04.09.2013 Views

Cryptosporidium - Sollefteå kommun

Cryptosporidium - Sollefteå kommun

Cryptosporidium - Sollefteå kommun

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Instrument och steriltekniker utbildningen<br />

<strong>Sollefteå</strong> Lärcenter 300 YH p, 2011<br />

Författare:Alexandra Milde<br />

Handledare: Maria Hansby<br />

Parasiten i Östersund<br />

(<strong>Cryptosporidium</strong>)


Sammanfattning<br />

Arbetets art: Projekt i Utbildning till Instrument- och steriltekniker, 300 YH poäng vid<br />

<strong>Sollefteå</strong> Lärcenter, 2011.<br />

Författare: Alexandra Milde<br />

Antal sidor: 18<br />

Titel: Parasiten i Östersund<br />

Handledare: Maria Hansby<br />

Datum: 11-12-16<br />

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

Bakgrund<br />

Östersund drabbades av en parasit som heter <strong>Cryptosporidium</strong>. När den upptäcktes<br />

hade flera tusen invånare redan insjuknat med rasande fart. Symptomen visade sig<br />

som besvärlig ihållande magsjuka med diarréer och kramper. För att ta reda på<br />

omfattningen gick Jämtlands läns landsting ut med detta på sin hemsida där man<br />

hade kontaktuppgifter och blankett som man kunde fylla i och information med hjälp<br />

av dagstidningarna.<br />

Syfte<br />

Att visa hur en liten parasit kan påverka ett helt samhälle och att det inte bara är<br />

människor som drabbas av dem.<br />

Mål<br />

Se hur detta påverkat invånarna i Östersund och se om har man verkligen avdödat<br />

dom från våra system.<br />

Metod<br />

Information via <strong>kommun</strong>, vattenverk, internet och intervjuer med personer och<br />

Sjukhuset.<br />

Resultat<br />

Har visat sig att hela samhället och Sverige fått upp ögonen för rent vatten. Och hur<br />

viktigt det är att ta dessa utbrott på allvar.


Innehållsförteckning Sida<br />

Bakgrund 4<br />

Syfte och Mål 6<br />

Metod 6<br />

Resultat 6<br />

Diskussion 12<br />

Källförteckning 15<br />

Bilaga 1: En ilsken krabat 17<br />

Bilaga 2: Tack till 18


Bakgrund<br />

Cryptosporider är en protozo, ett så kallat urdjur. Encelliga organismer som<br />

protozoer behöver en värd för att kunna föröka sig. Främst nötkreatur drabbas,<br />

speciellt unga kalvar. Smittan hos människor uppträder genom diarré, kräkningar,<br />

buksmärtor, illamående, feber och huvudvärk.<br />

Sjukdomen finns över hela världen och den sprids genom förorenat vatten eller<br />

genom kontakt via förorenad mat. Från person till person eller genom avföring från<br />

smittade djur. Microorganismen är extremt lätt att sprida vidare och det behövs så lite<br />

för att bli smittad.<br />

<strong>Cryptosporidium</strong> kan leva utanför kroppen under långa tidsperioder och är<br />

miljömässigt resistent. För att kunna spridas bildar parasiten en tjock cellvägg och en<br />

oocyta som fastnar på värden. Den tål att frysas ned. Mycket motståndskraftig mot<br />

de flesta kemikaliska medel som till exempel klorering och alkoholhaltiga lösningar.<br />

En person som blir infekterad med <strong>Cryptosporidium</strong> kan utsöndra runt 10-100<br />

miljoner oocystor per gram avföring. Normalt producerar man cirka 150 gram per<br />

dygn, men vid en mag-tarminfektion kan mängden avföring vara betydligt högre. En<br />

infekterad person kan utsöndra höga, men troligen varierande, halter oocystor under<br />

någon till några veckors tid.<br />

Förebyggande åtgärder är att ha god handhygien, vatten- och livsmedelhygien.<br />

