Falebergs rote - Varabygden

REGISTER över gårdar, torp och backstugor i Falebergs rote
Sidhänvisning till husförhörslängder för Larv
1881-96 och 1897-1915 års längder finns sist i häftet.
1868-1880 1881-1896 1897-1915
1. Västergården Hanssons 595 627 613
2. Västergården Johan Emils 596 628 614
3. Västergården Falebergs egd. 599 629 615
4. Kvarnen (Larssons)
5. Villa Astrid Strömberg
6. Villa Olof Johanson
7. Villa Ingemar Larsson (Handelsbod)
8. Mellomg. soldattorp Mellberg 632 672 657
9. Nohlgården soldattorp Nords 642 683
10. Smedjan Oskar Gustafsson
11. Sörgården soldattorp Rymans 643
12. Västerg. soldattorp Lunnängen 602 632 619
13. Lunnatorp Bengtssons 650 697 684
14. Lunnatorp Karl Andersson 696 679
15. Lunnatorp Sven Andersson 696 679
16. Lunnatorp Einar Andersson 696 679
17. Lunnatorp Vråna 656 702 685
18. Västergården Smedja 617-18
19. Smedja Vingqvist 673 652-656
20. Mellomgården Lövbacka 628 668 651
21. Norregården Vallin 636 676 660
22. Norregården Ellen Persson 639 678 662
23. Norregården Margit Andersson 640 679 663
24. Norregården Norehed 634 675 659
25. Tomten Berg 648 688 672
26. Tomten Wilsson 674
27. Tomten Jakobsson 645 687 671
28. Tomten ”Arons” 644 686 670
29. Sörgården Br. Johansson 605 636 621
30. Mellomgården Hörsberget 624 665 648
31. Mellomgården Kroken 630 670 653
32. Mellomgården F Erlandsson 627 666 649
33. Sörgården A Erlandsson 608 638 623
34. Sörgården ”Smerres” 607 637 622
35. Västergården ”Falkatorpet” 602 633 619
36. Sörgården ”Alexa” 646 630
37. Sörgården backstuga 618
38. Sörgården ”Mana Jonas” 620 657 641
39. Sörgården ”Sandström” 613 658 641
40. Sörgården Höglund 615 643 628
41. Sörgården Brolin 609 640 626
42. Sörgården Allan Svensson 610 641 627
43. Lunnatorp stuga Nyberg 698 682
44. Lunnatorp stuga Lars Svensson
45. Sörgården Fahlberg 621 660 642
46. Sörgården Gunnar Bengtsson 609 639 625
47. Sörgården ”Skräddars” 609 649 633
48. Sörgården Gurli Andersson 653 635
49. Sörgården ”Skarins” 616 644 629
50. Sörgården Höjelshall 617 652 634

FALEBERGS ROTE
Detta år har vår studiecirkel ägnat sig åt Falebergs rote. Det är den sista av de 14
rotar, som har funnits i Larvs socken. Vi har hållit på med vår forskning i 11 år och
det har resulterat i 11 foldrar, där vi försökt ta fram årtal och kanske händelser och
episoder om de personer som bott på de olika gårdarna och torpen. Det har också
skett detta år. Som tidigare betonats har det endast blivit fragment, men det kanske
ändå kan ge en glimt av hur det kunde vara förr.
På kartor har vi utmärkt de olika ställena och sist i foldern finns utdrag ur
kyrkoböckerna.
Det är flera som tecknat ner sina minnen och det tackar vi för.
Konstnär Bror Halldin har även i år tecknat titelbladet, som ger en föreställning om
hur den kvarn kanske såg ut som fanns vid den lilla bäcken vid Falebergs bro. Vi
tackar särskilt Bror Halldin för de fina bilder han under alla de 11 åren har bidragit
med.
Falebergs rote Historik
Den äldsta skriftliga notisen om Faleberg återfinns i det år 1540 upprättade
förteckningen över kyrkogods i Skara stift. Där upptas ett hemman i ”Falabergh” vars
landbo hade att erlägga sitt arrende till Larvs prästgård.
I 1699 års jordebok upptas Mellomgården, Sörgården och Västergården som hela
skattehemman, samt Norregården som helt kronohemman och Tomten som halvt dito.
På hösten 1828 hemsöktes Faleberg av en förödande eldsvåda. I Stockholms
Dagblad nr 272 år 1828 står ”under ett ovanligt starkt blåswäder d. 17 oktober
uppkom en wådeld i Falebergs by derwid 9 stugubyggnader och 14 ladugårdar med
deri inbergade grödan på en kort stund lades i aska, äfwensom några kreatur å
hwilkas antal ännu icke erhållits blefwo inbrände”.
Notisen omtalar vidare att man hade bekymmer med de drabbades ”upprätthålande”
emedan det brandstodsbolag var till Faleberg hörde, endast omfattade Larvs pastorat.
Enligt uppgift skall rikskollekt ha uppptagits i alla Sveriges kyrkor till förmån för
de skadedrabbade.
1799 storskiftades själva byn under överinseende av själve prosten Afzelius. Vid
laga skiftet, vilket inträffade 1854 – 1856 blev av byns 19 hemmansdelar 6 kvar på
byplatsen.
På kartan från laga skiftet kan man se att vägen genom byn gick fram vid nuvarande
Måssgården, genom byn och över mot nuvarande Noreheds.
Vid Falebergs bro låg en kvarn, denna var i bruk under 1:a världskriget. Mjölnaren
hette Karl Gren, han var mycket noga med att det inte maldes mer än vad man hade
fått tillstånd till.
Det fanns fyra soldattorp i Faleberg. Melltorp var torp till Mellomgården,
Lunnängen var torp till Västergården, Nords (låg mellan Melltorp och Smes) var torp
till Nolgården och Rymans som var torp till Sörgården.
Vissa delar av denna historik är hämtad från sockenboken Larv Längjum Tråvad.
Den som vill veta mer om Faleberg hänvisas till sidorna 216 till 220.
Falebergsvisan
av

Oskar Mellberg
Melodi: Johan på Snippen.
Kalle i Faleberg har stuteri
fast Gustav har även en andel däri.
Och Kalle har präktig och bra energi
men broder Gustav får och ligga i.
När som Kalle far bort till fjärran varma länder
ligger gårdens skötsel helt i Gustavs vana händer
men Kalle kan resa helt hoppfullt och tryggt
ty stallet blir dagligen putsat och snyggt.
Alla hästar får var sin del av havre, hö och vatten
och sedan får de sova hela långa tysta natten.
Skulle en häst någon gång bliva sjuk
kommer väl Platon och klämmer på dess buk.
Och Faleberg känt är i hela vårt land
och ägarn får priser ur konungens hand
för välgödda hästar Veron och Gourmand
som ledas och visas i gördlar och band.
Andersson han tog i Stockholm alla bättre priser
Som för hästar delas ut _ det var en del serviser
Men även han fick några väldiga fat
som voro av guld upp till åtta karat
Alla gårdens hästar släppas ut i stora hagar
där de får springa kring och leka bäst dem det behagar
men mot kväll får de åter gå in
och manen blir flätad och svansen görs fin.
I Faleberg där finns det en handelsbutik
där köpa vi oss både träskor och spik
och kragar och skjortor av fin domestik
så fröken i boden hon måste bli rik
om hon bara samlar alla små och stora pengar
som hon får av alla traktens många fruar, barn och drängar.
Affärer finns det ju gott om i Larv
går bättre att sköta än plog eller harv.
Men den Erik som har sin affär i gamla Sika
han har nog i alla fall den allra bästa snika
Han är så trevlig och bra och rejäl
det känner jag till så för innerligt väl.

NR 1
Västergården (Hanssons)
Detta var en gammal släktgård där vi finner samma släkt redan på 1700-talet.
Johannes Hansson född 1826 blev ägare här 1850 och han gifter sig med Anna
Kajsa Andersdotter, född 1828 i Edum Västergården, året efter.
De fick 9 barn. Den första dottern Christina dog strax efter födelsen. De fick sedan
fem döttrar och tre söner. Christina född 1853 död 1876, Emma Lovisa född 1855
flyttar till Bitterna 1881, Klara Maria född 1857 flyttar till Edum Östergården 1894
(se nr 32 Edums rote), sonen Johan Petter född 1859 övertar sin mors föräldrahem
1909 (se nr 42 Edums rote), Alfred född 1861 var hörselskadad och stannade kvar på
gården till sin död 1952. Matilda född 1863 var också kvar på gården och dog 1913,
Anton Sigfrid född 1867 blev ägare 1909, Anna Elise född 1869 flyttar till Edum
Västergården 1906 (se nr 41 Edums rote).
Gården ansågs vara i mycket fint skick och familjen välbärgad.
Johannes Hansson dog 1913 och Anna Kajsa 1912. De uppnådde alltså en hög ålder
båda två.
Anton som övertog gården 1909 gifter sig detta år med Augusta Vilhelmina
Berglund född 1885 i Norra Vånga. Hon hade kommit som piga 1904 och blev alltså
kvar som husmor i gården.
Anton var en hel del år äldre än sin hustru och vi kan i kyrkoboken se att nästan alla
syskonen gifte sig vid stadgad ålder.
Anton och Augusta får två flickor och två söner. Astrid Linnea född 1909, Anna
Gunhild född 1912, men dog redan 1914, Adolf Gunnar Emanuel född 1919 och
Hans Olof född 1926.
Under Antons och Augustas tid byggdes 1915 ett nytt, fint boningshus. I huset finns
ännu bevarade de mycket vackra kakelugnar, som då sattes in.
Det berättas också att syskonen Johan Petter, Alfred, Anton och Elise byggde upp
affären i Faleberg. Den är dock som de flesta lantaffärer nedlagd sedan länge.
Anton dog 1955 och Augusta 1957.
Gunnar övertog gården 1952. Han var skicklig jordbrukare och tog fina skördar.
Olof var honom behjälplig i arbetet med gården. Gunnar arrenderade emellertid ut
gården till Åke Hugosson från Arentorp. Efter något år sålde han 1970 jord och
ekonomibyggnader till Sven Faleberg. Han tog sedan plats som maskinförsäljare hos
Örns i Skara. Därefter blev han försäljare av jordbruksmaskiner hos Egonssons
maskinfirma i Kvänum. De sista åren av sitt yrkesverksamma liv skötte han lagret
där. Han blev känd för att alltid kunna få fram rätt reservdel till de flesta maskinerna
på firman.
Astrid, som också bodde kvar i hemmet var duktig liksom sin mor i allt handarbete.
Hon gick också och lärde sig väva i Vara.
Det berättas också att Astrid och hennes mor var skickliga vid spisen och att det vid
kalas alltid bjöds på mycket god mat. Astrid fick en dotter Karin född 1946, som nu
bor på gruppboende i Vedum. Astrid dog 1953.
Olof flyttade och bodde många år i Skara, men på senare år i Vedum. Han dog
2000.
Gunnar bodde kvar på gården några år men sålde huset till Mona Borg 1989. Han
bodde sedan i en lägenhet i Vedum och dog där i april 2002.
Mona Borg bor fortfarande i huset och hennes son, Manfred, har verkstad i ett av
husen där han reparerar motorcyklar.

NR 2
Västergården (Johan Emils)
Hemmansägare här i mitten av 1800-talet var Andreas Persson född 1810 och hans
hustru Katarina Johansdotter född 1820. De brukade gården till 1870 då de flyttade
till Sörgården tillsammans med tre av barnen. Sonen Johan Petter född 1842 och hans
hustru Maja Stina Svensdotter född 1845 i S. Lundby övertog gården. De fick sex
barn, två dog i späd ålder och de båda döttrarna dog i tjugoårsåldern. Av de två
kvarvarande blev den äldste sonen Axel Hjalmar soldat och hade namnet Lilja. Han
emigrerar omkring 1910 till USA och dör där 1914. Maja Stina dog 1892.
Johan Emil den andre sonen född 1878 övertog gården 1908.
Han gifte sig med Ellen Eugenia Lindberg född 1884 i Valeberg-Ryd.
De fick döttrarna Elin Viola Margareta född 1909 och Nanny Sylvia Eugenia född
1911.
Gården såldes 1921 till C.J Andersson och hela familjen och Johan Emils far Johan
Petter flyttade till Tarsled i Älvsborgs län. Där avled Johan Petter. Den övriga
familjen trivdes inte utan kom tillbaka till Larv och nu till Torestorp (se nr 16
Torestorps rote).
Dottern Nanny, som fortfarande lever och bor i Göteborg berättar att hennes far led
av en allvarlig sjukdom. Om det var lungsot eller cancer fick familjen aldrig klarhet i.
Han dog 1928. Ellen flyttade med flickorna till Alingsås. Ellen kom sedan tillbaka
och hyrde en bostad i Sörgården, Faleberg. Hon dog 1953. Nanny säjer att båda
hennes föräldrar ligger begravda på Larv kyrkogård.
NR 3
Falebergs egendom.
Nils Larsson född 1730 blir ägare till Faleberg – Västergården. Därefter var Bengt
Nilsson född 1758, Anders Bengtsson född 1822 och Johan Andersson född 1849
ägare av gården.
Johan Andersson övertog gården 1874 och gifte sig samma år med Maja Stina
Karlsdotter född 1851 i Påvelstorp Kvänum. De får barnen Karl Johan född 1875,
Edla Kristina född 1877, Ester Maria Charlotta född 1879, Gustaf Bernhard född
1881, Elin Paulina född 1884 död 1890, Anders Fredrik född 1886, Georg Berthild
född 1888, Einar Paulinus född 1890 död 1898 samt tvillingarna Martin och Gunnar
födda 1893 döda samma år.
Johans intresse för hästar visar sig i att han år 1889 har en hingsstation för ardenner
där fyra stycken hingstar tjänstgör. Varje hingst betjänar 50 – 60 ston per säsong.
År 1901 köper Johan stoet Vesta 401 från Blombergs egd. I och med detta köp
startar avelsverksamheten. Import av hingsten Monton de foy från Belgien sker 1907,
vilket är ett steg i aveln.
År 1913 säljer Johan Andersson gården till sönerna Carl och Gustaf Andersson.
Behovet av foder och betesmarker ökar och intilliggande gårdar köps bl.a. Emil
Johansson, Västergården år 1920 (se nr 2). Stuteriet är vid denna tid etablerat.
Granngården Mellomgården (Måssgården) arrenderas 1918 och köps 1938. Arealen
utvigdas på 1930-talet med ytterligare gårdsköp, som Skattegården Sika Larv (se nr

41 Karlsbergs rote) och Ekedals Egd. Hyringa. År 1938 med förvärv av granngården
Noltorp
Hingstarna Espoir du Marais och Jupiter de Warisait importeras 1929. Dessa
hingstar sätter djupa spår i den svenska ardenneraveln. Förnyelse i verksamheten är
viktig och därför importeras hingstar från Belgien under 30 och 40-talet med jämna
mellanrum.
Under 40-talet är stuteriet med 120 hästar i avel Sveriges största. Den tidigare
nämnde Espoir du M. har efter sig 122 godkända hingstar och c:a 600 avelsston med
diplom. Denne hingst är den förnämste alla kategorier i Sverige.
Efter 2:a världskriget avtar behovet av ardennerhästar och i mitten av 50-talet har
verksamheten upphört. Under 50 år har stuteriet tilldelats priser för sina högklassiga
hästar. Kungens kanna erhålles redan år 1916. I prissamlingen finns ett stort antal
silvertallrikar och skådepenningar för framgångsrikt avelsarbete. C.J. och Gustaf
Andersson har för sitt arbete erhållit personliga utmärkelser bl.a. ordnar. C.J.
Andersson avlider 1954 och Gustaf Andersson 1964.
Bröderna C.J och Gustaf säljer egendomen 1952 till brorsonen Sven Faleberg, som
driver växtodling och grisuppfödning.
Midsommarafton 1960 drar ett kraftigt åskväder fram över trakten. Blixten träffar
gårdens ekonomihus och ridhus. På två timmar är alla hus nedbrunna. C:a 500 grisar
har brunnit inne.
År 1961 börjar byggandet av nya ekonomihus med torkanläggning, verkstad och
maskinhall. De placeras något hundratal meter från de uppbrunna husen. Trädgården
till manbyggnaden planeras om och en park med olika trädslag anlägges.
En grannfastighet köps 1971 av Gunnar Johansson (se nr 1), som behåller
bostadshus med tomt. År 1989 köps ytterligare en fastighet av lantbruksnämnden –
tidigare ägare Harald och Märta Andersson (se nr 31). Bostadshuset med tomt
avstyckas och säljs.
Kontraktsodling av utsäde är verksamheten sedan år 1960.
Anders Andersson född 1886 folkskollärare, far till Sven Faleberg, flyttade till
Falebergs egd. 1953 och avlider 1961.
Sven Faleberg född 1926 och hans fru Ulrica född 1925 får sönerna Curt född 1948,
Rikard född 1949 och döttrarna Pia född 1951 och Åsa född 1953. Barnen bor i
Göteborg och Lund.
Ulrica kommer från Atorps säteri Ulricehamn. Ulrica har innehaft syfabriker i
Vedum och Sollebrunn under 60-talet. Sven har varit ägare av möbelhus i Borås under
60 och 70-talet.
På internet finns en del att läsa om Falebergs stuteri och de fina hingstar som fanns
där. På nästa sida finns några av de mest berömda.

Gormé 2080 efter Gourmand des W. 1086 undan Thyra 675, var född 1913 i
Bäckagård, Larv, i Skaraborgs län och uppfödd vid Falebergs Stuteri i Larv. 1919
såldes Gormé för 50.000 kr (drygt 700.000 kr i dagens penningvärde) till Hjo-traktens
Hingstförening. Detta pris är det högsta, som erlagts för någon svensk ardennerhäst.
1924 kom han som stambeskällare till Blombergs Stuteri. Efter att ha varit verksam
vid Levene och Slädene Hingstförening i Ulvstorp, Skaraborgs län, åren 1929 till
1934, återförvärvades Gormé i december 1934 till Faleberg där han fick sluta sina
dagar i oktober 1936 vid 23 1/2 års ålder.
I den svenska ardenneraveln har Gormé grundat en mycket stor och betydande
hingstlinje. Dess förnämsta namn är A-hingstarna Gorki 3752, stambeskällare vid
Brosjödals Stuteri i Malmöhus län, och Gorras 4140, verksam i Skaraborgs, Hallands,
Göteborgs och Bohus samt från 1938 i Örebro län. Andra bemärkta Gormé-söner är
fuxen Goseur 3670, rödskimmeln
Gorki 3860, samt läderfuxen Juvel av Almnäs 4628, länge verksam i Uppsala län
Fuxhingsten Espoir du Marais 5494 var född i Belgien 1926 och importerades
hösten 1929 av C. J. Andersson till Falebergs Stuteri i Skaraborgs län.
Espoir du Marais var son till Avenir d´Herse 25/412 Belg., en av Belgiens mest
betydande hingstar. Mor var Farceuse du Marais 23/20601 Belg. Espoir du Marais
hade ett grovt skelett, goda rörelser, ett gott lynne och var en utmärkt förärvare och
kom, genom sin långa verksamhet, att få en stor betydelse för den svenska
ardenneraveln.
Espoir blev far till ett mycket stort antal i aveln utmärkta fölston samt 122
stamboksförda söner, vilket är det största antal som en svensk ardennerhingst
någonsin lämnat. Hingsten stod som stambeskällare på Faleberg tills han, utan
föregående sjukdom, dog i hjärtförlamning den 14 februari 1946, 20 år gammal.

