You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
'.<br />
<strong>CIF</strong> -<strong>1947</strong><br />
FINLANDS SVENSKA CENTRALIDROTTSFORBUND.S· ' .<br />
ÅRSBOK · .
o<br />
i\RSBOK<br />
<strong>1947</strong><br />
FÖR<br />
FINLANDS SVENSKA CENTRALIDROTTSFÖRBUND<br />
FINLANDS SVENSKA KVINNOGYMNASTIKFÖRBUND<br />
SVENSKA FINLANDS IDROTTSFÖRBUND<br />
FINLAND SVENSKA SKIDFÖRBUND<br />
. FINLANDS SVENSKA ORIENTEIUNGSFÖRBUND<br />
SVENSKA FINLA DS SKOLIDROTTSFÖRBU D<br />
SVENSKA AKADEMIKERS IDROTTSFÖRENING
HELSINGFORS 1948<br />
L1NDBERGS TRYCKERI AKTIEBOLAG<br />
FÖRORD.<br />
När [i'inlands svenska centralidrottsförbund nu utger en första årsbok,<br />
så är avsikten att i viss mån eliminera den brist på en årlig idrottskalender<br />
för vår svenska idrott, som vi så länge har känt. Arsboken, som<br />
skall bli årligen återkommande, vili samla uppgifter om alla våra olika<br />
förbunds verksamhet, att ge plats för uppslag och synpunkter i aktuella<br />
spörsmål och jämsides därmed redogöra för verksamheten under det<br />
gångna året.<br />
Denna första kalender får anses för vad den är, ett förstlingsverk med<br />
ett sådants fel och brister. Arsboken är icke fullständig, utrymmet har<br />
icke uppdelats proportionellt mot de olika idrotternas storleksgrad eller<br />
verksamhetsintensiteten på olika områden, ej heller i lika hög grad beaktande<br />
olika landsändars rättmätiga anspråk på uppmärksamhet. Det<br />
är allt brister, sam skall avhjälpas i senare editioner, vilket även blir<br />
lättare då årsboken en gång blir mera känd och dess mission allmänt<br />
uppfattad på olika håll. Denna gång har skididrotten givits det största<br />
utrymmet beroende på att Finlands svenska skidförbund under det gångna<br />
året har firat sitt kvartsekeljubileum och därför har ansetts vara fortjänt<br />
av större uppmärksamhet. Framdeles hoppas vi också att man i<br />
de idrotter och de landsändar, som denna gång känner sig förbigångna<br />
och förfördelade, självmant skall visa sitt intresse för årsboken genom att<br />
insända bidrag tili densamma.<br />
Vål samhörighet med det övriga Norden accentueras i denna årsbok<br />
genom sakliga oeh intressanta artiklar belysande aktuella frågor i våra<br />
nordiska broderländers idrott. OIF riktar härmed sitt tack tili vederbörande<br />
för välvillig inställning tili vårt arbete och tackar samtidigt alla<br />
våra egna krafter, som här bidragit tili årsbokens ut.formning.<br />
Avsikten var ursprungligen att utgiva årsboken redan till höstens rådplägningsdag,<br />
men denna pIan måste frångås av flera skäl. främst sådana<br />
av teknisk arto Det kan vara lika gott att årsboken står klar till tidpunkten<br />
för <strong>CIF</strong>:s årsmöte.<br />
Grankulla i december <strong>1947</strong>.<br />
E. Sev6 n .<br />
Centralidrottsförbundets sekreterare.<br />
3
Riksidrottsförbundet, den svenska<br />
idrottens huvudorganisation.<br />
Av gen.,löjtn.. G Ö,s .t Ui L j, Ll i 'e h ö (j lk<br />
och red S t e 11 T h u .n v i k.<br />
Riksidrottsförbundet är den vanliga benämningen pä Svenska gymnastik-<br />
och idrottsföreningarnas Riksförbund, stundom även förkortat<br />
Riksförbundet eiler R'F. Förbundet är sälunda en sammanslutning av<br />
