Stadsvandringar i Skellefteå - Västerbottens museum

9
Rovön
Dyhringe
Kvarngatan
Lejonströmsbron
Lejonströmsvägen
Stråkvägen
7
Kronbodsgatan
Lustholmen
Forslundagatan
4
6
8
10
Orrvägen
Kyrkvägen
Parkvägen
5
Fältjägarvägen
Skråmträskvägen
Falkträskvägen
11
Klockarbergsvägen
Kyrkholmen
Knektgatan
Prästvägen
Brännavägen
2
Brinkvägen
Vandring i Det gamla Skellefteå (sidan 11)
12
3
atan
13
Solandersholmen
Sunnanågatan
14
Gammelstadsv
1
Storholmen
Laxgatan
Brunnsgatan
Bolidenvägen
17
Dahlbergsgatan
Brandells väg
15
Källgatan
18
Högströmsgatan
Karl-Fredriksholmen
Kyrkstadsvägen
Kanalgatan
Seminariegatan
20
Ytterholmen
16
19
Vr
Nordlanderg
LÄROVER

Högströmsgatan
kstadsvägen
n
GÖTA
Vandring i Det nya Skellefteå (sidan 17)
Kanalgatan
Seminariegatan
20
Ytterholmen
16
19
Vretgatan
Nordlandergatan
LÄROVERKET
BALDER
BJÖRNEN
TULE
SKANDIA
RINGDUVAN
ABBORREN
Ernst Westerlunds allé
21
22
S Lasarettsvägen
Lasarettsvägen
FRIGG
EK-
ORR-
EN
FAL-
KEN
FLUN-
DRAN
ALDEBARAN
24
23
Tjärhovsgatan
HÖDER
HÖKEN
NORSEN
KARLGÅRD
HÄRADS-
HÖV-
DINGEN
BUTIKEN
KON-
DITO-
Karlgårdsvägen
Repslagargränd
HEIMDALL
Nygatan
GETEN
Storgatan
GLADAN
Strandgatan
GÖSEN
rvägen
KAPELLA
27
25
Köpmangatan
ADVOKATEN
Magasinsgränd
16
26
KASTOR
HAREN
60 59
N Järnvägsgatan
28
58
Stationsgatan
57
Parkbron
52
ORION
Kanalgatan
IDUN
HJORTEN
49
50 51
55
Bryggarbacken
Trädgårdsgatan
56
NIPAN
KÄLKEN
DÖBELN
PERSEUS
33
Torget
45
48
KORPEN
LAXEN
LOKE
LEKATTEN
54
Notvägen
Torggatan
29
46
47
Hörnellgatan
Bockholmsvägen Assistentgatan
STÖTT-
INGEN
FLEM-
ING
S Järnvägsgatan
POLARIS
53
MIMER
OXEN
LÄRKAN
ASSIST-
ENTEN
TRILLAN
tan
HORN
43
Skeppargatan
REGULUS
PANTERN
SKÖLD
30 31
ODEN BRAGE
MÅSEN
TEKNOLOGEN
LABORATORN
FORSKAREN
44
42
Laboratorgränd
32
42 41
Viktoriabron
Viktoriagatan
40
PREFEKTEN
39
STEN-
BOCK
33
35
SLEIPNER
RENEN
38
STRÖMSÖR
GRUNNAN
FÄRJ-
KARLEN
SIRIUS
Kyrkgränd
36
KYRKAN
TIGERN
37
SIKEN
SMÄLL-
GRINDEN
WRANGEL
34
Kyrkogatan
UTTERN
Prästgårdsgatan
ÅRTULLEN
Tubölegatan
STURE
TOR
UGGLAN
KARLSHEM
VARGEN
Varvsgatan
Anderstorpsleden
BIELKE
Bäckgatan
Ö Nygatan
ÄRLAN
ÄLGEN
Storgat
Manhemsgatan
KYR
V
NATTKV