Bland Espoir du Marais många söner kan nämnas A-hingstarna Esmand 6498, Emrik
6770 och Eliot 8236.
NR 4
Kvarnen (Larssons)
Detta ställe hör egentligen till Edums rote och var under Sven Svensgården
(Lunnaberg). I kyrkböckerna går att se att det här har varit en kvarn åtminstone från
1851 då Petter Olofsson född i Karlskoga (S) kommer hit som mjölnare. På 1840-talet
hade han varit mjölnare i Borga Mellankvarnen. Hustrun Cajsa Olofsdotter var född
1812 i Ölme (S) medan de fyra barnen är födda i Larv. Familjen är inte bosatt här
utan bor i en backstuga på Faleberg, Nolgården kallad Högen. På hösten 1853
drabbas familjen av en tragedi då det yngsta barnet, en son, dör i kolera den 4 okt.
endast fyra år gammalt. Dagen efter dör fadern och ytterligare 6 dagar senare dör
modern, båda också i kolera. De tre kvarvarande barnen, 6, 9 och 11 år gamla blir
sockenbarn men står fortfarande skrivna på backstugan tills 1860 då de båda äldsta
blir pigor och den yngste, en son, blir fosterbarn. Sonen blir kvar i Larv och har olika
drängplatser innan han 1875 flyttar till Sundsvall. Döttrarna har redan 1863 flyttat
från Larv.
År 1854 blir Anders Petter Johansson, född 1818 i Falköping, mjölnare. Han har
tidigare varit dräng på Hubo och Algutsgården samt Edum, Smedegården. År 1869
blir familjen skriven på Edum, Västergården (se Edums rote nr 45). Anders Petter står
fortfarande skriven som mjölnare. Året efter blir Anders Petter ägare till Faleberg,
Sörgården (se nr 33) Familjen flyttar sedan 1876 till Länghem, Älvsborgs län.
Eftersom det säges vara en Gren som varit mjölnare på detta ställe så är det ganska
säkert att det är Sven Johansson-Gren som i november 1870 kommer till Edum,
Västergården (samma som ovan). Sven är född 1820 i Falköping och kommer hit från
Slöta med hustru och fyra söner. En av sönerna, Karl Johan Svensson, född 1853 i
Falköping flyttar till Edum, Mellomgården (se Edum nr 49) och tar över kvarnen efter
fadern. Dessa mjölnare har alltså inte varit bosatta vid kvarnen. När verksamheten vid
kvarnen upphörde har inte gått att fastställa men det skedde troligtvis under de första
två tiotalen på 1900-talet.
Boende på platsen är arbetaren Anders Gustaf Svensson född 1836 i Eriksberg som
flyttar år 1872 hit med hustrun Johanna Svensdotter född 1837 på Tomten, Ryd och
döttrarna Augusta född 1863, Heda Björsjö och Maria född 1866, Edum Stommen.
Senare föds 1880 Fritz Adolf som dör endast fem månader gammal och 1881 Sven
Hjalmar som 1905 flyttar till Borås. Augusta och Maria har tidigare emigrerat till
Amerika 1881 resp. 1882. Anders Gustaf och Johanna bor kvar till 1918 då de flyttar
till försörjningshemmet där Anders avlider 1921 och Johanna 1922.
År 1918 kommer sedan Severin Holmgren hit med hustru och nio barn. Ett tionde
föds här 1919, Bror Alfred, innan familjen samma år flyttar till Fagerholmen (se
Kåryd nr 29). Detta år, 1919, köpes stället av ägarna till Falebergs egendom och blir
året efter bostad åt drängen sedemera ladugårdskarlen Karl Evan Larsson född 1895 i
Gestad (P) med hustrun Anny Kristina Lundbäck född 1894 i Öttum. De har barnen
Erik Verner född 1918 i Öttum, Oskar Vilhelm 1924 och Daga Margareta född 1933,
de båda sistnämnda på platsen. Erik Verner dör 1936 och övriga familjen flyttar 1939
till Tråvad. Därefter är ingen skriven på stället. Husen revs i mitten av 1950-talet. Nu
finns endast lite grundstenar kvar.

Nr 5, 6 och 7.
Detta område hörde till Mellomgården (Måssgården nr 20) för att 1938 läggas till
Falebergs Egendom då bröderna Andersson köpte efter att ha arrenderat gården från
1918. Tomterna blev sedan avstyckade från Falebergs Egendom.
NR 5
Villa, Astrid Strömberg
Huset på denna plats är byggt 1946 och är från Götene Träindustri.
Folkskollärare Anders Andersson (broder till C.J. och Gustaf Andersson på
Falebergs Egendom) byggde huset för att hans fru Judith och han skulle bo där men
det blev istället sonen Gunnar med fru Brita som flyttade in när det var klart. De
bodde i huset till 1952 då de flyttade till Ekedal i Hyringa.
Från Ekedal kom då istället brodern Sven med familj. De bodde kvar till 1962 då de
flyttade till Falebergs Egendom (se nr 3) och bytte med Svens farbror Gustaf
Andersson. Gustaf gick bort 1964 och då såldes huset till Astrid och Gerhard
Strömberg. Astrid född 1941 i Bergum (P) och Gerhard född 1939 på Edum,
Västergården (se Edums rote nr 44). De fick sönerna Johan född 1965 och Arvid född
1967. Gerhard gick bort 1994. Johan bor på Hagen Österbitterna medan Arvid bor på
Faleberg Tomten (se nr 26).
NR 6
Villa, Olof Johansson
Huset byggdes 1945 med två lägenheter av Gustaf och C.J. Andersson Faleberg
Egendom och var tänkt som bostad åt deras syster Ester samt förra husföreståndarinna
på Faleberg, Augusta (Asta) Stålfält. Ester trivdes emellertid inte utan flyttade snart
tillbaka medan Asta Stålfält bodde kvar till sin död 1960. Någon tid bodde också
provinsialläkare Domeij med familj i huset.
J. F. Svantesson, som tidigare var mejerist i Fyrunga bodde där åren 1950 – 1953.
År 1962 köpte Anna o. Edvin Almgren huset. De hade dessförinnan hyrt något år.
Edvin var född i Stockholm, Kungsholms församling. Han handlade med metaller
men hade aldrig något skrot liggande utan hade mycket fin ordning på både hus och
trädgård. Anna Almgren var född i Tossene, Bohuslän och var utbildad vävlärare.
Hon var inte bara duktig i att väva, sömnad och broderier var också något hon kunde.
De hade fyra barn Tommie, Ann-Katrin, Lennart och GunLis. År 1968 flyttade
familjen till Lidköping.
Olof (Olle) Johansson född 1914 i Furulund Rydsåsa (se Ryd nr 5) köpte då huset
och flyttade hit tillsammans med sin syster Agnes. Agnes bodde kvar till 1986 då hon
flyttade till Gudmundsgården. Hon dog 1989. Olle hade från början olika drängplatser
men blev i mitten 1940-talet elmontör som han hade som yrke fram till pensionen.
Strax efter andra världskriget hade han även en s.k. EPA-traktor som han hjälpte

kringliggande jordbrukare med (se nr 14 Minnen från förr). Olle har i vår (2002) fyllt
88 år och sköter sitt hus och sin trädgård med stor noggrannhet.
NR 7
Villa, Ingemar Larsson (tidigare handelsbod)
Troligtvis byggdes huset omkring 1916. Grunden lades av Gustav Lundgren och
huset byggdes av Kampe-Johan eller som han hette Johan Kampén från Naum. Johan
var kusin med Karl Hallqvist. Han byggde tillsammans med bl.a. Karl Hallqvist också
mangårdsbyggnaderna hos Hanssons och på Faleberg.
Den första handelsboden i Faleberg låg ursprungligen på Vallins (se nr 21) och blev
senare hönshus. Affären kallades för Pilleboens, men namnet hade nog inte med
handlaren att göra utan mera med gården.
Ernst Paul Byström född 1893 i Kumla var den förste handlaren. 1917 flyttades
affären till nuvarande plats. Han var gift med Charlotta Teresia Eugenia Sandgren
född 1889 i Falköping. Redan 1919 flyttade de till Göteborg.
Näste handlare var Muffa-Mari och hennes pojkar, som kallades för Bofinken och
Gulsparven. Hon hette Maria Andersdotter född 1869 och sönerna Martin Arvid
Johansson född 1892 i Bjurdam Österbitterna och Johan Leonard Johansson född
1894. Maris man hade haft ett ställe i Bitterna. Hon blev änka och flyttade hit till
Faleberg. De flyttar till Öttum, John Leonard 1920, Maria 1921 och Martin Arvid
1922.
Oskar Gustafsson kommer 1921 från Gamlestad (O) som handlare. Han är född
1879 i Edum Västergården (se Edum nr 42) och gift med Anna Emilia född 1888 i
Lerum. De får barnen Stina född 1912, Ann-Lis född 1916, Rosa född 1918, Oskar
Lennart född 1922 och Birgit född 1926. De flyttar 1929 till Händene.
Affären övertogs av Karin och Maria Andersson från Bäreberg. Karin var född
1892 och Maria 1889. Maria Naemi flyttar 1932 till Bitterna där hon gifter sig. Karin
bygger till affären med en packbod.
Karin säljer till Simon Svantesson från Vara 1950. Siste handlaren hette Hilding
Jakobsson. Affären upphör 1962 och Hilding gör auktion på kvarvarande lager.
Huset säljs till Marita och Uno Hedén som inreder lokalerna till bostad. De bor här
till 1980 då de flyttar till Unos föräldrahem i Hornborga.
Egon och Maj-Britt Jörgensen köper huset 1980. Egon var född i Danmark och
Maj-Britt född Ekblom kom från Sjötorp (se nr 45 Borga rote). Maj-Britt dör 1989
och Egon 1992. Karin och Ingemar Larsson från Skrivaregården (se nr 19 Jultorps
rote) köper 1993 av sterbhuset Jörgensen och flyttar in efter renovering 1994.
I affären var Falebergs televäxel inrymd innan den flyttades till Dahlbergs
Rosenlund. Det var nog 9 eller 10 abonnener.
Faleberg hade nr 1, Fritz Persson nr 2, Herbert Johansson folkskollärare i Edum nr
3, KE i Mellomgården nr 4, Karin Andersson nr 5, Gunnar Svensson Nohlgården nr
6, Albert i Krogstorp nr 7, Karl Berg nr 8, Lars Jonsson lastbilsåkeri Edum nr 9 och
nr 10 hade Thilda Larsson f.d. folkskollärarinna.
En gång var det radioutsändning från Falebergs stuteri med Lars Forsén. Den utgick
över televäxel i Faleberg, varken in eller utgående samtal kopplades under
radioutsändningen.

På nästa sida följer en dikt införd i tidningen Färdeneslandet, troligen författad av
Bofinken eller Gulsparven som hämd för att de fick motboken indragen.
Fäderneslandet nr 24 1920 onsdagen den 24 mars.
En ”gudsman” i Larv
De s.k. helbredagörarna äro legio, ty de är många. I synnerhet på landsorten ha de
en god marknad i frälsandet av själar och botandet av krämpor mot klingande valuta.
En sådan ”gudsman” finnes också i Larvs-trakten, den där brukar tillkallas vid
sjukbäddar, för att läsa böner och utföra en del hokus pokus, medan bakom den
knäböjande charlatanens rygg ”hin onde står och hostar så smått” för att citera
Fröding. Så nog är gubben värd sin egen visa:
Det kutar en gubbe omkring här i trakten
och gudliga ord han på läpparna bär.
Och mången och tror, att den gubben har makten
att bota, om synd eller sjukdom en tär.
Han säger sig stå i förbund med vår Herre.
Hans kall är att göra oss syndare gott.
Han botar all sjukdom, men sju resor värre
blir den, som av honom behandling har fått.
Så går han från gård och till gård och predikar.
Vid dödssjukas läger han ligger och ber.
Men mest utav allt efter pengar han fikar
och enfaldigt folk honom rikligen ger
Men nu vill jag varna er, dräng eller bonde
och alla, som här uti bygderna bo
för gubben, ty han är ett hår av hin onde
och den är en dåre, som honom kan tro.
Cegel
Berättat av Stina Hagman, dotter till Oskar Gustavsson handlare i Faleberg 1921 -
1929.
Oskar Gustavsson, född 1879 i Jultorp, kommer med familj 1921 från Gamlestaden
i Göteborg till Larv. Som ung hade Oskar varit i Amerika. När han kom tillbaka
jobbade han vid spårvägen i Göteborg. I Göteborg träffade han sin blivande fru Anna
Emilia, född 1888 i Angered. De fick barnen Stina född 1912, Ann-Lis född 1916,
Rosa född 1918, Lennart född 1922 och Birgit född 1926.
Oskar med familj övertar affären 1921 av Arvid Johansson. Fastigheten ägdes av
Gunnar, Alfred och Anton Johansson. Affären var misskött vid övertagandet, men
Oskar fick den snart på fötter igen och de fick många kunder. Det var en ganska svår
tid med konkurrens från Koopertiva i Vedum som kallades Billiga boa. Det fanns
dessutom affär i Ängabo och Sikan. Senare öppnades det också en affär i Larv. Frun
Anna, som var duktig i räkning, arbetade mycket i affären. Oskar arbetade, förutom i

affären, även mycket hos folk i trakten samt med att anlägga trädgård där han odlade
grönsaker till familjens hushåll. Han byggde hönshus för att sälja ägg i partier till
Vedum och Vara. Oskar var en bra slaktare och slaktade kalvar i en bod bakom
affären åt folk.
Stina, familjens äldsta dotter, berättar att hon fick hjälpa till mycket både med
affären och med småsyskonen i hemmet. Bl. a fick hon sälja fisk. Fisken hade hon
och hennes pappa varit och hämtat på järnvägsstationen i Vedum. Hennes mamma
paketerade fisken fint i papper. Sedan gav sig Stina iväg på cykel, med fisken i en
låda på pakethållaren, runt till stugorna i trakten. Det var väldigt roligt berättar hon
och hon kom alltid hem med en tom låda.
Stina gick sina två första skolår i Göteborg. När de kom till Faleberg fortsatte hon i
skolan i Edum. Hon konfirmerades i Larv för Torgny Tidstrand.
Stina har många minnen från tiden i Faleberg. Vid ett tillfälle var det stormanöver i
trakten. Stina var då 12 år. Det var fullt med tält i Falebergs hagar. Stinas mamma
kom då på idén att sälja kaffe och smörgåsar till militärerna. De bakade bröd och
köpte kallskuret från Karlssons i Vedum. De var galna i kaffet och smörgåsarna och
hela gräsmattan hemma var gråsvart av militärer, berättar Stina. Vad Stina då inte
visste var att hennes blivande man, 10 år äldre Martin Hagman, låg med i
stormanövern. De hade marscherat från Häggatorp till Larv och tillbaka. Även han
hade handlat kaffe och smörgåsar i trädgården. Tänk om någon hade sagt till mig då,
att jag en dag skulle gifta mig med en av dessa män, säger Stina.
Ett annat minne är när drängen Bertil i Mellomgården kom in till affären och
frågade Stinas mamma om han fick bjuda ut Stina på dans i Smedegården. Stina var
då endast 14 år och nyss konfirmerad, men Stinas mamma tillät det på de villkoren att
han såg till att hon kom hem ordentligt. Det lovade han och när kvällen kom så
hämtade han Stina på cykel. Stina hade kvällen till ära fått hjälp av sin mamma att
sätta upp flätorna. Det gick åt ett helt järnstaket med nålar, skrattar hon.
En annan rolig händelse är när Stina och hennes mamma upptäckte hur det gick till
när Klara, Stinas pappas kusin, och hennes man Gustav bakade till jul. Klara tog ut
kakorna med ett mått. Gustav fortsatte proceduren med att fånga upp kakan i handen,
slickade på den och doppade den sen i pärlsocker.
Stinas föräldrar driver affären fram till år 1929. Därefter flyttar till Händene. Även
där startar de en affärsrörelse.
NR 8
Soldattorp Mellbergs
Detta var ett soldattorp under Mellomgården. I mitten av 1800-talet hette soldaten
Anders Käll. När han blev gratialist efterträddes han 1870 av Per Andersson-
Mellberg, som tillsammans med hustru Kristina och deras 6 barn, alla under 10 år,
utvandrade till USA 1887.
Från Blackeryd kom 1888 Sven Erland Jonsson född 1865. Han fick soldatnamnet
Mellberg.
Erland var knekt, snickare och vagnmakare. Han var i ”bygglag” med bl.a. Janne på
Lockebacke och Arvid på Långö. Erland levde lite vilt som ung men blev sen religiös.
Vid ett tillfälle när han var lite sen till arbetet sa Arvid till sina arbetskamrater: Ska ni

ha svurit så passa på nu för där borta kommer Mellberg. Janne sa en gång till Erland:
Det lilla du kan det har jag fått lära dej.
Erland träffade sin fru Klara i Mellomgården. Hon var född 1866. De gifte sig 1892
och fick barnen Karl född 1893, Sven född 1895, Elin född 1898, Enis född 1900,
Edit 1902, Anders född 1905, Oskar 1907 och Astrid 1911. Ytterligare ett barn Emil,
dog 1897, fem dagar gammal. Anders brukar säga att av de åtta syskonen var, fyra
pojkar och fyra flickor, fyra ljusa och fyra mörka, fyra högerhänta och fyra
vänsterhänta, fyra borgerliga och fyra socialdemokrater.
Erland fick avsked som knekt i september 1905. Den 5 maj, dagen efter att Anders
föddes, är köpekontraktet på Melltorp undertecknat. Han köpte torpet för 1000 kronor
av ”Mellomgårs”. Erland avled 1943 och Klara avled 1941.
Karl reste till Amerika som ung, råkade ut för en sprängolycka och förlorade synen,
kom hem, gifte sig med kusinen Ellen Kylén och blev borstbindare.
Sven blev präst, gift med Agnes Haegermarck. Elin var gift med Karl Hallqvist och
bodde på Höjel. Enis (Inez) var diakonissa (Samariterhemmet i Uppsala). Edit gifte
sig med Erik Fransson, mejerist i Vedum. Oskar var arbetsförmedlare i Växjö, gift
med Barbro Drejare. Astrid gifte sig med Erik Hellner.
Idag, 2002, lever bara Anders (bosatt i Lidköping) och Astrid (bosatt i Lillån,
Örebro) samt Oskars fru Barbro.
Anders var vallpojke på Faleberg i tre år, gick i skolan varannan dag och var
vallpojke varannan. Han hade 33 öre per dag, det var 15-20 kor att valla.
När han var 12 år kom han till Albert och Edla i Krogstorp. Där hade han ingen
bestämd lön utan fick några kronor då och då. En extraförtjänst innebar skötseln av
råttfällorna. 70 – 80 möss i veckan kunde det bli, han tror han fick ett öre styck för
dem.
På tisdagarna kokade Edla soppa och Anders fick gå med soppa till Edlas och
Ingamors styvmor Kajsa, som bodde i en stuga mellan Krogstorp och Sanfrids. Inga
var Alberts mor och Kajsa var gift med Ingas far Anders Bengtsson (se Torestorps
rote nr 9 och 12). Kajsa sköttes av Vassa-Lotta. Hon fick sitt namn av att hennes
förste man hette Vass, sen gifte hon sig ytterligare två gånger. Hennes efternamn var
Östberg. Lotta hade en dotter som var bosatt i Stockholm och som i sin tur fick en
dotter, Elsa, några år yngre än Anders och som bodde hos Kajsa och Lotta. Hon ljög
en del och när någon påpekade att hon ljög sa´ hon: ”Jag får ljuga, det har mormor
sagt, bara det är reson i ljuget.”
Anders var i Krogstorp i två år, sen var han fem år dräng hos Erlands. 1925 blev
han dräng i Faleberg, det var enligt Anders den roligaste sommaren i hans liv. Han
och Holger Ryman var drängar tillsammans och bodde i huset där Linnea Björklund
bodde. Bertil i Mellomgården kom dit – pojkarna drog på vägen ett helt gäng, sjöng
och pratade.
Efter exercis i Vänersborg gick han med Alfred Boo och snickrade. Det första
bygget han var med på var Ejnars i Lunnatorp, där de byggde boningshus. Sen
jobbade han tillsammans med Karl Andersson och Svan från Södra Lundby, bl.a.
byggde de det gamla ålderdomshemmet i Längjum. I mitten av 1930-talet började han
arbeta tillsammans med svågern Karl Hallqvist. Tillsammans byggde de om Alfred
Jonssons stuga i början av 1930-talet. Renoveringen skedde med statliga medel.
Anders köpte Melltorp av sina föräldrar den 4 april 1931. Han gav 3000 för stället
och 1000 för lösöret. Huset på Melltorp är byggt 1907 och renoverat 1946.
På sommaren 1932 träffade Anders Sara Gustavsson, syster till smederna Oskar i
Faleberg och Anders i Larv. Anders och Sara förlovade sig till påsk 1933 och gifte sig
den 28/10 1933. De får barnen Bengt född 1934, Gunilla född 1940 och Hans 1945.

De flyttar 1969 till Lidköping och stället säljs till Yngve Martinsson som med
familj flyttar in 1970. Anders Mellberg har berättat detta för sin dotter Gunilla.
Yngve är född 1931 i Herrljunga och gift med Maria född Sahlin i Kvänum 1934.
De har barnen Lena född 1953 i Järpås, Johnny född 1954, Kent född 1956 och Mats
1962. De tre senare är födda i Larv. Familjen bodde en kort tid i Järpås men flyttade i
november 1953 till Larv, först till Prinshaga (Jultorp nr 9) och på våren 1954 till
Lundmarks, Smedegården (Jultorp nr 2), därefter 1957 till Tingshuset, Onsjö (Kulla
rote nr 41). Lena är gift Fluss och bor i Tyskland. Sönerna har familj. Johnny bor i
Härlunda, Kent i Råda och Mats i Axvall. Yngve avled i mars detta år (2002).
NR 9
Soldattorp Nords
Redan på 1860-talet fanns här en soldat vid namn Anders Nord. Kanske hade han
blivit soldat redan 1840. Han var född 1818 i N.Vånga, gift 1847 med Britta
Svantesdotter född 1822 i Skarstad. De har barnen Inga Stina född 1847, Anders
Gustaf född 1849, Maja Lotta född 1852, Matilda född 1855 och Johan Walfrid född
1861. Hela familjen flyttar 1864 till Skarstad.
De kommer tillbaka 1868. Anders blir gratialist 1872 och 1881 flyttar familjen till
Kåryd. Som ny soldat kommer Jonas Andersson Nord. Han är född 1851 i S.Lundby,
gift 1875 med Anna Kajsa Andersdotter född 1852 i S.Lundby. Barn, Anna Charlotta
född 1876 död 1876, Karl Oskar född 1877, Anna Charlotta född 1880. De utvandrar
1881 till USA.
Soldat 1881 blir Johan August Jonasson Nord född 1860 i Ö.Bitterna. Gift 1889
med Tilda Jonsdotter född 1862 i Önum. De får barnen Karl Gustaf född 1890, Johan
Fridolf född 1891 bosatt i Stockholm, Anna Emilia född 1893 bosatt i Göteborg,
Ester Charlotta född 1895, Helga Paulina född 1898.
Johan var bror till Erland Mellberg och Alfred Jonsson. Alfred bodde här en tid när
Johan och Tilda flyttade till Vättlösa. De återkom 1912. Tilda och dottern Ester dog i
spanskan 1918.
När Tilda dött tog dottern Helga hand om Johan Nord. Helga var gift med smeden
Oskar i Faleberg. Torpet såldes till August och Matilda Svensson 1919. De kom från
Längjum, August var född 1854 i Long och Matilda 1852 i S.Kedum. Matilda avled
1927 och August och dottern Elsa Maria född 1895 flyttade 1935 till Algutsgården
Larv. Torpet köptes av C.J och Gustav på Faleberg.
De sista som bodde här var Alfred och Ida Längström. Ida flyttade efter Alfreds död
till S.Lundby, nån gång omkring 1950. efter henne stod huset tomt.