Det finns ett 20-tal arter av Cryptosporidier men bara 2 stycken som infekterar<br />

människan<br />

<strong>Cryptosporidium</strong> Parvum<br />

<strong>Cryptosporidium</strong> Homnis<br />

För att avdöda cryptosporidier krävs kokning minst 1 minut eller uv ljus.<br />

För att kunna se Oocystor av <strong>Cryptosporidium</strong> så färgas provet med modifierad Ziehl-<br />

Neelsen färgning. Det är den metod används av svenska parasitlaboratorier när de<br />

letar efter <strong>Cryptosporidium</strong>. Bakteriologisk färgningsmetod innebär att preparatet<br />

först behandlas med karbolfuksin och därefter avfärgas med stark mineralsyra.<br />

4


Cryptooocytor<br />

Bilder tagna av Marianne Lebbad, SMI<br />

5


Syfte<br />

Östersund<br />

Innan utbrottet i Östersund fanns det bara ett dokumenterat fall av utbrott i Sverige.<br />

Där vattnet från en å, tryckts in i det <strong>kommun</strong>ala vattennätet.<br />

Östersund drabbades av tarmparasiten <strong>Cryptosporidium</strong> homini i det <strong>kommun</strong>ala<br />

vatten nätet i slutet på november 2010. Utbrottet orsakades troligtvis av avlopps-<br />

vatten som kommit in i dricksvattennätet via Storsjön. Även i Åre noterades<br />

parasiten i vattnet. På cirka 2 månader hade 7000 invånare insjuknat av parasiten i<br />

Östersunds <strong>kommun</strong>. Det innebär var ca 10:e människa i staden, då Östersunds<br />

<strong>kommun</strong> har > 59.000 invånare. Den 18 februari 2011 meddelade Östersunds<br />

<strong>kommun</strong> att det <strong>kommun</strong>ala vattnet var rent igen.<br />

Syfte och mål med arbetet är att visa hur en liten parasit kan påverka ett helt<br />

samhälle och att det inte bara är människor som drabbas av dem.<br />

Resultat<br />

<strong>Cryptosporidium</strong> epidemin har visat sig få effekt på både handeln och turismen.<br />

Storsjöbadet fick förlänga sina medlemskort och tappade inkomst pga att folk inte<br />

vågade bada. Turisterna tordes inte besöka Jämtland med rädsla av att bli smittad<br />

och stora delar av handel, restaurang och hotell branscherna drabbades. Bönderna<br />

och producenter av mat kring Östersund blev drabbade då ryktet om sporiden spred<br />

sig över landet. Dagstidningar och TV nyheterna tog upp det i sina nyhetsportaler<br />

och Östersund blev en större prick på kartan då utbrottet visade sig vara Sveriges<br />

största vattenburna utbrott. Media letade syndabockar och Östersund gick miste om<br />

en stor del av den norska turismen, som valde att besöka Sundsvall istället.<br />

Utbrottet orsakades troligtvis av förorenat avloppsvatten som kommit in i<br />

dricksvattennätet från Storsjön. Kommunen har installerat ett UV-filter i vattenverken<br />

för att bli av med cryptosporiderna. Det dagliga livet har påverkats mycket, man har<br />

försökt att komma fram till bakgrunden och spåra cryptosporiden bakåt. Det är<br />

många som har insjuknat och man har fått köpa mycket vatten. Många har ansökt om<br />

ersättning för vattnen intäkterna eftersom detta pågick i månader.<br />

Kommunen fick även stora kostnader i samband med installation av nya uv-aggregat.<br />

UV-aggregat och UV-reningssteg<br />

Ultra violett ljus för rening av vatten är det miljövänligaste sättet att rena vatten<br />

eftersom man inte behöver tillföra giftiga kemikalier som kan påverka annat i miljön.<br />

Vattnets kemiska sammansättning förändras inte av uv ljuset. Resultatet av<br />

6


strålningen liknas av kokat vatten. Genom att använda UV förhindrar man tillväxten<br />

av sporiden och den får svårare att föröka sig , för att till slut försvinna.<br />