Sevärt i Västerbottens län
Dagens turister söker sig i allt större utsträckning
till genuina kultur- och naturmiljöer. Att vara turist
är att vara nyfiken! Och att arbeta med natur- och
kulturturism innebär att både väcka och stilla turistens
nyfikenhet. Om detta handlar projektet Sevärt i
Västerbottens län – ett samarbete mellan länsstyrelsen,
länsturistnämnden och länets museer.
Att bygga upp informationscentra, s.k. Naturum
och Kulturum, är den bärande tanken i projektet. Med
utställningar, bildspel m.m. kan den vetgirige besökaren
få kunskap om platsens natur och
kultur – hur kulturen präglats av
naturen och tvärtom.
Men ett Naturum/Kulturum
bör innehålla mer än bara andlig
spis. Servering, försäljning. Värme,
svalka. En anhalt på vägen eller
avstamp för nya upptäcksresor.
Från fjäll till kust, från forntid till nutid – det finns
mycket att se i Västerbottens län!
Stadsvandringar i Skellefteå
För mer information, kontakta:
Destination Skellefteå, turistbyrån, Nygatan 49, 0910-45 25 00
Bygg- och miljökontoret, 0910-73 50 00
Skellefteå museum, 0910-73 55 10
Småskriften “Stadsvandringar i Skellefteå“ ingår i serien Sevärt i
Västerbottens län som nr 24
tExt Lage Johansson, Skellefteå museum och Enar Nordvik,
Skellefteå kommun
OMSLAgBiLD Lejonströmsbron. Foto Krister Hägglund,
Skellefteå museum
utgiVArE Västerbottens läns hembygdsförbund
FÖrLAgSrEDAKtÖr Ola Kellgren
trYCK tryckeri City, umeå 2011
iSSN 1400-6162

SEVÄRT
I VÄSTERBOTTENS LÄN
STADSVANDRINGAR
I SKELLEFTEÅ
Foto Enar Sundling.
Många av de historiska fotona i denna skrift är
tagna av Enar Sundling (1904–70). Sundling var
civil ekonom och personalchef på rönnskärsverken.
Hans bilder finns nu i Skellefteå museums
arkiv. De är tagna på 1950-talet och början av
Fliken: karta för vandring i
1960-talet och ger en personlig och levande bild
av Skellefteå Det som gamla det såg Skellefteå ut då. Bilden vi ser här
på uppslaget är från kvarteret Heimdall 1954.
Foto i Skellefteå museums arkiv.

SEVÄRT
I VÄSTERBOTTENS LÄN
stadsvandringar
i skellefteå
Skellefteå stad grundades 1845, men vid färjeläget
över älven har sedan länge funnits en
mötesplats. Socknen bildades på 1300­talets
första hälft och kyrkan och dess omgivningar har
varit en samlingspunkt i bygden sedan dess.
Mycket finns att berätta om gammalt och nytt i
Skellefteå – om människor och händelser från
olika epoker och om spåren som vi kan se efter
dem. Följ med på vår vandring och upptäck
historien i dagens stad!
Skriften beskriver platser där Du kan se
kulturspår. Ibland också sådant som inte längre
finns kvar, men som kan ge bakgrunden till en
spännande berättelse.
Du kan besöka platserna i den ordning Du
själv önskar och plocka smultronen när Du själv
har lust. Kartorna på flikarna visar var objektet
ligger och texten berättar om vad Du ser på
platsen.
Ha en kul tur i Skellefteå!
skellefteå
3

Ur serialbumet "Med
pucken i pannan" av Janallan
stefansson (1998).
4
“Guldstaden” kallas den ibland, eftersom guldbrytningen
som startade i Boliden på 1920­talet
har präglat kommunens utveckling. Skellefteå
AIK har dessutom ett SM­guld i ishockey, från
1978. Ett annat namn är ”Staaan”, uppkommet
av stadsbornas aningen nasala uttal och speglande
gränsdragningen mellan staden och den
omgivande världen.
Långt innan guld­ och hockeyfeberns tid fanns
dock marknadsplatsen och sockencentrumet
som 1845 fick stadsprivilegier och stadsplan på
Böle bys ägor. Uppbyggnaden av staden gick
snabbt och handels husen blomstrade under
1800­talets slut, när sågverken låg tätt vid
älvsmynningarna. Handels dynastier som Markstedt,
Sidenmark, Clausén och Gebhardt blev
prominenta i det unga Skellefteå och societetslivet
stod inte de sydliga storstäderna efter.

