Nervsystemet 3.pdf

Innehåll
Nervsystemet 3
SJSD11 MÄNNISKAN: BIOLOGI OCH HÄLSA 19 HP
ANNELIE AUGUSTINSSON
• Nerver
• Hjärnans nerver – kranialnerver
• Ryggmärgens nerver – spinalnerver
• Sensoriska banor
• Baksträngssystemet
• Laterala bansystemet – tractus spinothalamicus lateralis
• Flexionsreflexen (smärtreflexen)
• Smärta
• Motoriska banor
• Pyramidbanan – den kortikospinala banan
• Autonoma nervsystemet
• Parasympatiska nervsystemet
• Sympatiska nervsystemet
Hjärnans nerver (kranialnerver)
Kranialnerver
I N. olfactorius
II N. opticus
III N. oculomotorius
IV N. trochlearis
V N. trigeminus
VI N. abducens
VII N. facialis
VIII N. vestibulocochlearis
IX N. glossopharyngeus
X N. vagus
XI N. accessorius
XII N. hypoglossus
2013-03-20
1

Ryggmärgens nerver (spinalnerver)
Spinalnerver
8 par halsnerver (cervikalnerver) C1 – C8
12 par bröstnerver (thorakalnerver) Th1 – Th12
5 par ländnerver (lumbalnerver) L1 – L5
5 par korsnerver (sakralnerver) S1 – S5
1 par svansnerver (koccygealnerver) Co1
Cauda equina
Ryggmärgens nerver (spinalnerver)
Spinalnerver är blandade nerver och består av:
• Sensoriska, afferenta nervfibrer
• Somatomotoriska, efferenta nervfibrer
• Autonoma motoriska, efferenta nervfibrer
• Sympatiska nervsystemet Th1 – L2
• Parasympatiska nervsystemet S2 – S4
Sensoriska funktionen
Sensorisk information handlar om att samla in data,
både från kroppens yttre miljö (exteroception), om inre
miljö (interoception) och om kroppsdelars rörelse och
läge (proprioception).
Datainsamlingen sker med hjälp av sensoriska
receptorer:
• Mekanoreceptorer
• Termoreceptorer
• Kemoreceptorer
• Fotoreceptorer
• Nociceptorer
2013-03-20
2

Sensoriska receptorer
• Mekanoreceptorer = bildar elektriska impulser vid
mekanisk påverkan (t ex hoptryckning eller uttänjning).
Registrerar bland annat ljud, kroppsläge,
blodtryck och beröring.
• Termoreceptorer = stimuleras av temperaturförändringar
och finns framför allt i hud och
hypothalamus. Vissa registrerar kyla, andra värme.
• Kemoreceptorer = stimuleras av förändringar i den
kemiska miljön. Vissa registrerar blodets innehåll av
syre, koldioxid eller väte, medan andra reagerar
på lukt- eller smakämnen.
Sensoriska receptorer
• Fotoreceptorer (elektromagnetiska receptorer) =
tappar och stavar i ögonbottnarna. Stimuleras av
elektromagnetisk strålning.
• Nociceptorer (smärtreceptorer) = stimuleras av
vävnadsskada eller förändringar som hotar att ge
upphov till vävnadsskada. Stor mängd av
nociceptorer finns i t ex huden, ledkapslar, benhinnor
och blodkärlsväggar.
Exteroception
Exteroception = registrering av kroppens yttre miljö.
Data samlas in med hjälp av de sensoriska
receptorerna som finns i våra sinnen:
• Huden
• Smaken
• Synen
• Hörseln
• Lukten
Vad som är uppåt eller nedåt registrerar balanssinnet.
2013-03-20
3

Hudsinnet
Huden utgör en barriär mellan cellernas värld och
omvärlden.
Huden registrerar känsel, vilket vill säga:
• Beröring, tryck och vibration
• Kyla och värme
• Smärta
• Klåda och kittling
Beröring, tryck och vibration
Mekanoreceptorerna i huden kallas även taktila
receptorer (taktil = har med känsel att göra) och
stimuleras av beröring, tryck och vibration.
Det finns flera olika typer, och de förekommer på olika
ställen i huden.
• Meissnerkroppar och Merkelceller finns där huden är
hårlös, t ex på fingertoppar och läppar.
• Hårfollikelreceptorer ger den behårade huden
känsel.
• Ruffiniändslut och Pacinikroppar ligger relativt
djupt i huden och stimuleras av tryck.
2013-03-20
4