NR 10 (och nr 18)
Smedja Faleberg
Min far Oskar Gustafsson, född 9 jan 1898, kom till Faleberg 1919 efter att han
utbildats i smedyrket av sin morbror Löfving i Edsvära och sedan gått i hovslagarlära
i Skara.
Han hyrde nu en smedja och boningshus av bröderna CJ och Gustaf Andersson på
Falebergs gods. Här startade nu min far upp sin verksamhet med hjälp av, till att börja
med, två av sina bröder som hantlangare och lärlingar.
Arbetet bestod till största delen av hovslageri som utvecklades ytterligare när
stuteriet på Faleberg expanderade på 20-talet. Jag vet att min far fick åka långa
sträckor, även utanför länets gränser, för att sko hästar som skulle till utställningar i
Skara och andra platser. Ardennern var på modet på den tiden.
Smedjan låg i trevägskorset Vedum-Larvvägen och Fåglaviksvägen och där låg
även hållplatsen för Hagelqvists busstrafik mellan Vedum och Vara.
Bönderna som bodde i närheten gick av bussen där efter att ha varit i Vara och
provianterat, särskilt då på Systembolaget. Glada i hågen kom de då in i smedjan för
att prata bort en stund med smeden. Jag minns att det stod ett par spetsglas med
avslagen fot bland dornar och andra verktyg i hållare på väggen i smedjan och detta
kan ha ett visst samband.
År 1922 gifte sig min far med Helga Nord, född 11 aug. 1898, och bildade därmed
familj. Min mamma var dotter till Johan August Nord som varit indelt soldat och
följaktligen också varit tilldelad ett torp, Nordtorp. Detta torp gränsade till brodern
Mellbergs torp, Melltorp. Så föddes då min syster Gunvor 16 juli 1923, jag 6 febr.
1926 Rosa 30 nov. 1927 och min syster Ingegerd 7 dec. 1933.
Det blev ganska trångt i den lilla stugan på relativt små rum och ett kök som var på
tok för litet med tanke på att tre barn och fyra vuxna skulle samsas vid det lilla
matbordet.
I köket fanns dessutom enda tillgängliga tvättmöjligheten för både folk och kläder
och smederna var inte alltid så rena.
Jag berättade att det bodde fyra vuxna i huset och därför måste jag nämna att min
morfar bodde hos oss från omkring 1927. Han hade blivit änkeman 1918 då min
mormor och en moster till mig dog i spanska sjukan.
Stugan var som sagt trång men man måste ändå få plats för alla sängarna och därför
inreddes skafferiet på två gånger två meter till min farbror Anders (som var 190 lång)
medan min morfar bodde i det största av de små rummen.
Jag minns min morfar, som tog väl hand om oss barn när vi var små, hur han satt i
sin gungstol med sina lurar på huvudet och lyssnade på Stockholm-Motala genom
kristallmottagaren.
Stugan var inte bara liten, den var även kall och dragig och min far berätta att då
han klaga på detta hos CJ svarar denne: Ja se det är friska och bra hus. Nåja efter ett
litet tag får min far ett erbjudande att välja ut en tomt att bygga ett hus på Falebergs
domäner av CJ och det må man ju säga var ett flott erbjudande. Jag vet att min far
inte behövde fundera länge utan hade snart hittat en södersluttning på berggrund och
sedan en uppväxande granskog bakom densamma.

År 1936 byggde han sedan upp ett boningshus i ett och ett halvt plan samt en
smedja med hjälp av snickarna Anders Mellberg och Karl Hallqvist, den senare
gjorde även byggnadsritningarna. Det var enklare på den tiden, och jag vet att
kostnaden för båda byggnaderna inte översteg 7000 kronor. Jag minns också att husen
målades med Falu rödfärg som luktade ”sillalake” när den kokades i en tvättgryta
utomhus. Min far hade sett en annons i någon tidning att om någon ville måla sitt hus
med färg från Åhlén & Holm så kunde man få den gratis och vi hade turen att komma
med i utlottningen. Med färgen följde även en kopparskylt att fästa på fasaden. På
skylten som var ca 20 x 15 cm stod: ”Detta hus målades med äkta Falu rödfärg skänkt
av AB Åhlén & Holm Stockholm år 1937.” Med inflyttningen i det nya huset hade
även min morfar kommit tillbaka till sitt gamla Nordtorp från vilket vår tomt var
avstyckad.
På en rätt bred remsa mellan vägen och huset anlades en fruktträdgård som bestod
av 12 fruktträd och 4 körsbärsträd och mot bergsluttningen gjorde min far ett stenparti
som var femton gånger tre meter. Allt detta utförde min far på sin fritid som sällan
började förrän efter kl. 8 på kvällen. Åttatimmarsdagen fanns ej på den tiden.
Min far hade många strängar på sin lyra. Han klippte håret på de flesta av våra
grannar. Den konsten hade han lärt sig i lumpen. Han kunde även klippa och ympa
fruktträd. Dessutom var han biodlare om än i mindre skala. Han spelade fiol och var
även en duktig schackspelare. Han hade vänner med samma intressen, schack och
fiol, i Torestorp och besökte dessa ibland för att spela schack med Axel Persson och
fiol tillsammans med Georg på Torpet.
Jag hörde aldrig att mina föräldrar beklagade sig trots sina ekonomiska bekymmer
och sjukdomar. Både min lillasyster och jag drabbades av svår och livslång astma när
vi var mycket små. Men det värsta slaget var nog att min ett och ett halvt år yngre
syster Rosa fick polio i andningsorganen och dog 1934 vid sex års ålder.
Jag minns att mina föräldrar var utåtriktade och utrustade med en stor portion
humor. Och för den kärlek och omsorg de ägnade oss barn är jag dem evigt tacksam.
Min mor blev 82 och min far 84 år gamla. Tyvärr fick min far plågas med och leva
de sista åren av sitt liv med amputerade ben på grund av kallbrand.
Jag saknar dem båda och jag önskar att de sitter lyckliga i sin himmel som jag vet
att de båda trodde på.
Sigvard Gustafsson
Fastigheten såldes 1982 till Bo Dahlberg från Rosenlund, Edum (se nr 53 Edums
rote). Han säljer 1990 till Mikael Hovling.
NR 11
Soldattorp Rymans
En Gustaf Fahlberg var soldat för Sörgården från 1865, men han bodde inte här på
soldattorpet ( se nr 45). Gustaf blir gratialist 1895 och ny soldat blir Frans Ryman.
Frans var född 1874 i L.Vedum och gift 1897 med Karolina Andersdotter född 1867 i
Fölene. Här fanns inga hus tidigar utan Frans köper ett gammalt hus från Lunnatorp
som han bygger upp här. Enligt dottern Margit gjorde han ett repmöte på våren och
ett på hösten. Han friköper torpet 1920.
När man frågar Anders Mellberg om det finns några anekdoter om Frans säger han:
”Nej han hörde till de lugna.” Han var lite av en filosof. Karolina var glad och pigg.

Hon sa en gång: ”Vi skulle spara till den första millionen men det gick inte så vi
började på den andra istället.” Sju barn fanns, Johan född 1898, Nils född 1900 dog
1918 i spanskan, Valborg född 1902 gift Blom, Holger född 1905, Sigrid född 1908
gift med Fritz Andersson från Manderhult, Margit född 1911 gift och bosatt i
Alingsås samt Märta född 1914 gift med Erik Hallqvist (se nr 50). Margit och Märta
lever fortfarande (2002).
Torpet köps 1945 av sonen Holger, han bodde här tills han dog 1975. Han arbetade
som murare. Stället köps 1978 av Rune Nilsson från Västergården Edum. Huset är
uthyrt till sommarbostad.
NR 12
Soldattorp Lunnängen
Knektboställe till Västergårdarna. Till skillnad från de andra knektboställena,
Melltorp, Noltorp och Söderholmen så var detta inte friköpt av knekten. Jorden
bestod av två skiften, det ena brukades av Faleberg och det andra av Hanssons.
Numera är jorden försåld till Susanne och Stefan Everhag, Lunnatorp.
I en husförhörslängd för Larv står det om ett torp upptaget med namnet
Lunnabacke, senare Falegatan. Detta låg intill ovan nämda Lunnängen, men på mark
tillhörande Lunnatorp.
Här skall Johannes Larsson Hjelm född 1818 ha bott. Han var gift 1844 med Maja-
Stina Persdotter född 1821. Troligen var de torpare på Lunnatorp. De hade flera barn,
Anna Maria född 1852, Lars Peter född 1855, Karl Johan född 1858 och Lotta född
1862.
Karl Johan gifter sig 1885 med Maria Jonsdotter född 1857 i Jultorp. De fick två
flickor Anna Charlotta född 1885 och Ester Matilda född 1887. I april 1888 utvandrar
hela familjen till USA. Av boplatsen finns i dag endast grundstenar kvar.
LUNNATORP
Lunnatorp var tidigare ½ mtl men reducerades 1870 till ¼ mtl. På 1700-talet hörde
Lunnatorp till Lundby Herrgård. Reenstjärna donerade Lunnatorp 1764 till sin
inspektor Jonas Peter Ek under hans livstid. Ek friköpte gården 1768 för 800 daler
silvermynt. 1788 har det hållits ting på gården.
1829 ägs gården av Anders Lundgren
Här på Lunnatorp finner vi Anders Florell född 1809 i Floby, som arrendator redan
1853. Hans hustru hette Anna Kristina Enggren född 1807 i Synnerby.. De hade tre
barn Johan Adolf, som flyttade till Göteborg, Anna Vilhelmina gifte sig och flyttade
till Bitterna och Maria Sofia som var kvar i hemmet till efter faderns och moderns död
1881 resp. 1884 då hon flyttade till Alingsås.
1882 är Johan Alfred Jonsson arrendator, han var född 1855 i Flo. När han flyttade
till Lunnatorp tog han med bostadshuset från Flo och uppförde här. Familjen
återvände till Flo 1889.
Lunnatorp ägs från 1886 av Karl August Jonsson född 1864 i Laske Vedum. Han var
gift med Klara Matilda Jonsdotter född 1856 i Laske Vedum. De hade två döttrar. Han
säljer ena halvan av Lunnatorp 1890 till Johan Andersson född 1848 i Fyrunga.
Gården delas senare upp i tre delar, Karl bygger på den östra delen (se nr 14) och

Einar på den västra delen (se nr 16). Sven blir kvar på hemgården i mitten (se nr 15).
Den andra halvan säljs 1901 till Johan Bengtsson född 1864 (se nr 13). Karl August
Jonsson med familj flyttade till S.Lundby 1901.
NR 13
Lunnatorp Bengtssons
Johan Bengtsson född 1864 i Lassagården Vässby Längjum gift med Selma Maria
Gustavsdotter född 1876 i Herr Zachrisgården, Slättås kom till Lunnatorp 1901. Han
köpte då gården.
De hade då barnen Karl född 1897, Anna född 1899 och Hilda född 1900. I
Lunnatorp skulle det födas ytterligare 11 barn. Johan Einar född 1902, Ester Maria
Serafia född 1904, Bengt Gustav Erik född 1905, Nils Walfrid född 1906, Anders
Otto född 1908, Agnes Viktoria född 1911, Sigrid Linnea född 1911, Sven Åke
Hjalmar född 1914, Elna (Ella) Alfhild Ingeborg född 1916. Alf Folke Gerhard född
1916, Sara Ingegärd född 1918.
Johan gick bort 1948 och Selma 1954
Ella, Folke och Åke tog över gården. När Åke gifte sig var det Ella och Folke som
tog över. De hade en mycket fin mjölkkobesättning med hög avkastning. Ella gick
bort 1966. Folke gifte sig med Hildegerd Gunnarsson och de brukade gården till 1988
då de flyttade till Ardala.
De sålde gården till Everhags, Susanne född 1960 i Laske-Vedum och Stefan född
1959 i Horred. De har barnen Ingrid född 1986 och Gunnar född 1989.
Susanne och Stefan har fortsatt med mjölkproduktionen och har en stor kravmärkt
besättning. De har också köpt till Häggatorp och Kulla i Vedums socken och
Blackeryd i Kåryds rote.
Hilda gift Hedvall (se Edums rote nr 48) hade uppnått en ålder av 98 år när hon dog i
november 1998. Hon bodde på Kedumsgården i Arentorp sin sista tid.
Vid ett besök hos henne några månader innan hon dog berättade hon en del
barndomsminnen. Hon kom mycket väl ihåg hur det var på den tiden. Det fanns 20
kor och 4-5 hästar på Lunnatorp. Man ystade ost flera gånger om året och kärnade
smör och sålde. Dessutom fanns det ett hundratal höns och förtjänsten av detta, som
var mammas inkomst, säger Hilda, brukade räcka till mat och kläder. Man slaktade
gris och kalv ett par gånger om året och bröd bakades två gånger i veckan.
Det fanns drängar och pigor på gården.
Barnen fick givetvis hjälpa till. Karl gav sig ut på sjön. Einar och Anders gick på
lantmannaskola i Vara.
Hilda hade en stickmaskin gick på stickkurs och stickade på förtjänst. Anna fick
symaskin gick på sykurs blev sedan hemsyster i Borås.
Hilda berättar också att föräldrarna var mycket stränga. Till kyrkan gick man varje
söndag. Inte alla, men några måste alltid gå antingen till Larv eller till S.Lundby.
Nöjet, som stod till buds var att man samlades vid någon korsväg.
Episoder, som Hilda mins:
Ella klättrade upp i ett träd och stack in armen i ett hackspettsbo fastnade med
armen och kom inte loss. Pojkarna fick klättra upp och hjälpa henne loss. Hon fick ett
ärr på överarmen som minne. En annan gång skulle Ella och Folke hugga ved och tog
snickarens skrädyxa, vilket var strängt förbjudet. Det gick också illa. Folke högg Ella
i handen. Detta vågade de inte tala om utan sa att hon skurit sig på ett glas, men de

måste ju åka till doktorn med såret och det gjorde nog rejält ont när doktorn letade
efter de glasflisor, som inte fanns.
En annan gång skulle det bli vaccination, men Folke och Ella ville inte vara med på
detta, så de kastade sina skor i slaskhinken. Hilda fick åka till Vedum och köpa nya åt
dem så vaccinationen slapp de inte.
Kvar i livet av syskonen finns nu endast Sara (se Malmene rote nr 52) och Åke som
vistas på ett vårdhem i Lidköping
NR 14
Lunnatorp ell. Lunden
Denna fastighet övertogs i slutet av 1920-talet av Karl Andersson. Karl Andersson
var född 1889 död 1960. Han gifte sig 1938 med Anna Helena Teresia Bengtsson
född 1899 död 1942, dagen efter det sonen Ingvar föddes. Karl gifter om sig 1945
med Karin Nilsson född 1897 död 1982. Ingvar tror att ladugården byggdes 1932 och
bostadshuset 1936.
Ingvar reparerade boningshuset som blev klart 1984. Han hade vinbärsodling och de
första 100 buskarna planterades 1972. Han tog sedan skott från dem och förökade upp
till ca 4500 buskar. Ingvar blev lantmästare 1969 och bor nu i Timmersdala.
Hans Holgersson och Elisabeth hyrde huset 1984, men 1986 såldes gården till
Torbjörn Lindblom och hans sambo. De säljer 1993 till Anders Svensson. Anders
arbetar på Volvofabriken i Vara och flyttar 2001 till Vara. Han säljer 2002 till Inger
Gezelius, S.Lundby.
Jordbruket är utarrenderat, först till Folke Bengtsson och sedan till Susanne och
Stefan Everhag.
Minnen från förr (berättat av Ingvar Andersson)
Den här rubriken har nog inlett många berättelser eller föredrag under årens lopp.
Men håll med om att det låter konstigt. Vad jag vet finns det ingen ännu av varsam
hand skapad som har minnen från framtiden. Om den skall man ha visioner…..
De minnen jag vill berätta om kommer från min uppväxt under senare delen av
1940-talet och fram till början av 1950-talet. Minnenas centrum är naturligtvis det
lilla föräldrahemmanet Lunnatorp eller som det står i fastighetsregistret Lunden 1:4.
Den värld jag växte upp i var på totalt 7,2 ha varav ca 5 ha odlad mark. Det var en
små-skalighet i ordets rätta bemärkelse och är nog ofattbart för många av dagens
moderna lantbrukare att förstå hur man kunde livnära sig och sin familj på detta. Men
för all del, det är ett halvt sekel sedan. Det kan också ge dagens ungdomar på landet
en tanke-ställare. Det fanns på den tiden många andra värderingar än det som gällde
det rent materiella. Hur ser strukturen på lantbruket ut om kommande femtio år? Jag
vill inte ha någon vision om detta. Det enda jag hoppas på är att de kommande
lantbruksföretagen får en acceptabel lönsamhet som ger en möjlighet att skapa även
sociala skyddsnät och strukturer så att livet på landsbygden kan ge en närhet till
grannar o s v.
Det enda minne jag har från de allra första åren, krigsåren fram till 1945, är att det
var ett myndighetsutövande, en kristidsverksamhet där man med mössan i hand fick
kvittera ut ransoneringskort för att kunna köpa olika livsmedel. I en gammal chiffonje

har jag på senare år hittat några kort som i en sentida betraktelse var ganska fina att se
på. Då-tidens allvar speglade naturligtvis något helt annat. Vi hade naturligtvis några
kor hemma och en sugga. Och jag minns att man hade respekt för att ”grisspionen”
skulle kunna komma. Inte för att jag tror att vi vare sig slaktade någon "oredovisad"
gris eller sålde några ”svarta” grisar, men myndighetspersoner var ändå
myndighetspersoner.
Det var inte många personbilar som fick köra ute på vägarna strax efter kriget. Men
det fanns några. Och så några lastbilar förstås. Jag minns hur lycklig jag blev när jag
för första gången fick åka i en lastbil. Pappa hade köpt kalk till åkrarna och den
levererades av Otto Boo från Vedum med hans fina REO med fast flak. Jag fick åka
med några hundra meter och sedan var det dags att stiga av och gå hem. Nej, jag
skuttade nog hem!!!
Mjölkborden har ju kommit i ropet igen på senare år. Denna nostalgiska företeelse
(ordet nostalgi fanns nog knappast i språkbruket för femtio år sedan) speglar inte bara
den praktiska delen i mjölkhanteringens kedja utan även den viktiga sociala betydelse
mjölkborden hade som samlingsplats. Även om jag tillhörde de yngsta i samlingen av
ungdomar så fick jag ändå vara med och dra från mjölkbord till mjölkbord på
sommar-kvällarna eller söndagarna. Och när vi samlades vid något av mjölkborden
kunde vi vara säkra på att det stannade en och annan cyklist på väg mellan Vedum
och Larv.
Många mjölkbord kunde ha vittnat om vunnen kärlek som innebar nya vägar, för en
del ganska obanade sådana. Vårt mjölkbord hade en finess som alla andra mjölkbord
aldrig kunde få. Där kunde jag sitta och vänta på ”mjölkakörar´n” och det var inte
vem som helst, det var Anders Kylén. Han gillade barn och han gillade mig och vi
gillade varandra. Ibland fick jag åka med på en runda när han var på hemväg från
mejeriet i Vedum. Eftersom det var långt innan de papperslösa ekonomiernas
samhälle så hade mjölkskjutsarna även hand om ”mjölkpengarna”. Man betalade ut
mjölklikviden kontant för förra månadens mjölkleveranser med avdrag för olika
återtag i form av skummjölk, vassle, smör och ost. Ett par gånger om året var det
tradition att bjuda Kylén på kaffe och kakor hemma i köket och då var turen i
lastbilen självskriven.
Hos oss hade vi handmjölkning av korna till långt in på 1950-talet. När man skulle
köpa en ny ko skulle den naturligtvis mjölka bra, men det var lika viktigt att kon hade
ett fint juver med bra spenar och var lättmjölkad. På somrarna drog vi ut mjölkkärran
till hagen och då mjölkade man därute. Då fick korna bekänna färg när det gällde att
stå still och inte irriteras av bromsar och flugor.
Jag minns inte så mycket av vårbruket, inte förrän EPA-traktorerna kom. Det var
inga EPA-traktorer lika de skapelser som en del av nutidens ungdomar har. Nej det
var gamla lastbilar som förkortats. Hytten hade tagits bort så man satt öppet. Däremot
fanns vindrutan kvar. Baktill hade man gjort en enkel dragkrok och i denna krokade
man på en fjäderharv som oftast inte var mycket bredare än själva traktorn. Kanske
11-13 pinnar? Hos oss var det Olle Johansson som harvade och jag fick sitta vid sidan
av Olle på en låda och på den lade vi en säck med halm i för att öka bekvämligheten.
Frågan är väl om Olles EPA-traktor också drog plog och såmaskin? När sedan farbror
Sven köpte sin första traktor, en Fordson, under den första tiden försedd med järnhjul,
då fick kusin Sven-Erik andra hästar att tygla och jag hängde naturligtvis med.
Centralföreningen i Vedum startade en maskinstation och de gjorde ett jättearbete
hos lantbrukarna i trakten under flera år. Man byggde också en stenbrytarvagn som
lyfte bort många stenbumlingar från åkertegarna. Den vagnen var långt borta i
Stenum och bröt sten. Det var en ”exotisk” plats för en liten kille från Larv.