Östersundsreningsverk<br />

Bild Rikard Jonsson<br />

Vatten Östersund.<br />

Svenskt Vatten rekommenderar Råd och riktlinjerför UV-ljus vid vattenverk.<br />

UV-ljus är elektromagnetisk strålning med kortare våglängd (10-340 nm) än det<br />

synliga ljusets. UV-ljus används i allt större utsträckning för desinfektion av<br />

7


mikroorganismer. För att generera UV-ljus används UV-lampor (lågtryckslampa alt.<br />

Medeltryckslampa). UV-lamporna sitter monterade i ett kvartsglas inuti en UV-reaktor<br />

och tillför en viss UV-dos till vattnet som bl.a. beror av vattnets kvalitet och<br />

flödeshastighet genom UV-reaktorn. (8.)<br />

Nackdelen med UV-installationer är en ökad energiförbrukning och förbrukning av<br />

lampor.<br />

Ultraviolett ljus eller UV-ljus är ett ljus av en kortare våglängd än det synliga ljuset<br />

och blir osynligt för ögat. Det blåa ljuset som man ofta kan se från en UV-lampa är<br />

inte UV-ljus utan detta är den lilla mängd synligt ljus som lampan ger ifrån sig..<br />

UV-ljusspektrat delas i sin i fyra delar där UV-A har längst våglängd och gränsar till<br />

det synliga violetta:<br />

1. UV-A (315 – 340 nm)<br />

2. UV-B (280 – 315 nm)<br />

3. UV-C (150 – 280 nm)<br />

4. Vakuum UV (10 – 150 nm)<br />

Vakuum UV täcker ett stort område och gränsar nedåt till röntgenområdet. Namnet<br />

kommer sig av att det effektivt bromsas av luft och därför bara kan användas i<br />

vakuum. Gränsen mellan vakuum UV och UV-C är lite omtvistad men brukar anges<br />

till 150 eller 200 nm. Av intresse för UV-desinfektion är främst UV-C och i viss mån<br />

en del av UV-B området. Den långvågiga delen av UV-B och UV-A har mycket<br />

begränsad effekt men bidrar till att vi blir solbrända och finns i både solljus och<br />

solariernas UV-lampor. (9.)<br />

Reningssteg<br />

Östersunds avloppsreningsverk ligger i Göviken där omsätts ca 20 miljoner liter<br />

förorenat vatten per dygn. Man minskar innehållet av fosfor och organiska<br />

föroreningar med mer än 90 %. Vattnet renas genom 4 olika steg grov, kemisk<br />

biologiskrening och slambehandling.<br />

*Grovrening tar man bort större föremål som till exempelvis tops, bindor och<br />

kondomer genom filter och galler på väg in.<br />

*Kemiskrening innebär att man tar avloppsvattnets innehåll av näringsämnet fosfor<br />

som fälls ut kemiskt, bildar tyngre partiklar och sjunker till botten i<br />

sedimenteringsbassängerna. Partiklar kallas nu för slam och pumpas vidare till<br />

slambehandlingen.<br />

8


*Biologiskrening är syreförbrukande material. Det kan vara organiska ämnen som<br />

mat som bryts ned av mikroorganismer. Detta ger upphov till ett slam som kan sjunka<br />

till botten i efterföljande sedimenteringsbassänger.<br />

*Slambehandling bildas vid kemisk och biologisk rening pumpas till förtjockning.<br />

Genom rötning minskar volymen och biogas bildas. Rötningen sker i en syrefri miljö<br />

och 35°C. Under rötningen bildar bakterier biogas som består till ca 60% metan.<br />

Därefter centrifugeras slammet så att man uppnår en torrhalt av 25% vilket innebär<br />

att volymen minskar ytterligare.<br />

Slammet transporteras till Gräfsåsens avfallsanläggning, där det tillsammans med<br />

bark och sand komposteras till anläggningsjord<br />

*Biogasen kan användas till uppvärmning av hus eller till bränsle för bilar. Östersund<br />

kan vi välja om gasen från rötningen skall förbrännas av Jämtkraft och användas i<br />

fjärrvärmenätet eller om den skall renas genom uppgradering till fordonsbränsle.<br />

