fredagsnöjet - Barometern

Fredags 

NÖJET 

En bil i dricks 

Gesten viktigare än summan för Luise Guse 

19 oktober 2007 • Nummer 243,5 

THE HIVES får högsta 

betyg: ”Lekfullare, 

kaxigare och tyngre” 

JONAS GARDELL 

är tillfällig gäst 

i Intervjutombolan 

Nu är slutet nära 

för den neurotiska 

TONY SOPRANO

Fredag 19 oktober 2007 

Ska man ge dricks 

på krogen fast 

man inte är nöjd? 

När jag var på Cypern i somras 

funderade jag mycket på om jag skulle 

betala dricks eller inte. Det var ju för 

sjutton snordyrt att äta och dricka 

ute. Mycket dyrare än i Sverige. Samtidigt kom 

den gamla regeln som predikats av reseledare 

sedan tidernas begynnelse upp i huvudet. ”Ge 

tio procent av notan och avrunda uppåt”. Halvpensionen 

på hotellet gjorde tack och lov att vi 

slapp dricksgrubblerier i någon större utsträckning. 

Dessutom satte vi upp all dricka på rummet 

och betalade slutnotan i hotellreceptionen 

på avrese dagen. Lite fegt och snålt, men väldigt 

smidigt. Och hotellet tog faktiskt BRA betalt. 

Minns när vi var på skidresa 

i mycket trevliga 

italienska skidorten Canazei 

(rekommenderas varmt 

för alla som vill åka i olika 

backar hela dagarna) för ett 

par år sedan. Resesällskapet 

bestod av elva personer 

och varje kväll gick vi ut och 

käkade tillsammans. Kommer 

inte ihåg om det var 

vi som glömde att säga till 

att vi inte ville ha gemensam 

nota för alla elva eller 

om vi faktiskt sa till men 

att servitören glömde. Varje 

kväll slutade hur som helst 

på samma sätt. Kvittot med 

femtioelva inslag vandrade 

runt längs bordet. Någon började räkna ut vad 

alla skulle betala. Tröttnade. Någon annan fortsatte. 

Tröttnade. Som tur var fanns det åtminstone 

en stackars ordningsman med sifferkoll 

som fick ta sig an uppdraget. När antalet euro 

per skalle var klart och alla slängt fram sina 

sedlar i en hög på bordet kom nästa dilemma 

– hur mycket dricks skulle vi lämna? Just i den 

stunden kände jag mig så där typiskt svensk 

och stel. Funderade på vad alla andra världsvana 

europeer runt borden tänkte samtidigt 

som jag inte orkade bli ett dugg generad eftersom 

jag var så olidligt trött. Skidåkning + mat + 

en stor öl = SOVA. Djupt och länge. Varje kväll 

dricksade jag snabbt alla mynt jag hade. Allt för 

att slippa drickskonferensen och få hämta 

jackan. 

Är man snål om man inte ger 

dricks på krogen? Ska man ge 

dricks om man bara handlar öl och 

nötter i baren? Varför är vi svenskar 

mer generösa när vi är utomlands? 

Eller är vi det? Ska man ge 

dricks även om man inte är nöjd? 

Fredagsnöjets Donny Hedlund 

har gjort en djupanalys av dricksbegreppet 

och på sidorna 7–10 

möter du bland andra nattklubbsdrottningen 

Alexandra Charles och 

populära bartendern Luise Guse 

i Kalmar som fått en bil i dricks. Vi får 

skattedirektörens syn på saken och 

kuriosa från filmens värld. Diskutera 

gärna dricks kring fika bordet idag. 

Sedan kan ni gå in på Barometern.se 

och tycka till. 

CARIN JANEFRID 

carin.janefrid@barometern.se 

Ska man ge dricks 

om man bara 

handlar vin och 

nötter i baren? 

FOTO: SCANPIX 

Fredags 

NÖJET 

Zlatan bjöd 30 miljoner för hus 

MALMÖ 

Fotbollsproffset Zlatan Ibrahimovics 

husköp gick något okonventionellt 

till, rapporterar Göteborg-Posten. 

I stället för att springa på visningar 

och kasta sig in i bud givning gick 

bolltrollaren helt sonika upp till 

porten på det hus han ville ha och 

ringde på. 

– Jag vill köpa ditt hus. Du får 30 miljoner, 

löd Ibrahimovics hälsningsfras 

när husägaren öppnade dörren. 

Festival. Stort publikras och 

dåligt väder. Hultsfredsfestivalen 

kan i alla fall glädja 

sig åt att man behållit tätpositionen 

som landets mest 

omskrivna sommarevenemang. 

På torsdagen presenterade 

Cision och Sponsrings- 

och Eventföreningen 

Eventbarometern för tredje 

året i rad, en topplista över de 

sommar evenemang som fått 

mest utrymme på mediernas 

nyhetssajter. Hultsfredsfestivalen 

toppade med 1 539 

artiklar, vilket innebär mer 

publicitet än festivalen någonsin 

haft. 

– Festivalen nära nog fördubblar 

sin publicitet och går nu 

om sportevenemangen. Dock 

handlade en hel del av årets 

Ansvarig utgivare: 

Gunilla Andreasson 

gunilla.andreasson@barometern.se 

Redaktör: Carin Janefrid, 0480–591 35 


Layout: Emelie T Lund 

Omslagsfoto: Paul Madej 

Den rosa Malmövillans 

ägare, som själv 

betalade 8 miljoner 

kronor för huset 

2003, behövde inte 

fundera särskilt länge 

innan han gick in till 

sin hustru och förklarade 

läget: 

– Du, jag har just 

sålt vårt hus. 

Nu ska Zlatan Ibrahimovic, 

flickvännen 

Helena Seger och 

Hultsfredsfestivalen fick 

mest publicitet i Sverige 

Hultsfredsfestivalen. 

publicitet om mindre fördelaktiga 

aspekter, som höjda 

biljettpriser och dåligt väder, 

säger Mia Liblik, affärsutvecklingschef 

på Cision Sverige 

AB, i ett pressmeddelande. 

Övriga musik festivaler i 

Eventbarometern har också 

fått mer publicitet än vanligt. 

Störst ökning får Sweden Rock 

Festival som klättrat till en 

tredjeplats. (Barometern-OT 

Musikfestivalernas topplista i årets Eventbarometer: 

Antal artiklar 

1. Hultfredsfestivalen (1) 1 539 

2. Stockholm Pride (2) 915 

3. Sweden Rock festival(4) 536 

4. Arvikafestivalen (3) 510 

5. Stockholm Jazzfestival (5) 376 

6. Way Out West (-) 287 

7. Peace & Love (-) 284 

(förra årets placering inom parentes) 

Det bidde ingen Carrie för Joey Tempest. Då vad bidde det då då? 

Det bidde en James Joakim. FOTO: ØRN E BORGEN/SCANPIX 

Europe-sångaren har blivit pappa 

Kändis. Nedräkningen, eller The final countdown kanske man ska 

säga, är över. Rockaren Joey Tempest, sångare i Europe, har blivit 

pappa. I fredags födde hans hustru Lisa Worthington sonen 

James Joakim i hemstaden London. 

Enligt ett pressmeddelande mår hela familjen bra. (TT Spektra) 

”Jag vill köpa ditt hus”, sa Zlatan 

Ibrahimovic till den förre ägaren 

av den rosa villan i Malmö. 

FOTO: OLA TORKELSSON/SCANPIX 

Veckan på Facebook 

1. Bästa application: 

Quizzes 

2. Bästa grupp: 

Redigering: Emelie T Lund, Pelle Johansson, 

Carin Janefrid, Therese Danielsson 

Annonser: Telefon 0480–591 00 

Adress: Nöjet, Barometern-OT, 391 88 Kalmar 

Besöksadress: Södra Långgatan 33 

E-post: nojet@barometern.se 

www.barometern.se 

Sveriges första kökille 

Tävling. Dansaren Otto Blücker tes- 

tar en ny karriär som Sveriges första 

kökille. Hans jobb går ut på att köa 

åt andra, vare sig det gäller en vanlig 

kassakö eller en kö för att få bästa 

plats på en konsert. Otta Blücker är 

anställd av Atava där han lottas ut till 

den som behöver honom bäst enligt 

motivering på företagets hemsida. 

– Vi svenskar är ju väldigt noggranna 

med våra köer. Det ska vara ordning 

och reda och man får aldrig gå före 

någon som köat längre än man själv. 

Jag tror vinnarna kommer att vara 

överlyckliga över att slippa stå och 

frysa nu när det nästan är vinter. För 

min egen del är det här ju drömjobbet, 

det är ju kul att stå i kö och träffa 

nytt folk, samtidigt som jag tjänar 

pengar, säger Otto Blücker i ett pressmeddelande. 

(Bar–OT) 

I flip my pillow over to get the cold side 

3. Roligaste application: 

Notes: Mina kändisdubbelgångare 

4. Ta bort skiten: 

ettårige sonen Maximilian 

snart flytta 

in. Men först väntar 

renovering av den 

500 kvadratmeter 

stora villan, som i och 

med köpet går under 

beskrivningen ”Malmös 

dyraste hus”. 

– Fast jag spikar inte 

själv. Det får mina 

byggare göra, säger 

fotbollsstjärnan till 

G-P. (TT Spektra) 

Slentrianmässigt massvideopostande via 

superwall. 

Eddie Murphy gifter om sig i år. 

Kändis. Komikern Eddie Murphy tycks vara en 

rastlös typ. Och hans blivande hustru likaså. 

I juli förlovade sig Murphy med nya flickvännen 

Tracey Edmonds, och nu skvallrar paret till 

People om att de tänker hinna med ett bröllop 

före årsskiftet. (TT Spektra) 

Innehåll 

2 • Välkommen 

3 • Nöjesnytt 

4–5 • Jonas Gardell 

6 • Guiden & krönika 

7–10 • Dricks 

11 • Sopranos 

12 • Spel 

13 • Dvd 

14–15 • Cd-recensioner 

16 • Sonja Aldén

Södra Ölands Musikteater har inte satt upp någon större musikal på tre år, men i samband med föreningens 15-årsjubileum till våren är det dags 

igen. Denna gång sätter de upp världens äldsta musikal, Teaterbåten, som har premiär i början av mars. 

Musikalernas musikal 

Södra Ölands Musikteater sätter upp Teaterbåten 

MÖRBYLÅNGA 

Till våren fyller Södra Ölands 

Musikteater 15 år, det firas 

med en storsatsning på en ny 

musikal, Teaterbåten. 

– Det är världens äldsta musikal, 

musikalernas musikal kan 

man säga, säger regissören Lif 

Henell. 

Senast musikteatern gjorde en 

riktigt stor produktion var 2004, 

sedan dess har man gjort flera 

ungdomssatsningar, men nu är 

det alltså dags igen för en stor 

musikal med folk i alla åldrar. 

– Det känns som folk väntar 

på att vi ska göra något, säger 

Lif Henell. 

Hon är väldigt glad att 

ensemblen är samlad igen. 

– Alla är väldigt positiva och 

duktiga, och alla är trygga 

i ensemblen. 

Anledningen till att det inte 

har blivit någon större produktion 

på ett par år är enligt Lif 

Henell att det är så dyrt. 

– Det krävs att man gör så 

många spelningar för att få igen 

pengarna. Det är ljud- och ljustekniken 

som är svindyr, och 

rättigheterna till musikalen. 

Kretsar kring fem par 

Musikalen är skriven av amerikanerna 

Jerome Kern och Oscar 

Hammerstein. Den utspelar sig 

under slutet av 1800-talet och 

handlar om motsättningarna 

mellan olika 

klasser. Handlingen 

kretsar kring fem par 

på Teaterbåten. 

– Det är ett komiskt 

par, ett tragiskt par, 

ett kärlekspar, ett 

gammalt par, såna 

som varit gifta i typ 

40 år, samt ett arbetarpar, 

säger Ellen 

Sjöberg. 

Hon spelar teaterdirektörens 

dotter Magnolia Hawks som 

inleder en kärleksaffär med 

charmören och spelaren Gaylord 

Ravenal. 

– Han nästlar sig in i handlingen 

som förste älskare, säger 

Tomas Hesselmark, som gör 

rollen som Ravenal. 

Ellen Sjöberg och 

Tomas Hesselmark. 

Mer tävling VINN KONSERTBILJETTER 

GÅ IN PÅ BAROMETERN.SE 

Han har varit med i musikteatern 

i tio år. 

– Sammanhållningen betyder 

mycket för mig, jag gör inte det 

här enbart för det egna egot, 

säger han och ler. 

Att spela en av de bärande rollerna 

är inget nytt för honom. 