gymnastik- och idrottsföreningar i Sverige. Det är den frivilliga svenska<br />
idrottens huvudorganisation och högsta myndighet och har bl. a. enligt<br />
sina stadgar till ändamäl att "befrämja kroppsövningar till höjande av<br />
svenska folkets fysiska och andliga kraft" samt att gentE'mot utlandet<br />
genom sina specialförbund representera svensk gymnastik och idrott.<br />
Endast några fä idrotter stär utanför :RJF, skytte, militär idrott, hästsport,<br />
motorsport, segling, frisksport m. fl.<br />
Riksidrottsförbundet grundlades först 1903, men har snabbt utvecklat<br />
sig till en av Sveriges största och betydelsefullaste organisationer med<br />
drygt % miljon medlemmar, fördelade pä bortåt 8.000 föreningar. Dessa<br />
(utom skolidrottsföreningarna, som är anslutna till en egen organisation)<br />
sorterar efter utövade idrottsgrenar under ett eiler flera av Riksidrottsförbundets<br />
specialförbund, samt tillhör, beroende pä geografiskt verksamhetsamråde,<br />
även något av dess 23 distriktsförbund.<br />
ru':s största specialförbund är Svenska idrottsförbundet med c:a<br />
250.000 medlemmar och det minsta förbundet är ISkridskoseglingsförbundet<br />
med c:a 250 medlemmar. Största distriktsförbundet är Stockholms<br />
idrottsförbund med c:a 80.000 medlemmar, det minsta Gotlands med c:a<br />
6.000 medlemmar. största föreningen är stockholms studenters IF med<br />
c:a 5.000 medlemmar medan den minsta medlemsföreningen räknar 5<br />
medlemmar. Skidfrämjandet räknar 34.000 medlemmar, men är enligt<br />
särskild överenskommelse med 5.000 av dessa anslutet tili RF. 1 detta<br />
sammanhang mäste dock konstateras, att de idrottsmän, som tillhör<br />
flera klubbar, är registrerade ivar och en av dessa.<br />
Innan RF kom till fanns redan bestående organisationer i den svenska<br />
idrotten. 1891 blldades Svenska gymnastikförbundet för gymnastik oc11<br />
20<br />
idrott, som 1896 omdöptes till Svenska gymnastik- ooh idrottsförbundet<br />
_ ordförande V. G. iBalck - samt Elvenska idrottsförbundet, bildat 1895.<br />
1897 tillkom Sveriges centralförening för idrottens främjande, närmast<br />
inriktat pä att stödja idrotten ekonomiskt.<br />
!Pör att räda bot pä den icke alltid lyckliga konkurrensen och motsättningarna<br />
mellan de existerande organisationerna arbetade J . iSo iEdström,<br />
sam 1901 blivit ordförande i svenska idrottsförbundet pä en konsolidering.<br />
Han lyckades fä till ständ en överenskommelse med :Balck om gemensamma<br />
mästerskapstävlingar för förbunden och dessa ägde rum 1902 i<br />
Jönkbping. Vid en sammankomst i samband därmed tillsattes en kommitte<br />
för att bereda frågan om en enhetlig överledning för den svenska<br />
idrotten. 1 mars 1903 hade man hunnit sä längt att en inbjudan till<br />
gymnastik- och idrottsföreningarna i Sverige kunde utfärdas att sammankomma<br />
för bildande av den nya organisationen. Den 31 maj 1903<br />
bildades sä RJF vid ett möte i stockholm varvid 35 föreningar var representerade,<br />
en interimistisk överstyrelse tillsattes, som isin tur tillsatte<br />
ett förvaltningsutskott.<br />
Aren 1903-1909 ägnades i stort sett inre organisatoriskt arbete.<br />
Amatbr-, rekord-, mästerskaps-, pris- och tävlingsregler mäste utarbetas,<br />