På årsbasis produceras ungefär 1500m³ gas per dygn som kan användas till<br />

fordonsbränsle.<br />

Gasproduktionen varierar från dygn till dygn.<br />

9


Ur Dagstidningarnas synvinkel<br />

Länstidningen publicerade 29 november 2010 att <strong>kommun</strong>en skulle ha<br />

krismöte.(1.1)<br />

Länstidningen publicerade 17 januari 2011 Långvariga problem av vatten parasit<br />

De Östersundsbor som drabbats av parasitutbrottet i <strong>kommun</strong>ens vatten kan få<br />

bestående magproblem. Forskare varnar nu, med erfarenhet från ett liknande utbrott<br />

i Norge, för att problemen kan bli långvariga. Det finns spekulationer om att ett<br />

sådant här parasitutbrott kan förändra tarmfloran och orsaka långvariga besvär,<br />

säger smittskyddsläkare Mikael Widerström till TT. Över 12 000 personer har<br />

drabbats av magsjuka av vattnet i Östersund. (1.2)<br />

Länstidningen publicerade 21 januari 2011 Att <strong>kommun</strong>erna varnades för<br />

parasiten redan för tio år sedan Östersund och Åre blev varnade för parasitutbrott<br />

redan i slutet av 1990-talet. Inga åtgärder vidtogs dock i vattenverken.<br />

Cryptosporidprover togs, men man hittade ingenting, sa Jari Hiltula, miljöchef på<br />

Östersunds <strong>kommun</strong> Smittskyddsinstitutet, SMI, och Livsmedelsverket gjorde en<br />

omfattande kartläggning över förekomsten av parasiterna <strong>Cryptosporidium</strong> och<br />

Giardia under åren 1996 till 1998. Anledningen var bland annat att man, i<br />

internationella studier, kunde påvisa att det fanns mycket parasiter i ytvatten och<br />

eftersom Sveriges vattenförsörjning till femtio procent kommer via ytvattnet, tyckte<br />

myndigheterna att det var angeläget att göra en ordentlig undersökning. Resultatet<br />

av kartläggningen var oroväckande. Var tredje undersökt vattendrag innehöll<br />

<strong>Cryptosporidium</strong> och ytvattnet i en av fyra fall innehöll Giardia.<br />

Redan på 1990-talet krävdes det i England en rutinmässig analys av förekomst av<br />

Giardia och <strong>Cryptosporidium</strong> i alla större vattenanläggningar och ytvattentäkter.<br />

I Sverige har man inte tagit det på så stort allvar. Men efter kartläggningen i Sverige<br />

gav SMI och Svenska vatten- och avloppsföreningen ut rekommendationer om hur<br />

fynd av parasiter i råvatten skulle hanteras. Rekommendationen var emellertid inte<br />

bindande, men i en rapport från 2001 konstaterade SMI att bara tolv svenska<br />

vattenverk hade följt rekommendationerna. Det var tolv vattenverk av drygt 1800<br />

allmänna vattenverk som ska finnas i Sverige enligt förvaltningsmyndigheten<br />

Sveriges geologiska undersökning, SGU.<br />

10


Jari Hiltula, miljöchef på Östersunds <strong>kommun</strong>, sa att han inte riktigt kände igen<br />

kartläggningen av parasitförekomsten i svenska ytvatten från slutet av 1990-talet.<br />

Men han visste att i Östersunds <strong>kommun</strong> 1998 tog prover på ytvattnet för att<br />

undersöka förekomsten av <strong>Cryptosporidium</strong>. I januari pågick det stora diskussioner i<br />

hela landet om riskvärderingen av mikrober i vattnet som vi dricker. Det har förstås<br />

aktualiserats ännu mer efter utbrottet i både Östersund och Skellefteå. (1.3)<br />