Först tar vi en titt på stadens historia, innan vi
börjar vandringarna. Den första vandringen går
genom västra Skellefteå, dvs. staden före Staden.
Den andra vandringen går genom Skellefteå
centrum av idag.
Det gamla Skellefteå
Kyrkan och dess omgivning var sedan tidig medeltid
centrum för bygden på ömse sidor av Skellefteälven
– här hade en nära nog stadsliknande
bebyggelse utvecklats under 1800­talets början.
Marknaderna var säkert de tidigaste av profana
verksamheter på platsen och med uppsvinget för
trähantering (handel med tjära och virke) och
skeppsbyggnad utbildades ett handelscentrum
som Petrus Læstadius 1831 ansåg ”tävlar kanske
med Umeå”.
Vid kyrkan fanns också kyrkstaden, numera allmänt
kallad ”Bonnstan”. I dessa kyrkstugor
bodde allmogen vid kyrkbesöken. Öster om
kyrkan, vid nuvarande Nordanå, låg ”Körran”,
som var marknadsplats och upplag för tjära. Här
hade även Skellefteå kompani sin övningsplats.
Sunnanå, på södra sidan älven, var också ett
centrum på 17­ och 1800­talen. Här fanns gästgiveri,
postkontor, kronohäkte och tingshus. Ett
skeppsvarv låg strax nedströms Lejonströmsbron.
Tings huset står idag på Grubbgatan, dit det 1898
flyttades från Falkträskvägen. På Sunnanå fanns
också Skellefteå kompanis löjtnantsboställe och
dess ladugård och jordbruksmark.
Handeln behövde en stad
Det avgörande för stadens bildande var förbudet
mot landsköp – handel på landsbygden – som
ännu på 1800­talets mitt var i kraft. Förbudet som
införts redan på medeltiden syftade till att handeln
Från
Skeldepth till
Skellefteå
den äldsta skrivningen
är skeldepth från
början av 1300-talet.
På dialekt heter
staden skellet. På
samiskt område heter
älven syölddateiednuo
där ’iednuo’
betyder ´ älv´ . några
namnforskare har
velat förklara namnet
som ett samiskt lån –
den svenska och
samiska formen
påminner onekligen
om varandra. Men ett
s- i samiska borde ha
gett s- i svenska och
inte ett sk-. eftersom
man inte kunnat
förklara hur ordet
lånats in måste
namnet anses som
otolkat.
5

”
detta lilla magnifika
samhälle av
428 själar med sina
sundsvallsfasoner och
sina parisiska damer
lärer i umgängeslivet
utveckla en här uppe
icke vanlig storlagenhet
och lyx, parad
med viss ceremoniell
stelhet. ett samhälle i
frack och glacéhandskar
med konserter,
solosångerskor,
arior, quatre mains
och konversation på
tevatten, allt vittnande
om en bildning, direkt
införskriven från någon
av göteborgs mest
lysande salonger.”
Hallmans stadsplan från
1905–06.
6
Norrbottens-Kuriren 1866
skulle hållas samlad i städerna, vilket bl.a. underlättade
beskattningen. I Skellefteå förkom en hel
del handel mellan marknadsdagarna, inte minst i
kyrkstaden. Det var alltså nödvändigt att en stad
kom till för att reglera och främja handeln. Skellefteå
ville också få självbestämmande i förhållande
till Umeå och Piteå.
Det nya Skellefteå
Den nya staden anlades på hjortronmyren mellan
”Körran” och Boströmsbäcken. Ett dike avvattnade
marken, och staden fick sin första stadsplan redan
1843, öster om kyrkan och kyrkstaden. Planen var
en rutnätsplan med 100 meter breda kvarter och
20 alnar (12 m) breda gator med trätrottoarer.
Husen var stenhusimiterande trähus i en och två
våningar, och många av de första fastighetsägarna
var handelsmän, tjäruppköpare och skeppsbyggare.
Handelshusen var redan 1848 tio stycken.
År 1883 kom en ny stadsplan, med syfte att
främja hälsa och skönhet i staden. Två esplanader
med trädplanteringar tillkom genom denna plan:

i stadens norra gräns längs med dräneringskanalen
drogs Kanalgatan i öst–västlig riktning och
Viktoria esplanaden anlades öster om Boströmsbäcken
i nord–sydlig riktning (Viktoriagatan, nu
E4:an genom staden). Sverige hade 1874 fått en
nationell byggnadsstadga. Brand risken i städerna
var fortfarande stor och därför föreskrev lagen:
I ny stad eller stadsdel må gata i allmänhet
icke läggas till mindre bredd än sextio
fot: dock må undantagsvis, där sådant av
omständigheterna påkallas, gata av ringa
längd läggas till bredd av minst fyrtio fot.
Delar av Storgatan, till exempel vid Markstedtska
huset, har fortfarande denna gatubredd.
Trädgårdsstaden
Den banbrytande stadsplaneraren Per Olof Hallman
fick 1905 i uppdrag att göra en stadsplan för
Skellefteå stad. Hallman var inspirerad av tidens
ideer om den gröna och glesa trädgårdsstaden,
och de nya områdena fick vindlande gator och
små platser och parker enligt Camillo Sittes
medeltids inspirerade ideal. Järnväg och järnvägs­
flygfoto 1934. vid s:t Olovs
kyrka syns spår av Hallmans
stadsplanering, med krökta
gator, parkmark och ett
litet torg framför kyrkan.
kyrkan invigdes 1927. foto
skellefteå museums arkiv.

det nya och det gamla
stads huset i kvarteret
Hjorten, skellefteå.
foto enar sundling 1955.
8
Asako shop
På tomten där brand ­
sta tionen stått, i
kvarteret Hjorten,
ritade Poul Stampe
en barack, kallad
Asako shop. Den
stod under åren
1956–74. Asako var
ett kommunalt
fastighets bolag som
bildades för att
genomföra saneringen
av staden. Foto
Enar Sundling.
station kom också in i planen. Järnvägen började
byggas 1909 och invigdes 1912. Hallmans lärjunge
Albert Lilienberg gjorde 1920 en plan i samma
anda, och stadsdelar som Norrböle och Älvsbacka
fick sin första stadsbebyggelse.
Folkhemmet i Skellefteå
Det är framför allt under åren efter andra världskriget
som Skellefteå utvecklades till industristad,
och fick sin identitet definierad. Den viktigaste
faktorn i denna utveckling var gruvbrytningen i
Boliden, som startade 1926, samt Bolidenbolagets
smältverk på Rönnskär utanför Skellefte hamn, som
började byggas 1928. Antalet industri arbetare
ökade, underleverantörerna expan derade och
byggandet var intensivt. Efter kriget blev dessutom
konjunkturläget positivt som aldrig förr.
Sanering av staden
Uno Åhrén, professor i stadsbyggnad, presenterade
1949 en stadsplan präglad av funktionalismens
ideal – funktionalitet, luft och ljus. Åhrén var
en av funktionalismens främsta företrädare i

Sverige. Sedan 1930­talets slut pågick en ”sanering”
i centrum, där gamla trähus ersattes med
nybyggnationer. Mest omdiskuterat blev rivningen
av det gamla stadshuset i kvarteret Hjorten,
som efter hård debatt revs 1955.
Det nya moderna uttrycket i arkitekturen blev
tegel husen – trähusen sågs som något från en
svunnen epok. Fortfarande har Skellefteås centrum
en prägel av denna tid, och det finns många
goda representanter för den epokens byggande,
till exempel Handelsbankens hus i kvarteret Idun
vid torget och Posthuset i kvarteret Polaris.
Miljonprogrammet
Nästa steg i bostadspolitiken var det så kallade
miljonprogrammet 1965­75. Riksdagen hade
beslutat att en miljon nya bostäder skulle byggas i
Sverige. Ett så omfattande byggande gav upphov
till hela nya stadsdelar. I Skellefteå tillkom stadsdelarna
Sjungande dalen, Anderstorp och något
senare Morö Backe – alla med sinsemellan olika
stilar: Sjungande dalen med tre skilda områden
(flerbostadshus, radhus och friliggande villor);
Vilket hus
är äldst?
staden har en rätt
kort historia, men
bygden är gammal.
det finns t.ex. delar
av lands kyrkan som
kom till på 1400-talets
slut. av övriga
hus anses norra
delen av karlgårds
huvud byggnad vara
äldst, med byggåret
1692 inristat i taknocken.
till de äldsta
husen inom området
för den första stadsplanen
hör gårdshuset
på köp man -
gården – det är
byggt före stadens
grundande 1845.
Bostadsområdet anderstorp
under uppbyggnad. foto
Wollmar lindholm 1970.
9