Nervös för sångsolo 

Ellen Sjöberg är lite 

mer ovan att axla en 

huvudroll. 

– Jag har varit med 

i musikteatern sedan 

jag var nio och har haft 

större roller i flera ungdomsuppsättningar, 

men det är första gången 

jag har en så stor roll 

i en storproduktion, 

det är jag väldigt nöjd 

med, säger hon, men erkänner 

att hon också är lite nervös. 

– Själva agerandet känns bara 

kul, men jag ska sjunga solo 

också, det gör mig lite nervös. 

Har du börjat öva? 

– Ja, jag sjunger i duschen, vi 

har kaklat badrum så det blir 

bra klang. 

MÅNDAGEN DEN 22 OKTOBER 

Den 2 december klockan 19.30 spelar Lars Winnerbäck 

i Kalmar sporthall. Nu har du chansen att vinna biljett till den heta 

konserten. HUR? Barometern.se ger dig svaret på måndag 22 oktober 

Repetitionerna av Teaterbåten 

är i gång sedan ett par 

veckor och som vanligt är det 

Lif Henell som regisserar. För 

produktion och scenografi 

står Maria Petersson. Mary 

Engholm ansvarar för scenkläderna 

och Björn Erlandsson för 

musiken. Först i början av mars 

är det premiär för musikalen 

i Mörbylångaskolans aula. Efter 

påsk sätts den upp på Kalmar 

Teater. Än återstår många och 

långa repetitioner, men redan 

till helgen hoppas Lif Henell att 

många karaktärer ska sättas. 

– Då får vi besök av Bobo 

Lundén (teaterdirektör på Junibacken 

i Stockholm reds. anm.) 

som tidigare har satt upp samma 

musikal, säger Lif Henell. 

THERESE 

DANIELSSON 

0480–592 17 

therese.danielsson@barometern.se 

Foto 

SONJA 

PALM 

0480–592 76 

sonja.palm@barometern.se 

FREDAGSNÖJET 3 

BAROMETERN-OT | Fredag 19 oktober 2007 

SKIVTOPPEN 

Album vecka 42 

1. (ny) Kent 

Tillbaka till samtiden 

2. (1) Bruce Springsteen 

Magic 

3. (2) Lars Winnerbäck 

Daugava 

4. (4) Paul Potts 

One chance 

5. (3) Peter LeMarc 

Kärlek i tysnadens tid 

6. (5) John Fogerty 

Revival 

7. (7) Thorleifs 

Våra bästa år 

8. (10) Luciano Pavarotti 

Pavarotti forever 

9. (12) Katie Melua 

Pictures 

10. (8) Peter Jöback 

Dark passion play 

Singlar vecka XX 

1. (1) Magnus Uggla 

Pärlor åt svin 

2. (3) Dede feat. Pras 

Michel 

Turn you on 

3. (6) Danny feat. Therese 

If only you 

4. (4) Kent 

Ingenting 

5. (10) Lars Winnerbäck 

i duett med Miss Li 

Om du lämnade mig nu 

6. (2) Martin Stenmarck 

100 år från nu 

7. (15) Plain White T’s 

Hey there deilah 

8. (12) Timbaland feat. One 

republic 

Apologize 

9. (14) Amy Diamond 

Is it love? 

10. (23) All Ends 

Wasting life 

Idolerna sjunger hits 

från topplistan 

Tv. I den tredje delfinalen i Idol 

i TV 4 ikväll, fredag, är det 

hitlistemusik som är kvällens 

tema. Här är låtarna som de 

ska framföra: 

1. Daniel Karlsson: I don’t feel 

like dancing (Scissor Sisters) 

2. Mattias Andréasson: Summer 

love (Justin Timberlake) 

3. Gathania Holmgren: Umbrella 

(Rihanna) 

4. Amanda Jenssen: Don’t hate 

on me (Vincent) 

5. Sam Hagberth: Tired of being 

sorry (Enrique Iglesias) 

6. Andreas Sjöberg: A little bit 

of love (Andreas Johnson) 

7. Marie Picasso: Big girls don’t 

cry (Fergie) 

8. Christoffer Hiding: Say it 

right (Nelly Furtado) 

9. Evelina Sewerin: Apologize 

(Timbaland featuring One 

Republic) (TT Spektra) 

MISSA INTE! 

På Barometern.se bloggar 

Pelle Johansson om hårdrockskryssningen 

till Åbo. 

Utanför hyttfönstret eller 

vad nu den korrekta nautiska 

termen för det är, glider små 

ljus förbi. Antar att det är 

Stockholms skärgård. Eller 

ufon. Sådana finns det här 

ombord också, så vi är vana 

Foto-Paul och jag. 

PELLE JOHANSSON

4 FREDAGSNÖJET 

Fredag 19 oktober 2007 | BAROMETERN-OT 

Jonas Gardell pratar ibland snabbt, snabbt, 

snabbt och ibland långsamt och tyst. Han 

tänker efter eller bubblar över. I höst gör 

han två föreställningar i Kalmarsalen. 

… föreställningen:”Föreställningen 

är varm, 

lycklig och 

rörande. 

Den bygger på mötet mellan mig och 

kvällens publik. Min scenpersonlighet 

är mitt instrument, det är det jag spelar 

på och blivit duktig att spela på. Det är 

alltså en Jonas Gardell-show. Sedan har 

mina shower blivit allt barnsligare och 

allt mer absurda. Det är inte så mycket 

aktualitets-stand up med ’och då sa 

Fredrik Reinfeldt’-humor.” 

… hur föreställningen förändras: 

”Jag leker mycket på scenen. Och då blir 

föreställningen längre och då måste jag 

plocka bort något. Det blir som en levande 

organism som bubblar och puttrar. Så 

småningom, efter 40–50 föreställningar 

brukar den bli mättad men om man såg 

premiären och föreställningen i Gävle så 

var nog en fjärdedel förändrad.” 

… dagboken på hemsidan: 

”Hemsidan är ett sätt att kommunicera 

med fansen. Så småningom kan jag 

sluta ge intervjuer. Och jag skriver nästan 

inte skönlitterärt längre så dagboken 

är ett sätt att upprätthålla skrivandet. 

Jag lägger ned mycket möda på dagboken 

och det är genomarbetade stycken 

så jag vill inte kalla det blogg. Det är en 

litterär dagbok.” 

… att uppträda i Kalmarsalen: 

Intervjutombolan 

Vi har 100 frågor i tombolan. Varje vecka får en aktuell 

person välja 20 nummer och därmed sina egna frågor. 

GARDELL 

Hittar snuskiga frågor. ”Jag tror på skamlöshet” 

När skäms du? 

– Jag skäms inte. Ja, det är ett kort svar 

men också mycket genomtänkt. Jag lovade 

mig själv när jag var 15 år att aldrig 

skämmas. Jag tror inte på skam, jag tror 

på skamlöshet. Om jag skäms för något så 

gör jag det inte och det jag gör, det skäms 

jag inte för. 

Vad är meningen med livet? 

– Tricket är att få meningen med livet att 

bli så enkel som möjligt. Som att få uppleva 

en solnedgång över havet på landet. 

Om man lägger ribban där så kan resten 

bli en bonus. 

Hur gör du när du slår på stort? 

– Då sparkar jag på en tjockis. 

Vad är du mest stolt över i din karriär? 

– Oj, jag har gjort så ofantligt mycket … 

jag är väldigt stolt över mina shower. Och 

min kärleksrelation med den stora publiken. 

Min stora publik. 

– På min hemsida kan man läsa om personer 

som köpt biljett till föreställningen 

i februari och sedan räknar ned dagarna. 

Och ett par som sett en föreställning 

och sedan skriver att de kommer att sitta 

på samma plats igen, där på rad två, till 

nästa föreställning. 

Hur vet man att du är arg? 

– Det hör man på rösten. Jag är Kalle Anka 

till temperamentet. Jag hoppar upp och 

ned och kvackar så att fjädrarna rycker. 

När känner du dig huslig? 

– Huslig? Jag är väldigt duktig på att städa. 

Jag borde ha blivit städare men jag hade 

aldrig tjänat lika mycket pengar på det. 

Vem var du när du gick ut nian? 

– Då var jag ett ufo som just gjort entré. 

Jag var oändligt, oändligt vacker, modig, 

desperat. 

Visste du redan då att du skulle bli artist? 

– Nej, inte vid 15. Då skulle jag bli bildkonstnär 

och författare, då visste jag 

inte att jag var rolig. Att jag var rolig tog 

de ifrån mig under nio år i skolan då jag 

blev mobbad. Mobbade pojkar är inte så 

roliga. 

Vad lägger du för mycket pengar på? 

– Jag lägger inte för mycket pengar på 

något. Jag är världens sämsta shoppare, 

det är Marc som utsett mig till det, jag 

shoppar i princip inte alls. 

Vad dagdrömmer du om? 

– Mina föreställningar. Jag fantiserar om 

publiken, roligheter och fyndigheter. 

Det är så mina föreställningar blir 

till, jag fantiserar fram dem. Och 

det var så jag överlevde min barn- 

Jonas 

Gardell 

OM: 

dom, jag hittade på en publik som jag 

uppträdde för, det är samma sak jag gör 

nu som vuxen fast nu är publiken verklig. 

Vem beundrar du? 

– Nelson Mandela. Det är ett lite töntigt 

svar men jag beundrar honom. 

Vad borde du ta tag i? 

– Det var en lite snuskig fråga. Frågan är 

om du har med det att göra. 

Vad tycker du om dagens ungdom? 

– Jag brukar inte generalisera människor 

på det sättet, jag tycker att det är fel att 

betrakta människor som en enhet. Jag har 

väldigt mycket unga i min publik som författare 

och det är roligt för jag är gammal 

nog att vara deras pappa, eller farfar … 

Hur många ställen har du bott på? 

– Oj, oj, oj. Som ung i Stockholm har man 

aldrig någon permanent adress utan flyttar 

runt på andrahandskontrakt. Jag är 

född i Näsby park men växte upp i Eneby 

som barn, sedan flyttade vi till Grev Magnigatan 

och därifrån till Östermalmstorg, 

till Maria Prästgårdsgatan … (Jonas Gardell 

rabblar adresser) … Jag bodde på 15 

till 20 adresser under ett, två år. Men jag 

har bara bott i Stockholm. 

Tror du på Gud? 

– Ja! 

Röstar du? 

– Ja, det är en plikt. På valdagen klär jag 

upp mig lite och går och röstar. Det är 

en ära och en heder att få rösta och att få 

FAKTA | Jonas Gardell 

● Född: 1963. 

● Familj: Maken Mark Levengood 

och två barn. 

leva i ett demokratiskt land. 

Har du någonsin gjort ett IQ-test? 

– Nej, det är sådant som Alexander Bard 

gör. 

Vilken färg passar du inte i? 

– Rosa. 

Hur bor du? 

– Jag bor gigantiskt! Vi har en lägenhet i 

stan, ett stort hus i Saltsjöbaden och ett 

stort hus i skärgården. 

Vem skulle spela rollen som dig i filmen 

om ditt liv? 

– David Boati gjorde ju det i En komikers 

uppväxt. Så då får du nästan precisera vilken 

ålder av mitt liv du menar. Nu? Jonas 

Karlsson. Han är en väldigt kul skådespelare 

och jag tror att han skulle kunna göra 

den lätta febrigheten, det lätta vansinnet 

som jag lever med. 

Har du något motto? 

– Det är med i föreställningen så det kan 

jag inte avslöja. Men jag kan låna Bette 

Midlers motto, Fuck them if they can’t 

take a joke. 

EMELIE 

T LUND 

0480–592 14 

emelie.t.lund@barometern.se 

● Aktuell: Med showen Tillfällig gäst 

i ditt liv som spelas i Kalmarsalen 

19 oktober och 24 november. 

”Kalmarsalen är känd för att vara lite 

svår och Kalmarpubliken säger att de är 

lite tröga, men de är de inte. Fast showerna 

där brukar bli lite knasiga …” 

… att vara mångsidig: 

”När jag var ung var min stora förebild 

Tage Danielsson. Från början kom jag 

från det intellektuella hållet nu är jag 

mer komiker även om mitt nästa projekt 

är en bok om nya testamentet. Sedan 

skriver jag en tv-serie åt SVT Drama som 

ska börja spelas in om några veckor, så 

jag pendlar mellan ytterligheter. Jag har 

ingen anledning att välja att kasta bort 

något. Det enda jag riskerar är att jag 

framstår som suspekt för att jag är så 

folkkär i ögonen på några kritiker men 

det kan jag inte ta någon hänsyn till.” 



