denna färdighet används för att hantera och träna 

alla typer av djur. Exempelvis används den då man skall 

se hur bra en rollperson är på att hantera ett riddjur. Om 

det är frågan om att lyckas hålla sig kvar på djuret i fråga 

används däremot färdigheten Manövrar. 

Fingerfärdighet (SMI) 

Denna färdighet används för att se hur bra rollpersonen 

lyckas med olika handlingar som kräver god fi nmotorik 

och kan bland annat användas vid fi cktjuveri, för att skriva 

vackert eller då rollpersonen skall desarmera en fälla. 

Färdigheten kan även användas då man skall förbinda 

mindre sår. 

Informationssökning (PSY) 

Denna färdighet används för att leta information i 

exempelvis bibliotek och arkiv men även i olika former 

av datoriserade register om det förekommer sådana i den 

aktuella spelvärlden. 

Ingenjörskonst (PSY) 

Denna färdighet avgör hur skicklig rollpersonen är 

på att förstå och utveckla olika tekniska konstruktioner. 

Färdigheten kan bland annat användas till att göra en ritning 

men också för att leda själva konstruktionsarbetet. Denna 

färdighet kan även användas då man skall avgöra hur väl 

rollpersonen lyckas använda olika typer av sprängämnen 

om sådana förekommer i den aktuella spelvärlden. 

Kastvapen (SMI) 

Färdigheten används i första hand för att i strid träffa 

ett mål med ett kastvapen. Ibland kan den dock även 

användas andra typer av kast, exempelvis då en rollperson 

försöker kasta en änterhake så att den fastnar i en takränna. 

Mer om hur färdigheten används kan du läsa i kapitel åtta 

som handlar om strid. 

Kontakter (KAR) 

Denna färdighet används i första hand för att tala om 

hur användbara kontakter rollpersonen har då man behöver 

få tag på ovanliga föremål eller speciell information. 

Vilken typ av kontakter och var dessa befi nner sig beror 

naturligtvis på vilken typ av spelvärld det är frågan om. 

Det påverkas också mycket av vad rollperson har för 

bakgrund. Exempelvis kanske en kriminell rollperson kan 

använda färdigheten för att få tag på olagliga vapen eller 

för att få reda på var man kan göra sig av med stöldgods 

utan att någon ställer nyfi kna frågor. En rollperson från 

överklassen kan i stället använda färdigheten för att få 

18 

banklån eller för att ta sig in på en societetsklubb. Dessa 

kontakter fi nns i första hand i det område där rollpersonen 

har växt upp eller varit bosatt en längre tid. 

Ledarskap (KAR) 

Denna färdighet används för att leda och organisera 

andra människor. Den kan exempelvis användas för att få 

en grupp människor att hjälpa till eller för att få dem att 

göra som rollpersonen vill. 

Leta (SIN) 

Färdigheten används för att söka efter dolda eller 

gömda föremål och kan exempelvis användas för att hitta 

lönndörrar eller fällor. 

Lyssna (SIN) 

Färdigheten används för att höra svaga ljud eller för 

att skilja ut vissa ljud från mängden om man exempelvis 

befi nner sig på en livlig krog men vill tjuvlyssna på ett 

speciellt samtal. 

Manövrar (SMI) 

Denna färdighet används för alla typer av rörliga 

manövrar som exempelvis då rollpersonen skall klättra 

upp för ett stup, hoppa över en fallucka eller då han duckar 

för att undvika ett anfall. Hur färdigheten används i strid 

beskrivs i kapitel åtta. 

Naturlära (PSY) 

Rollpersonens värde i naturlära talar om hur bra han 

klarar sig på egen hand ute i skogen. Den kan användas då 

man skall se om han klarar av att hitta mat, för att se om 

han känner igen djur och växter samt för att avgöra om 

han går vilse eller inte. För att spåra någon ute i naturen 

behöver man både färdigheten Naturlära för att veta vilken 

typ av spår man skall leta efter och Färdigheten Leta för att 

hitta dem. 

Närstrid (SMI) 

Denna färdighet används då en rollperson slåss i 

närstrid, oavsett om han använder ett vapen eller inte. Mer 

om hur färdigheten används kan du läsa i kapitel åtta som 

handlar om strid. 

Skjutvapen (SMI) 

Denna färdighet används för att träffa ett mål med ett 

skjutvapen. Mer om hur färdigheten används kan du läsa i 

kapitel åtta som handlar om strid.

Skådespel (KAR) 

Färdigheten används för att spela olika typer av roller 

men också för att fånga en publiks uppmärksamhet eller för 

att berätta en saga med känsla och inlevelse. Färdigheten 

kan även användas då man skall avgöra om rollpersonen 

kan ljuga trovärdigt eller inte. 

Smyga (SMI) 

Denna färdighet används då rollpersonen vill hålla 

sig tyst eller dold exempelvis då han smyger sig på en vakt 

eller gömmer sig för densamma. 

Speja (SIN) 

Denna färdighet används då rollpersonen försöker 

urskilja någonting som är litet eller befi nner sig långt bort 

eller då man skall ta reda på om han lägger märke till 

någonting speciellt. 

Styrka (FYS) 

Denna färdighet används då en rollperson försöker 

lyfta någonting tungt eller bryter arm med en annan 

person. 

Uthållighet (FYS) 

Denna färdighet används för att avgöra hur länge 

en rollperson orkar göra någonting som är fysiskt 

ansträngande. Exempelvis hur långt han orkar fotvandra 

under en dag. 

Vetenskap (PSY) 

Denna färdighet används för att se vad en rollperson 

vet om olika former av vetenskap. Vad rollpersonen har 

möjlighet att känna till begränsas naturligtvis av hur långt 

vetenskapen har kommit i den aktuella spelvärlden. 

Världsvana (KAR) 

Denna färdighet avgör hur van rollpersonen är att röra 

sig bland främmande människor och avgör hur självsäkert 

han agerar offentligt och hur väl han kan smälta in i olika 

sammanhang. Precis som när det gäller kontakter påverkas 

naturligtvis rollpersonens möjligheter av hans bakgrund 

och erfarenheter. 

Övertala (KAR) 

Färdighen används för att övertala andra personer 

i olika sammanhang exempelvis då man köpslår om 

priset på en vara eller försöker muta en medlem av 

ordningsmakten. 

19 

Moderna färdigheter 

Här beskrivs de fyra moderna färdigheterna som 

kan behövas om spelet utspelar sig i ett postindustriellt 

samhälle. Färdigheterna är beskrivna i bokstavsordning 

och förkortningen av den grundegenskap som de är 

baserade på återfi nns, precis som förut, inom parentes 

efter deras namn. 

Chaufför (SMI) 

Denna färdighet används för att framföra olika typer 

av fordon som färdas på marken eller i vattnet, exempelvis 

bilar, motorcyklar eller motorbåtar. 

Datorer (PSY) 

Denna färdighet används för att hantera datorer och ger 

kunskaper om både mjukvara och hårdvara. Kunskaperna 

om hårdvaran sträcker sig dock inte längre än till att man 

kan montera de färdiga komponenterna som datorn är 

uppbyggd av, exempelvis ljudkort och hårddiskar. 

Pilot (PSY) 

Denna färdighet används för att framföra alla typer 

av fordon som färdas i luften, exempelvis fl ygplan och 

helikoptrar. 

Reparation och Underhåll (PSY) 

Denna färdighet används för att reparera och 

underhålla olika former av utrustning som exempelvis 

bilar, kommunikationsutrustning eller vapen.

5 

Kunskaper 

Då man skapar sin rollperson kan han behärska en eller ett 

par kunskaper. Dessa kunskaper gör att rollpersonen kan 

använda någon av sina färdigheter på ytterligare 

något vis. I detta kapitel hittar du en genomgång av 

de olika kunskaperna. De kunskaper som beskrivs 

här är tämligen generella och det kan hända 

att du även har möjlighet att välja en eller fl era 

kunskaper som är unika för den aktuella spelvärlden. 

Vissa kunskaper har en färdighet inom parentes 

bakom sitt namn. I dessa fall måste summan av 

rollpersonens värde i färdigheten och hans värde 

i dess grundegenskap vara fyra eller mer för att 

han skall kunna lära sig kunskapen. 

Dubbelskott (Skjutvapen) 

Rollpersonen kan bara använda denna kunskap 

för olika typer av pilbågar. Han måste även ha kunskapen 

vapenspecialicering för den aktuella pilbågstypen. 

En rollperson med denna kunskap kan avfyra två pilar 

samtidigt mot ett mål. Anfalsvärdet minskar med två men om 

han lyckas med anfallsslaget träffar båda pilarna sitt mål. 

Pilarna ger varsin skada men träffar samma träffområde. 

Fordonsspecialisering 

Rollperonen är van att köra en viss typ av 

fordon. Då han använder detta fordon ökar hans resultat med 

två vid alla skicklighetsslag mot färdigheten Chaufför eller 

Pilot. Det samma gäller för slag med Reparation och Underhåll för det 

aktuella fordonet. Vissa avancerade fordon, exempelvis stridsvagnar 

och helikoptrar kräver dessutom att rollpersonen har specialiserat sig 

på ett sådant fordon för att han skall kunna köra det över huvud taget. 

Fånga kastvapen (Manövrar) 

Rollpersonen har övat på att fånga föremål i fl ykten och 

om han har en fri hand kan han försöka fånga ett kastvapen som han 

undvikit. För att göra detta krävs det dock att han lyckas med ett slag 

mot färdigheten Manövrar med motståndsvärde tolv. 

Förbättrat initiativ (Närstrid) 

På grund av rollpersonens stridserfarenhet och snabba 

refl exer ökar resultatet av alla hans initiativslag med två. 

20

Förfalskning 

Rollpersonen är bevandrad i olika 

metoder för att förfalska exempelvis dokument och 

stämplar. Hur skicklig han är på att använda dessa metoder 

avgörs dock av hans värde i färdigheten Fingerfärdighet. 

Första hjälpen 

Rollpersonen får två i bonus vid alla slag med 

färdigheten Fingerfärdighet då den används för att 

genomföra enklare vårdinsatser av olika slag. 

Hantverk 

Rollpersonen behärskar ett visst hantverk och 

kan om han har tillgång till den rätta utrustningen tillverka 

föremål av olika slag. Exempel på olika hantverk kan 

vara läderhantverk, silversmide eller urmakeri. Hur väl 

rollpersonen lyckas med dessa föremål avgörs genom ett 

slag med färdigheten Fingerfärdighet. 

I vissa fall kan det även krävas att rollpersonen 

behärskar andra färdigheter för att han ska kunna lära sig 

ett visst hantverk. Exempelvis krävs det att rollpersonen 

behärskar färdigheten Ingenjörskonst för att han skall 

kunna lära sig urmakeri och andra hantverk som kräver 

tekniskt kunnande. 

Hoppteknik (Manövrar) 

Rollpersonen har ovanligt bra hoppteknik och 

hoppar därför en meter längre och en halv meter högre än 

normalt. 

Låsdyrkning 

Rollpersonen kan använda färdigheten 

Fingerfärdighet för att dyrka upp lås med hjälp av dyrkar 

eller andra verktyg. 

Läppläsning 

Rollpersonen har förmågan att avgöra vad 

någon säger genom att studera personens läpprörelser. 

Naturligtvis måste rollpersonen även behärska det språk 

som personen talar och ibland kan det krävas ett slag med 

färdigheten Speja för att se läpprörelserna ordentligt. 

Marschvana 

Rollpersonen är van att gå långa sträckor till fots 

och får därför addera två till resultatet av de slag som görs 

för att se hur långt rollpersonen orkar gå under en dag. 

21 

Motstånd mot smärta (Disciplin) 

Rollpersonen har lärt sig att ignorera smärta så 

gott som helt och hållet. Hans initiativ och skicklighetsslag 

får endast sina resultat minskade med ett då han är 

omtöcknad och han kan endast förlora medvetandet på 

grund av omtöckning vid skador i huvudet. 

Musikinstrument 

Rollpersonen behärskar en viss typ av instrument. 

Hur skicklig han är avgörs dock av hans värde i färdigheten 

Fingerfärdighet. 

Navigation 

Rollpersonen kan använda färdigheten Bildning 

för att navigera med hjälp av karta och olika former av 

instrument. 

Obeväpnade blockeringar (Närstrid) 

Rollpersonen kan blockera anfall med hjälp av 

sin kropp och behöver därför inte ha tillgång till något 

tillhygge då han blockerar. Denna teknik är effektivast mot 

trubbiga vapen och i synnerhet mot obeväpnade anfall. 