skellefteå stad var rik på
kaféer under 1900-talet.
Här en lista på några av
de mer kända under åren
1900–1970:
kafé svea
stenbergs konditori
O M anderssons
larssons bageri
Brunnsgården
nya Bageriet
dahlgrens biljardkafé
(sommartid ”djungelfiket”)
landströms
automatbuffén
Pehrssons konditori
sandbergs konditori
Chaufförskaféet
Biografkaféet
teaterkaféet
Centralkaféet
ågrens biljardkafé
Propus Hällgrens
gewes
Centrumkonditoriet
kaffe- och smörgåsbuffén
strandkaféet/karins café
furubo
söderkaféet/stigs konditori
nOrMa
svandammsserveringen
Bertils konditori
ainas café
anna kras
aveny-konditoriet
10
Anderstorp lågt och tätt (två våningar) efter
dansk förebild med en högre byggnad i centrum;
samt villor och grupphus på Morö Backe.
Trästock och trävetenskap
I Skellefteå finns numera högskoleutbildningar på
Campusområdet, söder om älven. Ca 1400 elever
studerar vid Luleå tekniska universitet, Umeå
universitet och Yrkeshögskolan som alla ordnar
kurser här. På Campus bedrivs också forskning och
innovationsarbete inom träteknologi. Skellefteå har
sedan länge satsat på en profilering inom träteknologi
och träbyggande, vilket har satt spår i flera
djärva ny byggnationer på senare år. På området
kan man till exempel se Forumhuset, med bibliotek
och hörsalar, ritat av Tema arkitekter 2001.
En annan profilering är musiklivet, som är blomstrande
sedan generationer tillbaka och har rötter i
bl.a. frikyrkornas musicerande. Skellefteå som
musikstad är väletablerad och utsågs till Årets
popstad 2002. Den årliga Trästockfestivalen som
hålls på Nordanå är en av landets mest välrenommerade.
Festivalen är gratis och drogfri och anordnas
vanligen i juli månad. Namnet är lånat från en
annan legendarisk festival, men passar också in i
träprofilen…
trästockfestivalen 2009. foto fredrik danielsson.

Stadsvandringar i Skellefteå
Den här skriften innehåller två föreslagna vandringar
i Skellefteå: en kring Bonn stan och Landsförsamlingens
kyrka (Skellefteå sockens centrum),
som vi har kallat Det gamla Skellefteå, och en tur i
centrala staden, benämnd Det nya Skellefteå. Det
går utmärkt att göra egna vandringar utan att följa
de föreslagna rutterna, eller också kan man vandra
bara delar av dem.
Siffrorna anger platser eller byggnader som
beskrivs i texten. På omslagets utvik finns kartor.
Vi ger oss ut på vandring i Det gamla Skellefteå:
1 Bonnstan
Kyrkstaden, idag oftast kallad Bonnstan, har anor
från 1600­talet. Bränder har varit vanliga och den
nuvarande kyrkstaden byggdes 1835 efter en
förödande brand. Här finns 116 hus med 392
kammare, de allra flesta i privat ägo.
Staten stadgade 1681 om kyrkotur. Det innebar
att de som bodde inom en mil från kyrkan
skulle komma till gudstjänst varje söndag; den
som bodde två mil bort skulle komma varannan
osv. Kyrkstugorna var övernattningsrum för
kyrkobesökarna. I kyrkstaden hölls marknader
och inte minst lockade alla tillfällen till festligheter
vid marknadshelgerna. Här fanns både lönnkrogar
och bordeller, vilket naturligtvis var störande
för de kyrkliga myndigheterna, men även för
den allmänna ordningen. Bonnstan är nu ett
lagskyddat byggnadsminne. Många av kyrkkamrarna
nyttjas fortfarande under sommaren.
2 Kungsgropen
På äldre kartor kan en liten vik ses i älven strax
öster om kyrkan. Detta område har kallats
”Kungs gropen” i äldre handlingar och teorier
”
...inwid kyrkan
siällefte, en
oräknelig hoop af
huus, liksom en
artig stad, med
hwita skorstenar,
bygd uthi
2:ne gator, med
tvär gator bestående
av 350 à 400
huus.”
Carl von linné:
Iter Laponicum, (1732)
11