FOTO: HENRIK MONTGOMERY/SCANPIX



Guiden 

Tipsa Guiden. Mejla ditt evenemang till 

nojet@barometern.se. Varje vecka presenterar 

Fredagsnöjet ett urval av nöjesevenemangen 

i länet. 

Konserter 

19/10 Jens Winther European Quintet, Jazzklubben 

Kalmar Nyckel, First Hotell Witt, 

Kalmar, kl 19.30. 

19/10 Tjebandet Forver, Mejeriet Nybro, kl 21. 

23/10 Waterloo – The ABBA Show, Kalmarsalen, 

kl 19.30. 

24/10 Han är min sång och min glädje, Christer 

Sjögren med Sonja Aldén, Kalmarsalen. 

26/10 Electric Friday på Palace i Kalmar, med 

bland andra Mustasch och Crash Dïet. 

26/10 Reggaeklubben Baktakt, Söderport, 

Kalmar. 

26/10 Justin Hopkins spelar på Ernesto in 

Totale, Kalmar. 

26/10 Torsås storband under ledning av Per- 

Åke Littorin med Ann Milesson och Joakim 

Müller på sång. Efter scenframträdandet spelar 

Torsås storband upp till dans, Emmaboda 

Folkets Hus. 

26–27/10 Rookiefestivalen med bland andra 

Slagsmålsklubben, Sahara Hotnights, Neverstore 

och Dia Psalma, Metropol, Hultsfred. 

26–27/10 Calmar Irish Music Festival 2007, 

www.calmarmusicirishmusicfestival.tk 

27/10 Thorbjörn Risager Blue 7 gästar Crossroads, 

Söderport, Kalmar. 

27/10 Halloweenfest på Möre hotell i Söderåkra. 

Livespinning för anmälda. Magnus 

Andersson och Rekyl spelar med gästartister 

som Rockettes med flera. 

Scen 

19/10 Jonas Gardell, Tillfällig gäst i ditt liv, 

Kalmarsalen kl 19. 

20/10 Direktsändning från Dramaten, Dödsdansen 

med Stina Ekblad och Örjan Ramberg 

i huvudrollerna, Emmaboda Folkets Hus och 

Oskarshamn Folkets hus, kl 19. 

21/10 Herr Grönkvist och fjärilsorkestern, 

barn- och familjeföreställning, Emmaboda 

Folkets Hus, kl 14. 

22/10 Emil Jensen, föreställning med Riksteatern, 

Kalmar Folket Park 19. 

24/10 Ensam långt ute, Peter Harryson med 

musiker, Kalmar Teater, kl 19. 

27/10 Konsert med Staffan Hellstrand, 

Kalmarsalen, kl 19. 

27/10 Saftmatiné Klappen kommer. Byteaterns 

hyllning till Astrid Lindgren. För barn 

6-10 år, kl. 13.00 och 15.00, Byteatern, Kalmar. 

Det är mäktigt att se ett 

konstnärskap utvecklas 

och förädlas. För 

det är så sällan det 

sker. Det går gärna åt det andra 

hållet; enorm debut, helt okej 

uppföljare och sedan är resten 

en uppvisning i stagnation. 

För det är så svårt att leva med 

kraven, vem ska man lyssna på, 

vilket håll ska man gå och vill 

inte publiken ha det som de 

fick från början? Eller blir man 

bekväm, tappar drivet, glöden 

och nöjer sig med det mest 

uppenbara. 

Det är mycket som kan gå snett. 

Jag trodde inte att Leonardo 

DiCaprio hade det i sig. Varken 

viljan att ständigt gå vidare, bli 

bättre eller verktygen att göra 

det med. Jag hade en instinktiv 

motvilja mot hans skådespeleri 

eftersom alla tjatade om att han 

var så snygg. Och det fastnade 

där, i hans utseende, och delvis 

var det mitt fel, att jag inte 

klarade av att se något annat än 

Uteliv 

Alla höstens evenemang 

Barometern.se Oskarshamnstidningen.se 

Dansk jazzstjärna 

gästar Kalmar Nyckel 

Konsert. Ikväll, fredag, blir det 

fint främmande från Danmark 

hos Jazzklubben Kalmar Nyckel. 

Trumpetaren och kompositören 

Jens Winther kommer till 

Hotell Witt med sin kvintett. 

Jens Winther har bland annat 

spelat med danska grupper 

som New Jungle Orchestra, 

Erling Kroner Tentet och Ernie 

Wilkins Almost Big Band. Den 

meriterade dansken har samarbetat 

tillfälligt med stjärnor 

som Miles Davis, Max Roach, 

Carsten Dahl, Kenny Barron, 

Hermeto Pasocal, Dizzy Gillespie 

och Clark Terry. Sista 

plattan hette Jens Winther 

European Quintet: Concord 

och kom 2005. Till konserten 

i Kalmar tar han med sig 

tenorsaxofonisten Lars Møller, 

pianisten Carl Winther (Jens 

son), basisten Jonas Westergaard 

samt trumslagaren Jonas 

Johansen. (Barometern-OT) 

19/10 Storbandsbuffé med Glasriket Big 

Band, Stora Hotellet, Nybro, kl 19. 

19/10 Club Tropical, dansa salsa på Söderport, 

Kalmar. Arr: Salsa Latina. 

19/10 Clubbin´TMP, Palace, Kalmar, kl 22-02. 

19/10 Disco på Apollo, karaoke i Pub Cecil, 

Oskarshamn. 

19/10 Dans till Kindbergs orkester, Folkets 

park, Oskarshamn. 

19/10 Thoréns – Fredagsmys för oss över 40, 

Sandra, Kalmar. 

19/10 Nattklubb Ernesto in Totale, 20 år, 

Kalmar. 

20/10 Lördagsklubben, Palace, Kalmar, 

kl 22-02. 

en pojkspoling som åkte gratisskjuts 

tack vare sin förmodade 

snygghet. 

Leonardo DiCaprio har sakta, 

men säkert ändrat framtoning, 

han har gått från pretty 

boy till en förbannat skicklig 

karaktärsskådespelare. Det 

finns säkert fortfarande de som 

går i spinn över hans utseende, 

men han har lyckats höja sig 

över det där, det är inte längre 

en begränsning för hans uttrycksförmåga 

och nu finns det 

få skådespelare som jag hellre 

vill se än just DiCaprio. 

Det började i Gangs of New York 

(2002), där han visserligen fick 

stå i skuggan av Daniel Day- 

Lewis, men ändå gjorde intryck. 

Sedan tog det fart, Catch me if 

you can (2002) må ha haft en 

oerhört snäv kvinnoskildring 

– alla kvinnor faller raklånga 

bara de får en komplimang av 

en man – men Leonardo 

DiCaprio bar upp huvudrollen 

20/10 Trivsel- och motionsdans med Claes 

Lövgrens, Pårydsparken, kl 20-00.30. 

20/10 Nattklubb med dj Urban, La Scala, 

Oskarshamn 

20/10 Perikles- Hela Huset Svänger, Sandra, 

Kalmar, kl 21-02. 

20/10 Disco, Apollo, vinylbar i Pub Cecil, 

Oskarshamn. 

20/10 Dansbandskväll med Tonix på Harrys, 

Borgholm. 

20/10 Nattklubb Ernesto in Totale, 23 år, 

Kalmar. 

20/10 Sannex, Eringsboda brunn. 

24/10 Karaokekväll på O´Learys, Kalmar. 

24/10 Club Minimal med house/electro/minimal, 

Fula fisken, Kalmar, kl 22-02. 

24/10 Nattklubb Ernesto in Totale, Kalmar, 

18 år. 

26/10 Högstadiedisco, Sandra Kalmar. 

27/10 Thorleifs, Sandra, Kalmar. 

27/10 Oktoberparty med J&B, Harrys, Borgholm. 

27/10 Pipe´s goe´s Germany – Oktoberfest 

med Turbine, Pipe´s of Scotland, Kalmar. 

27/10 Lördagsklubben med Jägerettes on 

tour, Palace, Kalmar, kl 22–02. 

Film 

Aktuella filmer Biostaden i Kalmar: 

Råttatouille, Hairspray, The Kingdom, 

Stardust, Resident Evil: Extinction, Härmed 

förklarar jag er Chuck och Larry, Supersugen, 

Elias och kungaskeppet, Familjen Robinson 

(Sv. tal) Harry Potter och Fenixordern, Shrek 

den tredje (sv tal) 

Saga i Kalmar: 

Järnets änglar 

20/10 Paris je t´aime, Sagabiografen, Kalmar, 

arrangör: Kalmar Filmstudio. 

Aktuella filmer på Saga i Oskarshamn: 

Råttatouille 

25/10 Premiär för 10 dagar långa filmfesten 

Musik i Glasriket. Mellan den 26 oktober 

och 4 november kommer alla 15 Folkets 

hus- biograferna att utnyttjas till fullo. Det 

blir totalt 60 visningar av högkvalitativa och 

varierade filmer – både smalare och mer 

välkända. Se hela programmet, 

www.filmiglasriket.se 

Övrigt 

som bedragaren Frank Abagnale 

Jr. på ett distinkt sätt. 

I The Aviatior (2004) visar 

DiCaprio upp alla sidor av 

människan – framgångar, 

tvångstankar, fysiska handikapp, 

misslyckande – och tack 

vare hans finkänsliga skådespeleri 

blir det inte, som det så ofta 

blir när vi talar om ytterligheter, 

patetiskt. The Departed (2006) 

har sina svagheter, men inte 

DiCaprio och samma år, 2006, 

kom suveräna Blood Diamond. 

Jag förstår inte kritiken som 

här och där framfördes mot 

den sistnämnda filmen. Blood 

Diamond visar hur länder i Afrika 

styckas och utnyttjas av 

i synnerhet västvärlden. Vi frossar 

på deras naturtillgångar 

och struntar i hur det går för 

människorna. I det här fallet 

beskrivs diamanthandeln – tillgång 

och efterfrågan styrs från 

London och eftersom inbördeskriget 

i Sierra Leone är bra för 

de som tjänar pengar på dia- 

20/10 Antikexperterna Peder Lamm och 

Jan Bäckman värderar publikens medhavda 

antika föremål och konst samt berättar anekdoter, 

Ölands Köpstad, kl 12-15. Kölappar och 

info 11.30-12. 

28/10 Kalmar FF möter AIK på Fredrikskans, 

Kalmar. 

NÖJESKRÖNIKA 

Leonardo DiCaprio är trovärdig ut i minsta millimeter 

manterna får det fortsätta. 

Kritiken mot filmen lyder i stil 

med att afrikanerna framställs 

ensidigt, att ärendet gestaltas 

alldeles för tydligt och att vi serveras 

moralkakor. Jag förstår 

ingenting. Det är en underbar 

film. Storslagen, vacker, sorglig, 

brutal och framför allt är 

det en film som får oss att se på 

en händelse i Afrika med självrannsakande 

blick. Som får oss 

att se de stora perspektiven och 

också visar orsak och verkan, 

men utan att läxa upp oss. 

Leonardo DiCaprio spelar 

den forne legosoldaten 

Danny Archer. Han är samvetslös, 

bryr sig inte om den moraliska 

aspekten, utan vill bara åt 

diamanterna. Långsamt, långsamt 

tränger emellertid sanningen 

in i honom. Långsamt 

vaknar han upp, stenhjärtat i 

honom eroderas och han börjar 

tillåta sig att känna. Det är 

djupt mänskligt och DiCa- 

Titta på tv 

Seriös inledning. Fredagskvällen 

inleds med K Special 

som den här fredagen handlar 

om Fogelstadgruppen. Det är 

en kvinnlig medborgarskola 

som startades av kvinnor när 

de hade fått rösträtt 1921. 

Kalmarbördiga Ulrika Knutson 

har skrivit en bok om kvinnorna 

bakom skolan i början av 

kvinnokampens historia. 

(SVT 2, fredag kl 20.00) 

Lättsamt avslut. För att 

kompensera dokumentären 

om kvinnorättskämparna 

byter jag sedan kanal till 

SVT 1 och den småtrevliga 

filmen Min bäste väns bröllop. 

En romantisk komedi på bästa 

Hollywoodvis. Bäst är när 

Cameron Diaz rollfigur mer 

eller mindre tvingas sjunga 

karaoke på en bar och gör det 

så erbarmeligt dåligt. Ett bra 

sätt att hamna i bra stämning 

efter arbetsveckan och 

inför helgen. (SVT 1, fredag 

kl 21.00) 

Om jag hinner innan John 

Blund hälsar på ser jag filmen 

The Beach med Leonardo 

DiCaprio i huvudrollen på 

söndag kväll. Det var mycket 

snack om filmen när den 

kom och det pratades om att 

filmteamet hade förstört en 

paradisö någonstans i sydostasien. 