Obeväpnade anfall får sin skada helt reducerad. 

Andra typer av trubbiga anfall får sin skada reducerad med 

2T6. Övriga anfall får sin skada reducerad med 1T6. 

Om man använder extraregeln för Träffområden 

så kommer återstående skador automatiskt att träffa den 

kroppsdel som användes vid blockeringen. 

Perfekt balans (Manövrar) 

Rollpersonen har perfekt balans och kan utan 

svårigheter gå på slak lina. Det krävs dock att han får göra 

det relativt ostört och om han exempelvis blir beskjuten 

då han gör det måste man slå ett skicklighetsslag med 

färdigheten Manövrar för att se om han lyckas hålla sig 

kvar eller inte. 

Simkunnig 

Rollpersonen är simkunnig och kan använda 

färdigheten manövrar för att simma eller utföra manövrar 

under vattnet. 

Specialkunskaper 

Rollpersonen har specialiserat sig på ett visst 

ämne och har därför kunskaper inom detta ämne som vida 

överstiger andra varelsers. Exempel på specialkunskaper 

kan vara Antik historia, Medicin eller Nationalekonomi. 

En specialkunskap innebär att man kan addera

en viss bonus till rollpersonens värde då man använder 

exempelvis Bildning, Naturlära eller Vetenskap och slår 

för att ta reda på om han känner till någonting inom det 

området. 

Om det är någonting som rör det området och 

som kan räknas som allmänbildning behöver i regel inget 

slag göras över huvud taget. Hur stor denna bonus är 

avgörs av hur bred specialkunskapen är. Exempelvis kan 

en rollperson som har specialkunskapen historia kan få 

två i bonus medan en rollperson som har nordisk medeltid 

som specialisering kan få fem i bonus. 

Spela död (Disciplin) 

Rollpersonen kan på ett mycket trovärdigt sätt 

ge intrycket av att vara död. Hans puls avstannar nästan 

helt och hans andning och hjärtslag är mycket svåra att 

upptäcka. Även rollpersonens kroppstemperatur sjunker 

markant. Rollpersonen kan förbli i detta tillstånd i fl era 

timmar och är då bara vagt medveten om sin omgivning. 

Det tar ett par minuter för rollpersonen att försätta 

sig i eller vakna upp ur detta tillstånd. Om man väljer 

denna expertkunskap två gånger kan dock rollpersonen 

växla mellan detta tillstånd och sitt normala tillstånd på ett 

ögonblick och han har då full kontroll på sin omgivning, 

eller i alla fall så full kontroll som någon kan ha då deras 

blick måste förbli fi xerad på en och samma punkt. 

Sprängteknik 

Rollpersonen är van att hantera olika former av 

sprängämnen och får därför två i bonus när han använder 

färdigheten Ingenjörskonst för att hantera sådana. 

Stålnävar (Närstrid) 

Rollpersonen är ovanligt bra på att slåss utan 

vapen och hans naturliga vapen får därför sin skada ökad 

med två. 

Stavteknik (Närstrid) 

Rollpersonen kan tekniken för att hantera olika 

typer av stavar och stångvapen på ett effektivt sätt. Det 

gör att han kan både anfalla och parera med samma vapen 

under en och samma runda eftersom han kan använda 

olika delar av vapnet för de båda handlingarna. Exempel 

på södana vapen är trästavar, spjut och hillebarder. 

22 

Total koncentration (Disciplin) 

Rollpersonen kan koncentrera sig totalt på en 

teoretisk uppgift. Alla slag för att avgöra om rollpersonen 

lär sig eller förstår sig på någonting får därför sitt 

Motståndsvärde minskat med två. Alla hans inlärningstider 

för teoretiska kunskaper minskar därför också med en 

fjärdedel. Du kan läsa mer om inlärning av färdigheter i 

kapitel sex. 

Två vapen 

Rollpersonen kan hantera två vapen samtidigt. 

Rollpersonen måste skaffa denna kunskap en gång för varje 

vapenkombination han vill kunna använda, exempelvis 

svärd och dolk eller två pistoler. Kunskapen gör att han 

normalt kan anfalla med ett av vapnen och blockera med 

vapnet i den andra handen. Han kan dock inte göra två 

anfall samma runda med två undantag för två olika typer 

av kombinationer. 

Om han har valt att kombinera två enhands 

eldvapen eller två mindre kastvapen, exempelvis kastknivar 

så kan han använda dessa samtidigt mot ett och samma 

mål. Om rollpersonen inte har denna kunskap kan han inte 

använda mer än ett vapen per runda. 

Utbrytarkonst 

Rollpersonen behärskar olika tekniker för att ta 

sig loss då han är bunden eller fängslad på något annat 

vis. För att avgöra hur skicklig han är används färdigheten 

Manövrar eller färdigheten Fingerfärdighet. 

Vapenspecialisering 

Rollpersonen är specialist på att använda en viss 

sorts vapen, exempelvis kniv eller revolver, och då han 

använder detta vapen ökar hans värde med två vid så väl 

anfall som försvar. Vissa vapen som är svåra att använda 

exempelvis stridsgissel och slungor, kan dessutom kräva 

att rollpersonen har specialiserat sig på dem för att han 

över huvud taget skall kunna använda sig av dem i strid.

6 

Träning och 

erfarenhet 

I föregående kapitel har vi gått igenom hur man 

fastställer vad rollpersonen lärt sig fram tills dess 

att man börjar spela. Nu är det dags att titta närmre 

på hur han blir skickligare och kunnigare efter att 

spelet tagit sin början. 

Färdigheter 

Rollpersoner kan bli bättre på sina färdigheter genom träning 

och erfarenhet. Att förbättra värdet i en färdighet ett steg genom 

träning tar olika lång tid beroende på vad rollpersonen kommer att 

ha för värde efter höjningen. Den tid det tar att uppnå olika värden 

kan avläsas i nedanstående tabell. Observera att det endast är 

färdighetens värde som är av betydelse. Vad rollpersonen har för 

värde i grundegenskapen som färdigheten är baserad på saknar 

betydelse. 

Då rollpersonen ska höja ett värde till fyra eller 

högre måste spelaren dessutom göra ett slag för att se om 

rollpersonen har tillgodogjort sig träningen. Slaget skall 

göras med grundegenskapen som färdigheten är baserad på. 

Om slaget misslyckas måste rollpersonen träna ytterligare 

lika mycket som halva den ursprungliga tiden innan ett nytt 

slag får göras. 

23 

Värde Motståndsvärde Tid 

1 10 dagar 

2 15 dagar 

3 20 dagar 

4 6 30 dagar 

5 7 40 dagar 

6 8 60 dagar 

7 9 80 dagar 

8 10 100 dagar 

9 12 100 dagar 

10 14 100 dagar 

11 16 100 dagar 

12 18 100 dagar 

Vad som krävs för att rollpersonen skall kunna träna 

på en färdighet varierar naturligtvis beroende på vilken

färdighet det är frågan om. Det första eller de första två 

stegen brukar man kunna träna mer eller mindre själv eller 

med en kamrat därefter behöver man vanligtvis hjälp av en 

lärare för att utvecklas vidare. 

Vissa färdigheter som exempelvis kontakter 

kan man inte träna i ordets normala mening. Men man 

kan ägna tiden åt att försöka knyta dessa kontakter. För 

att kunna knyta dessa kontakter måste man dock i regel 

vara intressant för dem man försöker knyta kontakter med. 

En bonddräng lär exempelvis aldrig kunna skaffa sig ett 

kontaktnät bland företagsledare eller statsmän. 

Exempel: Mark har fått veta att dottern till en av hans 

kusiner har försvunnit under en ridtur i skogarna i 

närheten av Seattle. Mark följer fallet noga hemma från 

Boston men polisen verkar stå handfallen och han inser 

att han snart kommer att känna sig tvingad att bege sig 

dit och starta en egen utredning. Mark är en utpräglad 

stadsmänniska och han bestämmer sig därför för att 

förbereda sig genom att läsa en överlevnadsbok och en 

bok om hur man säkrar bevis ute i naturen. 

Mark har inte färdigheten Naturlära sedan tidigare men 

i och med att den är baserad på Psyke och Mark har 

plus ett i Psyke har han ändå ett försprång jämfört med 

normalintelligenta stadsbor. 

Efter som mark inte har färdigheten Naturlära sedan 

tidigare tycker spelledaren att det räcker med teoretiska 

studier för att skaffa sig värde ett. Dessutom har faktiskt 

Mark möjlighet att göra vissa iakttagelser i Bostons 

parker för att verifi era sina nya kunskaper. 

Att öka sitt värde från noll till ett tar tio dagar men 

eftersom Mark gör en annat under dessa dagar 

bestämmer spelledaren att det har gått två veckor innan 

Erik kan anteckna att Mark har två i värde på färdigheen 

Naturlärar. 

Kunskaper 

Den tid det tar att lära sig en ny kunskap kan 

variera mycket beroende på vad det är för kunskap det är 

frågan om. Att lära sig dyrka upp lås kan gå på ett par 

dagar men att lära sig ett hantverk kan ta fl era månader. 

Det är upp till spelledaren att avgöra hur lång tid det tar 

att lära sig en viss kunskap. Han måste dock komma ihåg 

att det bara är frågan om att exempelvis lära sig de olika 

teknikerna som krävs för att utföra ett visst hantverk. Hur 

skicklig rollpersonen blir på att tillverka olika föremål 

beror sedan på hans värde i färdigheten Fingerfärdighet. 

Expertkunskaper (Extraregel) 

Expertkunskaper fungerar precis som vanliga 

kunskaper men rollpersonen förvärvar dem automatiskt 

då han uppnår ett visst värde. Detta inträffar då summan 

24 

av färdighetens värde och värdet i den grundegenskap som 

färdigheten är baserad på uppgår till sex. 

Sedan lär han sig ytterligare en expertkunskap då 

han uppnår summan åtta, tio, tolv, fjorton och så vidare. 

I nedanstående tabell kan du se vilka färdigheter som har 

expertkunskaper och vilka dessa kunskaper är. 

Färdighet Expertkunskaper 

Disciplin Motstånd mot smärta, Spela död, 

Total koncentration 

Kastvapen Två vapen, Vapenspecialisering 

Manövrar Hoppteknik 

Närstrid Förbättrat initiativ, Obeväpnade blockeringar, 

Stålnävar, Två vapen, Vapenspecialisering 

Skjutvapen Två vapen, Vapenspecialisering 

Uthållighet Marschvana 

Erfarenhetspoäng 

Då en rollperson är ute på äventyr får han 

naturligtvis nya erfarenheter som sedan kan omsättas 

i färdigheter och kunskaper av olika slag. För att 

symbolisera detta får rollpersonen erfarenhetspoäng efter 

ett avslutat äventyr eller vid lämpliga tillfällen under 

längre äventyrskampanjer. Hur mycket erfarenhetspoäng 

en rollpersonen får bör avspegla hur aktivt han deltagit i 

äventyret men erfarenhetspoäng kan även användas för att 

belöna exempelvis god inlevelse. En rollperson bör dock 

inte få mycket mer än ett erfarenhetspoäng per vecka men 

han bör å andra sidan aldrig bli helt utan erfarenhetspoäng 

efter ett avslutat äventyr även om det bara varade i ett par 

dagar. 

Ett erfarenhetspoäng motsvarar fem dagars 

träning och det är upp till spelledaren att avgöra vilka 

färdigheter eller kunskaper som rollpersonen kan utnyttja 

dem för att höja beroende på vad de har varit med om 

under äventyren. Erfarenhetspoäng kan även användas 

för att sänka Motståndsvärdet som måste övervinnas för 

att man skall kunna höja en färdighet med ett. Denna 

sänkning kvarstår även om slaget måste göras om och det 

är även möjligt att lägga till nya erfarenhetspoäng för att 

sänka motståndsvärdet ytterligare inför nästa slag.

7 

Handlingar 

I detta kapitel fi nns det ett antal exempel på ett par olika 

typer av handlingar som en rollperson kan behöva utföra 

då han är ute på äventyr. Naturligtvis är detta bara en 

bråkdel av alla handlingar en rollperson kan behöva 

utföra och för det mesta är det upp till spelledaren 

att avgöra vilken färdighet som skall användas 

och hur högt motståndsvärdet skall vara. Kom 

ihåg att man i stort sett alltid kan använda den 

grundegenskap som färdigheten är baserad på om 

man saknar den aktuella färdigheten. De handlingar 

som är skrivna med kursiv stil hänger samman med 

någon form av extraregel och utgör bara en fördel 

om denna regel används. 