Baksträngssystemet
Mekanoreceptorerna skickar impulser till CNS för
registrering.
Känseln från ansiktets och hjässans hud leds i kranialnerver
och från resten av kroppen leds impulserna i
spinalnerver.
Det bansystem som impulser från beröring, tryck och
vibration leds i kallas baksträngssystemet.
Baksträngssystemet
Impulser om beröring, tryck och vibration.
1. Huden – ryggmärgens bakhorn – längs baksträngsbanan
till förlängda märgen
2. Förlängda märgen – medellinjen korsas – thalamus
3. Thalamus – storhjärnsbarken
Dermatom
Huden är indelade i känselområden (dermatom), och
känseln från varje dermatom leds via en bestämd
perifer nerv.
2013-03-20
5

Sensorisk homunculus
När impulsen sedan når storhjärnsbarken kommer den
att ta sig till ett speciellt område.
Man kan avbilda människan schematiskt på storhjärnsbarken,
så att varje hudområde som tar stor plats på
cortex återges motsvarande stort. En sådan bild kallas
homunculus.
Associationscentra
För att sensorisk information som har registrerats i
primära sensoriska centra i hjärnbarken ska bli
meningsfull, sker en bearbetning i angränsande
barkområden; associationscentra.
Dessa centra kan vid födseln liknas vid oskrivna blad
som efter hand fylls på med erfarenheter i form av
minnen.
Ny sensorisk information jämförs med dessa lagrade
minnen, men även med information från andra
sinnen.
Kyla och värme
Hudens temperatur registreras av termoreceptorer.
Vissa är känsliga för värme (värmereceptorer), medan
andra är känsliga för kyla (köldreceptorer).
Hudens temperatur är normalt sett ungefär 30C.
Värmereceptorer är känsliga för stigande temperaturer
i intervallet 30 – 50C. När hudtemperaturen stiger över
45C skickas även impulser om smärta från
nociceptorer.
Köldreceptorer är känsliga för sjunkande temperaturer i
intervallet 10 - 45C och impulser om smärta
skickas om hudtemperaturen sjunker under 15C.
2013-03-20
6

Laterala bansystemet
Tractus spinothalamicus lateralis
Impulser om värme, kyla och smärta.
1. Huden – ryggmärgens bakhorn – medellinjen
korsas
2. Ryggmärgen – thalamus
3. Thalamus – storhjärnsbarken
Smärta
Smärta är en subjektiv upplevelse av obehag som är till
för att skydda kroppens vävnader från skada.
Nociceptorer = fria dendritändar som reagerar på
smärta (kraftig mekanisk stimulering), värme, kyla eller
kemiska substanser som frisätts i skadad vävnad (t ex
histamin).
Smärta kan graderas enligt en visuell analog skala
(VAS) graderad från 0 – 10.
0 = ingen smärta
1 – 2 = lätt smärta
3 – 4 = måttlig smärta…
9 – 10 = värsta tänkbara smärta
Smärta
Smärta delas in i akut smärta och långvarig smärta.
Utlösande faktorer:
• Vävandsskada – nociceptiv smärta
• Lesion eller dysfunktion i PNS eller CNS – neurogen
eller neuropatisk smärta
• Psykiska sjukdomstillstånd – psykogen smärta
• Okänd orsak – idiopatisk smärta
2013-03-20
7

