CIF -1947

Riksidrottsförbundet, den svenska
idrottens huvudorganisation.
Av gen.,löjtn.. G Ö,s .t Ui L j, Ll i 'e h ö (j lk
och red S t e 11 T h u .n v i k.
Riksidrottsförbundet är den vanliga benämningen pä Svenska gymnastik-
och idrottsföreningarnas Riksförbund, stundom även förkortat
Riksförbundet eiler R'F. Förbundet är sälunda en sammanslutning av
gymnastik- och idrottsföreningar i Sverige. Det är den frivilliga svenska
idrottens huvudorganisation och högsta myndighet och har bl. a. enligt
sina stadgar till ändamäl att "befrämja kroppsövningar till höjande av
svenska folkets fysiska och andliga kraft" samt att gentE'mot utlandet
genom sina specialförbund representera svensk gymnastik och idrott.
Endast några fä idrotter stär utanför :RJF, skytte, militär idrott, hästsport,
motorsport, segling, frisksport m. fl.
Riksidrottsförbundet grundlades först 1903, men har snabbt utvecklat
sig till en av Sveriges största och betydelsefullaste organisationer med
drygt % miljon medlemmar, fördelade pä bortåt 8.000 föreningar. Dessa
(utom skolidrottsföreningarna, som är anslutna till en egen organisation)
sorterar efter utövade idrottsgrenar under ett eiler flera av Riksidrottsförbundets
specialförbund, samt tillhör, beroende pä geografiskt verksamhetsamråde,
även något av dess 23 distriktsförbund.
ru':s största specialförbund är Svenska idrottsförbundet med c:a
250.000 medlemmar och det minsta förbundet är ISkridskoseglingsförbundet
med c:a 250 medlemmar. Största distriktsförbundet är Stockholms
idrottsförbund med c:a 80.000 medlemmar, det minsta Gotlands med c:a
6.000 medlemmar. största föreningen är stockholms studenters IF med
c:a 5.000 medlemmar medan den minsta medlemsföreningen räknar 5
medlemmar. Skidfrämjandet räknar 34.000 medlemmar, men är enligt
särskild överenskommelse med 5.000 av dessa anslutet tili RF. 1 detta
sammanhang mäste dock konstateras, att de idrottsmän, som tillhör
flera klubbar, är registrerade ivar och en av dessa.
Innan RF kom till fanns redan bestående organisationer i den svenska
idrotten. 1891 blldades Svenska gymnastikförbundet för gymnastik oc11
20
idrott, som 1896 omdöptes till Svenska gymnastik- ooh idrottsförbundet
_ ordförande V. G. iBalck - samt Elvenska idrottsförbundet, bildat 1895.
1897 tillkom Sveriges centralförening för idrottens främjande, närmast
inriktat pä att stödja idrotten ekonomiskt.
!Pör att räda bot pä den icke alltid lyckliga konkurrensen och motsättningarna
mellan de existerande organisationerna arbetade J . iSo iEdström,
sam 1901 blivit ordförande i svenska idrottsförbundet pä en konsolidering.
Han lyckades fä till ständ en överenskommelse med :Balck om gemensamma
mästerskapstävlingar för förbunden och dessa ägde rum 1902 i
Jönkbping. Vid en sammankomst i samband därmed tillsattes en kommitte
för att bereda frågan om en enhetlig överledning för den svenska
idrotten. 1 mars 1903 hade man hunnit sä längt att en inbjudan till
gymnastik- och idrottsföreningarna i Sverige kunde utfärdas att sammankomma
för bildande av den nya organisationen. Den 31 maj 1903
bildades sä RJF vid ett möte i stockholm varvid 35 föreningar var representerade,
en interimistisk överstyrelse tillsattes, som isin tur tillsatte
ett förvaltningsutskott.
Aren 1903-1909 ägnades i stort sett inre organisatoriskt arbete.
Amatbr-, rekord-, mästerskaps-, pris- och tävlingsregler mäste utarbetas,
hela verksamheten centraliseras. 1906 genomfördes distriktsindelningen.
1909 omorganiserades R!F sä, att varje specialförbund skulle ha 2 representanter
pä riksförbundsmötet oc11 att föreningarnas representation vid
detta skulle utövas av föreningsombud, valda distriktsvis för ett är i
sänder.
större eller smärre revisioner av stadgar och regler h ar givetvis tid
efter annan päkallats av förändrade fÖrhållanden. En del idrotter har
frängätt den ursprungliga distriktsindelningen och av praktiska skäl skapat
egna distrikt. Detta är fallet med fotboll, bandy, gymnastik och rodd.
Nu gällande amatörbestämmelser fastställdes 1929, med smärre ändringar
1930 och 1942. De är, i motsats till vad fallet i allmänhet är
utomlands, gällande för alla specialförbund.
En oklar fördelning s;v arbetsuppgifterna mellan drottens båda huvudorganisationer
föranledde ätskilliga friktioner under RIF:s första kvartsekel.
För att undanröja dualismen träffades bl. a. 1909 ett avtal om
samarbete, enligt vilket RF skulle utgöra högsta myndighet beträffaride
idrottens organisation och ledning och Centralföreningen utöva samma
befogenhet i dess ekonomiska frågor, men inhämta yttrande av aF vid
utdelande av understödsmedel. Vidare tillsattes en samarbetsnämnd och
man enades om att IRIF skulle genom Centralföreningen aIlSÖka om statsanslag
och föreslä disposition av sädana. 1 organisationskommftteerna
för !Nordiska spelen och Olympiska spelen ingick redan tidigare represen-
2l