Alkoholkonsumtion 

Då en rollperson intar en större mängd alkohol försämras hans 

Initiativslag, hans grundegenskaper och hans Förfl yttning. Dricker 

han tillräckligt mycket kan det hända att han spyr eller förlorar 

medvetandet. För att undvika att påverkas allt för mycket skall man 

slå ett skicklighetsslag med rollpersonens Fysik och avläsa resultatet 

i nedanstående tabell. Från resultatet skall man sedan dra av det antal 

alkoholpoäng som rollpersonen intagit. Ett alkoholpoäng motsvarar 

2dl starköl (5%), 1dl vin (10%) eller 0,25dl starksprit (40%). Ett 

nytt slag skall göras varje gång rollpersonen intar ytterligare minst 

ett alkoholpoäng. 

Resultat Initiativ SMI SIN PSY Förfl yttning 

4-5 -1 

2-3 -2 -1 

0-1 -3 -1 -1 -10% 

-2 -4 -2 -1 -1 -20% 

-3 -5 -2 -1 -2 -30% 

-4 -6 -3 -2 -2 -40% 

-5 -7 -4 -2 -3 -50% 

-6 -8 -5 -3 -4 -60% 

-7 -9 -6 -4 -5 -70% 

-8 -10 -7 -5 -6 -80% 

-9 Rollperosnen spyr okontrollerat 

-10 Rollpersonen förlorar medvetandet 

Resultatet kan dock aldrig förbättras eftersom man normalt 

inte kan bli mindre full ju mer man dricker. Enda undantaget från detta är 

25

om man slår ett Perfekt slag. Rollpersonen har då lyckats 

samla sig så pass att hans resultat är ett steg bättre än hans 

tidigare sämsta resultat. Om slaget resulterar i ett fummel 

så är konsekvensen förutom den normala effekten av slaget 

att han spyr. 

Då rollpersonen nyktrar till förlorar han ett 

alkoholpoäng per timme och resultatet på tabellen minskar 

även det ett steg per timme. Då rollpersonen förlorar 

medvetandet är han dock medvetslös i 1T6 timmar innan 

han vaknar till igen. 

Fotvandring 

Med jämna mellanrum händer det att en rollperson 

måste ta sig längre sträckor till fots. För att avgöra hur långt 

han orkar gå under en dag slår man ett slag med färdigheten 

Uthållighet och läser av resultatet i nedanstående tabell. 

Vilken kolumn som skall användas beror på vilken typ av 

terräng som rollpersonen vandrar genom. Sträckan skall 

sedan modifi eras till följd av rollpersonens belastning 

precis som vid annan typ av förfl yttning. 

Resultat Väg Lätt terräng Svår terräng 

1-2 25 km 20 km 10 km 

3-4 30 km 24 km 12 km 

5-6 35 km 28 km 14 km 

7-8 40 km 32 km 16 km 

9-10 45 km 36 km 18 km 

11-12 50 km 40 km 20 km 

13-14 55 km 44 km 22 km 

15-16 60 km 48 km 24 km 

17-18 65 km 52 km 26 km 

19-20 70 km 56 km 28 km 

21-22 75 km 60 km 30 km 

23-24 80 km 64 km 32 km 

Om rollpersonen slår ett perfekt slag ökar den 

tillryggalagda sträckan med tio, åtta eller fyra kilometer 

beroende på terrängen. Om han fumlar har han däremot 

bara tillryggalagt halva sträckan. 

Hantera skräck 

Då en rollperson råkar ut för någonting 

skrämmande ska man slå ett skicklighetsslag med 

färdigheten Diciplin för att se hur väl han lyckas hantera 

skräcken. Om slaget lyckas behåller han sin självkontroll 

och kan fortsätta att agera rationellt. 

Motståndsvärdet beror på hur skrämmande 

upplevelsen var för rollpersonen och spelledaren får 

avgöra den från fall till fall. Rollpersonens erfarenheter är 

också avgörande då man bedömer hur skrämmande han 

tycker någonting är. En rollperson som är rättsläkare lär 

exempelvis inte tycka att det är speciellt otäckt med en död 

26 

kropp och en erfaren soldat lär inte tappa fattningen då han 

tvingas döda någon. 

Exakt vad som händer då rollpersonen förlorar 

sin självkontroll är det upp till spelledaren att avgöra 

beroende på situationen. Har rollpersonen möjlighet fl yr 

han antagligen från platsen och är han trängd kanske 

han ger upp hoppet och kryper ihop i fosterstälning och 

inväntar slutet. 

Hopp 

Det händer inte sällan att en rollperson behöver 

hoppa över ett hinder eller en fallgrop. För att avgöra 

hur långt eller högt en rollperson hoppar skall man slå 

ett slag med färdighet Manövrar, och avläsa resultatet i 

nedanstående tabell. Denna tabell avser hopp med en rejäl 

ansats och att rollpersonen hoppar på ett sådant sätt att han 

landar med fötterna först. 

Om rollpersonen står stilla då han utför hoppet 

skall hoppets längd eller höjd halveras. Om han försöker 

slänga sig över ett hinder och struntar i hur han landar kan 

en rollperson hoppa ytterligare ett par decimeter. 

Resultat Längd Höjd 

1-2 2,0 meter 0,4 meter 





11-12 4,5 meter 1,2 meter 

13-14 5,0 meter 1,3 meter 

15-16 5,5 meter 1,4 meter 

17-18 6,0 meter 1,5 meter 

19-20 6,5 meter 1,6 meter 

21-22 7,0 meter 1,7 meter 

23-24 7,5 meter 1,8 meter 

Tabellen förutsätter också att rollpersonen inte 

bär med sig mer än ett par kilo. Om rollpersonen bär 

med sig lite mer än så skall längden minskas med en halv 

meter och höjden skall minskas med en decimeter. Om 

rollpersonen bär med sig mer än halva sin bärförmåga skall 

höjd och längd i stället minskas med en meter respektive 

två decimeter. Därefter gäller reglerna för belastning precis 

som vanligt och minskningen av rollpersonens värde i 

Förfl yttning gäller även som minskning av längden eller 

höjden på hans hopp. Avdraget på en meter respektive två 

decimeter kvarstår dock även det vid högre belastningar. 

Om rollpersonen slår ett perfekt slag ökar längden 

eller höjden på hoppet med en halv meter respektive en 

decimeter. Om han fumlar och är en relativt klumpig person, 

det vill säga han har noll eller lägre i värde på Manövrar, så 

snubblar han. I annat fall innebär det att höjden respektive 

längden minskar med en meter respektive två decimeter.

8 

Strid 

Rollpersoner lever ofta ett ganska farofyllt liv och är inte 

sällan beroende av att kunna försvara sig med vapen i 

hand eller ta hjälp av någon som kan göra detta. I det här 

kapitlet hittar du alla de regler som används vid en strid. 

I en stridssituation är det bra om man har något system 

för att hålla reda på var alla stridens deltagare befi nner 

sig. Det kan räcka med ett vanligt papper där 

man skissar upp terrängen och markerar de 

olika deltagarnas positioner. 

Det är omöjligt att skriva regler för alla 

tänkbara händelser och spelledaren måste 

därför alltid vara beredd på att improvisera då 

det krävs av situationen eller rollpersonernas 

agerande. I slutet av kapitlet fi nns ett 

exempel på en mindre strid och hur reglerna 

används. 

Stridens förlopp 

Då rollpersonerna utkämpar en strid delar 

man upp tiden i Rundor för att kunna hålla reda på vad som 

händer. En runda motsvarar ungefär fyra sekunder vilket 

innebär att det går femton rundor på en minut. Alla deltagare 

har möjlighet att utföra en aktiv handling under varje runda. 

En aktiv handling är en handling som rollpersonen själv 

tar initiativet till. Ett anfall är exempelvis en aktiv handling 

eftersom det sker på rollpersonens initiativ. Att försvara sig 

är däremot inte en aktiv handling eftersom den görs som en 

reaktion på att rollpersonen blir anfallen. 

Varje runda inleds med att samtliga deltagare som har möjlighet att 

agera slår ett Initiativslag för att man ska få reda på vem som agerar först. 

Initiativslaget görs som ett skicklighetsslag med färdigheten Närstrid eller 

färdigheten Manövrar beroende på vilken färdighet rollpersonen har det 

högsta värdet i. 

Resultatet av slaget skall modifi eras i enlighet med nedanstående 

tabell. En av förutsättningarna i tabellen grundar sig på att rollpersonen är 

skadad. Hur skador fungerar beskrivs i kapitel elva. De andra förutsättningarna 

hittar du regler för längre fram i detta kapitel. 

Förutsättning Värde 

Delatagren är omtöcknad -2 

Delatagren är knästående -2 

Deltagaren är liggande -4 

27

Därefter börjar den deltagare som fi ck högst 

resultat att utföra sin aktiva handling, sedan är det dags 

för den deltagare som fi ck näst högst resultat och så vidare 

tills alla deltagare har agerat. Om någon eller några av 

deltagarna fi ck ett perfekt slag agerar han först, oavsett om 

någon av dem som inte slog ett perfekt slag fi ck ett högre 

resultat än honom eller inte. Om någon av deltagarna 

fumlar tvekar de och får därför inte agera under rundan. 

De kan dock fortfarande försvara sig precis som vanligt. 

När alla rollpersoner agerat är det dags för nästa runda och 

så vidare tills dess att striden är över. 

Mer än ett anfall (Extraregel) 

Om man vill kan man tillåta att rollpersonen gör 

mer än ett anfall under en runda. Om en rollperson gör 

två anfall mot en och samma motståndare minskar hans 

anfallsvärde för båda anfallen med två. Väljer han att 

göra tre anfall mot samma motståndare minskar alla 

anfallsvärden med fyra den rundan och så vidare. 

Gör han två anfall mot två olika motståndare minskar 

anfallsvärdet för båda anfallen med fyra och anfaller han 

tre olika motståndare minskar anfallsvärdet för de tre 

olika anfallen med åtta. 

Det är upp till spelledaren att avgöra hur många 

anfall en rollperson maximalt hinner göra under en runda 

men generellt bör det gå att göra fl er anfall ju mindre 

vapnet är. 

Spelaren måste bestämma hur många anfall 

rollpersonen skall göra och mot vilka han skall göra dem i 

samband med att det är rollpersonens tur att agera första 

gången i rundan. 

Om spelaren använder ett skjutvapen kan han inte 

skjuta upprepade skott då man använder denna regel. 

Upprepade skott räknas i stället som olika anfall. Han 

kan inte heller skjuta automateld mot fl era personer under 

samma runda. Däremot går det bra att skjuta skottsalvor 

mot fl era personer under samma runda. 

Hur upprepade skott, skottsalvor och automateld 

fungerar kan du läsa i nästa kapitel. 

Handlingar 

Då det är en deltagares tur att agera kan han göra 

en av ett antal olika handlingar. Utöver denna handling 

kan han dessutom förfl ytta sig upp till två meter och han 

kan säga något enstaka ord som exempelvis ”Anfall!” eller 

”Hjälp”. Om deltagaren vill förfl ytta sig en längre sträcka 

eller säga mer än något enstaka ord så utgör detta hans 

aktiva handling. Här följer en genomgång av de olika 

handlingar som en deltagare kan utföra. 

Anfall i närstrid 

Rollpersonen anfaller en annan deltagare med 

ett närstridsvapen eller med ett naturligt vapen som 

exempelvis en knytnäve. Han har även möjlighet att 

28 

försvara sig mot alla former av anfall genom att undvika 

dem eller genom att blockera närstridsanfall med en sköld 

eller ett annat tillhygge om han har ett sådant i sin fria 

hand. Han kan inte blockera med det vapen han använder 

att anfalla med. 

Även om rollpersonen inte har någon att slåss 

med då det blir hans tur att agera kan han välja att slåss 

i närstrid som sin handling under rundan. Han får då 

möjlighet att utföra sin handling så fort någon kommer 

inom hans räckvidd, exempelvis då någon försöker ta sig 

förbi honom. 

Om ingen kommer inom räckvidden så förlorar 

han dock sin handling under denna runda. Om så är fallet 

kan han fortsätta att invänta att någon ska komma inom 

räckvidd under nästa runda i stället för att slå ett nytt 

initiativslag. 