Nociceptiv smärta
Impulser från nociceptorer fortleds till ryggmärgen i två
varianter av nervfibrer:
• A-deltafibrer – skarp, skärande och vällokaliserad
smärta. Myeliniserade neuron för snabb impuls;
ledningshastighet på 5 – 25 m/s.
• C-fibrer – dov, molande och svårlokaliserad smärta.
Omyeliniserade neuron för långsam impuls;
ledningshastighet på 0,1 – 2 m/s.
Flexionsreflexen (skyddsreflexen)
Vid smärta använder sig kroppen av skyddsreflexer för
att förhindra vävnadsskada.
Flexionsreflexen startar när nociceptorer ger upphov till
impulser i sensoriska neuron.
Impulserna fortleds in i ryggmärgens bakhorn, där de
via interneuron leds vidare till lämpliga motoriska
neuron.
De motoriska neuronen leder därefter impulserna till
skelettmuskulturen, som aktiveras och dras ihop, och
den smärtande kroppsdelen, t ex benet, dras undan
från elden.
Flexionsreflexens funktion är att ”rädda” foten innan
smärtimpulserna nått hjärnan och medvetandegjorts.
Korsad extensionsreflex
Om det uppstår en flexionsreflex i det ena benet finns
det risk att man tappar balansen och ramlar omkull.
Därför brukar det samtidigt uppstå en så kallad korsad
extensionsreflex i det andra benet så att det sträcks.
2013-03-20
8

Klinisk undersökning av sträckreflexen
Olika sjukdomstillstånd i CNS, PNS eller nerv-muskelförbindelser
kan leda till onormala sträckreflexer.
Patellarreflexen (knäreflexen) är den sträckreflex som
oftast undersöks.
Ett snabbt slag på senan alldeles nedanför patella
(knäskålen) ger en kortvarig sträckning av den stora
fyrdelade muskeln på lårets framsida (m. quadriceps
femoris).
Smärta
Nervsystemet har även inbyggda mekanismer för att
lindra redan uppkommen smärta.
Att blåsa eller gnida på en blåslagen tumme kan vara
smärtstillande. Enligt denna så kallade portteorin
hämmar då impulserna från tryck-, berörings- och
vibrationsreceptorer i tummen smärtimpulserna i
ryggmärgens ledningsbanor genom att aktivera
hämmande interneuron.
Nervsystemet använder också morfinliknande
substanser (opioider), bland annat endorfiner och
enkefaliner, för smärtlindring i både hjärna och
ryggmärg.
Felaktig smärtregistrering
• Änkestöten = den nerv som skickar impulser från
lillfingret till somatosensoriska cortex ligger mycket
ytligt vid armbågen, vilket gör att om man slår i armbågen
kan impulser felaktigt skickas till lillfingrets
registreringsområde i hjärnans bark.
• Reffered pain = smärtimpulser från de inre organen
och från huden fortleds ofta i samma sensoriska
neuron i ryggmärgen. Hjärnan är van vid att smärta i
allmänhet kommer från huden och tar därför lätt
miste i början. Så småningom sker dock oftast en
så kallad smärtvandring, så att det onda stället
lokaliseras till rätt kroppsdel.
2013-03-20
9

Motoriska bansystem
De motoriska banorna kan förenklat delas in i:
• Medial del = består av banor från hjärnstammen.
Förmedlar information till bålens muskulatur och
muskulatur nära bålen och är viktiga för kontroll av
muskelaktivitet tillhörande balans, finmotorik och
muskeltonus.
• Lateral del = består av bland annat pyramidbanan
(den kortikospinala banan) som utgår från hjärnans
bark. Förmedlar impulser till muskulturen i de övre
extremiteterna och är viktig för finare viljemässiga
muskelrörelser som kräver god motorisk kontroll.
Pyramidbanan (kortikospinala banan)
Förmedlar impulser till muskulaturen vid t ex de rörelser
som du koncentrerat ska utföra när du sitter vid symaskinen
och ska trä tråden genom nålsögat.
1. Primära motorcortex – motorneuron (via capsula
interna) – ryggmärgen
2. Ryggmärgen – A-alfa-motorneuron – handen
Motorisk homunculus
På samma sätt som när impulsen kommer till speciella
områden i storhjärnsbarken, kommer även motoriska
impulser från barken från speciella områden.
På samma sätt är också varje hudområde (som ska
påverkas) som tar stor plats på cortex återgett
motsvarande stort.
2013-03-20
10