Anna
Nordlander
(1843–1879) växte upp i
stiftsgården som dotter
till kyrkoherde nils
nordlander. Hon antogs
vid konstakademien 1866
och utbildade sig i Bryssel
och Paris. På nordanå
finns Museum anna
nordlander (Man) som
arbetar med samtidskonst
och genus.
12
4
finns om att Skellefteås medeltida hamn kan ha
legat här. Vid en arkeologisk undersökning 2005
utgrävdes en gammal timmerbyggnad och intressanta
dateringar från äldsta medeltid kunde göras.
Hamnläget återstår dock fort farande att finna.
3 Gammelstan
Kring kyrkplatsen i Skellefteå – på Prästbordet –
hade det långt före stadens bildande uppstått en
centrumbebyggelse. Här fanns flera hantverkare
och andra borgare, och till storlek och funktion kan
man säga att det motsvarade en dåtida stad. Här
var en gammal marknadsplats och det var naturligt
att platsen drog till sig handel i olika former. Här
fanns också skeppsvarv, sågar, postkontor, apotek,
hattmakare, kakelugnsmakare och provinsialläkare.
En terpentinfabrik var en av de tidigaste industriföretagen.
En del av de boende i Gammel stan var
inte speciellt nöjda med stadens anläggande, och
tyckte att den nya stadskärnan låg hopplöst ocentralt.
Vid exempelvis Prästvägen finns det kvar en
del av den äldre bebyggelsen.
4 Stiftsgården
Ett kyrkoherdeboställe byggdes år 1800 för
Skellefteå landsförsamlings nye herde Nils Ström
– eller snarare hans hustru, som drev fram bygget.
Församlingen betalade byggnadsmaterial och
kyrkoherden övriga kostnader. Förebilden till den
stora huvudbyggnaden var Säbrå biskopsgård
utanför Härnösand. Man uppförde också en
ladugård för 34 kor och uthus. Det påkostade
bygget blev dock tungt för Ströms ekonomi och
vid hans död var dödsboet konkursmässigt.
Anläggningen blev stiftsgård i Luleå stift 1964 och
är idag konferenscentrum med hotell, vandrarhem
och restaurang.