hela verksamheten centraliseras. 1906 genomfördes distriktsindelningen.<br />
1909 omorganiserades R!F sä, att varje specialförbund skulle ha 2 representanter<br />
pä riksförbundsmötet oc11 att föreningarnas representation vid<br />
detta skulle utövas av föreningsombud, valda distriktsvis för ett är i<br />
sänder.<br />
större eller smärre revisioner av stadgar och regler h ar givetvis tid<br />
efter annan päkallats av förändrade fÖrhållanden. En del idrotter har<br />
frängätt den ursprungliga distriktsindelningen och av praktiska skäl skapat<br />
egna distrikt. Detta är fallet med fotboll, bandy, gymnastik och rodd.<br />
Nu gällande amatörbestämmelser fastställdes 1929, med smärre ändringar<br />
1930 och 1942. De är, i motsats till vad fallet i allmänhet är<br />
utomlands, gällande för alla specialförbund.<br />
En oklar fördelning s;v arbetsuppgifterna mellan drottens båda huvudorganisationer<br />
föranledde ätskilliga friktioner under RIF:s första kvartsekel.<br />
För att undanröja dualismen träffades bl. a. 1909 ett avtal om<br />
samarbete, enligt vilket RF skulle utgöra högsta myndighet beträffaride<br />
idrottens organisation och ledning och Centralföreningen utöva samma<br />
befogenhet i dess ekonomiska frågor, men inhämta yttrande av aF vid<br />
utdelande av understödsmedel. Vidare tillsattes en samarbetsnämnd och<br />
man enades om att IRIF skulle genom Centralföreningen aIlSÖka om statsanslag<br />
och föreslä disposition av sädana. 1 organisationskommftteerna<br />
för !Nordiska spelen och Olympiska spelen ingick redan tidigare represen-<br />
2l
styrelse. Specialdistriktsförbund representeras icke av egna ombud vid<br />
riksförbundsmöte.<br />
Riksidrottsförbundet har sedan 1935 anordnat stora idrottsledarkurser<br />
pä lM:alma hed och genom tillkomsten 1938 av det av RJF föreslagna<br />
Riksidrottsförbundets idrottsinstitut har möjligheterna för specialförbunden<br />
att utbilda ledare och ordna kurser för idrottsmän ökats i hög grad.<br />
Riksförbundet instiftade 1907 Idrottsmärket, världens äldsta i sitt<br />
slag och sedan 1910 utdelar det Riksidrottsförbundets förtjänsttecken tili<br />
förtjänta ledare samt frän 1932 även förtjänstdiplom till förbund, föreningar<br />
och enskilda personer. Sedan 1908 utdelas RiF' :s mästerskapstecken<br />
vid specialförbundens !SM och vld DM samt sedan 1917 vid DM för<br />
juniorer.<br />
Beträffande IRF:s finansiella verksarnhet mä i korthet nämnas, att<br />
verksarnheten före 1907 finansierades enbart genom föreningsavgifter<br />
samt smärre gåvor och lån. Såstnämnda år mÖjliggjorde ett par donatione:<br />
förhyrande av adrninistrationslokaler m. m. Ar 1908 beviljade staten<br />
ett penninglotteri och är 1910 erhöll R:F sltt första statsanslag,<br />
10.000 kronor.<br />
Riksförbundets egna medel består av vissa donationer, ev. vinst av<br />
Riksidrottsförbundets förlags Ab., grundat 1927, samt av föreningarnas<br />
årsavgifter, f.n. 20 öre per föreningsmedlem. Av dessa återbäres enligt<br />
beslut av riksförbundsmötet 1937 t.v. en viss del, omkring 1/ 3, det s.k.<br />
återbäringsanslaget till distriktsförbunden. Aren fram till 1931 tilifördes<br />
R:F iIlkornster genom understödjande medlemmar.<br />