Hos oss hade vi en mycket snäll ardennerhäst, Doffy, som fick göra grovgörat även
om vi lejde traktor för en del av de allra tyngsta arbetena. Jag minns med glädje de
stunder pappa och jag hade när vi åkte till Vedum, antingen till kvarnen för att mala
eller till spannmålshandeln för att köpa andra förnödenheter. Anders Johanssons
spannmålsaffär låg alldeles vid järnvägsövergången och där hissades
spannmålssäckarna ner till vagnen med en länk som hängde i ett block på en bom ut
från huset. Ibland hände det att vi ställde in hästen i stallet vid kvarnen och gick in till
byn. Vedum sjöd av liv, åtminstone uppfattade jag det så när man gick förbi alla
affärer. Det fanns åtminstone fem livsmedelsbutiker och så två charkuteriaffärer och
två bagerier. I Vedum fanns också post, åtminstone en bank, en kemikalieaffär, järn-
och träaffärer, en bokhandel, en fotograf och en hattaffär där damerna kunde köpa
inte alltför upphetsande huvudbonader. Och för all del, det såldes nog en del
sportmössor och hattar till karlarna också. På den tiden, 40- och 50-talet, var det
trevligt och spännande att åka eller gå till Vedum och se på julskyltning. Det fanns
alltid något som rörde sig (t ex ett tåg) i något skyltfönster. I Vedum fanns också en
biograf och där kunde man se film i svartvitt. Efter det att man betalt 50 öre i inträde
till matiné-föreställningarna och tagit de underbara träbänkarna i besittning bjöds man
på ”underhållning av klass” i form av Andersonskans Kalle, Mästerdetektiven
Blomqvist och Åsa-Nisse. Men man fick också besök av en del naturfotografer, bl a
den danske Jörgen Bitch som visade en färgfilm om resan till Kilimanjaro. På vintern
var det en fröjd att få köpa en varmkorv med bröd av Anders Friberg i hans lilla
korvkiosk som inte var mycket större än ett normalt utedass. Han höll grytan kokande
med hjälp av ett spritkök. Men vad gjorde det, korven smakade bra.
För det mesta handlade vi specerier och mycket annat som fanns i en verklig
diversehandel i affären i Faleberg, hos ”Karin i Boa”. På den tiden var det lite av
byteshandel, efter som ”äggapengarna” utgjorde en delbetalning för köpta varor. Här
köpte mor och far mitt första fartvidunder, en trehjuling. Apropå ägg och höns så
hade vi vid några tillfällen tuppar som skulle hålla ordning på hönsen och gjorde det
med sådan frenesi att de inte accepterade att någon klampade in på deras revir. De
blev helt enkelt folkilskna. Jag minns att jag en gång lyckades fånga en av tupparna
med en krok och sedan svingade jag den runt, runt samtidigt som jag också snurrade
runt. När jag släppte tuppen snurrade min värld likaväl som tuppens. Han blev väldigt
förnedrad att vingla kring bland hönorna. Han kanske förstod vidden av detta och
visade inga större aggressioner efter detta. En sak som vi tar som självklar är att
kunna gå till affären och handla grönsaker och frukt. Jag har själv inget minne av när
de första apelsinerna och bananerna kom till Vedum efter kriget, men jag har hört
berättas hur efterlängtade de var.
Vi hade två olika vagnar, en ”mebôtten” och en fjädervagn. Vilken som skulle
användas berodde på hur mycket som skulle köras. En sommar gjorde pappa en ny
”mebôtten” och då fick vi låta sme´n Oskar göra nya beslag. Virket donade pappa
med på logen och sedan tjärades alltsammans. Det doftade underbart! Sme´n Oskar,
som var skolkamrat med mamma Karin, skodde alltid vår häst, antingen gick vi med
hästen till smedjan eller också kom Oskar till oss. Då vankades det kaffe och dopp
och många barndomsminnen berättades. Jag vet att jag fascinerades av Oskars
berättelser.
När höskörden kom fick jag i sinom tid lära mig att köra hästräfsan och det gick bra
efter en underbar häst. Hos moster Ella och morbröderna Åke och Folke hade man en
skårbom. Det var ingen avancerad skapelse tekniskt sett, men det gällde att ta lagom
mycket hö på bommen och trycka ner handtaget, annars gick de långa fingrarna ner i
marken och tippade över. Det var inget för en liten parvel så jag fick hjälpa till att dra

ståltråden i höhässjorna så långt upp jag nådde. För hässjas skulle det. Hemma hos
oss var pappa mer glad i att göra höstackar med en stör i.
Skörden på hösten skedde med självbindare och jag minns då den första
skördetröskan kom till granngården. I och med skördetröskans intåg kunde
växtodlingen få ett nytt och även ekonomiskt viktigt inslag genom odlingen av
oljeväxter. Det var hos farbror
Sven och skördetröskan kom från Faleberg. Det var ingen mastodont. Det kan ha
varit en Munktells- eller Aktivtröska med fyra eller fem fots skärvidd. Det som
tröskades var höstraps. Eftersom det var en säcktröska var det trångt på säckbordet.
Men det gick ju ganska sakta framåt och man kunde klänga sig fast på utsidan av
säckbordet.
Hos oss skedde skörden till en början med slåttermaskin och kärvarna bands för
hand men snart fick vi hjälp med skörden. Då kom grannar med en hästdriven
självbindare.
Vi fick också låna ut vår häst som draghjälp i sådana sammanhang.
När allt var bärgat var det dags för höstplöjningen och höstsådd. Då fick vi låna en
häst för att dra plogen. Det blev många och långa vandringar för bönderna efter
plogen.
Under vintern var det många sysslor som skulle genomföras. Tröskningen för året
skulle vara klar under februari. Pappa köpte en halmfläkt till tröskverket i början av
1950-talet.
Då underlättades tröskningsarbetet mycket. Vi kunde blåsa upp halmen direkt på
skullen över ladugården och pappa och jag klarade tröskningen på egen hand. Innan
dess budade pappa några äldre gentlemän som ingick i ett trösklag och naturligtvis
hjälpte han till när grannarna behövde hjälp. I trösklaget ingick bl a Skräddarns Karl
från Höjel och Arvid Nyberg. Det var gamla härliga gubbar.
Att fälla träd var inte så enkelt på den tiden. Här gällde det att ha en rejäl såg som
var grovtandad. Helst skulle man vara två personer vid trädfällningen, en i varje ända
av sågen. Sedan kördes stockarna hem med häst och släde. Att såga, klyva dem och
låta dem torka är ju lika naturligt idag som för ett halvt sekel sedan. Det kunde finnas
några runda, fina björkstammar och från dessa kunde man ta ut bitar för att göra hjul
till all-sköns hemmagjorda bilar.
Eftersom det knappast förekom någon biltrafik alls på vägarna kunde man åka släde
även till Vedum och handla. Vid snöoväder tog min kusin Sven-Erik fram deras snöplog.
Det var en snöplog av trä som en av deras hästar drog så snön yrde kring benen
och som for upp i ansiktet på oss som åkte på plogen.
I backen vid vår ladugård kunde jag ofta åka sparkstötting på skarsnön. Oftast gick
det både snabbt och slutade lyckligt, men var det en fläck där skaren var sämre så
sjönk sparken igenom och man kunde flyga iväg över styret på sparken. Dessbättre
utan alltför stora blessyrer.
Att åka till julottan i Larv var inte så lätt alla gånger, inte minst då den började
redan vid femtiden på morgon. Prosten Linder tog julottan hemmavid först och sedan
åkte han vidare till Södra Lundby. Vi åkte charterbuss (uttrycket fanns inte på den
tiden) till julottan. Det var Hagelqvist i Vedum som plockade upp folk hela vägen
mellan Kulla och nästan fram till Lockeled. Om vi inte åkte buss hände det att vi
ringde efter Folke Johansson eller S A Svensson i Larv.
Sjuåringen började skolan och förstaklassen gick jag i Edums småskola för fröken
Signe Elgegård. Jag fick åka skolskjuts nästan hemma från knuten. Folke Johansson
hade en härlig gammal Dodgedroska som vi åkte med. Andra året gick jag i Larv och
hade fröken Hildur Johansson som lärare. Sedan var vi tillbaka i Edum igen.

Där hade vi även slöjd, träslöjd, i en sal på andra våningen över en källare m m. Det
var kallt i lokalen men det fanns en rejäl kamin som vi eldade så den var röd.
Skolsalarna hade också kaminuppvärmning och vi fick hjälpa fröken att sköta
eldningen.
Ibland fick vi elda med koks eller briketter.
Både skolan i Edum och Larv var B-skolor så vi hade även en annan klass i samma
skolsal. Dessutom fanns det ytterligare en skolsal med 3-4-klassare eller äldre elever.
De två första åren hade vi en ledig dag mitt i veckan men denna förmån försvann
när jag började tredje klassen. I stället fick vi sluta en timme tidigare en dag i veckan.
När det var fint väder hände det att jag gick hem från skolan i Edum tillsammans med
någon kamrat. En gång fick vi vända om eftersom man i Västergården hade en bagge
som gärna ville ge sig på oss och stånga oss. En annan gång var det en ilsken
kalkontupp som hindrade vår framfart.
Det är med tacksamhet jag ser tillbaka på de underbara barndomsåren med all den
kärlek och omtanke jag fått av mina föräldrar. Jag vet att den fina tiden har präglat
mig och min framtid. Ta det här som lösryckta fragment av livet i och kring mitt hem.
Kanske de väcker upp en del minnen även hos dig!
Timmersdala dagarna mellan jul och nyårsafton 2001
Ingvar Andersson
NR 15
Lunnatorp Sven Andersson
Detta är stamfastigheten för nr. 14, 15 och 16.
Johan Anders Andersson född 1841 död 1915 gifte sig 1873 med Klara Betty
Persdotter född 1854 i Skogsbo Tråvad. De fick 11 barn, Anna Matilda född 1874
död 1931, Ester Maria född 1876 gift Bergman, Alfred född 1877 lantbrukare i
Östbäck Längjum, Johan August född 1880 kusk på Kålltorp, Per Martin född 1882
lantbrukare i Long, Ida Elisabeth född 1885 gift i Tråvad, Gustaf Natanael född 1886
gift med Valborg Carlen har gården Kulla, Karl Otto född 1889 (se nr 14), Ellen
Charlotta född 1893 blev diakonissa, Sven Teodor född 1895 blir ägare till denna del
av gården, Anders Einar född 1899 (se nr 16).
Sven blir kvar på detta som var hemgården. Han gifter sig 1925 med Elna
Margareta Erlandsson född 1896 från Matsagården S.Lundby. De får barnen Sven
Eric född 1927, Britta Kerstin Margareta född 1930 gift 1964 med Folke Erlandsson
Sörgården. Gun Ingeborg född 1938 är förskollärare i Falköping. Nytt boningshus
byggs 1952. Ladugården förstördes i en eldsvåda och har inte återuppförts. Vid
bodelning avstyckades bostad och tomt till Sven Eric och Gun medan Brittas son
Anderz övertar jordbruket.
På gården finns fornlämningar i form av gravhög samt flera svarta fläckar i jorden
som enligt arkeloger är kokgropar och flatmarksgravar. Området är högt beläget med
söderläge. Troligen finns här stenåldersboplatser. Åtskilliga gravhögar finns inom en
radie av 500 – 800 m. Gränsen mot Lundby Herrgård utgörs av en rak och välbevarad
s.k. gropavall, intill gränsen på Lundbysidan finns en kolerakyrkogård.
Vid landsvägen mitt emot Allan Svenssons infartsväg (se nr 42) har legat en
boplats, på den gamla kartan utmärkt som backstuga. Grunden till stugan och trädgård
finns kvar. Tyvärr så vet ingen vem som har bott här.

NR 16
Lunnatorp Einar Andersson
Denna fastighet övertogs av Einar Andersson 1926. Gården bestod av 17,5 ha åker
och betesmark. Han byggde nytt boningshus och ny ladugård. Einar gifte sig 1927
med Edit Berglund född 1905 från Karlsberg Larv. De fick två döttrar, Ingrid född
1931 gift med Rune Svensson Sörgården Faleberg, samt Eva född 1940. Eva bor kvar
på gården och är sambo med Lars Ryman från Ryda.
Edits bror John Berglund var hyresgäst här åren 1928-1929. Einar avled 1977 och
Edit 1986.
Gården utarrenderades 1972, först till Stig Svensson Harslätt i 5 år, därefter 1977
till familjen Everhag som fortfarande arrenderar den.
Mitt emot gården är en tomt avstyckad från Einar Anderssons. Här bygger dottern
Ingrid och maken Rune ett nytt hus 1958-59. Det tillbyggdes med 1 rum och altan
1972.
Rune är född 1924 i Trädgården Ryd, uppväxt från 7 års ålder i Harslätt hos släkt på
moderns sida, på grund av faderns bortgång. Från slutet på 40-talet bor Rune i
Sörgården Faleberg. Han gifter sig 1954 med Ingrid och de får barnen: Sven Gösta
född 1954 boende i Eggvena, Lars Olof född 1956 boende i Lunden Larv, Bengt-Åke
född 1959 boende på Hedvägen Larv och Anders Ingemar född 1963 boende i
Torestorp Larv.
NR 17
Lunnatorp Vråna
Torpställe tillhörande Lunnatorp, låg på gränsen mot Vedum. Här fanns på 1850talet
två torpare, Anders Larsson-Skog och Anders Andersson-Boo. Båda flyttade
tillsammans med sina familjer till Stockholmstrakten.
Torpare från 1874 blev Jonas Gustavsson född 1845 på S.Lundby Herrgård och
hans hustru Maja Stina Andersdotter född 1849 i Fårgatan Faleberg. De fick nio barn
som alla föddes här i Vråna. Anna Maria född 1875, Tilda född 1877, Emma
Charlotta född 1878, Johan August född 1880, Ida Emelia född 1883, Augusta född
1885, Karl Emil född 1887, Anders Martin född 1890 och Elin Paulina född 1892.
Sonen Anders Martin emigrerade till USA 1909. Dottern Tilda som var piga fick 2
barn u.ä., Sven född 1897 och Karin Margareta född 1903. Hon flyttade 1907 med
barnen till Vänersborg. Emma Charlotta som var piga i Storegården Vedum samt i
Torestorp var den sista som bodde på torpet. Hon avled 1931. Efter hennes död
övertog Einar Andersson huset som han flyttade till sin gård och satte upp som
brygghus.
En del grundstenar finns kvar som minner om torpet.

NR 18
Bostad och smedja
Vilket år som stugan är uppförd är okänt. I 1897-års församlingsbok för Larv står
hon på Mellomgården och något år senare på Västergården, troligen då köpt av Johan
Andersson på Faleberg.
Stugan var troligen på 3 små rum och kök. Enligt uppgift var den kall och dragig.
De som bodde där blev sjuka av bl.a. astma. Smedjan låg intill landsvägen vid
korsvägen till Fåglavik.
Från Skånings-Åsaka kommer Frans August Sandblom 1893 hit som smed. Han var
född 1867 i Skara, gift med Ida Westerberg född 1870 i Edum Larv. De har barnen
Erik Einar född 1894, Nils Einar född 1896 (blir spannmålshandlare i Ulfstorp), Elin
Katarina född 1899 gift med Einar Johansson från Torestorp, Märta Maria född 1905
gift med målarmästaren Ivan Johansson i Vedum. En syster till Ida, Albertina
Westerberg född 1861 bor här också. Familjen flyttar 1908 till Stommen Edum (se
Edum nr 4).
Samma år kommer Johan Sven Andersson hit, han var svåger med Johan i Faleberg
(se nr 9 Krogstorps rote). Han var omgift med Anna Lotta född 1850. Efter Svens död
1911 flyttar hon till N. Vånga.
En tid bor skräddare Otto Ryman född 1885 här, bror till Frans Ryman
Söderholmen. Makan Augusta Matilda född 1885 i Flakeberg, de fick en son Karl
Erik 1916 men han dog bara 4 dagar gammal.
Bröderna Johan Fritiof född 1900 och Karl Oskar Gustafsson född 1898 kommer hit
1919 från N. Vånga. Oskar gifter sig 1922 med Helga Paulina Nord född 1898. De får
barnen Anna Gunvor född 1923, Karl Martin Sigvard född 1926, Rosa Irené född
1927 död 1934 och Margit Ingegerd född 1933.
Brodern Anders Harald född 1911 kom hit som smidesarbetare, blev sedan egen
företagare i Larv. Anders var en mycket skicklig smed och hovslagare. Han smidde
bl.a. flera konstverk i järn åt Bror Halldin. Ett finns vid entrén till Vidhemsgården i
Vedum.
Oskar var även han en mycket skicklig smed och hovslagare. Som gåva fick han ett
område på Västergården av C.J. och Gustaf Andersson, där han uppförde en ny
bostad och smedja. Ett tag bodde även brodern Albert Gunnar född 1902 här. Han och
Johan Fritiof var också smeder. De flyttade till Masthugget.
Den gamla smedjan och bostaden är nu rivna. Flera personer har bott här bl.a.
Alfred Boo. De sista som bodde här var nog Gustav och Valborg Andersson från
Kulla.
Faleberg Skyttepaviljong
Denna låg i skogen inte långt från affären i Faleberg, allmänt kallad
”Paviljongskogen”.
Här hade Larvs skytteförening sin skjutbana på mark som upplåtits av Johan
Andersson i Faleberg. Anläggningen omfattade 300, 200 och 100 metersvallar med
markörgrav och kulfång. Tävlingar hölls regelbundet på lördagar och söndagar.
Föreningen hade många duktiga skyttar som erövrade fina priser. En eldsjäl bland
många var Per Johansson i Krogstorp. Skyttekretsens standar erövrades många gånger
av föreningen, detta finns nu i Laskegården i Vedum. Hit flyttades även paviljongen

då Larvs och Vedums skytteföreningar gick samman. Den finns nu vid skjutbanan på
Häggatorp. Paviljongen bestod av ett stort rum och ett mindre för förvaring av
material. Det stora rummet var bemålat med flera glada färger. Ortens ungdomar
anordnade baler (dans) här trots att lokalen saknade uppvärmning och elektriskt ljus.
Skytteföreningen hade här en dansbana och hade flera dansfester, även andra
föreningar hyrde festplatsen.
Föreningen firade sitt 50-års jubileum år 1950, till vilket gamla skytteveteraner
inbjudits bl.a. bröderna Carl, Gustaf och Anders på Faleberg, K.E. Johansson i
Mellomgården m.fl.
De tävlade från 200 meters vallen. Senare på eftermiddagen var det hembygdsfest
med prisutdelning och på kvällen ringlekar. Detta var den sista fest som hölls på
denna plats.
Synliga rester av anläggningen finns och kulfånget har blivit ett kärt tillhåll för
grävling och även räv.
NR 19
Smedja Karl Johan Vingqvist
Karl Vingqvist född 1872 utom äktenskap, modern hette Kristina Andersdotter född
1846 död 1892. Hon var dotter till smeden Anders Pettersson född 1809 död 1889
och Bolla Larsdotter född 1814 död 1892. Karl var född i Sörgården bs, troligen låg
denna i Falebergsbyn, senare har platsen fått heta Mellomgården (Måssgården).
Karl blev smed och han köpte troligen smedjan av smeden Johan Emil Lindström år
1893 eller 1894.
Smedjan var inte stor och han bodde i ett litet rum i smedjan om c:a 2 x 3 meter, där
hade han en säng och ett hörnskåp där han förvarade brännvin mm. Intill smedjan låg
en mindre byggnad som han kallade ”museum”, dit fick ingen utomstående komma
in.
Dagligen gick han en runda till Faleberg eller till sina vänner, till dessa hörde
Erland i Sörgården och Albert i Krogstorp. Där smidde han i gårdssmedjan ibland.
Ofta gick han till Ida i Måssgården, där han fick mat.
Efter hans död gjordes auktion på hans tillhörigheter, bl.a. en stor gjutjärnsgryta
som enligt uppgift skulle ha stått i Sjötorps brännvinsbryggeri. Karl använde den till
att kyla järnet i och den upptog en mycket stor plats i den lilla smedjan. Anders
Mellberg ropade in byggnaderna på auktion och rev ner dem, endast några stenar
minner om boplatsen.
Minnen av ”Smekal” nedtecknade av Lennart Björklund.
Smeden Karl Vingqvist Faleberg bodde högt upp på berget med en tomt på 20 x 30
meter, som tillhörde Mårtensgården som i vanliga fall kallades ”Måssgården”. Han
var en mycket skicklig smed, med liten arbetslust. Han var född utom äktenskapet
och uppfostrad av mormoder, Bollan, som han i det vardagliga livet mycket berömde.
De som han var tummis med hjälpte han med glädje. Gustaf Andersson på Faleberg
var hans stora vän, medan brodern C.J. Andersson gillade han inte, talade ofta om när
de slängde honom i nättlera. Han gick och sprätte enligt ”Smekal”.