Jag vet inte om det 

är sant, men det kan vara värt 

att ge filmen en chans. (TV 6, 

söndag kl 

22.00) 

prio är trovärdig 

ut i minsta 

millimeter. 

Tidigare trodde 

jag inte att 

Leonardo DiCaprio 

klarade av 

sådana roller. 

Nu tvivlar 

jag på att 

så många 

andra än 

just DiCaprioskulle 

göra 

det. 

HENRIK RYDSTRÖM 

henrik.rydstrom@barometern.se 

KAROLINA 

EKSTRAND 

0485–319 10 

karolina.ekstrand@barometern.se 

DiCaprio. 

FOTO: SCANPIX

I 

september basunerades nyheten ut. 

”Miljonär ger en och en halv miljon 

kronor i dricks till sitt favorithotell.” 

Ibland övertrumfas fantasin av verkligheten. 

Filmens värld: I den romantiska komedin 

Det kan hända dig saknar Nicolas Cage 

polisman drickspengar. Han erbjuder 

då servitrisen att dela en eventuell vinst 

på den lottokupong han köpt. Självklart 

vinner han. Och ett löfte är ett löfte. Så 

tre miljoner dollar delas på två, alla är 

glada och efter många om och men lever 

de lyckliga ever after. The end. 

Verkligheten: Matts O Westerberg, 93-årig 

miljonär och stamkund på Laholmen 

Hotell i Strömstad ger miljonbelopp 

i dricks till personalen. Pengarna, i form 

av aktier, ska varje år delas ut till årets 

medarbetare. Personalen är förstås jublande 

glad och känner sig uppskattade. 

Och så lever de lyckliga ever after. The 

end. 

Dricks är ett fascinerande fenomen. Och 

väcker alltid ett visst mått av ångest 

i mig. 

Okej, en öl 35 kronor, avrundar uppåt 

till jämna fyrtio. En taxiresa, avrundar 

uppåt med en tjuga. Restaurangbesök, 

lägger på ännu lite mer. Men om maten 

smakar Findus, ölen serveras i varma 

glas och taxichauffören kör mot Baronen 

istället för Giraffen, bör man dricksa 

då? Och ska man ge en slant till frisören, 

till personalen på lunchhaket, vid fikat, 

på Konsum och till dörrvakten? Och hur 

mycket i sådana fall? Och varför överhuvudtaget 

ge dricks? Människorna har 

ju lön precis som vilken annan knegare. 

För att dra ännu en koppling till filmens 

värld. Quentin Tarantinos Reservoir 

dogs från 1992. En samling gangsters, 

low-lifes, thugs och tjyvar har samlats 

på ett kafé för att lära känna varandra 

lite innan de ska utföra den Stora Stöten. 

Steve Buscemis karaktär Mr. Pink 

vägrar delta i den gemensamma drickskollekten. 

Vilket väcker de andras irritation 

och förvåning. 

– Jag tror inte på dricks, säger han och 

får då som svar tillbakakastat mot sig: 

– Vet du vad de här brudarna tjänar? 

They make shit. 

Mr. Pink står på sig. 

– I don’t tip because society says I have 

to. All right, I mean I tip if someone really 

deserves a tip, if they really put forth 

the effort, I’ll give them something special. 

But this tipping automatically, it’s 

shit for the birds. As far as I’m concerned, 

they’re just doing their job. 

Är det så det bör vara? Mr. Pinks argumentation 

går mig inte helt förbi. 

Det har hänt mig mer än en gång att jag 

varit ute och ätit med vänner där dricksdiskussionen 

mot slutet av kvällen 

urartat och blivit sådär typiskt svensk 

där man sitter och räknar på ören och 

kronor. 

Och allt jag velat göra då är att sjunka 

under bordet med en italiensk brödpinne 

jag kan gnaga på. 

Dricks är inget krav längre. Allt är upp till 



Om maten smakar Findus, ölen serveras i varma glas och taxichauffören 

kör mot Baronen istället för Giraffen, bör man dricksa då? 

Gästen bestämmer när, var, hur och varför 

gästen. Antingen slänger du fram kortet, 

skriver på kvittot (utan att fylla i raden 

märkt ”extra”) och smyger ut från restaurangen 

med svansen mellan benen, 

eller så proppar du fickorna fulla med 

mynt, laddar upp med ett par sedlar av 

blandade valörer och kör på som en riktig 

big spender. 

En och en halv miljon i dricks väckte 

Fredagsnöjets nyfikenhet. Hur ser 

det ut på stadens krogar och restauranger? 

Vad säger gästen, bartendern, servitören, 

taxichaffisen, nöjesdrottningen 

och nöjesprofilen? Och vad gör man 

egentligen om man får en bil i dricks? 

Och glöm inte, Tipping is not a town in 

China. 

DONNY 

HEDLUND 

0480–591 00 

donny.hedlund@barometern.se 

Anna Karlsson, till 

höger, och Louise Gustafsson, 

sitter vid baren 

på Ernesto. Båda arbetar 

på Burger King. 

– Jag brukar ge de mynt 

jag har över, och betalar 

även vid dålig service, 

säger Anna Karlsson 

och får medhåll av 

Louise Gustafsson. 

Brukar ni få dricks på 

Burger King? 

– Nej, det får vi inte, 

men det är inte heller 

något vi räknar med, 

säger de unisont. 

Foto 

PAUL 

MADEJ 

0480–591 00 

paul.madej@barometern.se

8 

FREDAGSNÖJET 


Får du dricks av dina medpassagerare? 

– Jag brukar få lite dricks varje 

resa, det blir väl mellan ett par 

kronor och upp till en tjugolapp. 

Men för mig är det helt upp till 

var och en om man vill dricksa 

eller inte, säger Casper Karlsson, 

taxichaufför. 

Vilka ger mest dricks? 

– Berusade ger självklart mer. 

De har ju ofta svårt att räkna till 

jämna pengar. 

– Folk gav mer dricks förr, till 

viss del har det med priserna 

att göra. Folk är räddare om 

sina pengar idag. Jag själv 

dricksar alltid, på restaurang, 

café, ibland, om jag är nöjd, så 

lämnar jag även hos till exempel 

frisören. Men dricks är inget 

att ta för givet. Är man missnöjd 

med servicen så ska man 

inte lämna någon dricks, säger 

Jimmy Mouratidis, nöjesansvarig 

på Ernesto i Kalmar . 

Får kunden bättre service om 

den dricksar? 

– Det kan hända. En gäst som 

ofta lämnar dricks kommer man 

ihåg. 

”Ordet dricks är detsamma som 

i engelskans tip och franskans 

pour boire, och antyder att gästen 

ger uppassarna en slant 

för att de tacksamt ska kunna 

tömma en skål till givarens 

välgång.” 

”Befogad tacksamhet visas 

gärna med en lämplig avrundning 

av notan.” 

”Ibland kallas köksbrigaden in 

för att applåderas för en större 

insats för ett sällskap. Det brukar 

vara uppskattat av både 

personal och gäster. 

Men vanligare är 

att skicka en vänlig 

hälsning till 

köket.” 

Nya stora 

etikettboken, av 

Magdalena Ribbing, 

Sveriges främsta stil- 

och etikettexpert. 

”Jag tillhör 

generationen 

för vilka det 

var obligatoriskt 

med 15 

procent dricks, 

vilket stod på själva kvittot. 

Men de jag känner i branschen 

uppger att folk är 

ganska snåla med dricks” 

BJÖRNE SJÖKVIST, 

skattedirektör på Skatteverket 

– Om en öl kostar 47 kronor så kan man ge 50 kronor jämt, det händer ganska ofta, säger Luise Guse, bartender på Fula Fisken. FOTO: PAUL MADEJ 

Luise Guse fick en bil i dricks 

KALMAR 

– Även om man har mycket att 

göra bakom baren så minns 

man en kund som ger bra 

dricks, säger Luise Guse, 

student och bartender på Fula 

Fisken. Och hon borde veta 

vad hon pratar om, hon har 

bland annat fått en bil 

i dricks. 

Men den historien spar vi till 

lite senare. Först och främst. 

Dricks, vad tycker bartenders 

om dricks? 

– Man tycker om det (skratt), 

men det är inget jag räknar 

med. Det handlar om common 

sense, sunt förnuft, att 

lämna lite skrammel. Men det 

är inte summan som är viktig 

utan själva gesten. Det värsta 

är när man behandlat en kund 

bra, varit trevlig, gjort sitt bästa, 

lagt ner arbete på drinkarna 

och sedan inte får någon dricks. 

Då känns det som om det hade 

räckt med att bara langa fram 

en stor stark. En dricks från 

kunden betyder ju att han eller 

hon är nöjd, säger Luise Guse. 

Hon har arbetat som bartender 

i åtta år, både här i Kalmar och 

i städer som London, Sidney och 

Dublin, samt även en säsong på 

Ios i den grekiska övärlden. 

En till mig, en till bartendern 

– Utländska gäster kör alltid 

på 10 procentsregeln, oavsett 

hur servicen varit. I Irland till 

exempel köper man en öl och 

säger ”one for yourself”. Det 

betyder att kunden bjuder mig 

på en öl, som jag sedan tar ut 

i pengar. 

Gör de så varje gång? 

– Vissa gör det, andra kanske 

bara gör det vid första ölen, 

säger Luise Guse. 

– Men vi har blivit bättre i Sverige, 

mer internationella. Och 

vill man ha bättre service så ska 

man absolut ge mer dricks. Jag 

ger själv dricks när jag beställer 

i baren eller om jag tagit en taxi 

för jag vet att det inte alltid är 

så bra betalt, med tunga långa 

arbetstimmar. Och då är det 

en möjlighet att göra personen 

extra glad, och det tycker jag de 

är värda. 

Ekonomin sätter gränsen 

Luise Guse poängterar att alla 

förstås har olika ekonomiska 

förutsättningar. Och som studerande 

vet hon själv hur knapert 

det kan vara för någon som 

lever på CSN att hosta upp lite 

extra dricks på ölen de beställt. 

– Men vi kan ha ett gäng på 

tio kostymnissar vid baren, där 

pengarna och groggarna flödar 

och en student i andra änden, 

och i slutet av kvällen så är 

det den fattiga studenten som 

ger den stora dricksen. Sedan 

beror storleken på dricksen var 

och när man arbetar, står man 

i baren på en nattklubb eller 

arbetar en lönehelg så drar man 

ju in betydigt mer, säger hon. 

Hur var det nu med bilen? 

– Jag arbetade i Dublin på en 

lokal pub. Och en av gästerna, 

en kille, gav mig en bil i dricks. 

Jag fick nycklarna av honom 

och hade den under kvällen 

men sedan lämnade jag tillbaka 

den. 

Varför det? 

– Jag tror han gav den till mig 

för att han inte ville att jag skulle 

åka hem, säger hon. 

DONNY HEDLUND 



Brukar ni ge dricks? 

– Det händer, men mest när man är ute och äter, säger Marlene 

Frånberg, student, till höger. 

– Äter man en en middag för två-, trehundra kronor så lägger jag på 

en fyrtio kronor i dricks, sedan i baren blir det ju alltid någon krona. 

Kostar ölen 49 kronor så lägger jag 50 kronor jämt, säger Hanna 

Freij, student. 

Brukar det bli diskussioner när ni ska dricksa? 

– Ja, någon börjar alltid lägga lite och så lägger man själv lite mer, 

säger Hanna Freij. 

– När kompisar ska betala notan så kan det hända, men inte om man 

är ute med pojkvännen, säger Marlene Frånberg. 

– Jag dricksar alltid om jag har småpengar på mig, säger Anton 

Malmquist (andra från höger). 

– Ja, man vill ju inte ha pengar tillbaka på en öl, man lämnar de kronor 

som brukar bli över. Men får man vänta länge så dricksar man 

inte, säger Viktor Johansson (i röd tröja). 

– Men vid bra service så dricksar man lite mer. De blir ju gladare om 

de får lite mer pengar när de arbetat klart. Och så kanske man får 

bättre service nästa gång, säger Johan Melin, längst till höger. 

Övriga är Fredrik Cederquist i ljusgrått och Gunnar Applelid, längst 

till vänster. Alla går de sista året på gymnasiet. 

Brukar ni dörrvakter få dricks? 

– Nej, vi får aldrig någon dricks och ska inte heller ha någon. Det 

skulle betraktas som en muta så med dricks får man vara försiktig. 

Gästen ska ju inte kunna köpa sig in, säger Hugo Krakau, dörrvakt 

på Fula Fisken. 