Anfall med ett kastvapen 

Rollpersonen kastar ett kastvapen mot en annan 

deltagare. Han har även möjlighet att försvara sig mot 

olika former av anfall genom att undvika dem. 

Om spelaren vill att rollpersonen skall kasta 

vapnet på en annan deltagare som inte är synlig då det blir 

hans tur att agera så kan han välja att rollpersonen väntar 

på ett tillfälle i stället för att kasta sitt vapen mot någon 

annan. Rollpersonen får då möjlighet att kasta sitt vapen 

mot den valda deltagaren så fort denne visar sig, men om 

det inte inträffar så förlorar han sin handling denna runda. 

Om en spelare valt att hans rollperson skall vänta 

på ett tillfälle och hans tilltänkta offer aldrig visar sig så 

kan han fortsätta att vänta på ett tillfälle i stället för att slå 

ett nytt initiativslag nästa runda. 

Anfall med skjutvapen 

Rollpersonen avfyrar ett skjutvapen mot en annan 

deltagare. Han har även möjlighet att undvika anfall med 

avståndsvapen som riktas mot honom under rundan. 

Om spelaren vill att rollpersonen skall skjuta på 

en annan deltagare som inte är synlig då det blir hans tur 

att agera så kan han välja att rollpersonen väntar på ett 

tillfälle i stället för att göra någonting annat. Rollpersonen 

får då möjlighet att skjuta mot den valda deltagaren så fort 

denne visar sig, men om så aldrig sker förlorar han sin 

handling under denna runda. 

Om en spelare valt att hans rollperson skall vänta 

på ett tillfälle och hans tilltänkta offer aldrig visar sig så 

kan han fortsätta att vänta på ett tillfälle i stället för att slå 

ett nytt initiativslag nästa runda. 

Om rollpersonen har ett halvautomatiskt 

vapen kan han avfyra fl era skott mot samma mål vilket 

i reglerna kallas för upprepade skott. Om rollpersonen 

har ett automatvapen kan han avfyra automateld eller en 

skottsalva i stället för enstaka skott. Effekten av upprepade 

skott och automateld beskriv i nästa kapitel som handlar 

om vapen.

Avvakta 

En rollperson som avvaktar gör egentligen ingen 

aktiv handling under rundan men han är mer observant 

på vad andra gör och får därför lättare att försvara sig 

mot alla anfall som riktas mot honom. Resultatet av alla 

rollpersonens försvarshandlingar skall modifi eras med 

två till rollpersonens fördel. Detta gäller dock enbart från 

det att rollpersonen börjar avvakta. Alltså efter det att det 

blivit hans tur att agera. 

Om spelaren vill kan hans rollperson fortsätta 

avvakta även nästa runda i stället för att slå ett nytt 

initiativslag. 

Byta kroppsställning 

Under en strid räknas rollpersonen, som antingen 

stående, knästående eller liggande. Reglerna utgår från att 

rollpersonen står upp och om så inte är fallet har han i 

regel någon form av avdrag på sina skicklighetsslag. En 

rollperson kan exempelvis inte förfl ytta sig mer än någon 

meter varje runda då han ligger eller är knästående. 

En rollperson som ägnar rundan åt att byta 

kroppsställning kan försvara sig som vanligt men bytet 

av kroppsställning sker först då det är hans tur att agera. 

Om rollpersonen måste försvara sig innan det blir hans tur 

att agera så måste han slå tio eller mer med färdigheten 

Manövrar för att lyckas byta kroppsställning. I annat fall 

behåller han sin ursprungliga kroppsställning. 

Förfl ytta sig 

Rollpersonen kan förfl ytta sig en sträcka som 

motsvarar hans värde i Förfl yttning och kan dessutom 

försvara sig mot alla typer av anfall genom att undvika 

dem. Han kan även om han så önskar fl ytta sig en sträcka 

som motsvarar hans dubbla värde i förfl yttning men då har 

han ingen möjlighet att försvara sig. 

Hantera ett vapen 

Rollpersonen kan ägna en runda åt att byta 

vapen, plocka upp ett vapen från marken, ge ett vapen till 

någon annan eller ta emot ett vapen från någon. Denna 

manöver kan även användas för att ladda ett skjutvapen. 

Rollpersonen har dessutom möjlighet att förfl ytta sig en 

sträcka som motsvarar hans halva värde i Förfl yttning och 

försvara sig mot alla former av anfall genom att undvika 

dem. Om man laddar ett vapen som tar mer än en runda att 

ladda så har rollpersonen ingen möjlighet att förfl ytta sig 

samtidigt som han gör detta. 

Tala 

Rollpersonen säger en enstaka mening i stil med 

”Samlas kring mig och formera er i en cirkel!”. Tänk på att 

en Runda bara är fyra sekunder lång, så det fi nns ingen tid 

till några längre redogörelser. Rollpersonen har dessutom 

möjlighet att försvara sig mot alla anfall genom att undvika 

dem eller blockera närstridsanfall med ett föremål. 

29 

Övriga handlingar 

Under en strid fi nns det en massa olika saker som 

en deltagare kan få för sig att göra. Han kan exempelvis 

spana in i skogen för att fi nna de dolda skyttar som 

gömmer sig i skogsbrynet eller förbinda en skadad kamrat. 

Det är upp till spelledaren att avgöra hur svårt det är att 

lyckas med dessa handlingar och hur lång tid de tar att 

genomföra, samt naturligtvis om det över huvud taget är 

möjligt. 

Anfall 

Då en rollperson anfaller någonting så slår hans 

spelare ett anfallsslag genom att slå ett skicklighetsslag 

för den färdighet som avgör hur skicklig han är på att 

göra den typen av anfall. Vanligtvis är det frågan om ett 

skicklighetsslag med färdigheten Kastvapen, Närstrid eller 

Skjutvapen. 

Resultatet kan dessutom modifi eras på grund av 

ett antal olika förutsättningar som fi nns uppräknade i de 

båda nedanstående tabellerna. 

Den första tabellen anger modifi kationer för 

anfallsslag vid närstrid och den andra visar modifi kationer 

vid anfall med avståndsvapen. I vissa speciella situationer 

kan det förekomma ytterligare modifi eringar av värdet. 

Förutsättning vid anfall i närstrid Värde 

Anfallaren utför anfallet med fel hand -2 

Anfallaren är omtöcknad -2 

Anfallaren är knästående -2 

Anfallaren är liggande -3 

Mörker (månsken) -1 

Mycket mörkt (stjärnljus) -2 

Förutsättning vid anfall med avståndsvapen Värde 

Anfallaren utför anfallet med fel hand -2 

Anfallaren är omtöcknad -2 

Varje dubblering av grundräckvidden -2 

Mörker (månsken) vid avstånd mindre än fem meter -1 

Mycket mörkt (stjärnljus) vid avstånd mindre än fem meter -2 

Mörker (månsken) vid avstånd på fem meter eller mer -2 

Mycket mörkt (stjärnljus) vid avstånd på fem meter eller mer -3 

Anfallsslaget måste normalt vara lika med åtta eller 

mer för att anfallet skall lyckas. Dessutom måste det vanligtvis 

högre än försvararens Försvarsslag om han väljer att försvara 

sig mot anfallet. Om anfallet lyckas är det dags att ta reda på 

var man träffade motståndaren vilket beskrivs längre fram i 

detta kapitel. Därefter skall man ta reda på hur mycket skada 

anfallet orsakat. Hur man gör det beskrivs i kapitel nio, tio 

och elva som handlar om vapen, rustningar och skador.

Anfallsvariationer i närstrid (Extraregel) 

Om man använder denna regel kan den som anfaller 

i närstrid välja att göra ett ovanligt snabbt eller kraftfullt 

anfall. 

Om han gör ett snabbt anfall minskar anfallets skada 

med 1T6 men försvararens försvarsslag får sitt värde 

minskar med två. 

Om han i stället väljer att göra ett kraftfullt anfall 

ökar skadan med ett för varje påbörjad skadetärning. Det 

innebär att ett vapen som normalt skulle ge 2T6+2 i skada 

får sin skada ökad med tre och ett vapen som normalt skulle 

ge 4T6 i skada får sin skada ökad med fyra. Försvararens 

försvarsslag får dock sitt värde ökat med två. 

Anfallsfördelar (Extraregel) 

Om man vill kan man låta anfallaren få en fördel då 

anfallsslaget är betydligt mycket högre än försvarsslaget. 

Om resultatet av anfallsslaget övervinner försvarsslaget 

med åtta eller mer så ökar skadan med 1T6. Om det är 

tio eller mer ökar den med 2T6 och så vidare. På det viset 

kommer skickliga kämpar att nedgöra sina motståndare 

betydligt mycket effektivare. 

Försvar 

Om en deltagare utsätts för ett anfall kan han i 

de fl esta fall välja att försvara sig genom att undvika eller 

blockera det. Det är dock endast anfall i närstrid och anfall 

med kastvapen som kan blockeras. 

Anfall med skjutvapen måste undvikas om inte 

försvararen använder en sköld. Använder försvararen en 

sköld kan även primitiva skjutvapen, som exempelvis 

pilbågar och armborst blockeras. 

För att kunna försvara sig mot ett anfall måste 

försvararen naturligtvis vara medveten om anfallet, en 

rollperson kan exempelvis inte försvara sig mot en pil från 

en skytt som han inte har lagt märke till eller en dolkstöt 

från någon som smyger sig på honom bakifrån. 

Om deltagaren kan försvara sig eller inte och 

hur han kan försvara sig avgörs i första hand av hans val 

av handling under rundan. Har han inte valt hur han skall 

handla under rundan så begränsas i stället hans val av 

handling av hur han väljer att försvara sig. 

När en rollperson försvarar sig slår hans 

spelare ett försvarsslag. Om rollpersonen försvarar sig 

genom att undvika slår man ett skicklighetsslag med 

färdigheten Manövrar och om han blockerar slår man ett 

skicklighetsslag med färdigheten Närstrid oavsett vad han 

blockerar anfallet med. Alla föremål har ett Försvarsvärde 

som talar om vad som skall adderas till rollpersonens 

Försvarsslag då rollpersonen blockerar med föremålet. 

Sköld och andra föremål som är lätta att försvara sig 

med har ett positivt Försvarsvärde medan små eller tunga 

vapen har ett negativt försvarsvärde eftersom de är svåra 

30 

att försvara sig med. 

Om rollpersonen avvaktar ökar hans försvarsvärde 

med två. Observera att detta endast gäller om det redan varit 

hans tur att agera eller om han avvaktade även föregående 

runda och har valt att fortsätta med detta. Innan dess har 

han ingen fördel av att han kommer att avvakta när det blir 

hans tur. 

I bland kan en rollperson tvingas försvara sig 

fl era gånger under samma runda. Försvarsvärdet minskar 

då med två för varje gång han har försvarat sig tidigare 

under rundan. 

Dessutom kan resultatet påverkas av ett antal 

olika förutsättningar som fi nns uppräknade i tabellen på 

nästa sida. De raderna som inleds med ett U inom parentes 

gäller enbart då rollpersonen försvarar sig genom att 

undvika ett anfall och de med ett P inom parentes gäller 

enbart då han försvarar sig genom att parera. 

Förutsättning vid försvar Värde 

(P) Försvararen utför försvaret med fel hand -2 

Försvararen har förlorat mer än hälften av sin tålighet -2 

Försvararen är knästående -2 

Försvararen är liggande -3 

(P) Blockering av kastvapen med något annat än en sköld -2 

(P) Blockering av skjutvapen med en sköld -2 

(U) Försvararen har ryggen mot en vägg -2 

(U) Försvararen är inträngd i ett hörn -4 

Anfallet är riktat mot försvararens rygg -2 

Försvararen har valt avvakta som sin aktiva handling denna runda +2 

(P) Mörker (månsken) -2 

(P) Mycket mörkt (stjärnljus) -3 

(U) Mörker (månsken) -1 

(U) Mycket mörkt (stjärnljus) -2 

Om Försvarsslaget är högre än eller lika högt 

som anfallarens Anfallsslaget så har försvaret lyckats. Om 

försvararen försökte undvika anfallet så har han lyckats 

med det och då är det bara att gå vidare till nästa deltagares 

handling eller till nästa runda. 

Om han däremot blockerade anfallet så tar det 

föremål som han blockerade med skada. Alla vapen har ett 

Brytvärde som talar om hur mycket skada vapnet tål innan 

det skadas eller går sönder. 