Karl var glad i brännvin. Han kom in hos oss och svor ve och förbannelse. Han
hade gått halva vägen till Vara för att hämta sprit, men när han kom till Rangeltorp
kom han underfund med att han saknade brännvinsboken och han fick knalla hem.
Gick sedan till Vedum och tog tåget till Vara, men när han kom dit var systemet
stängt för dagen. Hans olyckligaste dag i livet, men som tur var hade farsan Gerhard
en skvätt brännvin så det räckte till ett par kaffehalvor, och han lugnade ner sig.
Dagen därpå åkte han med Anders Kylén till Vedum och tåget till Vara för att sedan
gå hem med sin liter i ryggsäcken.
NR 20
Mellomgården (Måssgården) Lövbacka 1:1
Efter den stora branden 1828 ligger denna gård kvar i Falebergsbyn. Anders
Johansson född 1812 död 1897 står som ägare 1836. Han var gift med Maja
Persdotter född 1817 död 1893. De får barnen Maja-Stina född 1839, Anna Kajsa
född 1844, Johan Petter född 1846, Gustaf född 1848 död 1866, Johanna född 1851,
Svante född 1854 död 1918, Thilda född 1856 död 1857, Matilda född 1859 och
Alfred född 1862.
Svante blir 1893 ägare av gården, gifter sig 1902 med Ida Matilda Johansdotter
född 1872. De får tre flickor, Anna Maria Cecilia född 1904, hon blir
småskollärarinna, Sigrid Ingeborg född 1905, hon var i många år husföreståndarinna
åt dir. Nymberg på Tingshögen i Falköping, Märta Sofia Paulina född 1909 (se nr
31). Svante dör 1918 och Ida Matilda 1952.
Gården arrenderas 1918 och köps 1938 av Br. Andersson i Faleberg och
sammanslås med Västergården. Bostad, tomt och skogsskifte avstyckas och behålls
av säljarna och får beteckningen Lövbacka 1:1. En annan bostad har uppförts, den
gamla var i dåligt skick och eldades upp av ägaren. Anna Maria och Sigrid flyttade
till Skara och stugan försåldes till sommarbostad.
Skogen som Märtha ensam ägde har försålts till Jan-Erik Svantesson från Long. På
senare år har huset haft olika ägare. Bengt Bengtsson 1972 till 1991, Christina
Berglund 1992 till 1996 och nuvarande ägare Mats Almgren från 1997.
Limerick av Oskar Mellberg.
En yngling som föddes i Larv
gick länge bak plog och harv
Men en dag blev han led,
Gav sej själv ett besked:
Du måste gå upp i varv!
En vers ur en visa av Oskar Mellberg
Var söndag spelar han i Herrens hus, fallera
Och när det är färdigt
Så går han lugnt och värdigt
Och ser efter om suggan har lus, fallera

NR 21
Norregården Wallins
Andreas Andersson var född i Nolgården 1807 och står som ägare 1835. Samma år
gifter han sig med Maria Stina Jonsdotter född 1813 i Bitterna. De fick fem barn alla
födda i Nolgården. Johanna Maria 1841 flyttar 1865 till Edum, Mellomgården, Anna
Kajsa 1844 till Bitterna 1863, dör i USA 1928, Lotta 1847 flyttar till Bitterna 1865,
Mathilda 1850 flyttar till Bitterna 1868 samt Anna Christina som 1875 emigrerar till
USA. Fadern Andreas dog 1867, änkan Maria Stina bor kvar till 1875 då hon reser till
USA tillsammans med yngsta dottern.
År 1866 kommer som brukare Pehr Larsson, född 1828 på Malmene, Slätten, från
Jultorp, Nolgården tillsammans med hustrun Johanna Isaksdotter född 1823 i Lena
(P) och barnen Anders Gustav född 1854, Svante född 1855, Inga Kajsa född 1857,
Alfred född 1859, Matilda född 1862 och Ida född 1864. Ytterligare en son, Klas
Erland, föds 1866 men dör endast tre år gammal. Familjen flyttar omkring 1870 till
Edum, Jonagården (Edums rote nr 22) förutom de båda äldsta sönerna som tar
drängplatser, Anders Gustav i Ranagården, Längjum och Svante i Faleberg,
Västergården. Svante flyttar hem till föräldrarna innan han 1886 gifter sig med
Johanna Matilda Olausdotter och flyttar till Jultorp, Smedegården (Jultorps rote nr 8).
Gården övertas nu av Sven Jonsson, född 1841 i Kyrketorp, Österbitterna. Han
gifter sig 1871 med Maja Stina Johansdotter född 1848 i Ryda. De får barnen Anna
Mathilda född 1874, Lovisa Fredrika född 1876, Axel Ludvig född 1879, Gustaf
Hjalmar född 1881, Emma Kristina född 1884 samt Svante Alfred född 1887.
Hustrun Maja Stina dör 1904, Sven Jonsson bor kvar på tills 1910 då han flyttar till
Laske Vedum. Mellan åren 1898 och 1910 flyttar alla barnen ut.
År 1909 kommer Johan Albert Johansson, född 1876 i Trävattna. Han kommer från
Ranagården, Längjum tillsammans med hustrun Betty Andersdotter, född 1874 i
Sandhult (P). De har barnen Karin Emilia född 1902, Anna Maria född 1904, Signe
Elisabeth född 1907, dessa födda i Sandhult samt Astrid Ingeborg född 1909 i
Längjum. I Nolgården föds 1912 Gunhild Linnea. Familjen flyttar 1918 till Floby.
Falebergs första handelsbod fanns på Nolgården i det hus som i dag kallas hönshus.
Den första handlaren var Ernst Paul Byström född 1893 i Kumla. Han kom till
Nolgården 1916 med sin hustru Charlotta Teresia Eugenia Sandgren född 1889 i
Falköpings landsförsamling. 1917 flyttar makarna till Handelsboden i Faleberg,
Mellomgården (se nr 7). (Det hus som i dag är bostad för Ingemar och Karin
Larsson).
Nästa ägare är August Efraim Sandberg, född 1878 i Linderås (F). Han kommer
våren 1918 tillsammans med familjen bestående av hustrun Anna Gunilla Melander
född 1880 i Grimmared (P) och barnen Aina Birgitta född 1913 i Linderås (F) samt
Lars Gustaf Efraim, född 1915 och Sven Anders Johan född 1916. De båda sista är
födda i Lommaryd (F). År 1918 föds det fjärde barnet, sonen Ragnar Erik Elias.
Familjen var på Nolgården bara ca 1 ½ år då de i september 1919 flyttar till Håby
(O).
I november 1919 kommer Gustaf Anders Svensson till Nolgården. Han är född
1851 i Sörgården, Tråvad men kommer från Levene med sin hustru Klara Maria född
1857 i Faleberg, Västergården (se nr 1) och sonen Sven Johan Sigfrid född 1900 i
Levene. Sonen dog 1921. Det berättas att Gustaf hade kvar gården i Levene som han
brukade tillsammans med Nolgården. Han körde med häst till Levene och det var en
lång väg så det gick sannolikt inte att bara vara borta en dag i taget. Gården i Levene

köptes senare av amerikans Karl (se Edum nr 39). Levene Såg ligger nu delvis på
denna gård. År 1930 flyttar Gustaf och Klara Maria till Vedum.
Karl Hjalmar (Svantesson) Berg född 1896 på Tomten Faleberg (se nr 25) köper
Nolgården 1930 och gifter sig samma år med Enitz Valborg Kristina (Stina)
Johansson född 1900 i Krokstorp Larv (se Torestorp nr 9). Hon flyttar till Nolgården i
samband med giftermålet. Karl och Stina brukade gården på för tiden sedvanligt sätt,
det fanns alltid en dräng på gården. Djuren på gården var som på alla dåtidens gårdar
kor, grisar, höns och häst. Karl var en intresserad hästkarl och hade avelssto
(ardenner).
År 1942 flyttade Stina och Karl Berg till Karls föräldragård, Tomten Faleberg. Efter
faderns bortgång hade brodern Sven haft Tomten men 1942 flyttar han till sin hustrus
föräldragård, Borga Jonagården, Larv (se Borga nr 11).
Karl brukade Nolgården till 1945 då Aron och Alfhild Wallin köper den. Mellan
1942 och 1945 hyrdes boningshuset ut till Valborg och Gustav Andersson som sedan
flyttade till Sörgården (se nr 41) där Brolins bor.
Aron Wallin var född 1910 i Ullervad utanför Mariestad. Han kom 1937 till
Prästgården som rättare. Aron gifte sig 1938 med Alfhild Johansson född 1909 i
Mårlatorpet, Valeberg (Borga rote nr 27). De bodde första åren i Larv men
arrenderade 1941 en gård i Torestorp (se Torestorp nr 26) framtill Nolgården köptes.
De har då två flickor, Maj-Britt född 1938 gift med Assar Wedner, Södra Lundby och
Gun född 1940 gift med Karl Stomberg Stommen, Larv (Edums nr 1). Aron Wallin
var känd som en duktig lantbrukare som även i dag folk i bygden kommer ihåg. År
1975 sålde Alfhild och Aron gården till sin dotter Gun och hennes man Karl
Stomberg. I samband med detta köpte de sig en villa i Vara som de flyttade till. Aron
gick bort 1993 och är begravd på Larvs kyrkogård. Alfhild bodde kvar i villan till
1998 då den såldes och hon flyttar in i en lägenhet, där hon fortfarande bor. Alfhild
fyller i vår (2002) 93 år.
Gun och Karl Stomberg har brukat Nolgården fram till våren 2001 då deras dotter
Ylva och hennes man Tomas Svantesson Möllentorp Önum arrenderade.
NR 22
Norregården Ellen Persson
Per Larsson född 1832 i Edum, Västergården och hans hustru Johanna Jonsdotter
född 1838 i Laske Vedum kom hit som hemmansägare 1861. De fick barnen
Wilhelmina född 1862 (hon gifte sig och flyttar till Längjum 1882), Johan Erland
född 1866 död 1870, Anna Matilda född 1869, Johan Erland född 1873, (dessa båda
utflyttade till USA i tjugoårsåldern), Helga Olivia född 1877, (hon reste också över
till USA, men kom tillbaka efter några år och flyttade sedan 1901 till Erska Älvsborgs
län), samt Ellen Eugenia född 1881.
Ellen blev kvar i hemmet. Johanna dog 1899 och Per 1908.
Ellen övertog och brukade gården efter sin fars död. Hon hade hjälp av olika
drängar och den man minns bäst är Henning Florell (se Kåryds rote nr 22). Henning
gick så osedvanligt krokig. Han hade säkert skadat ryggen vid hårt arbete. Henning
blev kvar hos Ellen tills de båda flyttade till Gudmundsgården, Längjum 1968. Aron
Vallin (se nr 21) arrenderade gården år 1957 för att 1968 köpa den. Det fanns också
en Sven Harald Andersson, som var utackorderad som det står i kyrkoboken. Han var

Ellen behjälplig på gården i många år. Det fanns djur på gården och jorden brukades
exemplariskt.
Ellen hade också ofta kaffebjudningar med många sorters kakor för de kringboende.
Hemmet var ett gammaldags hem med tunga, röda, sammetsdraperier och otaliga
prydnadssaker, som Ellen gärna förevisade. Ellen gick under tillnamnet Västa-Pera-
Ellen, troligtvis efter fadern som var född i Västergården, Edum. Ellen dog 1968 strax
efter flyttningen till Gudmundsgården. Henning dog året efter.
Det var flera olika hyresgäster 1968 till 1975. Gården ägs numera, från 1975, av
Gun och Karl Stomberg. Detta år frånsåldes Ellens hus till Georg Gundeqvist och
1977 till Sulo Telkonen som var den förste som tidvis bodde där. Telkonens dödsbo
sålde år 2000 till Ulf Bohlin Göteborg. Huset används nu endast som sommarhus.
NR 23
Faleberg Nohlgården (Norregården Margits)
Anders Jonsson äger Nolgården Faleberg 1834. Han var född 1805 i Torestorp
Kärrtorp och gifter sig 1840 med Kajsa Olofsdotter född 1813 i Torestorp Kärrtorp.
Anders och Kajsa får barnen Johannes 1841, Sven 1844, Anna Maja 1847, Johan
Petter 1852 och Matilda 1856.
Anna Maja gifter sig 1875 med Svante Andersson född 1848 i Haråsen Öster
Bitterna och flyttar till Svantes föräldrahem, samma år dör Anna Majas far Anders,
modern Kajsa hade dött 4 år tidigare.
Anna Maja kommer 1881 tillsammans med maken tillbaka till sitt föräldrahem. De
har då barnen Tilda född 1877, Hilma Kristina född 1878 och Mina Sofia född 1881.
Dessa 3 barn är födda på Haråsen. Efter flytten till Nolgården får de ytterligare 3
barn, Johan Arvid 1883, Sven Walfrid 1886 och Sven Martin 1888. Svante Andersson
hade dottern Ida Maria född 1873 före äktenskapet med Anna Maja.

Sven Martin Andersson född 1888 gifter sig 1921 med Hulda Charlotta född 1892 i
Minnepolis USA, samma år tar han över gården. Svens mor Anna Maja dör samma år
men fadern Svante lever till 1924.
1925 får Sven och Hulda sitt enda barn dottern Aina Margit Sofia född 15 febr.
1925. Margit får således aldrig uppleva sina farföräldrar. Sven var en duktig
lantbrukare och en god granne. Han skötte omsorgsfullt och väl om sina djur och hans
stora intresse var hästavel och under årens lopp födde han upp många fina
ardennerhästar som vid försäljning inbringade stora summor pengar. Sven deltog
regelbundet i de stora hästpremieringarna och vann flera pokaler och vinster.
Hulda gick bort 1958 och då arrenderade Sven ut gården till Carl Norehed. Sven
avlider 1970. Margit bor kvar på gården och 1975 renoverar hon boningshuset. Hon
bor kvar tills 1995 då hon drabbas av hjärnblödning. Numera vistas Margit på
Gudmundsgården. Boningshuset hyrdes ut till John Johansson och Carl Norehed.
John avled 2001. Jordbruksdriften står Rose-Marie och Karl-Inge Norehed för.
Smeknamn på gårdarna runt Faleberg enligt Carl Norehed.
Sven Anderssons Haråsa Svena Haralds Krokes
Norregården Sörgårds Svantes Gunnar Johanssons Hanssons
Tomten Berges Folke Erlandssons K-Es
Arvid Strömbergs Kala på Tomta A. Erlandssons Erlana i
Mellomg.
Gunnar Jakobssons Jakopa Joanna Gösta Larssons Alexa
Sörgården Pära i Sörgårn Ellen Perssons Pära Ellena
Arons Tomten Evatorpes Aron Vallins Pille-Gustava
Åkessons Hörsbergs
NR 24
Faleberg Nohlgården (Norregården) Noreheds
År 1859 inflyttar Olaus Larsson född 1817 med hustru Maria Bengtsdotter född
1820. Olaus kommer från Slätten Larv och Maria från Skrivaregården Jultorp. De får
barnen Anders Gustaf född 1844 (se nr 1 Jultorps rote), Maja Stina född 1847 (se nr
13 Slättås rote), Lotta född 1849 (se nr 19 Edums rote), Johanna Maria född 1855 (se
nr 9 Edums rote) och Svante född 1858.
Olaus avlider 1873 och gården brukas av hustrun och barnen till 1885 då yngste
sonen Svante köper stället. Han gifter sig 1886 med Alma Augusta Johansdotter född
1865. De får 1887 en son Johan Arvid. Familjen flyttar 1892 till USA. Mellan 1888
och 1892 ägs gården av Svantes farbror Per Larsson.
Gården säljs 1892 till Johannes Jonsson född 1846 i Jultorp och hustrun Lotta
Andreasdotter född 1848. De flyttar 1896 till Nolgården Jultorp (se nr 15 Jultorps
rote).
Från granngården (se nr 29) kommer 1897 Johannes Svensson och hustrun Maja
Stina Johansdotter med barnen Johan Alfred, Anna Josefina och Svante.
Maja Stina dör 1900 och Johannes 1918. Svante står som brukare av Nolgården från
1907 och som ägare 1919. Han gifter sig 1908 med Ellen Gustafsson född 1882 i
granngården Stommen, Edum (se Edums rote nr 5). År 1909 får Svante och Ellen

sonen Nils, sedan föds John 1912, Carl 1915, Märta 1919 och Elsa 1922. En ny
ladugård byggs 1910 av tegel, därefter magasin och redskapsbod med plats för lite
höns och grisar. Runt 1920 ändras Nolgården till Norregården. År 1925 påbörjas
grunden till nytt bostadshus, vilket blev färdigt 1929. Den gamla stugan revs året
efter, flyttades och byggdes upp till snickarbod och tvättstuga, idag fungerar den som
pannrum och garage.
1938 flyttar Nils och systern Märta till Krogstorp och arrenderar Fritz Perssons gård
(se Torestorps rote nr 10). När Nils 1938 flyttar från Nolgården arrenderar brodern
John gården fram till 1951 då Carl gifter sig och övertar gården. John var också under
flera år chaufför åt Lars Johnsson när denne låg inkallad till krigstjänst. John fick
kämpa ensam med mjölkskjutsen till Vedums mejeri i sträng kyla och mycket snö.
1939 startade Carl frö och sädesrenseri vilket vissa tider var överbelagt, varför Carl
fick jobba även nattetid. Spannmålsrensen såldes 1955 till Lars Johnsson och John
övertog frörensningen fram till 1970 då kunderna tog slut, många gårdar slutade med
kor och vallsådden minskade.
1951 gifter Carl sig med Inga Nilsson född 1914 i Hässleholm. Inga och Carl får
barnen Rose-Marie 1953 och Carl-Inge 1956. Ett tiotal kor samt grisar och höns var
gårdens produktion fram till 1962 då korna såldes och Carl övergick till
grisproduktion. Samtidigt arrenderades Sven Wilssons gård några år. 1966 övertog
Carl och John skolskjutsarna efter Olle i Kaggården (se Larv nr 24). Barnaskarorna i
Larv ökade så ytterligare en buss fick sättas in. 1982 fick Carl uppsägning då
kommunen gjorde omläggning av skolskjutstrafiken och stora bussar sattes in. Från
1958 arrenderade Carl Sven Anderssons gård (se nr 23).
1977 avlider Inga och samma år övertar Karl-Inge gården och bygger till svinhuset
för enbart smågrisproduktion. Karl-Inge gifter sig 1978 med Ann-Charlott född 1958
i Vara. De får sonen Peter 1979 och dottern Karoline 1982. 1989 köper Karl-Inge
granngården Tomten 5:13 kallat ”Berges”. Efter renovering av bostaden flyttar
familjen dit 1994. Gårdarna är sedan 1999 utan djurproduktion. Rose-Marie har
övertagit bostaden på Norregården. Rose-Marie är barnmorska med fast tjänst på
vårdcentrum i Vara. Hon arbetar tidvis på ett sjukhus i Central-Afrika och reser för
tillfället på ett 2 års kontrakt från Sida och undervisar på sjukhus och i skolor för
kampen mot Aids och HIV.
Carls syster Märta gifter sig 1941 med Gunnar Karlsson och flyttar till Storegården
1:6 Torestorp (se nr 26 Torestorps rote).
Carls syster Elsa gifter sig 1965 med Lennart Svensson, Jonagården Edum (se nr 26
Edums rote).
NR 25
Tomten Carl Berg
Gården låg uppe vid Falebergsbyn, men flyttades ut efter den stora branden 1828
till en plats 200 meter längre bort från den nuvarande bebyggelsen. På 1920-talet
uppfördes nya hus på den nuvarande platsen.
Som ägare 1856 står Johannes Svensson född 1827 i Malmened, Lassagården. Han
gifter sig 1856 med Anna Kajsa Johansdotter född 1832 på platsen. De får barnen
Svante född 1858, antar namnet Berg, Tilda född 1860 död 1869.