Länstidningen publicerade 18 februari 2011 Så minns vi parasiten. Enkät om hur<br />

personer upplevt parasitutbrottet där tidningen frågade runtom Östersund hur detta<br />

upplevts av invånarna. Så som illaluktande toaletter, magsjuka, koka vatten och en<br />

stor oro att dricka det kontaminerade vattnet. (1.4)<br />

13 mars 2011 Höll Östersund möte om parasiten. För att allmänheten ska få en<br />

chans att ställa frågor om <strong>Cryptosporidium</strong> ordnade <strong>kommun</strong>en ett öppet möte.<br />

Samma idé har även kommit in som ett medborgarförslag. Ämnena under mötet<br />

handlade bland annat om orsaken till utbrottet och eventuella skadeersättningar.<br />

Länstidningen publicerade 4 juli 2011 Nu vill alla ha UV-rening. Efter<br />

<strong>Cryptosporidium</strong>utbrotten i Skellefteå och Östersund är det ett enormt intresse för att<br />

installera vattenrening med UV-ljus. Man tror att i de drabbade vattenverken hade<br />

utbrotten med stor sannolikhet aldrig inträffat om man haft uv. Detta har blivit en<br />

kraftfull väckarklocka för svenska dricksvattenproducenter att kontrollera om de ha<br />

tillräckligt antal mikrobiologiska barriärer i vattenverket, enligt Gullvy Hedenberg,<br />

dricksvattenexpert vid branschorganisationen Svenskt vatten. Att UV-ljus inte slagit<br />

igenom ordentligt förrän under senare år tror man beror på beror att man tidigare inte<br />

var riktigt säker på om det gick att döda parasiter på det här sättet. När<br />

Livsmedelsverket, Smittskyddsinstitutet och Svenskt vatten hittade orsaker och ökad<br />

kunskap så kom det stora suget efter UV-rening är framför allt efter parasitutbrotten i<br />

Skellefteå och Östersund. (1.5)<br />

1 augusti 2011 Publicerade Länstidningen Östersund.<br />

Elektronisk tunga ska upptäcka <strong>Cryptosporidium</strong>. Miljoner till forskning för att<br />

utveckla elektronisk tunga. För att kunna upptäcka parasiter som <strong>Cryptosporidium</strong><br />

innan folk blir sjuka har Linköpings universitet fått 7,9 miljoner kronor från<br />

innovationsmyndigheten Vinnova. Pengarna ska användas till att fortsätta<br />

utvecklingen av den elektronisk tunga som i dag kan känna av i fall avloppsvatten<br />

kommer in i dricksvattnet. Tanken är att de elektroniska tungorna i framtiden ska<br />

kunna upptäcka när vattnet är förorenat och att man ska kunna varna folk innan de<br />

blir sjuka. Arbetet sker i samarbete med Combitech, Proxenda, Senset, Sensistor och<br />

tekniska verken i Linköping (1.6)<br />

11


Diskussion<br />

Fotograf Mikael Frisk<br />

Utbrottet har konstaterats vara bland de största i Sverige men arbetet har inte varit<br />

lika lätt som jag tänkt. Personer som kontaktades, skickade vidare till nästa person.<br />

Cryptosporidierna har varit ett känsligt samtalsämne i Östersund. Man har letat<br />

syndabockar för att reda ut vad som orsakat detta utbrott. Allt från ett toalettbyte,<br />

läckage på ett vattenverk till en bondgård med nötkreatur nära storsjön.<br />

Östersund placerade sig på världskartan ganska omgående. Sveriges Radio och TV<br />

uppmärksammade, via sina nyheter, utbrottet.<br />

Under undersökningen har man angett olika källor och anledningar till utbrottet,<br />

främst i tidningarnas undersökningar. Östersunds <strong>kommun</strong> anklagades att försöka<br />

mörklägga vattenskandalen, i början av utbrottet enligt en artikel i Östersund Posten<br />