Brukar du ge dricks? 

Diskutera på Barometern.se 

Svenska Akademiens ordlista över svenska språket 

dricks s. -en • drickspengar 

dricks|pengar s. pl. • frivillig extra betalning; servisavgift



”Är jag inte nöjd 

dricksar jag inte” 

STOCKHOLM 

– Det ligger inte i vår kultur, 

i våra vanor, att ge dricks, 

säger Alexandra Charles, 

före detta framgångsrik nattklubbsdrottning 

och något av 

en institution i krogsverige. 

Att dricks ibland kan öppna 

dörrar och göra så att man får 

sin drink före de andra gäster- 

na runt baren är en 

återkommande åsikt. 

Alexandra Charles är 

inget undantag, även 

om hon för en kort 

stund väger sina ord. 

– Driver du en serviceinrättning 

så ska 

alla behandlas lika, 

men om stamgäster 

visar sin uppskattning 

så tycker inte jag 

att det är fel om de får 

extra service och därmed 

premieras, säger 

hon. 

Alexandra Charles 

har även gett ut Festboken 

tillsammans 

med Magdalena Ribbing, 

som ofta brukar 

tituleras Sveriges främsta stil- 

och etikettexpert. Magdalena 

Ribbing är även känd för sin bok 

Stora etikettboken, där skriver 

hon bland annat: 

”Serveringsavgift, dricks, finns 

inte längre som svenskt obligatorium 

utan är inräknad i de 

angivna priserna. Det hindrar 

inte att man kan ge en 

extra slant om serveringen 

varit påpasslig 

och vänlig. Men 

man behöver 

inte ge dricks om 

ingenting extra 

utförts och naturligtvis 

inte om 

uppassningen varit 

ointresserad eller 

snäsig. Slentrianmässig 

dricks är 

onödig.” 

Något som även 

Alexandra Charles 

KALMAR 

– Vissa kallar det mutor men 

jag kallar det dricks, säger 

Peo Ahlberg, nöjesprofil. Med 

över 30 år i krogbranschen 

har han en hel del att säga om 

ämnet. 

– Jag ser dricks som grädden på 

moset. Men vi har blivit lite bortskämda 

och räknar med att det 

ingår i produkten vi köper. Det 

var mer en regel än ett undantag 

att man gav något litet extra 

förr i tiden. Gick man på restaurang 

med en fin tjej och det inte 

fanns något ledigt bord så kunde 

man säga till hovmästaren att 

Driver 

du en serviceinrättning 

så ska alla 

behandlas lika, 

men om stamgäster 

visar sin 

uppskattning 

så tycker inte 

jag att det är 

fel om de får 

extra service 

och därmed 

premieras. 

ALEXANDRA CHARLES 

konstaterar. 

– Är jag inte nöjd så dricksar jag 

inte, och jag dricksar inte heller 

vid självservering. Om jag kommer 

med min bricka och pekar 

på det jag vill ha så tycker jag 

inte att det krävs, säger hon. 

Vad alla kanske inte vet är att 

dricks inte räknas som en gåva 

utan egentligen är en skattepliktig 

inkomst. Men hur många 

som verkligen betalar 

skatt på sin dricks 

är svårt att bedöma, 

berättar Björne Sjökvist, 

skattedirektör på 

Skatteverket och bördig 

från Borgholm. 

Om man ger en bil 

eller en och en halv 

miljon i dricks, vad 

händer då? 

– Om det är en gåva 

snarare än en ersättning 

för utförd tjänst 

så behöver man inte 

skatta. Men sådant är 

inte lätt att kontrollera, 

säger han. 

Håkan Karlsson, tillförordnadkommunikationschef 

på Hotell- 

och restaurangfacket menar att 

drickssystemet ursprungligen 

var en sorts allmosa och att dess 

roll idag är begränsad. 

– Den kanske fyller en funktion 

i Stockholms innerstad, kring 

Stureplan, men den har ett försvinnande 

lite avgörande ute 

i landet. Vi representerar de mest 

lågavlönade på den svenska 

arbetsmarknaden, med 

många kvinnor, ungdomar 

och invandrare 

anställda. För 

våra medlemmar 

är det viktigare att 

de får en dräglig lön 

att leva på. De flesta 

av dem kommer 

inte i åsynen av 

någon dricks, 

säger, Håkan 

Karlsson. 

DONNY HEDLUND 

Peo Ahlberg: ”Dricksen är grädden på moset” 

vi återkommer någon annan 

gång, skaka hand och samtidigt 

ge honom en hundring. Och då 

fixar han ett bord till en. Nu för 

tiden räknar man med att den 

anställde ska fixa det. Dricksen 

har fått en annan betydelse, 

säger Peo Ahlberg som jämför 

med USA där man ger dricks 

vid de flesta tillfällen då man fått 

service och hjälp. 

Men är det okej att inte ge 

någon dricks? 

– Om man säger så här, när 

jag var ung så var det till exempel 

ovanligt att man studerade 

länge. Istället började man 

arbeta tidigt och fick lön. Så att 

Alexandra Charles dricksar bara om hon är nöjd med servicen. FOTO: SCANPIX 

dagens studenter inte alltid har 

råd att dricksa får man respektera. 

Men jag tycker det är synd att 

vi tappat att visa uppskattning 

för att någon tagit sig tid med 

en. Dricks är många gånger ett 

välbehövligt tillskott till en låg 

lön. Förstå hur jobbigt det är att 

arbeta varje helg. 

Hur mycket bör man ge? 

– Upp till 1 000 kronor brukar 

det vara 10 procent, men desto 

dyrare nota, ju mindre tenderar 

dricksen bli enligt min erfarenhet. 

Peo Ahlberg säger att han själv 

ger dricks i de flesta sammanhang. 

Till läkaren som lät honom 

slippa sitta och vänta i väntrummet 

eller till butiksbiträdet 

i klädaffären som hjälpte till när 

han provade kläder. 

– Det behöver inte alltid handla 

om pengar. Jag kan ge en bok 

eller kanske en blomma vid jul. 

Får alla som arbetar på krogen 

vara med och dela på dricksen? 

– Ja oftast, även de som står 

i köket, nissarna och de i disken. 

Det är ett sätt att bygga upp 

ett bra teamwork. Där den ena 

avdelningen är beroende av den 

andra för att göra ett bra jobb. 

Dricksen kan fungera lite som 

ett kitt dem emellan, säger han. 

DONNY HEDLUND 

Peo Ahlberg ger dricks i de flesta 

sammanhang.

BADA BING, NEW JERSEY 

Det har gått åtta år sedan Tony 

Soprano klev ut på terrassen 

i morgonrock för första gången. 

På söndag sänds det allra 

sista avsnittet av gangsterdramat 

The Sopranos i SVT 2. 

Där, på terrassen i första avsnittet 

upptäckte Tony Soprano att 

änderna som simmat i familjens 

pool plötsligt hade flyttat. Stående 

i poolen i morgonrock med 

vatten upp till midjan bröt han 

ihop för första gången. Många 

terapisessioner senare är det nu 

dags för final. 

Av en händelse var jag i USA 

när det sista avsnittet visades 

i juni. Jag fick ögonen på en 

artikel i The Miami Herald och 

upptäckte vad som var på gång. 

Dagarna innan hade seriens 

skapare, David Chase, kommenterat 

det sista avsnittet med att 

”alla kommer inte att gilla slutet”. 

Så där satt jag på ett hotellrum 

i Miami och försökte hänga 

med i New Jerseyslangen. Och 

visst är det ett slut som är väldigt 

mycket The Sopranos. Mer 

säger jag inte. 

Formen är uppenbar för alla 

Vad är det då som gjort denna 

serie så speciell? 

The Sopranos har en form och 

en ram som är uppenbar för alla. 

Det har gjorts många tv-serier 

och filmer om maffian. Men 

aldrig där bossens depressioner 

och panikångest är ett bärande 

tema. 

Det är gangsterbossen Tony 

Soprano och maffian i New Jersey, 

inte långt från New York. 

Men serien handlar också om 

Tony Sopranos egen familj. Och 

här förvandlas gangsterserien 

till ett familjedrama som kretsar 

kring den dysfunktionella familjen 

Soprano: 

● Mamma Livia som alltid klagade 

på sin son, Tony (James 

Gandolfini). 

● Farbror Corrado Junior 

(Dominic Chianese) som 

genom åren fått en allt allvarligare 

demens. 

● Systern Janice 

(Aida Turturro) 

som alltid är 

förorättad. 

● Hustrun Carmela 

(Edie Falco) 

som vet allt om sin 

mans affärer, både med maffian 

och andra kvinnor. Men med 

undertryckt sorg håller skenet 

uppe. 

● Barnen Meadow (Jamie- 

Lynn Siegler) och AJ (Robert 

Iler). Meadow försöker skapa 

ett normalt liv och AJ som allt 

mer uppenbart lider av samma 

depressioner som Tony. 

Terapeut med egen terapeut 

Runt dessa cirkulerar karaktärer 

som är byggstenar i den 

välskrivna handlingen. Tonys 

terapeut Dr Melfi som i sin 

tur har en terapeut, spelad av 

regissören Peter Bogdonavich. 

Capitanon Paulie Walnuts 

(Tony Sirico) med bacillskräck, 

lätt sårade känslor och nästan 

alltid iklädd träningsoverall. 

Andra som dykt upp 

i biroller är Frank Sinatras 

yngre bror och 

dessutom Nancy Sinatra. Det är 

kuriösa blinkningar till verklighetens 

kopplingar mellan familjen 

Sinatra och italianomaffian i 

USA. 

Sedan det här med maten. 

I många serier ser man aldrig 

någon äta. I Sopranos 

äts det hela tiden. 

I kylen finns ständigt 

cannelonis att värma. 

Familjerna möts vid 

middagsbordet eller 

på Artie Buccos restaurang. 

När Tony 

släntrar nerför trappan 

på morgonen 

landar han vid kökets bardisk 

för frukost. FBI äter lunchmackan 

i Satriale’s pork shop. Detta 

understryks av de välbyggda 

rollinnehavarna. På HBO.com 

finns inte mindre två kokböcker 

att köpa, flera uppsättningar 

drink-, shot- och vinglas och 

naturligtvis Sopranosförkläden. 

Kanske är det på grund av karaktärernas 

psykotiska drag som 

detta ätande ständigt pågår. Det 

är tröstätande. 

Till detta kommer att handlingen 

helt oförutsägbar. Plöts- 

ligt kan en av huvudkaraktärerna 

mördas. 

Häromveckan häpnade 

vi över att Tony 

kvävde Chris till döds. 

Till och med skådespelarna 

har skakats 

av att starka roller 

mördas ur handlingen. 

Till The Miami 

Herald sa Steve van Zandt som 

spelar Silvio: ”Jag tror inte att det 

var förrän i andra säsongen, då 

Big Pussy (Tonys bäste vän som 

blir FBI-informatör) mördas 

som det gick upp för oss att vem 

som helst av oss kan bli fixad, att 

det är en del av grejen”. Otaliga 



Svanesång för Tony Soprano 

Maffig musik 

Här sker upptrappningen inför sista avsnittet. Med ryggen mot kameran sitter New Yorkbossen Phil Leotardo (Frank Vincent) som nekar New 

Jerseymaffian en uppgörelse. Från vänster: Bobby Bacala (Steven R Schirripa), concieglieren Silvio Dante, spelad av E-streetgitarristen Steve van 

Zandt med underbart plutande underläpp och till höger Tony Soprano (James Gandolfini). FOTO: SVT 

Titelmusiken är Woke up this 

morning med Alabama 3 från 

albumet Exile on coldharbour 

lane från 1997. 

Till varje avsnitts eftertexter 

spelas unikt utvald musik. 

Genom åren har en rad artister 

hörts till extertexterna. Bland 

annat Leo Sayers 80-talshit 

When I need you, Jimi Hendrix, 

The Bangles eller Recuerdos De 

La Alhambra med Pepe Romero 

på klassisk gitarr. 

Se alla låtar som hörts i serien 

på HBO.com. Rob Spragg, sångare i Alabama 3. FOTO: SCANPIX 

I många 

serier ser man 

aldrig någon 

äta. I Sopranos 

äts det hela 

tiden. 

PETER SIGFRIDSSON 

De spelar roll 

Christopher Moltisanti: Michael 

Imperoli 

Pauli Walnuts: Tony Sirico 

Bobby Bacala: Steven R Schirripa 

Johnny Sack Sacramoni: Vince Curatola 

Phil Leotardo: Frank Vincent 

”Big pussy” Bonpensiero: Vincent 

Pastore 

Furio Giunta: Federico Castelluccio 

Tony Blundetto: Steve Buscemi 

Ralph Cifaretto: Joe Pantoliano 

Ritchie Aprile: David Proval 

Silvio Dante: Steve Van Zandt 

Vito Spatafore: Joseph Gannascoli 

Hesh Rabkin: Jery Adler Edie Falco. 