Det har berättats att Johannes var en mycket skicklig spelman och skulle ha haft en
mycket fin fiol. Han var ofta anlitad tillsammans med ”Henrikaboen” (se nr 28) att
spela på bröllop. Johannes blev kroniskt sjuk (gikt) och han skyllde detta på fiolen, så
han slog sönder den.
Svante gifter sig 1882 med Emma Kristina Andersdotter född 1857 i Lilla Ringstad,
Österbitterna. Där hölls också bröllopet som varade i tre dagar. De får sex barn,
Selma Emilia född 1883 gift 1922 med Emil Thorsell från Torestorp. Selma och Emil
utvandrar även de till USA men återvände till Sverige och bosatte sig på Larstorp i
Sollebrunn. Emil gick i borgen för sin brorson Ruben Thorsell, men han gick i
konkurs, varvid Emil måste sälja sitt ställe och flyttar till Selmas föräldrahem Tomten
1937. Här bodde de sedan till sin död.
De andra barnen är Johan Alfred född 1886 utvandrar 1906 till USA, om hans
vidare öden är okänt, Sven Emil född 1888, gifte sig med Maria Andersson från
Borga Jonagården (se Borga nr 11). Hildur Matilda född 1894, gifter sig 1921 med
specerihandlaren Hugo Hultin i Värnamo och flyttar dit där hon hade en tygaffär samt
Karl Hjalmar född 1896, gift 1930 med Stina Johansson född 1900 i Krogstorp (se
Torestorp nr 9). De köpte Nolgården i Faleberg, som de sedan sålde i samband med
att de köpte Tomten. Nya ägare av Nolgården blev Alfhild och Aron Vallin (se nr 21).
Stina dog 1962 och Carl 1992. Anna Ingeborg född 1899 hade platser som
husföreståndarinna. Anna dog 1988.
Carl var en av de första i Larv att skaffa traktor, en Fordson med järnhjul. Han
skaffade även nya arbetsbesparande maskiner. I ungdomsåren hade Sven och Carl en
cirkelsåg som var mycket anlitad. De hade även ett s.k. rågverk som de for runt på
gårdarna och tröskade åt bönderna. Carl sålde gården till grannen Karl-Inge Norehed
1989 (se nr 24). Carl bodde kvar på gården till sin bortgång 1992.
Efter köpet av gården byggde Karl-Inge om ladugård och stall för
smågrisproduktion och övriga uthus renoverades efter behov. Bostaden
helrenoverades och byggdes till och var klar 1994. Dit flyttade då Karl-Inge och
barnen Peter född 1979 och Karoline född 1982.
Ny maskinhall uppfördes 1996 och under 1998 byggdes en ny spanmålsanläggning.
Våren år 2000 gifte sig Karl-Inge med Gunnie Åberg född 1960, bördig från
Stenstorp.
Sedan 1999 drivs gården utan djurproduktion. Skog och spannmålsodling har
däremot ökat genom tillköp av jord och skog av Edum Stommen (Uno och Monica
Hilmersson) samt Edum Stommen (Ringebys) 1999. På arrende brukas även Edum
Jonagården vars ägare är Lennart och Elsa Svensson.
Vid sidan av jordbruket jobbar Karl-Inge som busschaufför hos Hagelqvist AB och
Gunnie som undersköterska på operation vid Falköpings sjukhus.
På den gamla ek. kartan från 1870-talet finns det en backstuga vid vägen. I
husförhörslängden finns det en arbetare Johannes Engelbrektsson född 1813 i
Bitterna. Han var gift andra gången med Maja Greta Johansdotter född 1837. De fick
tvillingar 1877, Ida Josefina död 1878 och Ester Maria. Johannes avlider 1879 och
hustrun med dotter flyttar till USA 1880.

NR 26
Faleberg Tomten (Sven Wilssons)
I början av 1900-talet byggde Sven Mellberg Melltorp bostadshus och ladugård på
Tomten åt sin bror Alfred Jonsson f. 1873 i Blackeryd, Kåryd på en avstyckning från
Arons (se nr 28). Alfred hade som ung rest till USA men återkom i början på 1900talet
och bosatte sig då på Tomten. Om brodern Sven byggt klart innan Alfred kom
hem eller om det byggdes när han var hemkommen vet vi inte. Johanna Svensdotter
(Alfreds mor) född 1829 i Torestorp, Storegården, kommer 1902 till Tomten och bor
där till sin död 1905. Hon hade blivit änka 1893 och bodde då i Kåryd, Blackeryd (se
Kåryd nr 5). Alfred gifter sig 1903 med Vilhelmina Andersdotter född 1872 i Norra
Vånga. De fick barnen Oskar Vilhelm 1904, Hanna Maria 1905 och Sven Gottfrid
1907. Hanna lever fortfarande (2002) och är bosatt i Skåne. År 1910 flyttar Alfred
Jonsson med familj till Nolgården Noltorp (se nr 9). Då kommer Karl Svensson född
1883 i Österbitterna men är bara kvar ett år då han 1911 flyttar tillbaka till
Österbitterna.
Karl Wilhelm Johansson, senare Andersson, född 1867 i Stora Onsjö köper då
Tomten och flyttar dit från Skrivaregården, Jultorp (se Jultorp nr 19) på hösten 1911.
Med till Tomten flyttar Karls hushållerska Matilda Johansson född 1867 i
Krökemosse, Bitterna samt fostersonen Sven Albert Wilsson född 1900 i Edsvära.
Matilda månade verkligen om Sven. Han talade ofta om henne som sin goda och
snälla fostermor. Karl och Matilda var tydligen mycket intresserade av att läsa. Efter
dem fanns många böcker och nedskrivna sånger. Både biblar, katekeser, psalmböcker
och andra religiösa skrifter men även helt profana skrifter fanns. Kanske ärvde Sven
(Wille) intresset för det skrivna av sina fosterföräldrar för han var mycket för att läsa.
Sven var frimärks- och myntsamlare. Han var också intresserad av biskötsel och
trädgårdsväxter. Karl och Matilda hade inbördes testamente mellan sig där det stod att
den av dem som lever kvar ska sitta i orubbat bo och efter bådas deras död ska
fostersonen Sven ärva allt efter dem. Karl dog 1938 och Matilda 1948.
Sven Wilsson brukade torpet och hade någon ko och lite höns. Dessemellan gick
han på dagsverken i bygden. Han hade inga stora pretentioner på livet så han klarade
sig bra utan stora inkomster. Sven dog 1979.
Efter Svens bortgång fick hans systerson, Gerhard Strömberg, torpet. Hus och uthus
var då i mycket dåligt skick så Gerhard började rusta upp ladugården. År 1985
påbörjades en verkstadsbyggnad och 1991 revs boningshuset för att bygga ett nytt.
Gerhard blev sjuk och hans son Arvid fick överta Tomten och huset påbörjades som
tänkt men Gerhard fick aldrig se huset färdigt. Huset var klart 1997 men det tog lång
tid då Arvid gjorde det mesta själv. Målningen av huset fick han hjälp med av sambon
Frida. Per Arvid Gerhard Strömberg är född i Faleberg 1967 och Frida Karolina
Naumer 1973 i Sandåker Västerbitterna. De har barnen Carl Lukas Gerhard född
1997 och Anna Josefin Linnéa född 1999, båda på Tomten.

NR 27
Tomten Gunnar Jakobsson
Sven Jakobsson född 1841 blev hemmansägare här 1878. Han kom från Kärrtorp
(se nr 3 Torestorps rote). Han gifte sig med Johanna Andersdotter född 1845 i
Ingemarsgården, Längjum. De förblev barnlösa och Johanna dog 1908 och Sven
1910.
Jorden brukades gemensamt med gårdarna i Kärrtorp.
I huset bodde några år Johannes och Johan Petter Andersson, som står som f.d.
hemmansägare i kyrkoboken.
Huset stod tydligen tomt i många år tills Svens brorsbarn Karl, Johan och Emilia
från Kärrtorp flyttar in omkring 1950. (se nr 6 Torestorps rote). Efter deras död
övertar Gunnar Jakobsson, Emilias son, gården.
Gunnar dog 1982 och då övertogs gården av bröderna Johansson, Sörgården
Husen står fortfarande kvar.
NR 28
Faleberg Tomten ”Arons”
Vid laga skiftet 1856 var Arons, Jakobssons (nr27) och Wilssons (nr28) en gård.
Som hemmansägare på denna gård 1856 står Johannes Larsson född 1820, han var
gift 1856 med Anna Maria Hansdotter född 1829. De fick barnen Anna Stina född
1856, Emma Sofia född 1860 och Hans Johan född 1866. I april 1868 utvandrar hela
familjen till USA.
Hemmansägare 1868 är Henrik Svensson född 1830 i Tådene död 1914, gift 1857
med Johanna Larsdotter född 1834 på platsen död 1908. Barn: Johan Alfred
Henriksson född 1859, August född 1862, Abel född 1863 död 1864, Matilda född
1865 dog efter 6 dagar, Tilda född 1866 död 1867. Enligt uppgift av Carl Berg var
Henrik spelman och spelade tillsammans med Johannes Svensson, farfar till Carl
Berg.
Den 25 november 1908 kommer från Valeberg Evatorp (se Valeberg nr 1) Johannes
Andersson född 1850 i Trävattna hit som ägare, gift 1876 med Kristina Jonsdotter
född 1850 i Disarås Tosseryd Edsvära. De får barnen Johan Aron född 1877 (han
köpte gården tillsammans med sin far), Klas Alfred född 1879 utvandrar till USA,
Frans August född 1881 död 1932 i en olycka i USA, Karl Anton född 1884 tvilling
med Anna Olivia, Ellen Viktoria född 1887 gift med Oskar Gustafsson Ledsjö, Klara
Matilda född 1889 gift med Anton Flodin S.Lundby, Ellen Elisabeth född 1892 gift
med Tor Johansson Tråvad, Ester Maria född 1894 gift med Valdemar Johansson
Kärret S.Lundby. Esters dotter Elsa Helena född 1912 gift med Nils Johansson
Krogstorp (se Krogstorps rote nr 10).
Efter Arons död 1960 såldes gården till grannen Karl Johansson i Sörgården,

NR 29
Faleberg Sörgården Br. Johansson
Vid laga skiftet 1856 ägs gården av Sven Persson född 1809 på platsen, nuvarande
ägarnas farfarsfarfar. Han var gift 1842 med Cajsa Jonsdotter född 1813 i Kärrtorp.
De har barnen Johannes född 1837, Maja Stina född 1839, Johanna född 1842, Anna
Kajsa född 1845, Lotta född 1848 och Inga Lena född 1850 död 1857. Dottern Maja
Stina gifter sig 1862 och flyttar till Tubbetorp. Övriga familjen utom Johannes flyttar
1862 till Kärrtorp (se nr 2 Torestorps rote).
Sven och Cajsas äldste son Johannes övertar gården 1863 samma år som han gifter
sig med Maja Stina Johansdotter född 1842 i Sörgården, Faleberg. Johannes och Maja
Stina får barnen Johan Alfred 1864, Per Erland 1868 som dör 1869, 1870 får de en
son som de också döper till Per Erland, 1874 föds dottern Anna Josefina och 1881
sonen Svante.
Per Erland övertar gården 1897 och övriga familjen flyttar till Nohlgården (se nr
24). Han gifter sig 1897 med Kristina Svensdotter född 1868 i Edum Östergården (se
nr 32 Edums rote). De får barnen, Sigrid Ingeborg född 1898 gifter sig 1929 i
Krogstorp (se nr 10 Torestorps rote), Karl Gerhard född 1901, Gertrud Sylvia född
1905 flyttar 1927 till Ö.Bitterna.
Karl blir ägare 1930. Han gifter sig 1934 med Margareta Cornelia Andersson född
1903 i Ö.Bitterna. De får barnen, Sven Gerhard född 1936, Gunnar Karl Olof född
1939 och Birger född 1943. Karl avlider 1974. Syskonen är sedan 1975 ägare till
gården.
NR 30
Faleberg Mellomgården 1:2 (Åkessons)
Denna gård har många namn, har tidigare kallats ”Hörsbers” och ”Åkerlunds”,
kanske med anknytning till tidigare ägare.
Vid skiftet ägs denna gård av Karl Nilsson född 1806 i Skarstad. Han köpte stället
redan 1832. Karl gifte sig 1833 med Stina Håkansdotter född 1802 på platsen död
1867. De får barnen Johanna Karlsdotter född 1834, Johannes född 1837 och Maja
Stina född 1840.
Näste ägare blir Jonas Svensson född 1835 i Önum. Han gifter sig 1864 med
Johanna Karlsdotter (se ovan). De får barnen Tilda Maria född 1865 och Emma född
1867. De säljer gården 1868 och flyttar till USA, även Johannas föräldrar flyttar med.
Nya ägare blir Anders Persson född 1842 i Karla Ö.Bitterna. Han gifte sig 1869
med Johanna Svensdotter född 1842 i Sörgården Faleberg. De får barnen Ida Matilda
född 1869, Klas Emil född 1871, Amalia född 1873, Hilma Kristina född 1879 död
1879, Johan född 1883. Ida Klas och Johan drev gården. Amalia blev
småskollärarinna i Ransjö X-län, men återvände 1933 till hemmet i Larv från Nyed Slän.
I början på 1920-talet nödlandade ett militärflygplan på grund av bensinbrist på
ägorna. Grannen Alfred ville klå upp piloten. Denne blev dock väl omhändertagen på
Faleberg, där han bodde tills han fick bensin till planet. Vid starten ställde sig planet
på nosen och skadade propellern, det fick sedan monteras ned och kördes på lastbil
till Fåglaviks järnvägsstation.

Syskonen avlider mellan 1954 och 1958 och 1959 köper Åke och Karin Johansson
gården av allmänna arvsfonden. Åke född 1915 och Karin född 1914 har barnen Mary
född 1939 i N.Vånga, Bernt född 1941 i N.Vånga, Kent född 1944 i Ullene, Ingvor
född 1950 i Edsvära, Roger född 1953 i Malma samt Tommy född 1958 i Malma.
Mary får en dotter Birgit född 1959 i Larv. Alla tar efternamnet Åkesson.
Roger Åkesson är nu ägare av gården och har bytt ut gårdsnamnet Mellomgården
mot Hörsberga. Jorden är utarrenderad.
Intill landsvägen åt Faleberg finns en R-märkt plats. En sten tyvärr i två delar
utmärker Edsvedens gräns.
NR 31
Faleberg Mellomgården 1:4 Kroken
Vid laga skiftet utflyttade hit Johanes Persson född 1792 död 1861 och makan Maja
Bengtssdotter född 1799 död 1858. Ny ägare 1856 blir sonen Anders Johansson född
1832. Han gifter sig samma år med Katarina Andersdotter född 1833 från
Storegården Ö.Bitterna. De får barnen Maja Stina född 1857, Johan född 1858,
August född 1861 och Svante född 1863. De flyttar 1864 till Västergården Faleberg.
Samma år kommer Johannes Persson född 1837 i Krogstorp död 1889. Han gifter
sig samma år med Maria Kristina Andreasdotter född 1840 i Västergården Faleberg
död 1904. De får barnen Frans Alfred född 1865 död 1926, Johan Adolf född 1867
död 1868, Johan Albert född 1868 död 1868 (de dog samma dag 10 oktober), Johan
Adolf född 1875, Edla Kristina född 1877 död 1932, Axel Ludvig född 1880, Karl
Emil född 1884 död 1910. Johan Adolf tar sig namnet Mellqvist och studerar till
folkskollärare.
Alfred, Erland och Edla tar över gården 1893 och brukar den tillsammans. Gården
utarrenderas 1925 till Karl Anders Andersson från Borga och hans maka Anna Maria.
Med är även dottern Ulla född 1925 död 2001 gift Bengtsson Jonagården Borga och
Bengt född 1927 (se Borga rote nr 11). De återvänder 1931 till Borga och istället
kommer Johan Einar Bengtsson född 1902 på Lunnatorp (se nr 13). Han gifter sig
samma år med Karin Linnea Ryman född 1907 i Vara. De har barnen Kerstin född
1932, Rune född 1934 och Bengt född 1938. Familjen flyttar till Elisgården Vara
1938.
Gården köps 1938 av Ernst Harald Andersson född 1906 i Edum Västergården. Han
gifter sig 1939 med Märtha Andersson född 1909 i Måssgården (se nr 20). Harald var
en mycket duktig fiolspelare och medlem i Barne Laske spelmansgille. Ofta spelade
han tillsammans med andra spelmän vid olika sammankomster. Harald och Märtha
drev gården i flera år. Gården var sedan utarrenderad i några år innan den försåldes
till Sven Faleberg, som sammanslog den med Västergården. Harald och Märtha
flyttade till Vara där Märtha bor ensam efter Haralds död 1986.
Sven Faleberg avstyckade bostad och ekonomibyggnader och sålde dessa till Anti
och Petra Toivonen. De har i sin tur sålt husen 2001 till Tommy och Jenny Skoglund.
Tommy född 1980 och Jenny född 1979 har barnen Jerry född 1999 och Belinda född
2000.
Ladugården brann ned till grunden natten den 2-1 2002.
Korsvägen intill gården (Faleberg, Edum, Fåglavik) kallades för ”Spångabacken”,
det är okänt varför. På 1920-talet inträffade en ”bilolycka” då en rattfyllerist inte

klarade svängen, utan körde upp i en stenhög. Om denna händelse var verser införda i
ortspressen troligen Västergötlands Annonsblad.
”En bov kör genom Skara
kör ävenså till Larv
han hamnade i Vara
han körde som en slarv.”
”Men våran Gusten Lundgren
är ej en lessen gutt
med Andersson från Borga
tar tretti långa skutt.”
Anm. Föraren ville slåss. Emil från Borga skulle hälsa på sin son Karl-Anders.
Lundgren var fjärdingsman och förpassade föraren till finkan i Vara.
NR 32
Mellomgården 1:5 Folke Erlandsson
Vid laga skiftet ägdes denna gård av Anders Månsson född 1805 i Kostén, enl.
uppgift av vallonsläkt. Anders var farfarsfar till Folke Erlandsson. Det har berättats
att han var mycket skrivkunnig och lär ha haft någon befattning som ”kronolänsman”.
Han köper gården 1838 av sin svärfar Sven Rydgren född 1777 död 1862 i
Mellomgården. Anders gifter sig 1834 med Svens dotter Johanna Svensdotter född
1807 död 1870. De fick fem barn: Johannes född 1833, Johan Sven född 1835,
Anders Gustaf född 1840 död 1862, Johan Peter född 1842 död 1872 vid 39 års ålder
(Folkes farfar), Inga Kajsa född 1849 död 1866.
Johan Peter blir ägare av Mellomgården och gifter sig 1865 med Inga Kajsa
Andersdotter född 1844 död 1920, dotter till Anders Bengtsson i Krogstorp (se
Krogstorps rote nr 9). De fick barnen Johan Erland född 1866 (Folkes far) och Frans
Albert född 1868. Albert blir ägare av Krogstorp. Efter Johan Peters död blir Johan
Sven i Krogstorp förmyndare för Erland och Albert och de kommer att bo hos
farbrodern under uppväxten.
Inga gifter om sig 1873 med Sven Johan Andersson född 1840 död 1920. Han var
född i Gunnarstorp Edsvära, bror till prosten Johan Petter Enander i Tengene. Inga
och Sven får barnen Annie född 1874 gift 1907 med Svante Nilsson i Tubbetorp, Karl
Emil född 1876 död 1956, Ester född 1882 död 1961. Erland och Karl Emil står som
ägare av gården 1911. I oktober 1919 brinner ladugården, orsaken var kortslutning
(Falebergs-byn fick el-kraft 1916). Karl Emil köper gården 1920 då Erland tidigare
köpt intilliggande Sörgården. 1922 gifter sig Karl med kusinen Maria Viktoria från
Halla Edsvära född 1888 död 1946.
K.E. som han ofta kallades var en mycket betrodd man och var i många år
ordförande i Larvs kommunalfullmäktige, ordförande i Laske härads vägstyrelse,
ordförande i Vedums andelsmejeri, han var riksdagsman i första kammaren från 1934
till 1946. Han var landstingsman bl.a. ordförande i Skaraborgs läns landsting och har
hedrats med en oljemålning som hänger i landstingshuset i Mariestad. Vid en
högtidlighet i Larv 1948 avtäktes ett porträtt av K.E. utfört av konstnären Erik
Boethius.