5 Landskyrkan
Den första kyrkan i Skellefteå uppfördes här i
början av 1300­talet. En ny träkyrka byggdes 1386.
Den blev dock för liten och ersattes av en stenkyrka,
invigd 1507. Den nuvarande landsförsamlingens
kyrka byggdes 1796–99. Delar av den medeltida
kyrkan återanvändes, bl.a. i sakristian. Arkitekt
var läns byggmästaren Jacob Rijf från Österbotten.
Här finns flera unika träskulpturer från medeltiden,
bl.a. ”Skelleftemadonnan” som är en Mariabild
från 1100­talet, och altar skåpet från 1400­tal,
skapat av Bernt Notke.
6 Kronboden och Fattigboden
Intill Landskyrkan ligger två bodar: en kronbod och
en fattigbod. I kronboden, uppförd 1674, förvarades
produkter som spannmål, kött och fisk som
tagits in som skatt och som skulle användas för att
avlöna statliga tjänstemän. Fattigboden var till för
att förvara spannmål och livsmedel till socknens
fattiga.
7 Lejonströmsbron
Vid färjestället på Norrstigen vid kyrkan byggdes
1737 en över 200 m lång träbro. Bron kallades
ursprungligen Stora bron. Sitt nuvarande namn fick
den av Lejonströms sågverk som låg på älvens
norra strand. Bron är idag något kortad, men med
spannlängden 173 m är den en av landets längsta
träbroar. Bron är ett lagskyddat byggnadsminne.
Här stod ett slag mellan ryska och svenska
trupper den 15 maj 1809. Ryssarna ville ta över
spann målslagren vid kyrkan och kom med sex
tusen man mot svenskarnas 6–800. Svenskarna
försökte förstöra bron för att stoppa ryssarnas framfart,
men anfölls och fick retirera. En minnessten
restes på platsen 2009.
1
Ostvikskriget
Missväxtåret 1867
var svälten nära i
skellefte bygden.
ryktena sa att köpmännens
lager var
välfyllda, men att de
inte ville sälja av dem.
särskilt i Ostvik talades
det om att storma
staden och överta
spannmåls lagren. en
kväll kom bönder från
Ostvik och Östanbäck
körande till kyrkstadstorget
med tillhyggen,
men danslystna
ung domar bordade
vagnarna och körde
iväg till ett dansställe
– till alla inblandades
glädje! stadsfiskalen
kunde sen berätta
att han skrämt iväg
upprorsmännen med
sin blotta närvaro.
13

lejonströmsbron,
kyrkan och lejonströms
sågverk,1860-talet. foto
skellefteå museums arkiv.
14
13 – 16
8 Lejonströms sågverk
Vid bron finns spår efter Lejonströms sågverk som
låg mellan kyrkan och älven. En kanal går in under
bron och österut till den plats där sågen låg. Den
var i drift 1782–1905. En av delägarna var kyrkoherden
Pehr Högström. Firman Markstedt och
söner drev sågen 1869–1905 och den var en av de
största industrierna i trakten. En mängd byggnader
fanns på området, men ingen av dessa står kvar.
9 Holmarna i älven
Väster om Lejonströmsbron ligger Rovön, med
bad­ och fiskemöjligheter. Här mynnar Klintforsån
vars utlopp fick sin nuvarande form när Kvistforsens
kraftstation byggdes ut 1961.
10 Holmen nedströms bron fick namnet Lustholmen
på 1800­talet, då källarmästare Johan Lundeberg
arrenderade holmen och bedrev servering.
Han lät göra en trädgårdsanläggning med alléer,
gångar och grässoffor.
11 Skellefteås äldsta avrättnings plats låg på Tjuvholmen,
nära Sunnanåstranden. Ön försvann dock
på grund av erosionen redan på 1700­talet.
12 Kyrkholmen heter egentligen Långholmen och
har tidigare haft namnet Långön. Holmen var länge
betesmark eller slåtteräng, men under 1800­talet
och början av 1900­talet var här ett virkesupplag.
Prosten K.A. Fellström höll får på holmen fram till
1940­talet. Gångbron kom till i början av 1960­talet.
och byggdes av Graningeverken. Huset på
holmen flyttades hit på 1960­talet från Gammel ­
stan. I huset finns nu en sommarservering.
Nedströms Kyrkholmen ligger Solander holmen,
döpt efter Hulda Solander, som hade sina får på
ön. Sedan kommer Storholmen och Karl­Fredriksholmen
samt Ytterholmen. På Storholmen betar