är de viktiga karaktärer som försvunnit 

med hastig heten hos en 

pistolkula. Vi kommer ihåg Chris 

fru Adriana som liksom Big Pussy 

blir FBI-informatör och måste 

röjas undan. Eller Vito Spatafore, 

capitano, som i säsong fem 

kom ut som gay och naturligtvis 

måste dö. Det är denna oförutsägbarhet 

som gjort The Sopranos 

till vad den är. 

På söndag kommer Woke up 

this morning med Alabama 3 

att höras till New Jerseys siluetter 

för 86:e och sista gången. Då 

får du veta hur det går för The 

Sopranos, jag vet det redan. 

PETER 

SIGFRIDSSON 

0480–592 12 

peter.sigfridsson@barometern.se 

Mer om Sopranos 

hittar du på Barometern.se 

Serien som 

tar priset 

Genom åren har The 

Sopranos fått 69 

Emmy-utmärkelser, 

tv:s motsvarighet 

till Oscars. I september 

i år belönades 

sista säsongen 

med tre Emmys. 

Huvudrollsinnehavarna 

James Gandolfini 

och Edie 

Falco har fått fyra 

Emmys var.



Favoriter just nu: 

Xbox 360/PS3/ 

PSP 

PELLE 

JOHANSSON 

0480–592 17 

pelle.johansson@barometern.se 

PGR 4 

(Xbox 360) 

Wii/NDS/PC 

LASSE 

HANSSON 

0480–592 58 

lars.hansson@barometern.se 

High School Musical 

– Makin’ the cut (NDS) 

Recension nästa fredag 

Förra veckan: 

Tv-spel 

Valve i rollen 

som jultomte 

Valve – en av världens 

mest hyllade spelutvecklare 

– har i år 

tagit på sig rollen som 

jultomte och kommer med 

årets paket redan i oktober. The 

Orange Box innehåller fem spel: 

de tidigare släppta Half Life 2 

och Half Life 2: Episode One 

samt de nya spelen Half Life 2: 

Episode Two, Team Fortress 2 

och Portal. Här intill kan du läsa 

hur bra nykomlingarna står på 

egna ben, men totalt sett är The 

Orange Box en fullpoängare och 

den mest prisvärda spelsamling 

som någonsin släppts. Det tre 

år gamla Half Life 2 är fortfarande 

något av det bästa som gjorts 

och de följande episoderna håller 

lika hög klass. Vad du än gör 

– missa inte detta! 

JOHAN BLOMBORG 

Xbox 360 

DANNE 

NILSSON 

0480–592 17 

nojet@barometern.se 

Medieval II: Total War 

– Kingdoms 

(PC) 

Över 200 recensioner 

på Barometern.se 

PGR4 (Xbox 360): 

Det är så fullpackat 

Utmärkt 

med racingaction att 

adrenalinruschen hindrar mig från 

att somna på nätterna. (PJ) 

Singstar Rock Ballads 

(PS2): 

Utmärkt 

De nostalgiska 

musikvideorna bidrar förstås, 

men framför allt är det här en tuff 

och spännande karaokeutmaning. 

(CJ) 

Fifa 08 (Xbox 360): 

I stort är det samma 

Utmärkt spel som 2007, men 

finputsat och trimmat till det bättre. 

(PJ) 

NBA Live 08 (Xbox 

360): 

Bra 

Efter förra årets 

besvikelse har EA tagit sig i kragen 

och levererar i år en mer solid 

basketupplevelse. (JB) 

Äventyr 

Hannah Montana 

NDS 

(KE Media) 

13-åriga Miley Stewart som lever ett 

dubbelliv som popstjärnan Hannah 

Montana är populär på Disney Channel. 

Nu ska hon locka tjejerna att ta 

fram DS-maskinen och hon lyckas bra. 

Det är få som vet om att Miley är Hannah Montana om kvällarna 

men nu är det någon som ska avslöja henne. 

Äventyret, eller rättare sagt äventyren, tar fart. Med ledtrådar, 

specialficklampa och förstoringsglas ger sig Miley ut på jakt. 

Allt styrs med pekpinnen och har du kört fast är det lätt att få 

hjälp av bästa vännen Lilly. Det ingår minispel och så kan du 

skapa egna superstjärnekläder åt Hannah. 

Tyvärr går det inte att välja svensk text och det är en hel del 

att läsa för att hänga med. 

LASSE HANSSON 

Spela också: Garfield 2 (NDS) 

The Orange Box är släppt och Johan Blomborg tvekar inte. Episode Two är ett av årets 

bästa spel. 

Enda nackdelen: längtan 

Action 

Half Life 2: Episode Two 

Xbox 360,Pc 

(EA) 

Jag är Gordon Freeman. I spelen får jag 

aldrig höra hans röst, eller ens se hans 

ansikte, men ändå köper jag illusionen 

till hundra procent. Med Episode Two 

visar Valve återigen att de är världsbäst på 

att skapa trovärdiga karaktärer, förmedla 

handling och bygga upp förtrollande 

atmosfär. 

Episode Two tar vid direkt där Episode 

One slutade. City 17 med dess massiva 

citadell har sprängts i luften och Combi- 

ne-trupperna är påväg mot White Forest 

– samma destination som jag och min 

andre hand Alyx Vance måste nå för att 

leverera ett livsviktigt meddelande. Det 

blir en oförglömlig resa genom insektsfyllda 

grottor, grönskande skogsdalar och 

skitiga industrikomplex. Variationsrikedomen 

är enorm och speltempot perfekt 

avvägt. 

Om Episode One var menat som en aptitretare 

är Episode Two det intensiva mellanpartiet 

där vi matas med matnyttig 

information och tusentals skottsalvor. 

Det är framförallt under de oerhört väl- 

Pussel 

Pussel/Action 

Xbox 360, Pc 

(EA) 

Action 

Portal är något så unikt som ett pusselspel sett 

ur förstapersonsperspektiv, byggt på Valves välanvända 

Source-motor. Med hjälp av ett Portalgevär 

skjuter man ut portaler som man sedan kan 

hoppa emellan för att komma förbi hinder och 

lösa olika problem. Ett på förhand ganska ointressant 

spel visar sig vara oväntat underhållande 

och stimulerande. Portal är ett skönt avbrott från 

allt dödande och aktiverar de små grå i 19 banor 

med stigande svårighetsgrad. Bakom spelets sterila 

yttre döljer sig dessutom en riktigt intressant 

handling, spelvärldens sötaste automatiserade 

maskingevär och ett slut så fängslande att betyget 

höjs ett snäpp. 


Portal är ett 

skönt avbrott från 

allt dödande och 

aktiverar de små 

grå i 19 banor 

med stigande svårighetsgrad. 


Partyspel 

Boogie 

Wii 

(EA) 

Karaoke med en fräck mikrofon och dans med 

sköna moves. Att kunna skapa egna filmklipp 

med roliga karaktärer som dansar och sjunger 

låter som en lysande idé. Men tyvärr faller Boogie 

helt platt till marken. 

Dansstegen sköter du med Wii-kontrollen och 

nunchucken. Det är ingen dans alls utan bara 

ett evigt viftande med armarna som en dirigent. 

Det spelar heller ingen roll hur du sjunger. Du kan rapa dig igenom 

en hel låt och ändå få tillräckligt med poäng att klara dig vidare. 

Och så kommer vi till låtlistan. Mest gamla discolåtar varav flera 

mindre kända. Nej, det enda roliga med det här var att jag nu kan 

imponera med att jag kan texten till Lou Begas Mambo no. 5 utantill. 

Är det bra förresten? 

LASSE HANSSON 

Spela hellre: Singstar, Dancing Stage 

balanserade striderna Valve denna gång 

överträffat sig själva. Adrenalinkickarna 

är många och cinematiska sekvenser får 

mig gång på gång att tappa andan. Episode 

Two är, trots sin ringa längd på sex 

timmar, ett av årets bästa spel och innehåller 

några av de mäktigaste actionscener 

jag någonsin skådat. 

Den enda nackdelen är att längtan till det 

tredje och avslutande kapitlet i ett av världens 

bästa spel nu är olidlig. 


Spela också: Half Life 2, Bioshock(360) och 

The Darkness(360,PS3) 

Team Fortress 2 

Xbox 360, Pc 

(EA) 

1996 släpptes Quake-modden Team Fortress, ett 

spel som blev något av en förebild för den lagbaserade 

fps-genren. Nu, elva år senare, kommer 

äntligen uppföljaren, fast denna gången med Half 

Life 2-teknologi i ryggen och ett oerhört charmigt 

yttre som för tankarna till ett tecknat barnprogram. 

Team Fortress 2 går endast att spela över Live, men 

här kan upp till 16 spelare drabba samman i lagbaserade 

strider som ofta blir oerhört fartfyllda och 

hysteriskt roliga. Med nio valbara klasser, alla med 

olika färdigheter och vapen, får spelet en grym variation 

och ett spelmässigt djup som kommer hålla 

dig fast länge. 


Spela även: Battlefield 2

Drama 

Dukat för film 

– Aktuellt på dvd 

Black Snake Moan 

USA, 2006 

Regi: Craig Brewer 

Bedragen och 

butter gammalbluesmusiker 

håller halvnaken 

white 

trash-bimbo 

med skruvad 

sexdrift kedjad 

vid ett rostigt element i sin sjaskiga 

mississippikåk – hur låter 

det som synopsis? 

De flesta producenterna satte 

säkert i halsen när det lades 

fram, men jag kysser de förhoppningsvis 

välmanikyrerade 

Mowgli jobbar idag på Dramaten. 

fötterna på dem som gav Brewer 

stålar så han kunde fixa till 

en av årets bästa filmer. 

Det formligen kokar där nere 

i södern: den hårda deltabluesen 

dundrar; sliderören viner; 

svetten lackar och det hela blir 

sjukt, med viss betoning på 

sjukt, sexigt. Varken Samuel L 

Jackson eller Christina Ricci 

har nånsin varit bättre och 

soundtracket gör mos av all 

konkurrens. 

Extramaterial: Flera riktigt bra 

dokumentärer om filmen och 

musiken. Dregla på, bluesfans 

– här möter vi bland andra flera 

Fat Possumhjältar. (PD) 

PETER 

DIEDRICHS 

0480–591 00 

peter.diedrichs@barometern.se 

MIKAEL 

HAGNER 

0480–592 39 

mikael.hagner@barometern.se 



Sista Beckfilmen är här – farväl och far i frid 

Så var det då slut. Den 24:e och sista Beckfilmen har fått dvd-premiär 

tio år efter starten. Serien har haft en milt sagt varierande kvalitet 

och för oss Sjöwall-Wahlöö-fans var den från början rena hånet. 

Men envist har de jobbat sig in i de svenska tv-sofforna, Beck med 

sin stänkargranne och Gunvald Larson med sitt humör, och på nåt 

sätt blir det nog ändå lite tomt även om det står nya dussinserier på 

kö för att fylla vakansen. 

Beck, Inger, Stina, Oskar, grannen och Gunvald: Far i frid! Ni har inte 

skapat historia, men jag slår vad om att ni blir saknade. (PD) 

Sista Beck en av de bästa 

Komedi 

Thriller 

A good man in Africa 

Sydafrika/USA 1994 

Regi: Bruce Beresford 

Beck 24 – I Guds namn 

Sverige, 2007 

Regi: Kjell Sundvall 

En paparazzifotograf får skallen 

inslagen samtidigt som en rad 

grova våldsbrott begås mot homosexuella. 

En högerkristen sekt predikar 

hårt mot de ”avvikande”, och 

ett samband verkar leda rakt in 

i riksdagen. 

Det här är en av de bästa Beckfilmerna, 

kanske rent av den bästa. 

Breach 

USA 2007 

Thriller Regi: Billy Ray 

Sommaren 2001 dömdes FBIagenten 

Robert Hanssen till livstidsfängelse 

för spioneri. Breach 

skidrar månaderna innan han grips 

i februari samma år. 

FBI-ledningen vet att Robert Hanssen 

(Chris Cooper) har sålt värdefull 

information om amerikanska 

säkerhetsoperationer till Sovjet och 

senare Ryssland sedan mitten av 

80-talet, men den behöver bevis 

och vill ta honom på bar gärning. 