K.E. har förärats Vasaorden och även Nordstjärneorden, Kungl. Patriotiska
sällskapets guldmedalj med flere utmärkelser.
Gården utarrenderades 1947 och en arrendatorsbostad uppfördes. Arrendatorer blev
Gustav och Karl Johansson från Furulund. De köpte även djuren och lösöret.
Folke Erlandsson född 1919 och hustrun Britta född 1930 köper gården 1964 av
Folkes faster ”Mia” Maria. Gården säljs vidare 1996 till Folke och Brittas son,
Anderz och hans sambo Tove Windrot. Folke och Britta bor kvar i
arrendatorbostaden medan huvudbyggnaden står obebodd, sedan dottern Anna
flyttade till sin sambo Mattias Brännemo i Trävattna.
Uppsats skriven 1950 av Gun Andersson Lunnatorp (12 år), på uppdrag av Larvs
4H.
En titt på kommunalarbetet.
Jag har intervjuat kommunalfullmäktiges ordförande, riksdagsman K.E.Johansson i
Faleberg. Jag skall försöka berätta litet vad han talade om. Först var han
kommunalnämndens ordförande 1917 t.o.m. 1935. År 1918 blev han också
kommunlfullmäktiges ordf. som han är nu. Jag frågar riksdagsman Johansson, om det
var ett svårt arbete som han fick ta i tu med, men han svarar att så ej var fallet. Det är
tjugo ledamöter i kommunalfullmäktige. De är m, mycket eniga och trevliga. Tre
ordinarie sammanträde om året hålles och dessutom har de när det behövs.
På min fråga vad riksdagsman Johansson tycker om att Larv har blivit
storkommmun, svarar han att det var bättre som det var förut. Valen är politiska men i
den kommunala verksamheten och vid stämmorna får ej sådana som ej tillhör
kommunalfullmäktige höra på. Riksdagsman tycker att det var bättre med stämmor
som det var förut. Skälet är det att vid stämmorna kunde det bli tillfälliga majoriteter
och de som fattade beslutet kanske ej var med och fattade konsekvenserna.
De som sitter i kommunalfullmäktige nu har större ansvar nu när Larv blivit
storkommun. Den sista frågan gällde den nya skolan. Den ska bliva uppförd så fort
det går. Ritningarna är klara och ligger hos Hans Majestät.
Skolstyrelsen och Hans Majestät bestämmer när den skall uppföras. Till sist säger
riksdagsman Johansson att samarbetet mellan ordf. och ledamöterna är gott. Det
hoppas jag också att det blir i framtiden och att arbetet blir gott för riksdagsman
Johansson sedan också, trots sina sjuttiofyra år är han en kry och trevlig man.
Gun Andersson, Lunnatorp.
NR 33
Sörgården 2:4 Erlands
Berättat av Folke Erlandsson
Ägare vid laga skiftet är Anders Månsson, samme man som var ägare till
föregående gård.
Från Harslätt kommer 1878 Johan Isaksson född 1843 i Fårhaga L.Vedum. Han
hade gift sig 1864 med Johanna Pettersson född 1839 i Skattåsen Essunga. De fick
barnen Mina Lovisa född 1866 gift 1881 med August Bengtsson född 1863 flyttade

till Önum. Karl Alex född 1870 död 1880, Ida Maria född 1872 gift 1896 i Naum,
Anna Katarina född 1879 gift 1899 i Tubbetorp Ö.Bitterna, Karl född 1883.
Karl gifter sig 1906 med Ester Martina Johansdotter född 1885 i Nygården
S.Lundby. De köper gården av Johan Isaksson 1906. Barn: Nils Bertil född 1906,
Elsa Fredrika född 1907 gift 1935 med Lilja S.Lundby, Elin Sigrid Naemi född 1908,
Alf Georg född 1910, Eskil Harald född 1911, Karl David Evert född 1913, Sven
Arvid Emanuel född 1914 (de tre sistnämnda tar sig namnet Gorner). Karin Alice
Ingeborg född 1916.
Samtliga flyttar 1917 till Axtorp Varola, tyvärr var inga av barnen intresserade av
jordbruk utan valde andra yrken.
Gården köps 1917 av min far Johan Erland Johansson född 1866 död 1933. Han
gifter sig 1917 med Anna Charlotta Larsson född 1876 i L.Ringstad Ö.Bitterna död
1953. Hon hade utbildat sig till kokerska och hade anställning bl.a. på Forsstena i
V.Tunhem och sedan hos familjen C.F. Vaern på Frugårdens egendom i V.Tunhem.
Jag föddes 1919 i Annedal Göteborg, min mor var då 43 år. Min far blev svårt
stångad av en tjur, redan då han bodde i Mellomgården, så att han fick men för resten
av livet. Han kunde inte utföra något tungt arbete men han hade dock god hjälp av
drängar varav kan nämnas Anders Mellberg och Fritiof Lätt.
Erland var musikalisk och sångare och med i Larvs kyrkokör, han sålde även orglar
åt C.B. Pettersons orgelfabrik i Herrljunga. Han hjälpte brodern K.E. i Mellomgården
med skrivarbete, då han hade en mycket vacker handstil som var utmärkande för den
släkten.
Det uppfördes en ny ladugård 1923 och samma år genomfördes grävning av
kanalen Kärrtorp med flera hemmans dikningsföretag, vilket var välbehövligt då
makerna ofta översvämmades.
Jag övertar gården 1942 och 1964 gifter jag mig med Britta Kerstin Margareta
Andersson född 1930 i Lunnatorp (se nr 15). Samma år tillköper vi Mellomgården
och Jultorp 1:13 av min faster Maria (Mia) dit vi flyttar 1965 (se nr 32). Samma år
föddes vår son Jan Anderz och 1969 vår dotter Anna Britta Margareta.
Vi överlåter fastigheterna 1996 till Anderz och hans sambo Tove Windrot född
1965 i Vedum. De har tillbyggt och rustat upp det gamla boningshuset och bor där
med barnen William Karl Anders född 1992, Anton Carl Johan född 1994 och Kajsa
Ingabritt född 1996.
Krogstorp 1:7 (Lundgrens) (se Toretorp nr 14) tillköps 1995. Bostad och tomt har
avstyckats och försålts till Henrik Berglund, medan jorden tillförts gården.
Tove arbetar som trafiklärare i Lidköping, hon har även uppfödning av hästar av
rasen svenskt halvblod. Anderz är godkänd odlare av kravmärkt gröda och driver
utöver lantbruket, entreprenad med direktsåmaskin och grävmaskin. Tillsammans
med Tomas Gilbertsson reparerar de egna och andras maskiner i gårdsverkstaden.
NR 34
Sörgården ”Smerres”
Detta ställe låg ca 150 m. norrut från Erlands. Troligen avstyckat från Sörgården
2:5.
Hit kommer Sven Johansson född 1838 död 1889 gift 1867 med Katarina Persdotter
född 1833 död 1904. De hade flera barn vilka dog små. Per född 1870 dog samma

dag, Alfred född 1873 död 1874, Klas Erland född 1875 död 1876 och Ellen Emilia
född 1876 död 1890. De har också ett barnhusbarn Johan Erik Fritiof Wilsson född
1868 i Stockholm, kommer hit 1875 från Kaggården Larvs hed. Han flyttar 1882 till
Stockholm.
Efter Svens död 1889 kommer från Stommen Stenstorp Johannes Svensson född
1830 död 1917 och makan Katarina Svensdotter född 1833 död 1919. De gifte sig
1856 och fick barnen Lotta född 1857, Ida Maria född 1870 gift 1902 med August
Hallqvist och Johanna född 1872 allmänt kallad ”Smerre Johanna”. Efter moderns
död kom hon till ålderdomshemmet i Larv, där hon bodde resten av sitt liv. Det sägs
att Katarina skulle ha anknytning till släkten Belfrage. Dottern Lotta gifte sig 1905
och flyttade till Österbitterna Ölstorp Nolgården.
Grannen Karl Johansson ville köpa gården av ”Smerre” som då svarade ”inte nu
min käre Karl, men när jag blir död kan vi talas vid omet”. Anders Mellberg har
berättat att ”Smerre” brukade säga ”Ja ä så skraler ida, ja ä ichi så skraler ida som ja
va igår”.
Samtliga hus är borta, de försvann omkring 1920, endast husgrunden och en del av
trädgården finns kvar. Jorden ägs av Monica och Bengt Johansson, Sörgården.
NR 35
Faleberg Västergården Falkatorpet
Petter Olofsson Falk bor här 1850. Han är född 1825 i Ornunga P-län, gift 1849
med Johanna Bengtsdotter född 1822 död 1899. Petter blev uttagen till soldat 1848
men fick avsked 1854. Barn: Anders Gustav född 1850 dog 1 dag gammal. August
född 1851 blev soldat i Skarstad med namnet Frid. Maja Stina född 1855, Johan född
1858, Anders Gustaf född 1862 blev soldat för Edum Mellomgården med namnet
Roos. Klara född 1867 dog 12 dagar gammal.
Petter Olofsson Falk kom till ålderdomshemmet i Larv 1914 där han avled 1918.
Efter detta finns inga uppgifter och Petter var nog den som sist bodde här. Husen är
borta sedan många år, grundstenar finns kvar och runt boplatsen syns tydliga spår av
att marken varit odlad

Kort taget 1902 på August Frids torp i Skarstad. Personerna på kortet är från vänster
Peter Falk, En man från USA, Frida dotter till August (flyttade till USA), Gustav 10
år (far till Ingvar Frid), hustru Maja-Stina och hennes man August Frid. Att Peter Falk
var hos sin son August berodde på att han var en månad hos sin son August och en
månad hos sin son Gustav. Så fungerade åldringsvården 1902.
NR 36
Faleberg Sörgården ”Alexa”
Ägare här är från 1873 Johannes Andeasson och efter honom kommer Jonas
Johansson.
Hit kommer 1894 Johan August Johansson född 1861 i Edum Västergården (se
Edum nr 40). Han gifter sig 1895 med Inga Maja Jonsdotter född 1849 i Nygården
S.Lundby. De tar sig an 2 fosterbarn, Frans Teodor Lejding född 1897 och Anna Svea
Amalia Lejding född 1893. De kommer från Katarina församling A-län Allmänna
barnhus. Frans Lejding gifter sig 1920 med Hilda Elisabeth Svensson född 1897 i
S.Lundby. De får en dotter Sara Linnéa Lejding född 1921. Frans dog i TBC 1922
och hustrun och dottern flyttar till S.Lundby.
Svea Lejding gifter sig 1921 med Johan Viktor Johansson född 1894 i L.Vedum.
Barn: John Evert född 1921, Eva Maria född 1922. Familjen flyttar 1924 till Vedum.
Johan August och Inga Maja flyttar 1925 till Vedum.
Ny ägare till gården blir 1924 Alexander Sanfrid Johansson född 1873 i Nygården
S.Lundby gift 1895 med Selma Elise Johansdotter född 1870 i Edum Västergården
(se nr 40 Edums rote). Hon var syster till föregående ägare Johan August. Barn: Signe
Axelina född 1898 till Munktorp U-län 1914 senare USA, Anna Gunhild Elisabeth
född 1900 död 1901, Ernst Georg Alexander född 1900, Johanna Charlotta Serafia
född 1902 till Annedal O-län 1922 gift Lidvall, Edit Gunhold Linnea född 1904 gift
Lindqvist i USA (lever 2001 är 97 år), Ester Maria Elisabeth född 1906 död 1930,
Carl Oskar Sigfrid född 1908 utvandrar 1928 till Lincon USA och tar namnet
Newberg men återkommer 1934 avlider 1938, Dagny Allice född 1910 utvandrar till
USA 1929, Gertrud Elvira född 1912, Märta Lilly Sofia född 1914 död 1925. Selma
dog 1933 och Alex 1949.

Gertrud gifter sig 1944 med Lars Gösta Larsson född 1912 i Kvänum och de övertar
gården. Barn Monica född 1945 och Gerd född 1949. Gerd arbetar som lärare i
Arentorp (se nr 41). Monica arbetar som vårdlärare i Göteborg, dit hon pendlar. Hon
gifter sig 1965 med Bengt Johansson född 1940 i Yllestad. Han arbetar på Kvänums
Kök.
Gösta kom som dräng 1934 till Anna och Folke i Sörgården (se nr 34), där han var i
7 år. Han var en mycket duktig jordbrukare och tog allt större skördar på åkrarna, så
han måste bygga till ladorna för att få in skörden. På gården gjorde han stora
förbättringar, gjorde källare under bostadshuset, byggde svinhus och hönshus. Gösta
renoverar lillstugan på gården där de bosätter sig när dottern tar över gården. Gertrud
dog 1967 och Gösta 1993.
I lillstugan är det flera som hyrt. Johan och Selma Andersson bor här 1938 med
sonen John Severin. De flyttar 1940 till Kvänum.
Monica och Bengt äger och brukar nu gården. De har barnen Lars född 1970 och
Henrik född 1973. Lars har antagit sin farmors flicknamn Vallin. Han arbetar som
tandläkare i Växjö och är förlovad med Karin Skeppner, gymnasielärare. Henrik är
civilingenjör och arbetar på Autonova i Uddevalla.
NR 37
Faleberg Sörgården Backstuga
Enligt uppgift från Alex Johansson, Sörgården skulle en som hette Olaus ha bott
här. I 1868 års församlingsbok för Larv finns en Olaus Jonsson född 1800 död 1868.
Han var gift med Maja Jonsdotter född 1799 död 1870. Olaus var född i Jultorp
Smedegården ST och Maja i Jultorp Nohlgården. De har flera barn, Johannes född
1830, Anders född 1832, Stina Kajsa född 1834 (se nr 39) och Gustaf född 1839.
Gustaf Olausson bodde här till 1856 då han flyttade till Edum Östergården.
Av boplatsen finns inga spår då marken är uppodlad. Marken tillhör idag Monica
och Bengt Johansson Sörgården.
NR 38
Faleberg Sörgården ”Mana Jonas”
Stugan har troligen legat vid infartsvägen till Torestorp, mitt emot Everhags.
Grunden av en jordkällare finns kvar. Åkern intill kallas för ”Mana Jonasa lycka” och
liden intill på vägen mot Torestorp kallas för ”Mana Jonasa lia”. På den gamla ek.
kartan finns ej boplatsen utmärkt. Troligen var det ej bebott före 1880.
Här inflyttade 1880 från Falegatan Jonas Andersson född 1828 och gift 1852 med
Ingrid Persdotter född 1811 död 1895. Jonas var född i S.Lundby Maden, därav
namnet. Han gifter om sig 1896 med Maja Stina Andersdotter född 1845 Häggatorp
Mossen. Maja Stina har varit gift förut då hon har barnen August född 1877, Anna
Matilda född 1884 och Ada Maria född 1886. Samtliga flyttar 1897 till Kaggatorp
Torpa S.Lundby.

På en tomt avstyckad från Monica och Bengt Johansson gård bygger Lennart
Gustafsson en villa 1976 som är färdig 1977 då familjen flyttar hit.
Lennart född 1946, son till Bertha och Nils Gustafsson i Larv (se nr 26 Larvs rote).
Lennart är ingenjör och driver en VVS firma som han övertog efter sin far. Han gifte
sig 1978 med Anne May Håkansson född 1946 i Onslunda L-län. Anne May är
biblitekarie och arbetar i Vedum och Vara bibliotek samt även på Vara Folkhögskolas
bibliotek. De har barnen Tobias född 1974, lärare på högstadiet och bor i Mölndal.
Johanna född 1977, arbetar som bildpedagog i Göteborg.
NR 39
Faleberg Sörgården Backstuga (Sandströms)
Gammal boplats med stuga på ”ofri grund”. Efter laga skiftet låg halva stugan och
halva ladugården dels på nuvarande ägares mark, Bengt Johansson och Anderz
Erlandsson, medan stuggavlen låg på Gunnar Bengtssons och där låg även
jordkällaren som finns kvar. Stugan revs 1921. Endast grunden av byggnaderna syns.
Platsen kallades för Wingabacken och sedan Sandströmsbacken. Troligen har det
bott olika ägare tidigare, men 1862 står som ägare Johannes Olofsson född 1830 och
hustrun Greta Johansdotter född 1825. De får två döttrar, Matilda född 1860 död 1874
och Clara född 1862 död 1870.
Som ägare 1866 står Johannes Gustafsson född 1841 död 1916, gift 1864 med Stina
Kajsa Olofsdotter född 1834 död 1921 (se nr 37). De får barnen Frans August född
1865, Johan Alfred född 1867 (Boo), Alex född 1871 död 1871, Karl Fredrik född
1872 som tar sig namnet Sandström, Hanna Maria född 1878. Av barnen blev August
torpare under Häggatorp, Alfred blir byggmästare, Karl utvandrade till USA och blev
predikant, Hanna gift Englund Göteborg. Hannas barn Harald och Majken kom ibland
på somrarna på besök till Anna och Erland i Sörgården.
Alfred rev stugan och använde en del virke till ett nytt bostadshus på Sörgården (se
nr 34) som han byggde i amerikansk stil, han hade nämligen varit i USA.
Alfred byggde den stora ladugården på Häggatorp. Denna hade nog funnits kvar om
inte militären som hyrde denna, sågat av bärande delar så att ladugården rasade.
Erland i Sörgården frågade om Alfred kunde bygga en ladugård åt honom, varpå
Alfred svarade: ” Har jag byggt den stora ladugården på Häggatorp så skall jag nog
kunna bygga din lilla ladugård”. Detta skedde 1923. Anders Mellberg som då var
dräng hos Erland var Alfred behjälplig och fick nog där sina kunskaper i
byggnadsarbete. Anders kom sedan med i Alfred Boos bygglag.
När Alfred gick och läste ristade han in i berget intill stugan årtalet 1888 samt ett
streck för varje gång som han gick till läsningen, fullt synliga än idag.
Det har berättats att Alfred var mycket ”vältalig” och hade lätt att finna ord. I ett
torparkontrakt från 1890 upplåter Sven Johan Andersson i Melomgården ett stycke
jord, kallat Wassalycka, till Johannes Sandström. Sven Johan ägde halva Sörgården
av Johan Isaksson och Wassaluckan gränsade intill knektabostället där Wass bodde
därav namnet.
Makarn Sandström firade 1914 sin 50-åriga bröllopsdag till vilket släkt, grannar och
goda vänner inbjudits. Från detta tillfälle finns ett fotografi bevarat på samtliga gäster
med Johannes och Kajsa sittande i mitten. Vid samma tillfälle togs ett kort på
Johannes och Kajsa där deras stuga syns i bakgrunden.
Torparkontrakt finns bevarat i original (se kopia).

NR 40
Faleberg Sörgården, Höglunds
Här står som ägare 1859 Johan Petersson född 1839 i Längjum. Han flyttar 1862 till
Nygården S.Lundby.
Istället kommer från Torestorp Johannes Andersson född 1815 Stommen Edum.
Han hade gift sig 1854 med Greta Andersdotter född 1815 i N.Vånga. De har barnen
Svante född 1856 och Johan född 1861. Familjen flyttar 1863 till Edum Östergården.
Både Johan och Johannes har kallat sig Ask.
Ny hemmansägare 1863 blir Johannes Bengtsson född 1840 Jultorp Skrivaregården.
Han är gift 1861 med Inga Andersdotter född 1836 i Tubbetorp Ö.Bitterna. Barn:
Johanna Maria född 1862 gift med Johan Torin (se Krogstorp nr 14), Henning Alfred
född 1865 tar namnet Höglund, Lotta född 1868 (se Jultorps rote nr 16), Ida Elisabeth
född 1871, Johan Albert född 1874 död 1897, Amanda Kristina född 1876 utvandrar
till Annandale USA 1903 gift Johnsson, Anna Emilia född 1879 utvandrar till Foley
USA 1901 gift Rodine. Johannes dog 1892 och Inga 1915.
Sonen Alfred blir ägare 1908. Han gifter sig 1909 med Ida Lovisa Bergman född
1871 i Tråvad. De fick en son 1910, Karl Johan, men han dog endast tre dagar
gammal. 1916 adopterar de Margit Linnea Kristina född 1914 i Hässelby F-län. De
har också 2 fosterbarn, Simon Adolf Alfred Andersson född 1910 på Jamaica flyttar
1922 till Längjum. Torsten Vilhelm Jansson är född 1918 i Karl Johan o-län. Han
flyttar 1933 till Jultorp Nolgården.
Alfred Höglund var en mycket driftig jordbrukare och fick pris av Skaraborgs läns
hushållningssällskap för en välskött gård. Vid ett tillfälle skulle en busslast
lantbrukare göra studiebesök på gården. C.J. i Faleberg ansåg att Alfreds hästar inte
var fina nog, utan beordrade grannen Erland att ta dit sina hästar, vilket också skedde.
Alfred var en av de första i Larv att ha personbil, en A-Ford. Dottern Margit fick
studera och blev lågstadielärare i Essunga och Nossebro. I oktober 1933 flyttar
makarna till Essunga där de köpt ett hus.
De sålde gården till Johan Arvid Olausson född 1896 i B.Åsaka, gift 1925 med
Berta Emilia Frideborg Ros född 1903 i S.Kedum. De har en son Åke Artur född
1926. Han omkommer i en motorcykelolycka i 20-års åldern (död 1948). Makarna
flyttar till S.Kedum 1951.
Nya ägare blir Sixten och Berta Johansson, Sixten född 1911 i Fullösa död 1988,
Berta född 1910 i N.Vånga död 2001. De har en dotter Margit född 1936, gift med
Rolf Svensson Herrljunga. Margit och Rolf har sonen Tommy Mikael född 1961. Han
är ingenjör vid Parker Hannifin AB i Borås och sambo med Eva Berg. Jordbruket är
utarrenderat till Susanne och Stefan Everhag Lunnatorp. Bostaden hyrs av Carina och
Rune Berg, föräldrar till Eva. Mikael äger gården sedan 1999.
Under Sixtens verksamhet gjordes stora förbättringar på jordbruket med stenröjning
och uppodlingar, bl.a. av den gamla boplatsen norr om den nuvarande gården. Här låg
tidigare ett ställe, men bostaden flyttades till Lunnatorp (se nr 44). Kvar blev
trädgård, uthus och jordkällare, även de är nu helt borta.