Om skadan från ett anfall är större än Brytvärdet 

hos det föremål som användes för att Blockera anfallet så 

minskar dess Brytvärde med ett. Om skadan från anfallet 

är dubbelt så högt som Brytvärdet så går föremålet sönder 

och skadan minskas med föremålets Brytvärde innan det 

träffar försvararen. I nästa kapitel hittar du mer information 

om vapen och sköldar.

Perfekt slag och fummel 

Om en anfallare slår ett perfekt slag så innebär 

det att skadan från hans anfall ökar med 1T6 och att 

försvararen måste lyckas med ett perfekt försvar för att 

undvika eller blockera det. 

Om försvararen slår ett perfekt slag så måste 

anfallaren ha gjort ett perfekt anfall för att han skall kunna 

skada honom med undantag för att anfallaren fortfarande 

kan slå sönder det föremål som användes vid en blockering. 

Vid en perfekt blockering minskar dock anfallets skada 

med 1T6 innan man jämför den med Brytvärdet hos det 

föremål som användes vid blockeringen. 

Om både anfallaren och försvararen slår perfekta 

slag får ingen av dem någon fördel av detta. 

Om en anfallare eller försvarare fumlar skall han 

slå på någon av tabellerna här nedanför för att avgöra vad 

som händer. 

Vilken tabell som skall användas beror på vad 

han gjorde då han råkade ut för det katastrofala slaget. 

Resultat av fummel vid obeväpnade anfall 

1T6 Skada 

1 Rollpersonen tvingas gå ner på knä och räknas från och 

med nu som knästående. 

2 Rollpersonen faller omkull och räknas från och med nu 

som liggande. 

3-4 Rollpersonen stukar den kroppsdel han använder 

vid anfallet, exempelvis foten om han sparkar mot 

sin motståndare. Alla handlingar som kräver att den 

kroppsdelen används får resultatet minskat med två 

under tre dagar 

5-6 Rollpersonen sträcker ryggen och alla hans fysiska 

handlingar får resultatet minskat med två under fem 

rundor till följd av smärtan. 

Resultat av fummel vid anfall med närstridsvapen 

och kastvapen samt vid försvar genom blockering 

1T6 Skada 

1-2 Rollpersonen slår / slänger sitt vapen i marken, mot golvet 

eller i en vägg. Vapnet får 3T6 i skada. 

3 Rollpersonen faller omkull och räknas nu som liggande. 

4-5 Rollpersonen tappar sitt vapen som landar 1T6 meter 

från den plats där han befi nner sig. 

6 Rollpersonen skadar sig själv på sitt vapen. Vapnet ger 

dock endast halv skada. 

31 

Resultat av fummel vid försvar genom undvikande 

1T6 Skada 

1 Rollpersonen tvingas gå ner på knä och räknas från och 

med nu som knästående. 

2 Rollpersonen faller omkull och räknas från och med nu 

som liggande. 

3-4 Rollpersonen öppnar sig för anfallet och anfallet gör 

därför 1T6 extra i skada. 

5-6 Rollpersonen sträcker ryggen och alla hans fysiska 

handlingar får resultatet minskat med två under fem 

rundor till följd av smärtan. 

Resultat av fummel vid anfall med skjutvapen 

1T6 Skada 

1-4 Rollpersonen missar grovt och riskerar att träffa alla som 

befi nner sig framför honom maximalt fem meter från det 

tänkta målet. 

4-6 Rollpersonen hanterar sitt vapen på ett så felaktigt sätt 

att det skadas. Dess Brytvärde minskar därför med ett. 

Träffområden 

När en rollperson träffas av ett vapen skall man 

ta reda på vart på kroppen han träffades. Rollpersonens 

kropp är uppdelad i elva träffområden. Vilket träffområde 

som träffas av ett anfall avgör man genom ett slag på 

nedanstående tabell. Vilken kolumn som skall användas 

beror på om anfallaren siktade högt eller lågt. 

Denna tabell är bara avsedd att användas för 

varelser med mänskliga proportioner. Tabellen förutsätter 

också att hela motståndaren är synlig och att anfallet är 

riktat mot honom relativt rakt framifrån eller bakifrån. 

2T6 Högt anfall Lågt Anfall 

2 Höger lår Höger vad 

3 Höger lår Höger vad 

4 Höger underarm Höger vad 

5 Höger överarm Höger lår 

6 Mage Höger lår 

7 Bröstkorg Mage 

8 Huvud Vänster lår 

9 Vänster överarm Vänster lår 

10 Vänster underarm Vänster vad 

11 Vänster lår Vänster vad 

12 Vänser lår Vänster vad

Andra förutsättningar 

Här fi nns ett antal exempel på hur man kan göra om 

motståndaren är delvis dold, då rollpersonen av någon 

anledning försöker träffa honom på ett speciellt ställe eller 

då motståndaren har ena sidan vänd mot rollpersonen. 

Vissa av dessa går att kombinera på olika sätt . 

Motståndaren har sidan vänd mot anfallaren 

Använd den vanliga tabellen för högt eller lågt 

anfall men alla anfall som träffar i armar och ben träffar 

den arm eller det ben som är vänt mot anfallaren. 

Anfall mot motståndarens ben 

Anfallsslagets resultat minskar med två till följd 

av den minskade träffytan. Använd tabellen för låga anfall 

och slå om slaget om det blir en sjua. 

Motståndaren blottar huvudet och en arm 

Detta kan exempelvis inträffa då någon sticker 

ut huvudet och armen bakom ett hörn för att skjuta med 

ett enhandsvapen mot rollpersonen. Anfallsslagets resultat 

minskar med fyra till följd av den minskade träffytan. 

Använd tabellen längre ner i på denna sida för att avgöra 

vilken kroppsdel som träffas. 

Motståndaren Blottar huvudet och armarna 

Detta kan exempelvis inträffa då motståndaren 

tar skydd bakom någonting men visar sig för att avfyra ett 

tvåhandsfattat skjutvapen mot rollpersonen. Anfallsslagets 

resultat minskar med tre till följd av den minskade 

träffytan. Använd nedanstående tabell för att avgöra vilken 

kroppsdel som träffas. 

2T6 Huvud och 

arm 

Huvud och 

armarna 

2 Huvud Höger underarm 



5 Huvud Höger överarm 

6 Huvud Huvud 

7 Huvud Huvud 

8 Vänster underarm Bröstkorg 

9 Vänster underarm Vänster överarm 

10 Vänster överarm Vänster underarm 

11 Vänster överarm Vänster underarm 

12 Vänser överarm Vänster underarm 

32 

Anfall mot ett visst träffområde 

Det är möjligt för en rollperson att välja att sikta 

på en viss kroppsdel. I fall han väljer att göra det minskar 

resultatet av anfallsvärdet i enlighet med nedanstående 

tabell. 

Anfall mot ett visst träffområde Värde 

Huvud -5 

Bröstkorg -3 

Mage, Lår eller Vad -4 

Överarm eller Underarm -6 

Stridsexempel 

Här följer ett exempel på en närstrid och ett exempel 

på en strid med avståndsvapen som exempelrollpersonen 

Mark Phelps råkar ut för. 

Exempel (Närstrid): Mark är ute och spanar på en 

svartklubb i en mörk gränd när han hör hur någon 

kommer smygande bakom sig. Han vänder sig om och 

får syn på en fi gur som kommer smygande mot honom 

med en kniv i högsta hugg. I samma stund som Mark 

vänder sig om tar fi guren med kniven ett språng mot 

Mark. 

SL: Slå ett Initiativslag. 

Mark slår ett initiativslag. Resultatet av tärningsslaget 

är fem. Eftersom Mark verken behärskar färdigheten 

Manövrar eller färdigheten Närstrid använder man hans 

värde i Smidighet då man modifi erar tärningsslaget. 

Mark har minus två i Smidighet och resultatet av hans 

initiativslag är alltså tre. 

Spelledaren slår för mannen med kniven och resultatet 

av hans slag blir bättre än Marks. 

SL: Mannen anfaller dig med sin kniv. 

Erik: Jag försöker undvika anfallet 

Spelledaren slår ett Anfallsslag för mannen med kniven. 

Han har plus två i Närstrid men får ändå inte bättre än åtta 

som resultat på sitt anfallsslag. Erik slår ett försvarsslag 

och slår till sin glädje två femmor. Det innebär att 

resultatet av Marks försvarsslag är åtta (eftersom han har 

minus två i värde på färdigheten Manövrar). Eftersom 

anfallsslaget och försvarsslaget är lika höga har Mark 

lyckats undvika mannens anfall. 

SL: Vad gör du? 

Erik: Finns det något tillhygge i närheten? 

SL: Ja, det står ett par meterlånga brädor lutade mot 

väggen precis bredvid dig. 

Erik: Ok, då tar jag en bräda och går ett par steg bakåt 

för att komma närmre gatan. 

Denna handling räknas som att Mark ”Hanterar ett vapen”. 

Den handlingen tillåter att Mark försvarar sig mot alla typer 

av anfall genom att undvika dem och han kan även röra sig 

en sträcka som motsvarar halva hans värde i Förfl yttning.

Exempel (Närstrid) forts.: 

SL: Ok, då får vi slå Initiativslag igen. 

Den här gången lyckas Mark vinna initiativet genom ett 

högt tärningsslag. 


Erik: Jag klipper till busen med brädan. 

SL: Mannen försöker undvika anfallet. 

Erik slår ett anfallsslag för Mark och Spelledaren slår ett 

försvarsslag för mannen med kniven. Marks tur håller 

i sig. Inte nog med att han lyckas träffa mannen. När 

de slår för att se vilket träffområde som träffades visar 

det sig att mannen träffades i huvudet. Efter att ha tagit 

reda på hur mycket skada mannen fi ck visar det sig att 

han nu är omtöcknad till följd av skadan i huvudet. Du 

kan läsa mer om skador och omtöckning i kapitel elva 

men för närvarande behöver du bara veta att det innebär 

att mannen får avdrag på sitt initativslag och alla sina 

handlingar. 

SL: Sin skada till trots försöker mannen sticka kniven 

i dig. 

Erik: Jag försöker undvika anfallet. 

Nu när tjuven är skadad talar statistiken för Mark och 

han lyckas både undvika anfallet och vinna initiativet 

på nytt. 


Erik: Jag springer ut mot gatan. 

Eftersom Mark har åtta i förfl yttning kan han springa 

upp till sexton meter per runda och det är tillräckligt för 

att han ska hinna ut till gatan 

SL: Mannen med kniven springer först efter men då du 

kommer ut på den större gatan väljer han att inte följa 

efter dig. 

Exempel (Strid med avståndsvapen): 

Mark smyger längst en husvägg med dragen pistol 

eftersom han är jagad av två män som redan har försökt 

skjuta ner honom. 

SL: Plötsligt svänger männen som sköt mot dig tidigare 

idag runt hörnet framför dig och de är på väg åt ditt håll. 

De ser dig inte omedelbart så du vinner automatiskt 

initiativet. Vad gör du? 

Erik: Jag skjuter mot den som går först. 

Erik slår ett anfallsslag. Mark har minus ett i skjutvapen 

men till det skall han addera två eftersom han är 

specialiserad på pistoler. Det innebär att man skall 

lägga till ett till resultatet av tärningsslaget: Resultatet 

blir tio. Mannen som Mark sköt på lyckas inte undvika 

anfallet. Erik slår ett slag med två tärningar för att se var 

Mark träffade mannen. Han bestämmer att Mark siktate 

ganska högt. Summan av tärningsresultaten är lika med 

sex vilket innebär att mannen träffades i magen. 

Efter att Erik slagit för att se hur skadad mannen blir 

(reglerna för skador hittar du i kapitel elva) visar det sig 

att mannen blivit rejält skadad och han kommer inte att 

utgöra något hot mot Mark under striden. 

33 

Exempel (Strid med avståndsvapen) forts.: 

SL: Den andra mannen skjuter ett skott mot dig. 

Erik: Jag försöker undvika skottet. 

Spelledaren slår två sexor, alltså ett perfekt slag för den 

andra mannens anfall. Det innebär att Erik även han 

måste slå ett Perfekt slag för att inte ligga riktigt illa till. 

Det gör han inte och spelledaren slår för att se var Mark 

träffades och hur allvarligt skadad han blir. Eftersom 

spelledaren slog ett perfekt slag ökar dessutom skadan 

med 1T6. Mark skadas allvarligt och sjunker ihop på 

marken. 