Hanssens nyutnämnde assistent, 

Sean Connery pryder omslaget 

till dvd:n. Han spelar en 

tvär och rättfärdig skotsk läkare 

med glimten i ögat, den 

enda spännande karaktären 

i den här satiriska skildringen 

av uppblåsta britter i Afrika. 

Tyvär är Connerys roll liten. 

Handlingen, som tilldrar sig i et fiktivt land, 

kretsar runt ambassadsekreteraren Morgan 

Leaf, som har en sällsynt förmåga att ställa 

till det för sig. Han sveper för många drinkar 

och hamnar i för många olika sängar, 

bland annat i presidentens hustrus. 

En tunn och tam historia. (MH) 

Mowgli jobbar på Dramaten när Djungelboken släpps på dvd 

Film. Det är 40 år sedan 

Mowgli, Baloo och de andra 

i Djungelboken dansade in på 

biodukarna. Det firar Disney 

med att återutge filmen. 

I röstlistan fanns stora svenska 

skådisnamn som Olof 

Thunberg, Gösta Prüzelius, 

Bert-Åke Varg, Tor Isedal och 

Beppe Wolgers i sin odödliga 

insats som björnen Baloo. 

Och en tolvårig stockholmskille, 

Pontus Gustafsson, 

numera anställd på Dramaten, 

som Mowgli. 

På frågan om vad han minns 

bäst från dubbningen är svaret 

en incident som inte hade med 

själva inspelningen att göra: 

– Det var en pinsam grej. Disneys 

övervakare från USA gav 

mig en femma och bad mig 

att köpa honom en Cola. Jag 

trodde den var till mig och 

Rysare 

Visst, på nåt vis mäts Beckfilmerna 

bäst mot varandra och här finns 

element som är så heldumma att 

de skulle ryckt fjädrarna av vilken 

biofilm som helst, som att 

den våldsamma sekten stoltserar 

omkring med en övertydlig logga 

liksom för att skrika ut vilka de är. 

Men samtidigt är helheten snygg 

och spännande nog. Och den här 

gången är dessutom bildkvaliteten 

på dvd:n riktigt bra. (PD) 

påläggskalven Eric 

O´Neill (Ryan Phillippe), 

får till uppgift 

att rapportera 

allt spionen företar 

sig och sätta dit 

honom. 

Varken action eller 

våld, men laddad med högspänning 

– trots att vi vet hur det slutar. 

Strålande skådespelarprestationer 

av Phillippe, Laura Linney (som 

sträv streber)och framför allt Cooper, 

som alltför sällan får chansen 

i stora roller.(MH) 

The Changeling 

Kanada, 1980 

Regi: Peter Medak 

George C Scott spelar en kompositör 

som förlorar sin familj i en 

olycka. Han flyttar till en annan 

stad och till ett hus som visar sig 

bära på gamla oförrätter. Någon 

vill bli hämnad, och kompositören 

blir kanalen för det. 

Det här är en välspelad goth-rysare 

med starka skådespelare och en läskig, dyster 

stämning av ett slag som få skräckfilmer har i dag, 

möjligen med undantag av jap-horrorvågen. 

Otäckheterna uppnås med enkla men effektiva 

medel. Och vem kan motstå Scott? Inte jag i alla 

fall. 

Extramaterial: Bildgalleri. (PD) 

sög snabbt i mig den. Han 

blev skitsur. 

Helt har han inte lämnat 

barnpubliken. Pontus är 

också mannen bakom Björnes 

mask i den senaste 

omgången av Björnes magasin. 

(TT Spektra) 

Pontus 

Gustafsson.

14 

FREDAGSNÖJET 


CD-RECENSIONER 

Recensenterna 

rekommenderar: 

Rock/pop 

HENRIK 

RYDSTRÖM 

0480–591 00 

henrik.rydstrom@barometern.se 

Peter LeMarc 

– Vadsomhelst 

Fortfarande lika vacker. 

Rock/pop 

WILHELM 

ASKEBRING 

0480–592 51 

wilhelm.askebring@barometern.se 

Fiery Furnaces 

– Widow city 

Trodde ni att syskonen 

Friedberger kört bensinslut? 

Tänk igen! 

Pop/Rock 

EMELIE 

T LUND 

0480–592 14 


Kent – Columbus 

Bästa spåret på nya Tillbaka 

till samtiden är en riktigt 

bitterljuv lovesong. 

Country/blues/rock 

PETER 

LEJON 

0471–103 46 

peter.lejon@barometern.se 

Yello på Youtube 

In med sig på Youtube. Sök 

på Yello och välj The rhythm 

divine där det experimentella 

combot 1987 strålade 

samman med underbara 

Shirley Bassey. Så bitterljuvt 

och bäst att det mycket 

väl kan vara åtalbart. 

Hårdrock 

MIKAEL 

RYDHOLM 

0480–591 00 

mikael.rydholm@barometern.se 

Gubbar 

Glöm Idolartister och annat 

glättigt. Umgås med hjältar 

som Ulf Lundell, Neil Young 

och mr Cash och få lite själfylld 

musik. 

Visste du att: The Hives just 

nu är på USA-turné? 

Musikredaktör: 

Emelie T Lund 


Worlds apart 

och Weezers 

blåa toppar 

Plötslig händer det. Man får en 

skiva i sitt knä. En skiva som 

först ser sådär obetydlig ut, 

som man tänker att man ska 

lyssna på när man får tid. Och tio år 

senare tycker man fortfarande att 

just den skivan är världens bästa. 

Länge, faktiskt ända sedan 1994, har 

Weezers blåa toppat min lista. Nu 

har … And you will know us by the 

trail of deads Worlds apart från 2005 

snart stretat sig förbi. Jag vet att jag 

alltid kommer att älska den, använda 

den som referenspunkt, läsa texterna 

som poesi, tolka dem och förundras. 

Det är också Worlds apart som fått 

mig att börja fundera på det här. Vad 

det är som får en hel skiva att fastna 

så hårt i mig. 

Weezers blåa är som en helgjuten 

livekonsert. Den börjar röjigt med 

My name is Jonas, växlar tempo, ökar 

igen med Undone (the sweater song) 

och avslutas med fullkomligt lysande 

Only in dreams, den malande, 

vackra, tröstlöst romantiska kärleksförklaringen. 

Och inte en, inte en 

enda av de tio låtarna, är dålig. 

Worlds apart följer exakt samma 

koncept, men tillför så mycket textmässigt 

att jag, trots intensivt lyssnande 

så länge, ännu inte hunnit ta 

in allt. Skivan hypnotiserar mig. Den 

gör mig fokuserad, driver mig framåt 

dagar när allt är skit. 

Blandat 

PELLE 

JOHANSSON 

0480–592 17 

pelle.johansson@barometern.se 

”Men det 

fjärde 

ackordet är 

sedan länge 

funnet. Jag 

har faktiskt 

räknat till 

åtminstone 

sex ackord 

på flera håll. 

PETER LEJON, 

om Status Quo 

BETYGSSKALAN 

Fem fjädrar = mästerligt 

Fyra fjädrar = utmärkt 

Tre fjädrar = bra 

Två fjädrar = godkänd 

En fjäder = underkänd 

Överkorsad fjäder = urusel 

Nya The black and white album kombinerar attityd med hits. FOTO: SCANPIX 

Hives redo för anfall 

The Hives 

The black and white 

Rock album 

(Interscope/Universal) 

Nicholaus Arson, Dr. Matt 

Destruction, Vigilante Carlstroem, 

Chris Dangerous och 

pansargeneral Howlin’ Pelle 

väntar i skyttegraven redo att 

erövra världen. Har aldrig hyllat 

de fem grabbarna från Fagersta 

helt – men här har jag inget val. 

Lekfullare än en förskoleklass, 

tyngre än en skräcködla och 

kaxigare än någonsin hoppar 

låtarna på dig. 

Veni, vidi, vicious hade attityden, 

Tyrannosauros hives singlarna. 

På The black and white 

album har alla bitarna smält 

Rock 

Bob Dylan 

Dylan 

(Columbia) 

I konvolutets inledningstext 

hittar jag förklaringen till Bob 

Dylans storhet; han har varit en 

centralgestalt inom popmusiken 

i drygt 40 år, men han har 

aldrig hemfallit åt sentimentalitet 

eller nostalgi, utan hela 

tiden gått vidare, framåt, samtidigt 

som han stått stadigt och 

till och med lutat sig mot traditionerna. 

Hans påverkan på 

omgivningen har varit oändlig. 

Det är en beskrivning som jag 

finner meningsfull och riktig. 

Bob Dylan har aldrig stannat 

upp, har aldrig blivit bekväm 

eller försökt att vara någon till 

lags och det har gjort honom 

vital och full av integritet. 

Boxen består av tre skivor och 

täcker mer eller mindre in hans 

enorma produktion. Inbitna 

Dylanfans saknar säkert vissa 

låtar, men så är det alltid; det är 

omöjligt att behaga alla. Boxen 

ger emellertid ett bra tvärsnitt 

ur hans katalog. 

Jag har alltid varit skeptisk till 

hans storhet, inte riktigt själv 

förstått den. Bra låtar, men jag 

har hellre hört dem i andra ver- 

ihop och det fjärde albumet, 

producerat av bland annat 

Pharell N.E.R.D. Williams, är en 

pizza med allting på serverad 

till skräpkulturens ung domar. 

Howlin’ Pelle är en agitator 

och entertainer väl i klass med 

Mark Mothersbaugh eller, tja, 

varför inte Mick Jagger och de 

här rykande 45 minuterna tillsammans 

med den klassiska 

arsenalen Hate to say I told you 

so, Main offender, Two-timing 

touch and broken bones och 

Walk idiot walk kan inte innebära 

något annat än en total 

urblåsning live. 

”They say the definition of 

madness is doing the same 

thing and expecting a different 

sioner än hans egna. Jag är inte 

heller nu odelat positiv till Bob 

Dylans förmåga att skriva bra 

melodier. Ibland är det i ärlighetens 

namn tämligen tråkiga 

slingor. 

Men att sitta här, med alla dessa 

låtar, med alla dessa ord, är 

fascinerande. Och det är då, när 

result ...” (från Try it again) 

Sveriges största rockband gör 

ju faktiskt fortfarande det de 

är ruggiga på, men med extra 

tillsatt plutonium. Gitarrstinna 

granater som Return the favour, 

Hey little world, Giddy up!, 

T.h.e.h.i.v.e.s. och You dress up 

for armageddon har regnat ner 

ner över belackarna hela dagen. 

Bajonetterna är påskruvade och 

gevären laddade. 

Blås i anfallstrumpeten, 

Howlin’ Pelle! 

WILHELM ASKEBRING 

Lyssna också på: Gang of four 

Entertainment!, The Stooges 

Raw power. 

Bob Dylans påverkan har varit oändlig 

Dylan anlände till Paris för att uppträda på Olympia 1966. FOTO: SCANPIX 

man verkligen sätter sig in 

i Dylans värld, som man inser 

hans enorma omfång som 

artist. 

HENRIK RYDSTRÖM 

Lyssna också på: Ulf Lundell 

Det bästa-serien. 

Motion City 

Soundtrack 

Pop Even if it kills me 

(BonnierAmigo) 

Punkpop är det nya svarta och 

Motion City Soundrack verkar 

kunna både sina föregångare 

och genren i sömnen. Ibland 

blir det just lite sömnigt, men så 

händer något – produktionen 

fläskas till, blir lite kärvare och 

bjuder plötsligt lite tuggmotstånd. 

Självklart pratar vi extremt 

catchiga refränger och förhållandevis 

ofta förstärkta med 

tuggummipopslingor. Som 

i This is for real som nog också 

får räknas som starkaste spåret 

tillsammans med Calling all 

cops och Broken heart. 

PELLE JOHANSSON 

Lyssna också på: This Perfect Day 

C-60, Motion City Soundtrack I am 

the movie 

Rock 

(Playground) 

Steve Earl 

Washington square 

serenade 

Ögonöppnaren hette John Walkers 

blues och låg på Jerusalem. 

Det var med den låten jag 

plötsligt förstod Steve Earle. 

Jag hade inte lyssnat mycket på 

honom tidigare, men då var jag 

fast. 

Fem år senare sitter jag och 

småler åt hans fantastiska förmåga 

att mixa ned sin outlawcountry 

med rock och till det 

lägga små berättande texter om 

folk. City of imigrants är bästa 

exemplet på det. Steve’s Hammer 

(for Pete) ger en lätt koppling 

bakåt, till protestsångare 

som med stor säkerhet influerat 

Steve Earl i sina ställningstaganden. 

Musikaliskt är skivan härligt 

spretig, från nostalgi till strävan 

efter förändring av våra framtidsutsikter. 