1 och med att tlpsrörelsen 1934 ställdes under statlig kontrolI, kunde<br />
frän bUdgetåret 1935-36 mycket stora belopp avsättas för idrottens<br />
främjande och RF:s med idrottsrörelsens fortgående tillväxt ständigt<br />
stegrade behov av ekonomiskt stöd kunde bättre tillgodoses.<br />
Riksidrottsförbundet handhar med vissa undantag förberedande utredningar<br />
rörande medelsbehov och deras tillgodoseende. Dessutom fördelar<br />
det de anslag, som av Kungl. Maj:t bev!ljas ur den 1936 av tipsmedel<br />
upprättade Fonden för idrottens främjande, deis för RlF:s c';ntrAla<br />
förvaltning m. m., distrikts- och specialförbundens förvaltning och verksarnhet,<br />
liksom vissa anslag till föreningar (det s.k. ordinarie anslaget,<br />
som tili en del bestrides genom ränteavkastning från lRiksidrottsförbundets<br />
Idrottsfond) , dels för idrottsanläggningar av olika slag, idrottsmateriel,<br />
hyra av träningslokaler och inköp av träningskort m.m. (det s.k.<br />
extra. anslaget).<br />
RlF beviljar även i begränsad omfattning räntefria amorteringslån för<br />
anläggande av lek- och idrottsplatser samt avger utlätande över bl. a.<br />
24<br />
Gymnastikförbundets, Sveriges militära idrottsförbunds och Sveriges akaderniska<br />
idrottsförbunds ansökningar om statsanslag.<br />
Handläggning av ärenden rörande ldrottsanläggningar sker huvudsakligen<br />
genom !R;F:s idrottsplatskomrnitte. lSärskilda organ är anförtrodda<br />
förvaltningen av a) anslag tili kurser i lek, gymnastik och idrott<br />
m. m. för lärare och lärarinnor, som fördelas av :Skolidrottskommitten<br />
(tillsatt 1937), b) anslag till bastubad 1 samband med gymnastik- och<br />
idrottsanläggningar, som fördelas av (Bastudelegationen (1938) samt c)<br />
anslag av simmateriel och enklare simbanor, som fördelas av Simbadsdelegationen<br />
(1938) . 1 dessa organ är RJF representerat direkt eller<br />
genom underorganisationer.<br />
!R;F:s officiella organ är sedan 1929 den av förbundet utgivna Svensk<br />
Idrott, som utkommer en gång i veckan.<br />
25
Idrottsledare inom norra distriktet.<br />
D3 idrotten i början av seklet begynte slå fastare rot 1 våra bygder<br />
och leddes in i ordnade fåror, var det främst 1drottsentusiasten, magister<br />
Artur Eki u n d i Jakobstad och mångkunnige idrottsmannen,<br />
numera tranaren och gymnastikläraren J. V. B j ö r k 1 Gamlakarleby,<br />
som var initiativtagare till d1striktets äldsta idrottsfören1ngar: Jakobstads<br />
Idrottsförening och Idrottens Vänner i Gamlakarleby. Den förstnämnde<br />
kom redan vid unga år att flytta till !Helsingfors, där hans<br />
ledarbegåvning togs i bruk för vår svenska idrott. Den senare åter har<br />
mer gjort sig känd som ldrottsman och tränare än som egentllg idrottsledare,<br />
varför ja!; även förbigår honom 1 denna korta historik. Så mycket<br />
bör dock nämnas, att namnet J. V. Björk ("Joss1") städse kommer<br />
att lysa klart i vår idrottshistoria. iFör sina idrottsllga förtjänster har<br />
han även bllvit tilldelad SF1I:s förtjänsttecken.<br />
Den idrottsledare, som i vår österbottniska idrottshistoria fått sitt<br />
namn omstrålat av en större gloria än någon annan, är folkskolläraren<br />
Matts Leander B j ö r k q vi s t.<br />