NR 41
Faleberg Sörgården Brolins
Från Edum Larv kommer 1868 Johannes Andersson född 1815. Han gifte sig 1854
med Greta Andersdotter född 1815. De har barnen Svante född 1856 och Johan född
1861. Johannes avlider 1876 och sonen Svante övertar stället 1879. Han gifter sig
med Inga Maj Jonasdotter född 1859. De får dottern Hanna Maria född 1880. De
emigrerar till USA 1881. Både fadern Johannes och sonen Svante kallade sig Ask.
Ägare 1883 blir Svante Johansson född 1846 och hans hustru Johanna Svensdotter
född 1851. Barn: Jenny Olivia född 1877, Hulda Josefina född 1880, Adolf Sigfrid
född 1883 död 1899, Sven Johan född 1885, Hanna Maria född 1886, Karl Gustaf
född 1888, Ester Elisabeth född 1891, Elin Viktoria född 1894. De flyttar 1907 till
Lunnatorp.
1907 blir Svante Andersson hemmansägare. Han är född 1848 i Nils Mårtensgården
S.Lundby, gift 1880 med Anna Stina Magnusdotter född 1848 i Lekåsa. Barnen tar
sig namnet Svantesson. Barn: Gustav Emil född 1889, Karl Sigfrid född 1891, August
Vilhelm född 1894. Gustav Emil blir arrendator 1917, han gifter sig samma år med
Augusta Cecilia Andersson född 1886 i S.Ving. De får en son Anders Gustaf
Vallentin född 1918. Familjen flyttar till Längjum 1919. Svante och Anna Stina
flyttar 1918 till Eling.
Från Häggatorp kommer den nye ägaren Klas Alfred Andersson Längström född
1866 i Längjum. Han var gift 1889 med Ida Maria Gustafsdotter född 1868 i Edum
Stommen. Idas syster Hilda Kristina Gustafsdotter född 1879 bodde här ett år på
1920-talet.
Ida och Alfred har flera barn. En dotter Elin Ingeborg född 1900 flyttar 1919 till
Göteborg. Sonen Anders Allan född 1911 övertar gården, han gifter sig 1938 med
Viola Cecilia Johansson född 1912 i S.Lundby. Ny bostad byggs 1938. Allan är
anställd vid vägförvaltningen i Vara och där bygger de ett nytt bostadshus 1945 och
flyttar dit.
Gustav och Valborg Andersson köper gården 1945. Gustav avlider 1948 och 1950
köper Georg Johansson från Sörgården (se nr 36), han dog 1975. Samma år köper
systerdottern Gerd Larsson född 1949, gift med Roland Brolin född 1954. De har en
son, Daniel född 1981, studerande. Gerd arbetar som lärare i Arentorps skola och
Roland sjuksköterska på KSS i Skövde.
NR 42
Faleberg Sörgården Allan Svenssons
Denna gård blir egen fastighet 1879.
Hit inflyttar från Falegatan Lunnatorp 1879 Johannes Andersson född 1836 i
Tubbetorp Ö.Bitterna död 1920. Gift 1858 med Maja Stina Jonasdotter född 1828
Ölstorp Ö.Bitterna död 1883. De har barnen Johan August född 1859 och Sven
Alfred född 1863. Johannes gifter om sig 1885 med Maria Stina Andersdotter född
1839 i Vara. Hon flyttar 1925 till Försörjningshemmet i Larv.
Ny ägare 1920 blir Johan Alfred Boo född 1867 (se nr 39). Gift 1885 med Anna
Kristina Andersdotter född 1857 i N.Vånga. Alfred bygger en ny stuga i

”Amerikansk” stil, delvis med virke från föräldrarnas stuga på Sandströmsbacken.
Stugan var mycket kall då fyllningen i väggarna bestod av sågspån. Denna sjönk
alltmer neråt så överdelen blev till slut totalt oisolerad. Alfred och Anna fick 2
döttrar, Gertrud gift Pettersson S.Lundby och Hildur född 1893 gift Lundgren,
Nyland S.Lundby.
Alfred kallade på lantmäteriförrättning, varvid grannen Alfred Längström fick
avträda en del jord till Boo. Grannsämjan blev efter detta inte så god, särskilt från
Längströms sida. Boo tyckte att Längström ”brukat min jord gratis i alla dessa år, så
är det inte förmycket att du ger mej lite arrende” varpå Längström svarade ”köss maj i
räva”. Ja sa Boo ”om jag någon gång måste kyssa dej, så är det nog det angenämaste
stället”.
Det befanns att Boos granne Nils Gustavssons stenmur låg 8 meter in på Boos
mark, Nils blev tvungen att flytta stenmuren, vilket också skedde. Gården arrenderas
1931 av Karl Einar Sällberg, de flyttar till Vara 1932. Alfred och Anna flyttar till
S.Lundby 1934.
Köper stället 1937 gör Karl Erik Eliasson född 1911 död 1974 gift 1933 med Rut
Gertrud Magnusson född 1911 död 1952. De får barnen Ruth Irene Margareta född
1934 gift med Åke Andersson, Eling, Kerstin Gudrun född 1936 gift med Stellan
Holgersson, Inger Viola född 1938 gift med Sven-Olof Holgersson , Marianne född
1945 död i dec. samma år .
Erik renoverar och bygger till bostaden. Ny ladugård uppförs 1950, denna har
tidigare stått i Vedum vid nuvarande torget. Han bygger även ett affärs och
bostadshus i Vedum. Erik är elektriker och har firma Eltjänst, denna är nu övertagen
av Kerstin och Stellan. Erik gifte om sig med Elsa Sjödal.
Gården arrenderas 1954-1959 av Ingrid och Rune Svensson och 1960 köper Adolf
och Elvira Johansson från Tomten Ryd gården (se nr 18 Ryds rote). Elvira dog 1970
och Adolf 1990.
Adolf flyttar från gården 1981 och Allan och Britta Svensson kommer som nya
ägare 1982. De bodd tidigare i villa på Södra vägen i Vedum.
Allan är född 1938 i Trävattna, jobbar sen flera år tillbaka på Benders
takpanneindustri i Edsvära. Britta är född 1945 i Göteborg men flyttade som barn
med familjen till S.Härene där hon växte upp. Britta är lågstadielärare, men även
utbildad speciallärare för utvecklingsstörda. Hon jobbar i Vara.
De har 3 barn, Malin född 1973 bor i Lidköping, Andres född 1973 i Colombia och
bor i Falköping, där han jobbar som undersköterska. Han är sambo med Lena
förskollärare. Staffan född 1978 i Chile, bor i Herrljunga gift med Jessica studerande.
Staffan arbetar på Auto-Liv i Vårgårda. Han är även mycket duktig på att spela fiol.
NR 43
Lunnatorp Stuga (vänster)
Strax innanför korsning mot Torestorp (den längst åt Vedum) låg 2 stugor mitt emot
varandra. Den på vänster sida bodde skomakare August Larsson och i den på höger
sida Ida Höglund.
Bostaden på vänster sida kan ha varit bostad åt tjänstefolk på Lunnatorp.
August Larsson född 1862 i Trökörna kom hit 1896 från Vedum. August var
troligen gift tre gånger. Barnen är födda i första äktenskapet. Nils Hjalmar född 1896,

han studerade till präst och var kyrkoherde i Vilske Kleva, han hade blomsterodling
som hobby. Karl Hilding född 1891, flyttar 1916 till Annedal O-län. Astrid Elisabeth
född 1892, flyttar 1918 till Vedum.
August gifte sig andra gången 1903 med Dina Maria Nilsdotter född 1859 i Anders
Olofsgården S.Lundby. Hon dog 1911. August gifte om sig 1912 med Lotta
Christina Svensdotter född 1855 i Hjälmebacke S.Lundby. Inga barn föddes i dessa
äktenskap.
Lotta och August flyttar 1918 till Holm P-län. Samma år kommer Otto och Augusta
Ryman från Västergården Faleberg (se nr 18). Han är skräddare. De flyttar 1924 till
L.Vedum. Från 1926 beboddes stugan av Betty Andersson, änka efter Johan
Andersson på Lunnatorp (se nr 15) och dottern Anna född 1874. Betty avled 1927
och dottern 1931.
Från S.Lundby Herrgård kom 1932 Arvid och Vilhelmina Nyberg hit. Där hade de
varit jordbruksarbetare. Arvid var född 1878 i Stenum död 1959 och Vilhelmina 1876
i Önum död 1960.
Barn Karl Harry Vilhelm född 1906, han blev telearbetare. Märta född 1903 och
Agnes Maria Kristina född 1913. Flickorna flyttade till Skara där de gifte sig. Efter
Arvid och Vilhelminas bortgång revs huset, då det var i dåligt skick. Grundstenar och
gamla träd minner om stugan.
NR 44
Lunnatorp stuga (höger)
Här låg en liten stuga som troligen var flyttad från Sörgården Höglunds (se nr 40).
Här bodde Ida Elisabeth Höglund född 1871 död 1935. Hon arbetade som
sömmerska. Idas syster Lotta född 1868 och hennes son Sven Albin bodde här en tid
(se Jultorp nr 16).
Efter Idas död gjordes auktion på hennes tillhörigheter och stugan som låg på ”ofri
grund”. Denna inköptes av mejerist Nyqvist S.Lundby och flyttades dit där den ännu
finns kvar. Huset ägs idag av Inga-Britta Persson Vara.
På samma tomt bor nu familjen Lars Olof Svensson, som 1981 bygger en villa här.
Lars är född 1956 från Lunden Lunnatorp och är gift med Ulla Anita Johansson från
Nybo Larv född 1957. De har barnen Edit Erina Anita född 1987 och Simon
Valentin född 1989. Lars arbetar som busschufför hos Hagelqvist i Vedum sedan
1980 och Anita är undersköterska på Vidhemsgården i Vedum.
NR 45
Faleberg Sörgården Fahlberg
Här inflyttade 1865 Gustav Andersson Fahlberg född 1843 i Kaggatorp S.Lundby.
Gift 1867 med Inga Kajsa Persdotter född 1836 i Nygården S.Lundby. De får barnen
Karl Herman född 1871, Karl Oskar född 1873 och Ida Elisabeth född 1876. Båda
sönerna flyttar till USA 1889. Dottern Ida Elisabeth blev gift 1912 på Kullalund,

Häggatorp. Gustaf var soldat för Sörgården Faleberg och blev 1875 befodrad till
korpral. Enligt dotterdottern Maria Andersson var han även skomakare. Troligen
hörde det några tunnland jord till det här lilla stället. Gustaf avlider 1916 och Inga
Kajsa 1921. De sista åren bodde hon hos dotten. Ett tag bodde makarna Johan och
Mari Torin här (se nr 14 Krogstorps rote). Därefter försvann husen.
NR 46
Faleberg Sörgården Höjel
Vid laga skiftet 1856 fanns det bara en gård på hela utmarken Höjel. Hemmansägare
1870 blir Andreas Persson, han kommer från Västergården Faleberg (se nr 2). Han
är född 1810 i Västergården och gifte sig 1839 med Katarina Johansdotter född 1820
i Noltorp Eling.
Barn som följde med till Höjel, Lotta född 1848, Svante född 1850 och Matilda
Kristina född 1858. Lotta flyttar 1885 till Nolgården Jultorp och Matilda 1883 till
Vagnslätt. Andreas avlider 1888 och Katarina 1885.
Svante övertar gården 1881 och gifter sig med Stina Lotta Jonsdotter född 1850 i
Jultorp Nohlgården. En dotter, Hilda Karolina föddes 1885. Svante dog 1921 och
Lotta 1929. Hilda gifte sig 1922 med Nils Oskar Gustavsson född 1899 i S.Lundby
(son till ”Lis-Anton”). De övertog gården 1925. Hilda ansågs vara förmögen och Nils
satte sprätt på pengarna. Han startade bilstation med nya amerikanska bilar, en var av
märket Auburn. Vidare köpte han bilar av märket Buick. Kapitalet var slut 1932 och
de tog ut skilsmässa. Nils flyttar till församlingen Kristina i F-län. Han dog 1950.
Halva gården säljs till Tage och Bertil Johansson från Torestorp, de hade haft
gården på arrende sedan 1930. Hilda köper tillbaka gården 1933 och 1935 arrenderar
hon ut gården till Anders Bengtsson från Lunnatorp. Anders född 1908 gifter sig 1936
med Edit Augusta Nilsson född 1913 i Kvänum. De köper sedan gården 1945. Barn:
Barbro Elisabeth född 1940 hushållslärare, bor i Borghamn. Hon var tidigare rektor
på Borghamns lanthushållsskola, men arbetar nu i Vadstena. Gunnar född 1944. Han
har biodling och är sedan 1985 godkänd KRAV odlare. Sedan 1975 ägs gården av
Barbro och Gunnar.
Anders avled 1982 och Edit vistas sedan något år på Vidhemsgården i Vedum.
NR 47
Faleberg Sörgården ”Skräddars”
Från Mellomgården Edum inflyttar 1877 Sven Persson Edlund född 1850 i Edum.
Han gifte sig 1875 med Johanna Jonsdotter född 1850 i Önum. Barn Hilda Maria
född 1876, Alma Augusta född 1878, Hanna Sofia född 1880 död 1881 i USA.
Familjen utvandrar 1881 till Winthrop USA. Där föds tre pojkar, Gustav född 1882,
Oscar född 1884 och Edvin född 1885.
Sommaren 2001 kom Gustav Edlunds son Edvin Edlund och Edvins son Kim
Edlund på besök till Larv. Edvin född 1921 bor i Colorado och var tidigare ingenjör.
Berättade att han odlade potatis på närmare 400 tunnland. Odlingen sköttes helt på
entreprenad. Sonen Kim född 1947 är pastor i baptistsamfundet.

Från Bitterna inflyttade 1883 Svante Jonsson född 1856. Gift 1878 med Lotta
Jonsdotter född 1852. Barn: Ellen Maria född 1878, Johan Alex född 1881, Anna
Olivia född 1884, Hilda Karolina född 1888, Ester Ingeborg född 1891 och Gustaf
Adolf född 1894. De säljer stället 1910 och flyttar till Önum. Svante var bror till
August Hallqvist (se nr 50).
Ny hemmansägare 1910 blir Svante Johansson född 1846 och hans hustru Johanna
Svensdotter född 1846. Hit har de med sig barnen Karl Gustaf född 1888 och Elin
Viktoria född 1894. Familjen kom närmast från Lunnatorp där de bott i tre år. Före
det bodde de i Sörgården Faleberg (se nr 41).
Svante avlider 1923 och hustrun och barnen står som ägare, men 1929 köper Hugo
Karlsson Torestorp gården. Eventuellt bor han här några år. Han säljer 1936 till Karl
Johan Andersson och Svantes dotter Hulda Josefina Andersson. De är bosatta i
Göteborg. De försäljer åkerjorden 1944 till grannen Ellen Svensson.
Svantes dotter Elin gifter sig 1924 med Karl Oskar Johansson född 1897, son till
Bengtsson på Lunnatorp. Han var styrman, men avlider 1925. Då hade Elin och Karl
bara varit gifta i 8 månader. Syskonen Elin och Karl bor kvar på stället, han livnär sig
som skomakare.
Systerdottern Linnea Lundgren blir ägare till stugan, troligen byggd 1876, som hon
har till sommarbostad. Linnea dog 2001 och stugan ägs nu av barnen.
NR 48
Faleberg Sörgården
Detta ställe köps 1879 av Magnus Andersson född 1835 och hans hustru Kajsa
Svensdotter född 1827. De flyttar hit 1892 från Kulla S.Lundby. Kajsa avlider 1908
och Magnus 1912. Några år ägs gården av Sven Erland Magnusson, troligen son till
Magnus och Kajsa.
Gården köps 1915 av Frans Erland Bäck född 1869 i Malmene Lassagården och
Josefin Magnusdotter född 1860 i S.Lundby Herregård. Barn Karl Gustaf Bäck född
1894 i Längjum. Han flyttar 1917 till Tråvad. Frans och Josefina flyttar 1923 till
Vedum.
Samma år kommer Johan Alfred Karlsson född 1851 i Undenäs, gift 1892 med
Hilma Elisabeth Bergelin född 1864 i Västerås. De kommer från Grönebacke Larv,
med är också dottern Josefina (Ina) född 1901 i Svedevi U-län. Hon gifte sig 1931
med Olov Persson Kyrkestätta (se nr 36 Edums rote). Johan Alfred kom från Hubo
där han varit rättare, han avled 1932. Hilma flyttade till dottern, där hon bodde i en
liten stuga tills hon dog 1950.
Ellen Teresia Erlandsson köper gården 1932. Hon var född 1892 i Harslätt Larv.
Ellen gifte sig 1921 med Karl Svensson född 1891 död 1931. Barn födda i
Trädgården Ryd Larv, Karl Arne Erland född 1922, Sven Rune Johan född 1924,
Gurli Maria Teresia född 1927 och Stig Hilmer Ingemar född 1930.
Ellen köper till jorden från grannstället ”Skäddars” 1944. En ny bostad byggs 1950,
delvis med virke från det gamla boningshuset på Höjel (Anders Bengtssons).
Byggmästare var Karl Hallqvist.
Gurli blir ägare av bostaden och Stig av jordbruket. Gurli säljer huset 2001 till sin
brorson Peter Svensson från Harslätt och Gurli och Arne flyttar till Vedum.

NR 49
Faleberg Sörgården ”Skarins”
Detta ställe ägs från 1880 av Anders Karlsson född 1830 i Skarstad. Han första
hustru hette Johanna Skarin död 1875. Anders gifte om sig 1880 med Annika
Jonsdotter född 1836 i Ölstorp Ö.Bitterna. Hon hade tidigare varit gift men blev änka
1875, hon hade en dotter Klara Jonsdotter född 1869.
Annika dog 1889 och 1890 gifter Anders sig för tredje gången med Maja Greta
Andersdotter född 1841 i Slättås Knutsgården Mossen.
Anders har i första äktenskapet barnen August född 1862 och Alfred född 1865. I
äktenskapet med Annika föds sonen Karl Johan född 1881. Denne flyttar 1896 till
Göteborg. August står antecknad för namnet Skarin 1879 och Höglund 1887,. Han
flyttar 1897 till Göteborg. Alfred tar också namnet Skarin. Han flyttar till Göteborg
1883.
Anders dog 1921 och Maja 1923.
Alrik Svensson berättar att Skarin bad bönderna om att få björkris till kvastar, som
han sedan sålde på Vara marknad om han fick skjuts av någon bonde. Maja fick
ibland någon griskulting av Albert i Krogstorp. Alrik träffade henne vid detta tillfälle
då hon kom med grisen i en säck på ryggen. Hon sa då: ”Gresen lever änna rackarn på
ryggen på mäk.” Maja var mycket krokig och lortig, så vi barn var rädda för henne.
Marken köptes av Karl Hallqvist 1920 (se nr 50) och av boplatsen syns bara en del
av källaren.
NR 50
Faleberg Sörgården Höjelshall
Väster om gården ligger en åkerlycka som tilhör Österbitterna med brukningsrätt av
gammal hävd, den tillhör således inte gården. Här gränsar 4 socknar samman,
Ö.Bitterna, L.Vedum, S.Lundby och Larv. Tidigare låg ett ställe här då grunden av
byggnader finns kvar. En jordkällare är nu bortodlad. Troligen bodde ”Kampa-Johan”
och Maja här. August Hallqvist och brodern Svante Jonsson är födda i Räveskällen
enligt husförhörslängden. Troligen kallades denna åkerlycka för detta namn.
August tog sig namnet Hallqvist och blev ägare av gården 1890. Svante Jonsson
bodde på granngården (skräddars nr 47). Svantes son Johan tar sig namnet Kampén
(efter farfar).
Här fanns några olika ägare på 1870-talet. Först änkan Johanna Bonander med barn,
sedan Sven Svensson och i slutet av 1880-talet en Johan Peter Johansson.
Stället köps 1888 av August Hallqvist född 1863 död 1920. Han gifter sig 1889 med
Maja Stina Andersdotter född 1857 i Faleberg Mellomgården död 1901. August tog
ut attest till USA 1895 men återlämnade den. Barn Martina Justina född 1890, Johan
Oskar Emanuel född 1892 död 1902, Karl Axel född 1894 blir byggmästare, Nils
Gustaf född 1898 blir plåtslagare, utvandrar till USA 1923.
August gifter om sig 1902 med Ida Maria Johansdotter född 1870 i Per Jonsgården
ö.Bitterna, död 1911. Barn, Ester Katarina född 1902, Anna Maria född 1903 gift
Malm 1928, Sven Gunnar född 1906 utvandrar till USA 1925, Märta Ingeborg född
1907 utvandrar till Canada 1928, Lars Erik född 1909 död 1985 i Västra Gerum.

Sonen Karl övertar gården 1920. Några boställen tillhörande Torestorp och Skarins
(se nr 49) har förvärvats. Karl gifter sig 1930 med Elin Mellberg född 1898 i Melltorp
Faleberg (se nr 8) död 1975. Barn, Lars Olof född 1932 läroverksadjunkt, Birgitta
Ingeborg född 1936 sjuksköterska, Karl Börje född 1938 sjöman omkom i en
bilolycka.
Birgitta arbetade en tid i USA och bjöd då Elin och Karl på en tur till Amerika med
båt, troligen en av Svenska Amerikalinjens båtar.
Karl bygger om och till ladugården och ny tvättstuga. Han arbetar som byggmästare
och tillsammans med svågern Anders Mellberg uppför de flera bostadshus och andra
byggnader på orten.
Gården säljs till Folke Larsson från Göteborg 1972. Han hade tidigare varit sjöman.
Folke säljer 1981 till Kent Öhman från Eling född 1958, gift med Anneli född 1959.
Barn, Jenny född 1982 och Veronica född 1985. Kent och Anneli skiljer sig 1986.
Kent arbetar på Volvo Penta i Vara och är förlovad med Magdalena.
Tillköp av Helgos boställe har gjorts och Kent kommer i år att bygga till bostaden.