SL: Du kan se hur mannen höjer pistolen och närmar sig 

men du är oförmögen att röra dig eller göra någonting 

annat för att skydda dig. Plötsligt vänder han dock och 

springer därifrån. Det sista du hör innan du förlorar 

medvetandet är upprörda röster och folk som kommer 

springande från andra hållet. När du öppnar ögonen 

igen befi nner du dig i en sjukhussäng. Victoria sitter i 

en fåtölj framför fönstret och läser en tidning. Du kan 

höra att folk pratar i korridoren utanför och du tycker dig 

känna igen James röst.

9 

Vapen 

Då en rollperson anfaller en annan deltagare gör han 

detta med ett vapen. Även kroppsdelar som exempelvis 

knytnävar och olika former av tillhyggen som till 

exempel en fl aska räknas som vapen. På samma 

sätt som en rollperson har olika egenskaper, så 

har ett vapen ett antal egenskaper. I detta kapitel 

beskrivs dessa egenskaper och här fi nns även ett 

par exempel på olika sorters vapen. 

Vapentyper 

Vapnen delas in i de två huvudtyper Närstridsvapen 

och Avståndsvapen. Avståndsvapnen är i sin del uppdelade 

på Skjutvapen och Kastvapen. Dessutom använder man 

beteckningen Naturliga vapen på alla de kroppsdelar som 

en varelse kan använda som vapen. Människor kan i första 

hand använda sina händer och fötter för att utdela slag 

och sparkar och gör då 1T6 i Skada. Skadan skall sedan 

modifi eras av rollpersonens skicklighet och styrka precis 

som för vanliga vapen och hur det gå till beskrivs länge 

fram i detta avsnitt. 

Sköldar räknas som närstridsvapen men en 

rollperson kan använda en sköld samtidigt som ett annat 

vapen utan att han behöver ha kunskapen Två vapen. 

Han får inte heller något avdrag för att han håller 

skölden i fel hand. 

34 

Vapenbeskrivningar 

Alla vapen beskrivs med ett varierande 

antal egenskaper och här nedanför följer 

en genomgång av dessa egenskaper. Vissa 

egenskaper har en förkortning, som står inom 

parentes efter egenskapens namn. 

Färdighet 

Egenskapen Färdighet talar om vilken 

färdighet som skall användas då man 

anfaller med vapnet. När man blockerar 

med ett vapen använder man däremot 

alltid färdigheten Närstrid.

Försvarsvärde 

Vissa vapen är för små eller för tunga för att de 

skall fungera bra vid parader. Medan andra vapen som 

exempelvis trästavar är utmärkta att stoppa motståndarens 

anfall med. 

Denna egenskap talar därför om hur mycket man skall 

lägga till eller dra ifrån sitt Försvarsslag då man blockerar 

med vapnet. Sköldar har ett positivt värde medan de fl esta 

vapen har noll eller ett negativt värde. 

På rollformuläret fi nns det ingen plats för att fylla i 

vilken Färdighet som används för att anfalla med vapnet 

eller vad vapnet har för Försvarsvärde. Där fi nns det 

i stället en kolumn som heter Värde där man skall fylla 

i rollpersonens värde för den aktuella färdigheten och 

lägga till eventuella modifi kationer exempelvis till följd 

av en vapenspecialicering. Vid beräkningen av hans värde 

vid försvar skall man naturligtvis även addera vapnets 

Försvarsvärde. 

Om rollpersonen har ett annat värde vid försvar än 

vid anfall skall man dela av fältet med ett snedstreck och 

skriva försvarsvärdet efter anfallsvärdet. +2 / +3 skulle 

exempelvis innebära att rollpersonen får addera två till 

sitt tärningsslag vid anfall och tre till sitt tärningsslag vid 

försvar. 

Styrkekrav (SK) 

De fl esta vapen har ett Styrkekrav vilket innebär att 

vapnet inte kan hanteras av någon som är för svag. Det 

innebär att rollpersonen måste ha minst ett visst värde 

i färdigheten Styrka för att kunna hantera vapnet. Ett 

kortsvärd har exempelvis Styrkekrav -2 vilket innebär att 

alla rollpersoner som inte har -3 eller lägre i färdigheten 

Styrka kan hantera det. 

Om vapnet kan fattas med antingen en eller två 

händer har det två olika Styrkekrav. Ett som talar om hur 

högt Styrkekravet är då det fattas med en hand och ett 

som anger hur högt det är då vapnet fattas med två händer. 

Om det exempelvis står +1/-1 innebär det att rollpersonen 

måste ha minst plus ett i färdigheten Styrka för att hantera 

det med en hand och minst minus ett i styrka för att hantera 

det med två händer. 

Vissa mycket små vapen som exempelvis knivar 

och dolkar har inget Styrkekrav och det innebär att alla 

rollpersoner kan använda dem. 

Fattning (Fatt) 

Alla vapen har en fattning som talar om i fall man 

håller det i en eller två händer och det avgör i första hand 

huruvida man kan hålla ett vapen eller en sköld i den andra 

handen. 

Fattningen anges med förkortningen 1H eller 2H. Om 

det står 1H/2H kan vapnet fattas med antingen en eller två 

händer. Dessa vapen har då dessutom två olika Styrkekrav. 

Ett som talar om vad som krävs för att fatta det med en 

35 

hand och ett som anger vad som krävs då man fattar det 

med två händer. 

SkadeTyp (SkT) 

Skadetypen talar om vilken typ av skada vapnet orsakar. 

Det tre olika skadetyperna är Hugg (Hu), Kross (Kr) 

och Stick (St). Huggskador omfattar alla huggskador 

från exempelvis svärd och yxor. Krosskador omfattar 

alla former av trubbigt våld från exempelvis knytnävar, 

klubbor eller kanonkulor. Stickskador omfattar alla former 

av spetsigt våld från exempelvis knivar och spjut men 

även skottskador från moderna skjutvapen. 

Skadetypen avgör hur mycket skydd olika former av 

rustningar ger och vilken typ av allvarliga och kritiska 

skador som tillfogas den som träffas av vapnet. I vapenlistor 

och på rollformuläret fi nns det ingen särskilld kolumn för 

vapnets Skadetyp. Dess förkortning fylls i stället i framför 

själva skadan. 

Skada 

Denna egenskap talar om hur mycket skada vapnet 

orsakar den som träffas av vapnet och hur väl den tränger 

igenom olika typer av rustningar. Skadan anges med en 

tärningskombination. Exempelvis ger ett kortsvärd 1T6+2 

i Skada. 

Skadan ökar dessutom ju skickligare rollpersonen blir 

på att använda sitt vapen, det vill säga ju högre värde han 

har i att använda vapnet, vilket kan utläsas i nedanstående 

tabell. 

Värde 5-7 8-9 10-11 12-13 14-15 16+ 

Skada +1 +2 +3 +4 +5 +6 

Om det är frågan om ett närstridsvapen eller ett 

kastvapen påverkas skadan även av rollpersonens värde i 

färdigheten Styrka i enlighet med tabell överst på nästa 

sida. 

Om den fasta delen av skadan är högre än tre skall man 

minska den med fyra och lägga till ytterligare en tärning. 

Om en rollperson som har sex i Närstrid och fyra i Styrka 

anfaller med ett kortsvärd är svärdets Skada 2T6+1. 

Grundskadan är 1T6+2 och till denna skada har man 

sedan adderat ett på grund av hans värde i Närstrid samt två 

på grund av hans värde i Styrka. Detta innebär att svärdet 

ger 1T6+5 i skada. Eftersom den fasta delen är högre än tre 

har den minskats med fyra och i stället ökats med en extra 

tärning. 

Denna omräkning skall alltid göras om man av någon 

anledning skall lägga till någonting till en skada under 

spelets gång eller i en viss situation. 

För vissa avståndsvapen fi nns det mer än en skada 

angiven. Den första skadan talar i så fall om hur mycket 

skada vapnet gör då man avfyrar ett skott mot motståndaren. 

Den andra skadan anger hur mycket skada vapnet ger då 

man skjuter en salva eller upprepade skott. Finns det en

Styrka Närstrid Kastvapen 

-3 -1 -1 

-2 -1 - 

-1 - - 

0 - - 

1 - - 

2 +1 - 

3 +1 +1 

4 +2 +1 

5 +2 +1 

6 +3 +2 

7 +3 +2 

8 +4 +2 

9 +4 +3 

10 +5 +3 

11 +5 +3 

12 +6 +4 

tredje skada anger den hur mycket skada vapnet gör då 

man avfyrar automateld. 

Brytvärde (Bryt) 

Vapnets Brytvärde avgör hur mycket skada det tål 

innan det går sönder eller bryts. Om vapnet får en skada 

som är större än dess Brytvärde minskar detta med ett, och 

om det får en skada som överstiger dess dubbla Brytvärde 

förstörs vapnet. 

Räckvidd 

Alla avståndsvapen har en Räckvidd som anges med 

två avstånd exempelvis 5m / 50m. 

Det första avståndet anger vapnets grundräckvidd, det 

vill säga det maximala avståndet som man kan använda 

vapnet på utan att få någon form av avdrag. För varje gång 

som grundräckvidden fördubblas minskar anfallsvärdet 

med två. Det innebär alltså att rollpersonen i det här fallet 

skulle få -2 på anfallsvärdet om målet befi nner sig upp till 

10 meter från honom, -4 om det befi nner sig upp till 20 

meter från honom och så vidare. 

Det andra avståndet är vapnets maximala räckvidd 

och anger således det maximala avståndet mellan skytten 

och målet där vapnet kan användas. 

Om muskelkraft eller vighet är avgörande för 

hur långt man kan nå med vapnet kan den maximala 

räckvidden ibland modifi eras av rollpersonens värde i 

någon grundegenskap eller färdighet. Exempelvis kan ett 

kastvapen ha Räckvidden 2m / SMI+10m. 

36 

Eldhastighet (Eldh) 

Här anges hur många skott som maximalt kan avfyras 

under en och samma runda. Om siffran föregås av ett H 

innebär det att det är ett halvautomatiskt vapen och om 

den föregås av ett A innebär det att det är ett automatiskt 

vapen. Om det är ett automatiskt vapen fi nns det två siffror 

angivna. Den första siffran talar om hur många skott som 

avfyras om rollpersonen avfyrar en skottsalva och det 

andra värdet talar om hur många skott som maximalt kan 

avfyras under en runda. 

Magasin (Mag) 

Här anges hur många skott vapnet kan laddas med. Om 

siffran föregås av ett P innebär det att vapnet laddas med 

enstaka patroner och om den föregås av ett M innebär det 

att vapnet laddas med ett magasin. 

Vikt 

Denna egenskap talar om hur mycket vapnet väger. 

Vikten anges i kilo. Reglerna för hur mycket en rollperson 

kan bära och hur det påverkar honom hittar du i slutet av 

kapitel två. 

Exempel (Närstridsvapen): 

Enhandssvärd 

Det fi nns en mängd olika sorters svärd men alla svärd 

som är avsedda att fattas med en hand, är ungefär en 

meter långa och i första hand är avsedda att hugga med 

har ungefär samma egenskaper. 

Färdighet: Närstrid 

Styrkekrav: -1 

Fattning: 1H 

Skada: Hu 1T6+3 

Brytvärde: 10 

Vikt: 1,2 kg 

Exempel (Skjutvapen): 

Beretta 92 

Denna pistol bygger på Beretta modell 1951. Vapnet har 

använts av den Italienska armén och även tillverkats på 

licens i Egypten. Vapnet använder 9x19 mm ammunition 

och är 22 cm långt. Denna pistol har tillverkats i en 

mängd olika varianter med lite varierande piplängd och 

variationer i material med mera. 

Färdighet: Skjutvapen 

Styrkekrav: 0 

Fattning: 1H 

Skada: St 2T6+1 / 3T6+1 

Räckvidd: 5 / 120 meter 

Eldhastighet: H4 

Magasin: M15 

Vikt: 1,0 kg

10 

Rustningar 

I de fl esta spelvärldar används olika former av rustningar 

eller kroppsskydd för att skydda bäraren mot skador. 

Det kan vara allt från primitiva rustningar av läder till 

moderna skyddsvästar av kevlar eller någon form av 

futuristiskt kroppsskydd. Rustningar beskrivs med tre 

egenskaper. I detta kapitel hittar du en förklaring till 

dessa egenskaper och här fi nns även ett par exempel 

på olika sorters rustningar. 

Att använda rustning 

En rollperson använder en rustning för att skydda sig mot 

skador. Då en rollperson skadas av exempelvis ett anfall så ska 

man reducera skadan med rustningens skydd. 