Född i 1Kr0noby, där han vid unga år var en av bygdens främsta<br />
cyklister, kom han som ung lärare till Terjärv. Jämte lE!nil Li n d<br />
lade han väl här grunden tlll skidhegemonin, som allt ännu hör hemma<br />
där. Efter några års verksamhet antogs han som lärare till Storby folkskola<br />
i Gamlakarleby landsförsamJing, och kom han här att utöva en<br />
lång, fruktbringande lärargärning samt inom vår svenska 1drott ett arbete,<br />
som ej karl skattas högt nog.<br />
Born stiftare av Gamlakarleby Ungdomsförenlngs Idrottsklubb var<br />
han självskriven ordförande för denna llksom för den senare bildade<br />
idrottsföreningen Gamlakarleby Idrottsförening i ett par tiotal år och<br />
är han dess Jiksom iNOrra idrottsdistriktets första hedersordförande.<br />
Som mångårig styrelseledamot i österbottens idrottsdistrikt samt efter<br />
uppdelningen 1 tvenne distrikt som ordförande inom Norra idrottsdistriktet<br />
förde han med oväld och framgång vår talan inåt och utåt.<br />
Då Svenska Finlands Skidförbund bildades, var han den självskrivne<br />
ledaren för Norra österbottens distrikt, och får han taga åt sig en stor<br />
del av äran i skiddistriktets framgångar.<br />
26<br />
Nordösterbotlniska skidledare, fr. v. K-G. Andersson, Edvin<br />
Corin, Anders Stenman ocb Walter Eklöf.<br />
1 många år var han vårt distrikts representant i förbundsstyrelsen<br />
såväl inom Idrottsförbundet som Skidförbundet, och vann han där städse<br />
gehör tack vare sin sakkännedom, sin omutliga rättrådlghet, s1tt klara<br />
förstånd och sin vältallghet.<br />
För sina idrottsJiga förtjänster har han belönats med såväl EIFI:s<br />
som FlSS:s förtjänsttecken i guld, en utmärkelse, som mig veterllgt ej<br />
förrän detta år kommit någon annan äl'l major [var ståhle och en annan<br />
till del.<br />
Då lärare Björkqvist nedlade ledarstaven inom Skiddistriktet, trädde<br />
direktör Herman S 10 t. t e till. 1 unga år en av ISvensk-iFinlands främsta<br />
skidlöpare var skididrotten hans llv och är det ännu i dag. Under<br />
några år förde han stillsamt och försynt ordförandeklubban och gjorde<br />
sig allmänt aktad.<br />
Lärare Björkqvists efterträdare inom Norra Idrottsdistriktet blev<br />
kOntorschefen Gunnar S t r a n g, 1. IF. Drotts dåvarande energiske ordförande.<br />
En kraftkarl som få, ordningsfull och energisk utförde han<br />
ett fruktbringande arbete såväl inom distriktet som inom sin idrottsförening,<br />
och har hans förmåga och krafter även senare flltigt tagits<br />
i bruk såväl inom d:striktsstyrelsen som i Jakobstads idrottsllv. Vid<br />
tillkomsten av J'akobstads nya idrottsplan var han en av de drivande<br />
27
IdroUens samarbetsavtal.<br />
Finlands gymnastik- oeh idrottsförbund r.f. oeh Arbetarnas idrottsförbund<br />
r.f. ha slutit följande överenskommelse:<br />
1. Erkännande den fysiska fostrans samhälleliga betydelse, anse de<br />
bäda fördragsslutande. parterna som sin uppgift, att utveekla medborgarnas<br />
andliga oeh fysiska kondition, samt frisk!l. oeh nykterhetsbefrämjande<br />
levnadsvanor, samtidigt strävande till att befordra samförständet<br />
mellan de olika mmhällslagren oeh de olik!l. folken, oeh vidare att fostra<br />
indiviaer, vilka förmä fylla sin pl kt gentemot fosterlandet oeh det internationella<br />