Autonoma nervsystemet
Datainsamlingen i det autonoma (självstyrande)
nervsystemet görs till stor del med samma sensoriska
receptorer som i det somatiska nervsystemet.
Den sker dock även med hjälp av så kallade interoceptorer
i t ex hypothalamus, hjärnstammen och
blodkärlsväggar.
I limbiska systemet och storhjärnsbarken behandlas
känsloladdad data, för att sedan överföras till
hypothalamus.
Autonoma nervsystemet
Det autonoma nervsystemets indelning:
• Parasympatiska nervsystemet – vila, återhämtning
och matspjälkning.
• Sympatiska nervsystemet – kroppsarbete samt
kamp- och flyktsituationer.
• Enteriska nervsystemet (bukhjärnan) – motoriska
nervfibrer som bildar plexa (nervflätor) kring
matstrupe, magsäck och tarm. Kontrollerar bland
annat peristaltiken i tarmarna (tarmrörelserna).
Parasympatiska nervsystemet
Parasympatiska nervfibrer utgår från hjärnstammen
och ingår i kranialnerverna III (n. oculomotorius), VII (n.
facialis), IX (n. glossopharyngeus) och X (n. vagus)
samt från spinalnerverna S2 – S4.
Parasympatiska nervsystemet har acetylkolin som
transmittorsubstans i både de pre- och de postganglionära
neuronen.
Neuronen benämns därför kolinerga neuron.
Receptorerna för acetylkolin på det postsynaptiska
neuronet kallas nikotinreceptorer, medan effektorcellerna
har muskarinreceptorer.
2013-03-20
11

Parasympatiska nervsystemet
Parasympatiska nervsystemet har en förhöjd aktivitet
vid vila, återhämtning och matspjälkning.
Kranialnerv X (nervus vagus) spelar en mycket viktig
roll genom sin innervering av de flesta organ i bröstoch
bukhåla.
Sympatiska nervsystemet
Sympatiska nervfibrer utgår från ryggmärgen som del i
spinalnerverna Th1 – L2.
Sympatiska nervsystemet har acetylkolin som
transmittorsubstans i de preganglionära neuronen och
noradrenalin i de postganglionära neuronen.
Neuronen benämns därför adrenerga neuron.
Receptorerna för acetylkolin på det postsynaptiska
neuronet kallas nikotinreceptorer, medan effektorcellerna
har alfa- eller betareceptorer.
Sympatiska nervsystemet
Sympatiska nervfibrer påverkar även tillbakabildade
nervceller i binjuremärgen som postganglionära
neuron.
Dessa celler producerar både noradrenalin och
adrenalin, som frisätts till blodet som hormoner istället
för att frisättas som transmittorsubstanser direkt mot
effektororganen.
2013-03-20
12

R
Y
G
G
M
Ä
R
G
Th1
L2
Sympatiska nervsystemet
Sympatiska nervsystemet har förhöjd aktivitet vid
kroppsarbete, kampsituationer och flyktsituationer.
Effekten vid ökad aktivitet blir att kroppen förbereds för
en fysisk prestation vad gäller andning, blodcirkulation,
näringshantering, vakenhet och avkylning.
Man har även en beredskap vid eventuell skada i form
av bättre blodstillning.
S
Y
M
P
A
T
I
S
K
A
G
R
Ä
N
S
S
T
R
Ä
N
G
E
N
Sympatiska
nerver
Organ – receptorer* Effekt
Pupiller – α1 Vidgning
Ögonlinser – β2 Fjärrseende
Spottkörtlar – α1 Minskad sekretion
Hjärta – β1 Blodkärl
Ökad frekvens och kraft
Arterioler i hjärtat och Vidgning
skelettmuskler – β2 Arterioler i huden, mag- Sammandragning
tarmkanalen och njurar – α1 Vener – α1 Sammandragning
Luftrör – β2 Vidgning
Mag-tarmkanal – β2 Minskad rörelse och sekretion
Gallblåsa – β2 Avslappning
Njurar – β1 Frisättning av renin
Svettkörtlar – α1 Handsvett och fotsvett
Hårresarmuskler – α1 ”Ståpäls”
Fettceller – β1 Frisättning av fettförråd
Lever – β2 Frisättning av glukosförråd
2013-03-20
13