En rollperson kan normalt bara använda en rustning på 

varje del av kroppen men i vissa fall kan det gå att kombinera 

olika rustningsdelar då man exempelvis har någon form av 

mjuk vadering under en hårdare rustning. 

Vissa rustningar hindrar bäraren på ett eller annat 

sätt. De kan exempelvis vara så tunga och klumpiga att 

rollpersonen får ett avdrag på sin Smidighet då han använder 

dem eller så kan de begränsa hans synfält eller försämra 

hans hörsel. 

Rustningsbeskrivningar 

Förutom en allmän beskrivning beskrivs alla rustningar 

med tre egenskaper. En förklaring av dessa egenskaper hittar 

du här nedanför. 

Omfattning 

Denna egenskap talar om vilka träffområden som skyddas 

av en viss rustning. En hjälm skyddar exempelvis bara huvudet 

medan en lång jacka kan skydda både bröstkorg, mage, överarmar 

och underarmar. 

Skydd 

Egenskapen Skydd talar om hur mycket Skadan från ett visst 

anfall skall reduceras innan man ser hur rollpersonen påverkas 

av den. Egenskapen har tre olika världen som vart och ett 

anger hur mycket rustningen skyddar mot en av de olika 

37

skadetyperna. Om en rustning exempelvis har skydd 3/5/2 

innebär det att den skyddar tre mot huggskador, fem mot 

krosskador och två mot stickskador. 

Vikt 

Denna egenskap talar om hur mycket rustningen 

väger. Vikten anges i kilogram. Reglerna för hur mycket 

en rollperson kan bära och hur det påverkar honom hittar 

du i slutet av kapitel två. 

Exempel (Rustning): 

Hauberk 

En hauberk är en vadderad ringbrynjeskjorta som räcker 

bäraren ner till knäna. Den kan ha antingen långa eller 

korta ärmar och vara vadderad med antingen tjockt eller 

stoppat tyg. 

Kortärmad Hauberk med Stoppat tyg 

Omfattning: Bröstkorg, Mage och Överarmarna 

Skydd: 8/4/4 

Vikt: 10,0 kg 

Rustningsmaterial 

Rustningar kan tillverkas av en mängd olika material. 

Här nedanför följer en tabell med förslag på skydd och 

vikt för olika rustningsmaterial. 

38 

Mjuka men sega rustningar (Extraregel) 

Mjuka rustningar som exempelvis ringbrynjor 

skyddar bra mot hugg- och stickskador men nästan inte 

alls mot krosskador. Om man får ett svärdshugg och 

enbart skyddas av en ringbrynja kommer man däremot 

fortfarande att få ta emot ett rejält slag även om inte eggen 

tränger igenom. 

Därför kan man låta en sådan skada resultera i en 

lättare krosskada. Om man använder denna regel och 

en hugg- eller stickskada inte är tillräckligt hög för att 

tränga igenom rustningen samtidigt som den överstiger 

rustningens krosskada kan man räkna den som krosskada 

men halvera den skadeverkan som tränger igenom 

rustningen. 

Exempel: En rollperson träffas av ett svärdshugg som 

ger fem i skada. Han har på sig en ringbrynja som har 

sju i skydd mot hugg, ett mot kross och tre mot stick. 

Hugget tränger inte igenom rustningen men slaget är 

ändå hårt nog att skada honom. Skadan räknas därför 

som krosskada men halveras. Rollpersonen får således 

två i krosskada. 

Vikt per kroppsdel 

Material Skydd Huvud Överarm Underarm Bröstkorg Mage Lår Vad 

Tjockt tyg 1/1/1 0,3kg 0,15kg 0,1kg 0,4kg 0,3kg 0,3kg 0,2kg 

Stoppat tyg 1/3/1 0,9kg 0,45kg 0,3kg 1,2kg 0,9kg 0,9kg 0,6kg 

Päls 2/2/1 0,45kg 0,25kg 0,15kg 0,6kg 0,45kg 0,45kg 0,3kg 

Mjukt läder 2/1/1 0,45kg 0,25kg 0,15kg 0,6kg 0,45kg 0,45kg 0,3kg 

Stoppat läder 3/4/2 1,0kg 0,5kg 0,35kg 1,3kg 1,0kg 1,0kg 0,65kg 

Härdat läder 3/3/3 0,9kg 0,45kg 0,3kg 1,2kg 0,9kg 0,9kg 0,6kg 

Lamellpansar (tunn) 4/4/3 1,2kg 0,6kg 0,4kg 1,6kg 1,2kg 1,2kg 0,8kg 

Lamellpansar (tjock) 6/6/5 1,8kg 0,9kg 0,6kg 2,4kg 1,8kg 1,8kg 1,2kg 

Fjällpansar (tunn) 5/4/4 1,65kg 0,85kg 0,45kg 2,2kg 1,65kg 1,65kg 1,1kg 

Fjällpansar (tjock) 7/6/6 2,25kg 1,15kg 0,65kg 2,8kg 2,25kg 2,25kg 1,4kg 

Ringbrynja 7/1/3 1,2kg 0,6kg 0,4kg 1,6kg 1,2kg 1,2kg 0,8kg 

Tunn plåt 6/6/6 1,6kg 0,8kg 0,5kg 2.0kg 1,6kg 1,6kg 1,0kg 

Plåt 9/9/9 2,8kg 1,4kg 0,95kg 3,5kg 2,8kg 2,8kg 1,8kg 

Tjock plåt 12/12/12 4,0kg 2,0kg 1,4kg 5,0kg 4,0kg 4,0kg 2,6kg 

Kevlar (tunn) 8/2/8 0,45kg 0,25kg 0,15kg 0,6kg 0,45kg 0,45kg 0,3kg 

Kevlar (tjock) 16/4/16 0,9kg 0,45kg 0,3kg 1,2kg 0,9kg 0,9kg 0,6kg

11 

Skador 

Då rollpersonerna lever ett ganska farligt liv händer det 

inte sällan att de skadas i strid eller på grund av olyckor. 

I detta kapitel hittar du förutom regler för skador även 

regler för gifter och sjukdomar. 

Att bli skadad 

Då en rollperson blir träffad av ett vapen eller skadar sig på något 

annat sätt räknas skadan som en Skråma, en Lätt skada, en Allvarlig skada, 

en Kritisk skada eller en Dödlig skada. 

En skada räknas som en Lätt, Allvarlig, Kritisk eller Dödlig skada om 

den skadan som rollpersonen orsakades befi nner sig inom intervallet 

för rollpersonens Tålighetsnivåer. Om den är inom intervallet för Lätt 

nivå är det en lätt skada, är den inom intervallet för Allvarlig 

nivå är det en Allvarlig skada och så vidare. 

En skada som är lägre än startvärdet för Lätt nivå 

räknas som en skråma. 

En Skråma ger förvisso en rollperson ett blåmärke eller 

ett mindre sår men den har ingen spelteknisk betydelse. Om den 

orsakades av ett hugg- eller stickvapen har skadan dock trängt 

genom huden. Är vapnet förgiftat kan det därför vara farligt 

även med en Skråma. 

Vid Lätta, Allvarliga och Kritiska skador är effekten av 

skadan även beroende av vilket träffområde som träffades och 

vilken Skadetyp skadan har. Då man avgör effekten av skadan 

delar man in kroppen i huvud, kropp, armar och ben. Effekten 

är således densamma oavsett om rollpersonen träffas 

i magen eller i bröstkorgen eftersom båda dessa 

träffområden tillhör kroppen. 

Vid en dödlig skada dör rollpersonen omedelbart 

om han träffas i huvudet eller i kroppen. Träffas han i en 

arm eller ett ben är effekten den samma som vid en kritisk huggskada. 

Omtöckning och Medvetslöshet 

Då rollpersonen får en Lätt, Allvarlig eller Kritisk skada 

kan han bli omtöcknad eller förlora medvetandet. Anledningen till detta 

kan exempelvis vara chock, smärta eller ett hårt slag mot huvudet. En 

Omtöcknad person får alla sina Skicklighetsvärden och sitt Initiativvärde 

minskat med två. En medvetslös rollperson faller till marken och 

kan varken agera eller uppfatta vad som händer i hans eller hennes 

omgivning. 

Då en rollperson skadas skall man slå ett antal tärningar 

för att avgöra hur många rundor rollpersonen är omtöcknad. Om en eller 

fl era av dessa tärningar resulterar i sexor visar de i stället hur många 

minuter rollpersonen blir medvetslös. Hur många tärningar som skall 

användas varierar från skada till skada och kan utläsas ur tabellerna 

längre fram på denna sida. 

39

Om rollpersonen redan är omtöcknad när han 

drabbas av ytterligare en omtöckning räcker det med en 

femma på någon av tärningarna för att han eller hon skall 

förlora medvetandet. 

Skadetabeller 

Effekten av en Lätt, Allvarlig eller Kritisk skada 

kan utläsas i nedanstående tabeller. Det fi nns en tabell för 

skador i huvudet, en för skador i kroppen, en för skador i 

armarna och en för skador i benen. 

Huvud 

Nivå Effekt 

Lätt Resultatet av alla rollpersonens fysiska handlingar 

minskar med ett. Om det är en krosskada blir rollpersonen 

omtöcknad i 2T6 rundor. I annat fall blir han omtöcknad 

i 1T6 rundor. Läktid: 1 dygn 

Allvarlig Rollpersonen har fått ett rejält slag i huvudet och alla 

fysiska handlingar får sina resultat minskade med två. 

Ytterligare en allvarlig skada i huvudet innan denna 

skada är läkt leder till döden. Om det är en krosskada 

blir rollpersonen omtöcknad i 3T6 rundor. I annat fall 

blir han omtöcknad i 2T6 rundor. Vårdtid: 10 dygn 

Om rollpersonen träffas framifrån så skall du slå ett slag 

med 1T6 för att avgöra om rollpersonen drabbades av en 

ansiktsskada. Om rollpersonen drabbas av en ansiktsskada 

blir han omtöcknad i ytterligare 1T6 rundor. 

1-3: Ingen ansiktsskada 

4: Rollpersonens ena öga förstörs. Använd en tärning 

för att avgöra vilket öga det rör sig om. 

5: Rollpersonens näsa krossas eller huggs av. Hans 

luktsinne kommer aldrig att återställas och det samma 

gäller hans utseende. 

6: Käken krossas och utan proffesionell hjälp kommer 

rollpersonen aldrig att kunna äta fast föda igen. 

Kritisk Rollpersonen får huvudet krossat, sönderhugget eller 

genomborrat och dör mer eller mindre omedelbart Läkning 

Kropp 

Nivå Effekt 

Lätt Resultatet av alla rollpersonens fysiska handlingar 

minskar med ett och rollpersonen blir omtöcknad i 1T6 

rundor. Läktid: 1 dygn 

Allvarlig Resultatet av alla rollpersonens fysiska handlingar 

minskar med två och rollpersonen blir omtöcknad i 2T6 

rundor. Vårdtid: 12 dygn för hugg och stick, 8 dygn för 

krosskador. 

Kritisk Rollpersonen förlorar medvetandet och är döende. 

Räddningstid: 1T6 ·10 minuter för hugg och stickskador 

och 1T6 ·20 minuter för krosskador. 

Vårdtid: 20 dygn, därefter räknas skadan som Allvarlig 

40 

Armar 

Nivå Effekt 

Lätt Resultatet av alla rollpersonens fysiska handlingar som 

kräver att armen används minskar med två. 

Läktid: 1 dygn för hugg och stick, 12 timmar för 

krosskador 

Allvarlig Rollpersonen har fått en rejäl skada i armen som gör 

armen obrukbar dessutom blir rollpersonen omtöcknad i 

1T6 rundor. Vårdtid: 10 dygn 

Kritisk Om det är en huggskada har armen huggits av och 

rollpersonen blir omtöcknad i 3T6 rundor. I annat fall har 

den trasats sönder svårt eller krossats och rollpersonen 

blir han omtöcknad i 2T6 rundor. 

Räddningstid: För huggskador 1T6 ·3 minuter och för 

stick och krosskador 1T6 ·10 minuter. Vårdtid: 20 dygn, 

därefter räknas skadan som allvarlig. 

Ben 

Nivå Effekt 

Lätt Rollpersonens förfl yttning minskar med 25%. 