samhållet. De bäda förbunden förbinda sig att arbeta för avskaffandet<br />
av eventuella missförhällanden oeh stridigheter inom värt lands<br />
idrottSliv, samtidigt som de respektera varandras självbestämmanderätt<br />
samt organisatoriska oeh fostrande självständighet.<br />
Internationell representation.<br />
2. De båda förbunden (F'
Det stora namnet och den ledande och insplrerande gestalten inom<br />
förbundet var Elli Björksten, som också blev den självskrivna ordförauden,<br />
då det svenskspråkiga förbundet lösrycktes. Hon har tryckt sin<br />
prägel inte endast på vår egen barn- och kVinogymnastik utan även på<br />
gymnastiken mångenstädes ute i väriden, speclellt i NOrden, och de ideal<br />
hon gay, har bärkraft även i en tid som vår.<br />
På arbetsprogrammet har gymnastlken städse varit det centrala, som<br />
speclellt omhuldats. Idrott och sport var då förbundet blldades ett okänt<br />
begrepp för kvinnlig ungdom, men allteftersom de blev populära, togs<br />
även de 1n i programmet.<br />
Lek av olika slag har såsom utmärkta uppfostringsmedel ända från<br />
första början varit ett oumbärligt komplement till all gymnastik både för<br />
barn och vuxna. ·Förbundee har samlat och gett ut 2 lekböcker med<br />
lämpliga spring- och bollekar för barn.<br />
Den gren RV idrott, som samlat kring sig det största intrp.sset II r<br />
skidningen. De första skidteknikkurserna i vårt land arrangerades av<br />
F. S. K. G. Lik.lså var vårt förbund det första, som vågade sig på fjällskidarkurs<br />
uppe 1 Äkäslompolo, en pionjärkurs, vllken följdes av flere<br />
årliger. återkommande upplevelserika och stlmulerande kurser i Lapplands<br />
fjällvärld.<br />
Simning, orieutering och handboll har också hört till de sporter förbundet<br />
omhuldat och för vilka propaganda och lnstruktion bedrivits.<br />
Mycket betydelsefullt för simningen och leken är det samarbete förbundet<br />
under 25 år uppehållit med Samfundet Folkhälsan. Alla dess<br />
sommarkurser i lek och simning för landsortsbarn ute 1 svenskbygderna<br />
har letts och organiserats av förbundets gymnastiklärarinnor och -instruktörer.<br />
Tusentals barn har genom dessa kurser fått undervisning i simning,<br />
gymnastik, lek och idrott och ett stort antal märkesprov har avlagts.<br />
IdroUsarbetet har helt och hållet inriktat sig på prov för idrottsmärket.<br />
Härigenom har man försökt få arbetet på bredare bas och undvikit<br />
tävlingshet. och !ekordidrott. Idrottsmärket som togs i användning<br />
första g ngen 1!114, omfattar märken för barn och kvinnlig ungdom i<br />
brons, silver och guld. 1 idrottsmärksfordringarna har ä"len ingått skidoch<br />
slmprov. Etc speciellt skid- och skridskomärke stiftades år 1941 och<br />
har trots sin korta tlllvaro redan hunnit bli populärt. 'Fl'ån idrottsmärkesstatistiken<br />
kan a nföras att 39.746 idrottsmärken har utdelats under åren<br />
1914--1946.<br />
Då verksamhcten redan på ett tidigt stadium visade slg bli mycket<br />
omfattande, förstod man, att den skulIe bli alltför betungande för en styrelse,<br />
varför ollka utskott bildades. Sålunda fines 1) gymnastik-, 2) lekoch<br />
idrotts-, 3) skid- och 4) simutskott, som har tili uppgift att genom<br />
40<br />