Då man hittat sporiden och började inse allvarlighetsgraden, gick man ut till<br />

allmänheten hur man kan hitta information om parasiten. Hur man skulle koka vattnet<br />

och man fick rekommendationer om hur man skulle duscha<br />

De lokala politikerna skriver insändare om att detta varit en rejäl väckarklocka för<br />

samhället men spånar i att det kunde hänt vart som helst i landet. Vad de kanske inte<br />

12


visste ,var att Östersunds Vatten redan några år tidigare ifrågasatts om<br />

vattenreningen i Jämtland.<br />

Kostnaderna har varit stora för både företag och privatpersoner då sjukdomar och<br />

vattenkostnader påverkat oss då många varit tvungen att köpa vatten. Visserligen så<br />

har man kunnat koka vattnet och därefter använda det, men detta är oerhört<br />

tidsödande<br />

Fotograf Mikael Frisk<br />

På Smittskyddsinstitutet (SMI) ställde man sig frågan om när vattnet åter var säkert<br />

att dricka. Oocystorna förstörs inte helt av UV-behandlingen utan strukturen behålls<br />

och kan identifieras i mikroskop. Därför behöver man analysera om oocystorna är<br />

viabla (levande) eller inte. Detta är en komplicerad analys som ännu inte finns i<br />

Sverige. SMI fortsätter att fokusera på utredningen av Östersundsutbrottet. När<br />

utbrottet är kartlagt och all information är utvärderad planerar Livsmedelsverket,<br />

Svenskt Vatten och SMI att se över rekommendationerna för analys av patogena<br />

mikroorganismer i vatten. Till dess kvarstår alltså rekommendationerna om att<br />

analysera vatten för <strong>Cryptosporidium</strong> vid en misstänkt utbrottssituation.<br />

Så egentligen kanske alla Östersundsbor har ”sovande” sporidier i vattnet?!<br />

13


Eva Larson på Kommunledningsförvaltningen Administration informerade om<br />

konsekvenserna av cryptosporidium utbrottet. Gällande turismen och handeln<br />

rekommenderar hon att kontakt med turistchefen Camilla Olsson, på turistbyrån.<br />

På turistbyrån rekommenderar man att besöka web- sidan ostersund.se Där finns ett<br />

arkiv med fakta om utbrottet t.ex. en medieanalys, som visar hur publiciteten sett ut.<br />

Där finns också information om en medborgarundersökning, som visar vad<br />

medborgarna tyckte om informationen och vår hantering av händelsen.<br />

Hon informerar även att under hösten ska det göras varumärkesundersökningar för<br />

att se om varumärket tagit skada och om folk minns utbrottet och om det i så fall<br />

påverkat deras beslut att resa till Östersund eller inte.<br />

För information om orsaken till utbrottet, hänvisar hon till polisens utredning, som inte<br />

är klar ännu.<br />

Har också försökt ta Kontakt med Rickard Johnson på Vatten Östersund och har<br />

under flertal gånger försökt ringa och mejlat angående hur UV ljus fungerar i dessa<br />

vattenverk. Har fått respons på mejl om ett möte men har inte hört något mer trots<br />

flera påminnelser.<br />

Det finns en riktigt bra sida, http://www.wedeco.com, där det finns information om<br />

ultraviolett ljus och dess funktion, dock finns bara på engelsk översättning. Här<br />

förklaras med bilder hur det kan se ut. (8)<br />

I dagens läge så har det blivit ett stort utbrott i Skellefteås <strong>kommun</strong> där ett dödsfall<br />

ägt rum och man utreder denna unga (17år) persons dödsfall.<br />

Den 17-åriga pojke som dog på Skellefteå lasarett i mitten av maj, i samband med<br />

utbrottet av <strong>Cryptosporidium</strong> i dricksvattnet, avled till följd av en lunginflammation, det<br />

uppger TT. Chefsläkare Ulf Oscarson vid Skellefteå lasarett säger till TT att det är för<br />

tidigt att fastslå i vilken grad parasiten bidrog till pojkens död. (7)<br />

Vill man veta mer om rekommendationer om åtgärder och att minska risken för<br />

vattenburen smitta för <strong>Cryptosporidium</strong> hänvisar jag till http://www.svensktvatten.se<br />