Läktid: 1 dygn för hugg och stickskador, 12 timmar för 

krosskador 

Allvarlig Rollpersonen har fått en rejäl skada i benet som gör 

benet obrukbart. Dessutom blir rollpersonen omtöcknad 

i 1T6 rundor. Vårdtid: 10 dygn 

Kritisk Om det är en huggskada har benet huggits av och 

rollpersonen blir omtöcknad i 3T6 rundor. I annat fall har 

det trasats sönder svårt eller krossats och rollpersonen 

blir omtöcknad i 2T6 rundor. 

Räddningstid: För huggskador 1T6 ·3 minuter och för 

stickskador 1T6 ·10 minuter. Vårdtid: 20 dygn, därefter 

räknas skadan som allvarlig. 

Med tiden läker rollpersonen sina skador. Skador 

som har en Läktid, läker av sig själva och behöver ingen 

speciell vård för att rollpersonen skall bli helt återställd. 

Skador som har en Vårdtid kräver att rollpersonen 

får professionell vård för att bli återställd. Vissa skador 

har även en Räddningstid och den anger hur snabbt 

rollpersonen måste få hjälp för att inte dö till följd av 

sina skador. Hur lång Räddningstiden är skall slås fram 

med hjälp av en tärning. Spelledaren bör hålla den exakta 

tiden hemlig tills dess att en kunnig person har gjort en 

bedömning av skadan. 

Observera att Räddningstid, Läktid och Vårdtid 

inte är något man behöver notera under den pågående 

striden utan först efter det att striden tagit slut. 

Om en rollperson kräver vård och skadan ändå 

får självläka kommer han att få någon form av bestående

men. En rollperson med kritiskt skadad kropp måste få 

professionell vård och får han inte det så kommer han att 

avlida inom ett par dygn. 

Vilken vård som fi nns att tillgå är naturligtvis 

väldigt olika från spelvärld till spelvärld. 

Fall från höga höjder 

Det händer inte helt sällan att rollpersonen 

riskerar att falla ner från olika saker och då och då gör han 

även detta. En rollperson som faller eller hoppar från en 

hög höjd riskerar att få skador till följd av detta. 

Hur allvarliga dessa skador blir beror i 

första hand på hur långt rollpersonen faller, hur det ser ut 

där han landar och hur väl han eller hon lyckas kontrollera 

fallet och därmed även landningen. 

Fallskador räknas nästan alltid som 

Krosskador men det är inte alltid en eventuell rustning ger 

något skydd. En rustning av vadderat tyg eller något annat 

mjukt material ger exempelvis gott skydd även vid fall 

medan en plåtrustning antagligen förvärrar skadorna om 

inte rollpersonen kan kontrollera fallet. 

Nedanstående tabell talar om hur mycket skada 

rollpersonen får då han faller från olika höjder. Denna 

tabell förutsätter att rollpersonen inte har någon kontroll 

över landningen samt att han eller hon landar i exempelvis 

sand eller på en gräsmatta. 

Om han landar på mycket hårt material, 

exempelvis ett stengolv så ökar skadan med 1T6 och om 

han landar väldigt mjukt, exempelvis i vatten så minskar 

skadan med 1T6. Om han hoppar eller på annat sätt kan 

kontrollera hur han landar minskar skadan med ytterligare 

1T6. 

Höjd Falltid Skada 

2 meter 0,6 sek 1T6 

3 meter 0,8 sek 1T6+2 






12 meter 1,6 sek 4T6+2 


20 meter 2,1 sek 5T6+2 


30 meter 2,5 sek 6T6+2 

Om rollpersonen får mer än en tärning i skada så 

får han ytterligare en skada som är en tärning lägre än den 

ursprungliga skadan och så vidare tills dess att den sista 

skadan är lägre än 2T6. Om rollpersonen har kontroll över 

fallet drabbar alltid den första skadan något av hans ben. 

41 

Gift 

Då och då händer det att rollpersonerna blir 

förgiftade eller själva försöker förgifta någon. Det fi nns 

fl era olika sätt att förgifta någon och minst lika många sätt 

som ett gift kan påverka sitt offer. 

Alla gifter har en viss styrka vilken vanligtvis 

varierar beroende på hur mycket gift man använder eller 

hur utspätt giftet är. 

Då en rollperson blir förgiftad skall man slå ett 

skicklighetsslag med rollpersonens Fysik och jämföra det 

med giftets styrka. Om slaget lyckas kommer rollpersonen 

att påverkas i mindre omfattning eller inte alls av giftet. 

Hur giftet påverkar rollpersonen går det inte att 

ge någon generell beskrivning av. Han kan exempelvis bli 

omtöcknad, somna, bli magsjuk, drabbas av hallucinationer 

eller bli medgörlig vid ett förhör. Varje typ av gift måste 

därför ha sin egen beskrivning. 

Sjukdomar 

Sjukdomar är naturligtvis också någonting 

som rollpersonerna kan råka ut för under sina äventyr. 

Sjukdomar fungerar ungefär som gifter och liksom det 

fi nns gifter som rollpersonen kan få i sig på en mängd 

olika sätt så fi nns det sjukdomar som kan smitta på en 

mängd olika sätt. Vissa är luftburna medan andra kräver 

att man har direkt kontakt med en smittad. 

I stället för giftets styrka så har sjukdomarna 

en smittorisk och då rollpersonen riskerar att bli smittad 

skall man slå ett skicklighetsslag med rollpersonens Fysik 

och jämföra det med sjukdomens smittorisk. Om slaget 

misslyckas har rollpersonen smittats i annat fall förblir han 

frisk. 

Efter att rollpersonen smittats kan sjukdomen 

ha olika förlopp och påverka honom olika från dag till 

dag tills dess att han tillfrisknar eller avlider. Ibland kan 

det hända att man måste slå ytterligare slag för att se om 

rollpersonen går in i ett allvarligare sjukdomsstadium eller 

för att se om han tillfrisknar.

Index 

A 

Alkoholkonsumtion 

Allergi 

Allvarlig Nivå 

Allvarliga skador 

Anfall 

Anfall i närstrid 

Anfall med kastvapen 

Anfall med skjutvapen 

Anfallsfördelar 

Anfallsvariationer 

Automateld 

Avrundning 

Avvakta 

B 

Belastning 

Berömd 

Bildning 

Brytvärde 

Byta kroppsställning 

Bärförmåga 

C 

25 

16 

12 

39 

29 

28 

28 

28 

30 

30 

36 

5 

29 

11 

15 

17 

36 

29 

11 

Chaufför 

D 

19 

Datorer 

19 

Disciplin 

17 

Djurhantering 

18 

Dubbelhänt 

14 

Dåligt minna 

16 

Dåligt rykte 

16 

Dödlig nivå 

E 

12 

Eldhastighet 

36 

Enarmad 

16 

Enögd 

16 

Erfarenhet 

23 

Erfarenhetspoäng 

24 

Expertkunskaper 

24 

Extraregler 

F 

5 

Fall 

41 

Fattning 

34 

Fingerfärdighet 

18 

Fobi 

16 

Fordonsspecialisering 

20 

Fotvandring 

26 

Framgångsslag 

4 

Fummel 

5 

Fummel (i strid) 

31 

Fysik 

8 

Fånga kastvapen 

20 

Färdigheter 

10,17 

Förbättrat initiativ 

Fördelar 

Förfalskning 

Förfl ytta sig 


Förföljelsemani 


Förkortningar 

Första hjälpen 

Försvar 

Försvarsvärde 

G 

Gift 

Giftresistent 

Gott läkkött 

Grundegenskaper 

Grundfärdigheter 

H 

Handlingar 

Handlingar (i Strid) 

Hantera ett vapen 

Hantera skräck 

Hantverk 

Hopp 

Hoppteknik 

Huvudhand 

I 

Informationssökning 

Ingenjörskonst 

Initiativ 

K 

Kampanj 

Karisma 

Kastvapen 

Kayra 

Kontakter 

Kritisk Nivå 

Kritsika skador 

Kunskaper 

Kön 

L 

Ledarskap 

Leta 

Light Cloud 

Lyssna 

Låsdyrkning 

Läkning 

Läktid 

Lätt Nivå 

Lätta Skador 

Lättlärd 

Lättväckt 

42 

20 

10,14 

21 

29 

11 

16 

14 

3 

21 

30 

35 

41 

14 

15 

8 

17 

4 

28 

29 

26 

21 

26 

21 

11 

18 

18 

27 

3 

9 

18 

5 

18 

12 

39 

10,20 

8 

18 

18 

5 

18 

21 

40 

40 

12 

39 

15 

15 

Läppläsning 

M 

21 

Magasin 

36 

Manövrar 

18 

Marschvana 

21 

Medvetslöshet 

39 


15 

Missbrukare 

16 

Moderna färdigheter 

19 

Motstånd mot smärta 

21 

Motståndsslag 

4 

Musikinstrument 

N 

21 

Nackdelar 

16 

Namn 

8 

Naturlära 

18 

Navigation 

21 

Närstrid 

O 

18 

Obeväpnade blockeringar 

21 

Omtöckning 

39 

Orädd 

P 

15 

Packåsna 

15 

Perfekt balans 

21 

Perfekt slag 

5 

Perfekt slag (i strid) 

31 

Personuppgifter 

8 

Pilot 

19 

Psyke 

R 

9 

Regler 

3 

Reparation och Underhåll 

19 

Rollformulär 

3,44 

Rollperson 

2 

Rollpersonspoäng 

9 

Rustningar 

37 

Rustningsbeskrivningar 

37 

Rustningsmaterial 

38 

Räddningstid 

40 

Räckvidd 

S 

36 

Scattered Earth 

5 

Seglivad 

15 

Simkunnig 

21 

Sinnen 

9 

Sjukdommar 

41 

Skada 

35 

Skadetyp 

35 

Skadetabeller 

40 

Skador 

39 

Skicklighetsslag 

4

Stridsexempel 

Stum 

Styrka 

Styrkekrav 

Stålnävar 

Svårighetsslag 

32 

16 

19 

35 

22 

4 

T 

Tala (i strid) 

Total koncentration 

Träffområden 

Träning 

Två vapen 

Tvångstankar 

Tålig 


Tärningar 

29 

22 

31 

23 

22 

16 

15 

12 

4 

U 

Upprepade skott 

Utbrytarkonst 

Uthållighet 

Utrustning 

36 

22 

19 

12 

Skjutvapen 

Skråma 

Skydd 

Skådespel 

Smidighet 

Smyga 

Smärttålig 

Snappfotad 

Somnium 

Specialkunskaper 

Speja 

Spela döde 

Spelledare 

Spelvärldar 

S.P.Q.R. 

Språk 

Språkgeni 

Sprängteknik 

Starkt immunförsvar 

Stavteknik 

Strid 

Stridens förlopp 

18 

39 

37 

19 

9 

19 

15 

15 

5 

21 

19 

22 

3 

5 

5 

10 

15 

22 

15 

22 

27 

27 

V 

Vanställd 

Vapen 

16 

34 

Vapenbeskrivning 

Vapenexempel 

Vapenspecialisering 

Vapentyper 

Vetenskap 

Vikt 

Vilja 

Vårdtid 

Världsvana 

34 

36 

22 

36 

19 

36,38 

9 

40 

19 

Å 

Ålder 8 

Ä 

Äventyr 3 

Ö 

Övertala 19 

43

Omnimodus 

.. 

Rollformular 

Fysik 

Smidighet 

Sinnen 

Karisma 

Psyke 

Vilja 

Färdigheter Värde 

Anteckningar 

Spelare 

Namn 

Ålder Kön Längd Vikt 

Utseende 

Huvudhand 


Bärförmåga 

Belastning 


Lätt 

Allvarlig 

Kritisk 

Dödlig 

Skador 

Utrustning 

Fördelar, Kunskaper & Språk 

Vapen Värde Fatt Skada Bryt Räckvidd Eldh. Mag Vikt 

44 

-65-6

Omnimodus är ett generellt rollspelssystem som är tänkt att kunna användas till alla 

typer av spelvärldar utan allt för mycket anpassning av reglerna. Du kan använda 

Omnimodus till en spelvärld du skapat själv eller spela i någon av de spelvärldar som 

skapats specifi kt för Omnimodus. 

På Omnimodus hemsida som du hittar på adressen http://hem.legend.se/omnimodus/ 

kan du ladda hem regeluppdateringar och tillbehör. Här hittar du även information 

om olika spelvärldar. Om du vill komma i kontakt med andra spelare fi nns det även 

ett Omnimodusforum och en Omnimoduswiki som du hittar hos RPG Lab på adressen 

http://www.rpglab.net/.

Omnimodus Regler v1_2.indd - RPG Lab

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?