PELLE JOHANSSON 

Lyssna också på: Steve Earle 

Jerusalem. 

REO Speedwagon 

Find your own way 

Rock 

home 

(Playground/Edel) 

Inom den melodiska rocken 

som ibland gränsar till hårdrock 

är REO Speedwagon ett stort 

namn. Det är dock styvt tio år 

sedan det kom något helt nytt 

material från de gamla kämparna, 

men nu är det dags. Några 

större överraskningar bjuds vi 

dock inte på, och frågan är väl 

egentligen om vi vill ha några 

sådana. Personligen hade jag 

blivit rejält besviken om det 

eleganta bandet plötsligt börjat 

gräva ner sig i klafsig dödsmetall. 

Inte särdeles stor risk, 

i och för sig. Som bonus-spår 

bifogas klassiska hits som Take 

it on the run och Riding the 

storm out, och det är uppenbart 

att nytt och gammalt hänger 

ihop. Gillar du melodisk, amerikansk 

rock gillar du plattan, det 

lovar jag, och särskilt förtjust 

är jag 

i Lost on the road of love och 

den gungiga partylåten Run 

away baby. 

PETER LEJON 

Lyssna också på: Boston 

Corporate America. 

Jonas Game. FOTO: LUGER 

Spattig slyngelrock 

Rock 

ground) 

Jonas Game 

ADHD 

(Sincerely yours/Play- 

Jonas Game, eller Jonas Lundqvist 

som han egentligen heter 

var en av de drivande krafterna 

bakom Göteborgsbandet Bad 

Quash Quartet när det begav 

sig. Energin från det bandet 

finns kvar när han istället väljer 

att göra slyngelrock i Slavestappning 

med sitt soloprojekt. 

Jonas Game blandar rytm och 

melodi högt och lågt. Den röda 

tråden är hans sång som hela 

tiden känns lätt obekväm, 

kanske i fel tonart, och bidrar 

till att materialet får en ruffigt 

ärlig udd. 

Inledande ADHD, trallramsiga 

Nothing to lose, sensommarhitten 

New city love, raggagungande 

Kids n’ dreamers, balladen 

Keep on lovin’, Price too high, 

raka Quit land och Gruff Rhysiga 

Graduate ger alla tillsammans 

ett ganska spattigt intryck 

och samtidigt många anledningar 

att gilla Jonas Game. 

EMELIE T LUND 

Lyssna också på: Bad Cash 

Quartet Bad Cash Quartet. 

Joni Mitchell. FOTO: SCANPIX 

Pop 

Joni Mitchell 

Shine 

(Hear music/Universal) 

Ett nytt album av singersongwriter-ikonen 

Mitchell 

är ingenting att ta lätt på. Jag 

upptäckte henne på 80-talet då 

min dåvarande hjälte Prince 

ideligen hänvisade till hennes 

arbeten som hans främsta 

ledstjärnor. Travelogue från 

2002 – det näst senaste albumet 

– har jag dessvärre missat, 

men nu är jag synnerligen 

nöjd med att ha fått förtroendet 

med den av bland annat världsmusik 

så väl ljudande Shine. Jag 

brukar ibland beskriva plattor 

genom att säga att de passar 

som bakgrund när ett ljus brinner 

i fönstret och kroppen är 

utsträckt i sängvärmen. Precis 

så är det med Shine. Ingen har 

väl heller väntat sig smattrande 

dubbla baskaggar, utan vi får 

sväva iväg på fluffiga moln och 

medan vi gör det får vi också 

tillfälle att tänka goda tankar 

om varandra. Vi får även reflektera 

över världens absurditeter, 

och album som leder vidare går 

inte att värja sig emot. 

PETER LEJON 

Lyssna också på: Krister Linder 

Songs from the silent years. 



Status Quo 

In search of the 

Rock fourth chord 

(Fourth Chord records) 

Francis Rossi och Rick Parfitt 

rockar oförtrutet vidare världen 

över – 40 år efter starten. 

Parfitts hälsoproblem tycks ha 

löst sig, och trivsamt självironiska 

In search of the fourth 

är en given succé hos fansen. 

Kanske även hos de ännu icke 

invigda, för det är stört omöjligt 

att inte gilla Status Quo. De har 

kul, garvar mest hela tiden och 

gör sin vid det här laget klassiska 

boogie som de alltid har 

gjort den. Beginning of the end, 

Electric arena, You’re the one for 

me och Hold me är själva essensen 

av varför vi gillar dessa goa 

gubbar. Men det fjärde ackordet 

är sedan länge funnet. Jag har 

faktiskt räknat till åtminstone 

sex ackord på flera håll. 

PETER LEJON 

Lyssna också på: The Refreshments 

24-7. 

The Flower Kings 

The sum of no evil 

Rock (Inside out/SPV) 

Det är bara några månader 

sedan jag senast tyckte till om 

det mångåriga fusionprojekten 

ifrån Skåne. Då var det retrospektiv 

samling det handlade 

om, och materialet hade valts 

ut för att visa upp bandets mer 

lättåtkomliga sida. Nu får vi 

helt nytt material, och det lätt 

gripbara är svårare att greppa. 

Endast sex låtar varav den 

längsta är nästan 25 minuter. 

Segt och tråkigt? Inte alls. Roine 

Stolt & co är extremt skickliga 

musiker och uppfinningsrikedomen 

är anmärkningsvärd. Jag 

har sagt det förr: Fusion kan bli 

väldigt jobbig, men The Flower 

Kings balanserar skickligt det 

ekvillibristiska med det skenbart 

enkla. Mycket hörvärt, som 

vanligt, men ingenting för puritanska 

vänner av de enkla tre 

ackorden. 

PETER LEJON 

Lyssna också på: The Flower Kings 

The rainmaker. 

Rock 

Sieges even 

Paramount 

(Inside out/SPV) 

München-akten har sedan 1988 

släppt sju plattor och fokus har 

alltid varit ställt på progressiv 

rock som ibland släntrar över 

till fusionfärgad hårdrock. De 

har dock betydligt mer gemensamt 

med exempelvis Porcupine 

Tree och Marillion än 

med Iron Maiden. Paramount 

är luftig, varierad och mycket 

behaglig. Eyes wide open och 

Where our shadows sleep är progressiva 

powerballader som 

berör, men allra bäst är ändå 

Mounting castles in the blood 

red sky. Det är en synnerligen 

känslig tonsättning av Martin 

Luther Kings klassiska ”I have a 

dream”-anförande. Det är ingen 

liten utmaning att anta, men 

den instrumentala minimalismen 

och den sublima melodin 

har exakt den känslighet som 

lyfter den store mannens stora 

tal ytterligare ett litet snäpp. 

PETER LEJON 

Lyssna också på: Marillion 

Somewhere else.

FOTO: MLP 

KALMAR 

– Det som har hänt mig i år är så 

stort. Det skulle nästan kännas konstigt 

att vara med i melodifestivalen 

igen, lite kaka på kaka. 

För första gången på flera år saknades 

Sonja Aldéns namn när listan 

över kompositörerna till melodifestivalen 

offentliggjordes i veckan. Men 

det spekuleras friskt i om hon ska vara 

med som artist. Antingen solo eller 

tillsammans med vännerna Shirley 

Clamp och Sanna Nielsen. 

– Jag har sjungit in demo på en av 

låtarna, men det är inte meningen att 

jag ska göra den. Vi har funderat en 

del, och det känns inte naturligt att 

vara med igen, det får bli ett annat år. 

– Det är fantastiskt kul att läsa spekulationerna 

om mig, Shirley och 

Sanna. I alla intervjuer har vi sagt att 

det inte finns några planer alls. Melodifestivalen 

tillsammans har aldrig 

varit aktuellt eftersom vi är tre enskilda 

artister med egna karriärer. Det är 

kul att jobba ihop, men om vi tävlade 

i melodifestivalen skulle vi bli en 

grupp, säger Sonja Aldén. 

När jag talade med henne sist satt vi 

i en stökig hotellobby i Stockholm. Det 

var fredag eftermiddag och genrepet 

inför finalen av Melodifestivalen väntade. 

Ulf Elfving sände radio direkt från 

entrén och artister, journalister och 

pressagenter sprang omvartannat. 

I sista stund hade Sonja Aldén seglat 

upp som en av förhandsfavoriterna 

jämte The Ark. Själv var hon 

hur cool som helst och sa att det inte 

spelade någon roll hur tävlingen gick, 

att det kändes som en vinst att bara 

komma till final. Hon fick fraser med 

klyschvarning att låta helt sanna och 

förmedlade ett lugn och en äkthet 

som så lätt går förlorad när karriären 

plötsligt går på högvarv och precis 

alla vill prata med en. 

Raggsockor hemma 

Förutom det fysiska faktumet, att 

man känner sig väldigt liten, jämte 

Sonja Aldéns 180 centimeter (och 

stövelklackar upp på det), var det just 

Sonja Aldéns sköna förmåga att bara 

vara som fascinerade mest. Trots att 

det gått sju framgångsrika månader 

med debutplatta och turnéer möts 

jag av samma harmoni och eftertanke 

i telefonluren. 

Hur gör du för att koppla av? 

– Jag trivs verkligen med att vara 

hemma eftersom jag är hemma så 

sällan. Att gå runt i raggsockor och 

tända ljus. Träffa mina nära och kära 

och laga goda middagar. Sedan är det 

viktigt med egen tid. Att dra ut telefonsladden, 

dra ned rullgardinen, 

Svensktoppsetta på väg till Kalmar. Den 24 oktober 

står Sonja Aldén på scen i Kalmarsalen tillsammans 

med Christer Sjögren. I morgon, lördag, gästar hon 

Babben Larssons talkshow och den 30 oktober 

sjunger Sonja Aldén i Rosa bandet-galan. 

Sonja 

Aldén 

”Den kom till av kärlek” 

bara lyssna på det jag själv vill. Det 

svåra är att inte göra någonting. 

Kom till av kärlek 

Medan melodifestivallåtar som The 

worrying kind, Cara Mia och A Little 

Bit of Love knappt spelas på radion 

längre regerar Sonja Aldéns För att 

du finns fortfarande på Svensktoppen. 

Själv tror hon att det beror på att 

låten kom till av sig själv, att det ligger 

en speciell kraft i det. 

– Vi hade låst oss så i festivaltänket 

med tre minuter och allt och bestämde 

oss bara för att strunta i allt sånt. Då 

kom låten. Den kom till av kärlek, och 

jag tror folk känner det. Många säger 

att den växer och att man inte tröttnar 

på den. Och det finns många sådana 

låtar. De skriker inte ”köp mig och 

spela mig ofta” utan har ett budskap 

som gör att de lever vidare. Själv älskar 

jag till exempel Jill Johnsons Kärleken 

är. Den tröttnar jag aldrig på. 

I april släppte Sonja Aldén albumet 

Till dig och är i full gång med nästa 

platta som enligt henne själv blir en 

svensk uppföljare. 

Du har haft ett fantastiskt år. Har 

du något speciellt ögonblick som du 

värdesätter framför alla andra? 

– Jag kanske kan säga det om några 

år när jag fått mer distans till allt. Men 

rent spontant var ögonblicket när jag 

fick veta att jag och Sanna Nielsen 

gått till andra chansen otroligt stort. 

Det kändes som vi vunnit hela tävlingen. 

Kommer till Kalmarsalen 

En konduktörsröst talar i bakgrunden. 

Sonja Aldén sitter på ett tåg till 

Karlskrona. Hon ska göra en konsert 

med Christer Sjögren. Nästa vecka, 

onsdagen den 24 oktober, kommer 

deras gemensamma kyrkoturné till 

Kalmarsalen. 

Hur kommer det sig egentligen att 

du turnerar med Christer Sjögren? 

– Vi jobbade ihop förra julen och 

märkte att våra röster funkade bra tillsammans 

när vi gjorde en duett ihop. 

Och när de satt och planerade Christers 

kyrkoturné kom de att tänka på 

mig som gästartist. Det var verkligen 

jättekul och det var före melodifestivalen, 

säger Sonja Aldén. 

– Vi har avverkat halva turnén nu 

och vi sjunger i så fina lokaler. Folk 

sitter ned och lyssnar verkligen. När 

man är väldigt intresserad av texter 

som jag är, är det ett härligt forum att 

sjunga i. 

CARIN 

JANEFRID 

0480–591 35 


FAKTA | Sonja Aldén 

● Född: 20 december 1977 

i S:t Albans, England. 

● Uppväxt: I Huddinge. 

● Familj: Mamma Estelle 

från Ungern, pappa Ingemar 

från Sverige, lillasyster 

Angela och storebror 

Lasse.

fredagsnöjet - Barometern

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?