14


Källförteckning<br />

Hemsidor 1.) http://jll.se<br />

2.) http://smittskyddsinstitutet.se<br />

3.) http://wikipedia.se 2010-12-30<br />

4.) http://sva.se (Statens vetrinärsmedicinska anstalt)<br />

5.) http://slv.se (Livsmedelsverket)<br />

6.) http://www.cirkulation.com<br />

7.)<br />

http://www.ostersund.se/om<strong>kommun</strong>en/forvaltningar/tekniskforvaltning/vattenostersund<br />

Källa<br />

8.) http://www.christianberner.com<br />

9) http://www.svensktvatten.se<br />

Östersunds Kommun, Östersund Vatten<br />

Östersund.se<br />

15


Dags tidningarna<br />

1.1) http://ltz.se/nyheter/ostersund/1.2534803-krismote-pa-<strong>kommun</strong>en<br />

1.2) htt//ltz.se/nyheter/inrikes/1.2658091-langvariga-problem-av-vattenparasit<br />

1.3) http://ltz.se/nyheter/ostersund/1.2669880-<strong>kommun</strong>erna-varnades-for-parasiten-r<br />

edan-for-tio-ar-sedan<br />

1.4) http://ltz.se/nyheter/ostersund/1.2770281-sa-minns-vi-parasiten<br />

1.5) http://ltz.se/nyheter/ostersund/1.3673940-nu-vill-alla-ha-uv-rening<br />

1.6) http://ltz.se/nyheter/ostersund/1.3768362-elektronisk-tunga-ska-upptackacryptosporidium<br />

1.7) http://svtplay.se/v/2250151/parasit_hittad_i_ostersunds_vatten<br />

1.8) http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=78&artikel=4225457<br />

Kvällstidningarna som Aftonbladet, Expressen och DN<br />

http://www.expressen.se/nyheter/1.2233009/ostersunds-vatten-ar-smittat<br />

http://ostersund.se<br />

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article12681309.ab<br />

Radio och Tv<br />

http://svtplay.se/v/2250151/parasit_hittad_i_ostersunds_vatten<br />

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=78&artikel=4225457<br />

16


Bilaga 1<br />

”EN ILSKEN KRABAT”<br />

Storsjön har drabbats, av en ilsken Parasit.<br />

<strong>Cryptosporidium</strong>, varför kom du just hit?<br />

En liten krabat, utan ben utan armar.<br />

Den finns i vår kropp, i både mage och tarmar.<br />

Många i vår stad, dom vaknar på natten.<br />

Sätter sej på toan, usch, det kommer bara vatten.<br />

Att dricka stadens vatten, det kan ha sina sidor.<br />

Fråga alla gäster, både med och utan skidor.<br />

Handlarna är arga, på parasiten, den knölen.<br />

För trönderna i väst, reser inte över kölen.<br />

Nu har <strong>Cryptosporidium</strong>, med hela tjocka släkten.<br />

Hittats i Lockne och t.o.m. i Näkten.<br />

Julen står för dörren och allting blir akut.<br />

Ledningar och ledning, dom borde bytas ut.<br />

Tomten i sin släde, törs inte komma hit.<br />

<strong>Cryptosporidium</strong>, din jäkla parasit.<br />

Larry Svensson, Östersund<br />

Publicerad 18 december 2010 Länstidningen<br />

17


Tack till<br />

Jag vill tacka fotograf Mikael Frisk för dessa underbart vackra<br />

bilder jag fått använda till mitt arbete. Passar även på att<br />

rekommendera Mikael och kolla gärna in hans hemsida<br />

http://www.mfrisk.se<br />

Jag vill även tacka<br />

Marianne Lebbad på SMI<br />

Rikard Johnsson på Vatten Östersund<br />

För information och bilder jag fått använda.<br />

18

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!