Vackerl Iinjespel bjuder den moderna kvinnogymnastike.n.<br />
kurser och propaganda . försöka driva fram arbetet inom den gren av<br />
fysisk fostran, som hör till deras specialområde.<br />
1 den mån arbetsbördan ökades, visade det sig också nödvändigt mea<br />
omfattande ku,·sverksamhet. Gymnastiklärarinnorna räckte ej till, utan<br />
genom kurser började man dels utbilda nya instruktriser för landsortens<br />
41
44<br />
F. S. K. G:s hedersmedlemmar:<br />
Gymn.1är. Ester Aschan.<br />
Gymn.1är. Berta Forsius.<br />
Gymn.1är. Anna Gripenberg.<br />
Fru Vall:;org Lassenius.<br />
Fru Valborg Londen.<br />
Gymn.1är. Ester Ringbom.<br />
.<br />
V år kvinnogymnas tik av 1 dag .<br />
Då man under gymnastikfesten i Jakobstad säg våra gråklädda elitgymnaster<br />
lätt och graciöst röra sig på den gröna gräsplanen i rytmiska<br />
rörelseserier, fyllaes säkert mången av förvåning över de'1 livsglädje oeh<br />
lekande skönhet de gay prov på. Helt naturligt uppstod tanken, hur har<br />
detta blivit möj,igt? lHur har vår tids kvinnogymnast lärt sig att ge uttryck<br />
åt sä mycket, lärt sig att driva sina rörelser tili en sådan helgjuten<br />
fulländning? Gårdagens gymnast, fliekan från sekelskiftet, stod iklädd<br />
en tung oeh ovi6 dräkt oeh svängde sin stav med styva rörelser. Det är<br />
en avsevärd skillnad på gymnasten för 50 år sedan oeh dagens tunikaklädda<br />
gymnast, en våldsam utvecklingskurva, som kanske är intressant<br />
att göra närman' bekantskap med.<br />
Den äldsta kVinnogymnastiken i vårt land hämtades från Tyskland<br />
under 1870-talet tili Matilda .Asps gymnastikinstitut oeh gick under namn<br />
av Spiess-gymnastik. Tili en början gymnastiserade man i sina van1iga<br />
kläder, länga kjolar, strumpor, skor oeh korsetter, men trots den begränsade<br />
rörelsefriheten, var övningarna ändå rätt kvinnligt betonade.<br />
Efter Ling-gymnastikens genombrott i SVerige, fördes denna gymnastikart<br />
över tili oss, genom att största delen av våra gymnastiklärarinnor<br />
fiek sin utbildning där. Den byggde på ett strängt anatomiskt oeh fysiologiskt<br />
rörelsesehema och hade samma slags övningar bM.e för kvinnor<br />
oeh män. Att den aldrig hos oss fick samma strama utformning som<br />
i Sverige, berodde på att den nägot mjukare Spiessgymnastiken redan<br />
hunnit få ett fagt grepp om gymnasterna.<br />
Därför var det oekså lättare för vär kVinnogymnastiks första nydanare,<br />
Elli Björksten att bryta sig ut ur iLing-systemet. Hon byggde<br />
sin gymnastik på den lLingska grunden, men omfoqnade den efter det<br />
kvinnliga psyket oeh den kvinnliga fysiken.<br />
Småbarnsgymnastik, som dittills varit ett okänt begrepp, är också ett<br />
verk av Elli Björksten. Dittills hade det ieke funnits nägon skillnad<br />
mellan de vuxnas oeh barnens gymnastik. Men!Elli :Björksten tog vara<br />
på barnens inneboende leklust oeh fantasi oeh skapade de olika slag av<br />
gymnastiska lekl'örelser, som vi, om oek i något moderniserad form, användel'<br />
ännu i dag.<br />
45
Mot soI och<br />
Ijusare<br />
ryrnder<br />
46<br />
Kvinnogymnastikförbundets<br />
ordrörande<br />
fm Gertrud Wichmaonn<br />
Spänst, grace och livsglädje<br />
K vinnogymnaster<br />
under förra sekIet<br />
47