fortfarande får. Karl­Fredriksholmen är döpt efter
häradshövding Carl Fredric Furtenbach, som ägde
gården Karlgård på 1800­talets början.
17 Brunnsgården
Brunnsgården är idag en privatbostad. Här fanns
en hälsokälla och 1825 bildades ett bolag, Skellefteå
Brunns­ och Badhusinrättning. Man byggde
brunns hus, paviljong och badhus. 1831 byggdes
ett bostadshus åt bolagsordföranden. Det fungerade
också som societetshus för besökarna. Det är
det enda återstående huset. Brunnsinrättningen
lades ner på 1870­talet.
18 Lugnet
Gården Lugnet ligger mittemot Brunnsgården
och var från början kontorshus för Johannisfors
sågverk i Klutmark. Disponenten Nicanor Sandström
flyttade huset till Lugnet. Den mest kända
innehavaren av Lugnet var lärarinnan Hulda
Solander som bodde här från 1890 till 1940. Hon
testamenterade bygg naden till landsförsamlingen.
Huset är nu privatägt.
19 Skellefteå landskommuns hus
Vid Brännavägen ligger nu Västerbottensteaterns
lokaler, men huset var ursprungligen stadshus
för Skellefteå landskommun. Landskommunen
var den borgerliga efterföljaren till Skellefteå
socken och utgjorde ytmässigt hela socknen
förutom Skellefteå stad.
18
Hulda solander var inspirationen
till lars Widdings
fröken root i Flickan och
härligheten – en småstadskrönika
(1978):
“fröken root bodde
i egen trävilla nere vid
älvbrinken (…). källaren
var fullproppad med konserver.
samtidigt åt de så
litet som möjligt. istället
bad de och försakade.
de var båda varmt religiösa
och vandrade iväg
till statskyrkan så ofta
det gavs tilfälle, även om
kollekten ibland kunde
kännas betungande.
(…) fröken root följde
Mose lag om sabbaten
och alltså skulle lillpigan
inte arbeta mer än det
allra nödvändigaste på
söndagen.”
ett vackert glasfönster, utfört
av Hannes Wagnstedt,
finns bevarat i gaveln på
landskommunens hus. Man
ser landskommunens vapen
med de fyra rosorna.
15

sommarteater vid majorsbostället
nyborg på
nordanå. foto krister
Hägglund.
Jubileumsutställningen
1945 på nordanå var en
uppmärksammad tillställning
som gav uttryck för
tidens framtidstro. Bilden
visar en glob i Unitex från
aB scharins söner. Påskrift:
”för världens byggbehov”.
foto ragnar insulander.
16
20 Nordanå
Området var tidigare övningsplats för Skellefteå
kompani. Här ligger majorsbostället Nyborg från
1764 kvar på sin ursprungliga plats, liksom värdshuset
Nordanågården, som ursprungligen var
bostad för sågverksägaren J.T.B. Sidén. Till Skellefteås
100­årsjubileum 1945 beslutades att ett stort
parkområde med fisk­ och fågeldammar skulle
skapas här. Det blev Nordanå.
Idag är Nordanå ett kulturcentrum fyllt av akti viteter.
Här finns Skellefteå museum med Museum
Anna Nordlander, folkrörelse­ och företagsarkiv,
teatersalong och kommunens konsthall. Huvudbyggnaden
var från början läroverk, byggt 1916.
Aula, flygel och gymna stikbyggnad invigdes 1940.
21 Tjärhovet
På 1800­talet fanns en plats som var upp lag och
handelsplats för tjära. Platsen kallades Tjärhovet
och låg väster om vattenverket Abborren. Tjärexporten
var viktig för Sverige under segelfartygens
tid och för bönderna var det en möjlighet
att få in kontanter. Många av stadens handelsmän
grundade sin verksamhet på tjärhandeln. Från
Tjärhovet flottades tjärtunnorna på älven till
Urs vikens hamn för att så småningom exporteras.

Därmed är vi framme vid nästa del i vår vandring
– Det nya Skellefteå:
22 Storgatan, kvarteret Björnen
P.O. Hallmans plan var tänkt att utvidga staden åt
norr och väster. I kvarteret Björnen kom en del av
hans tankar om trädgårdsstaden att förverkligas.
Här ligger flera villor i 20­tals­klassicistisk stil
– Storgatan 13, 17 och 21. Efter första världskriget
blickade man tillbaka till de antika stilidealen
men med lättare och friare former. Dessa tre hus
har ritats av skelleftearkitekten Birger Dahlberg i
början av hans karriär.
23 Markstedtska huset
Huset byggdes 1881 som bostad för rådmannen
och handlanden David Markstedt och hans familj.
Arkitekt var John Laurentz, Stockholm. Övre
våningens mellanparti byggdes på till full höjd
1926. Markstedtska huset är ett fint exempel på
högre ståndshus som efterliknar samtida stenarkitektur
i storstäderna. Familjen Markstedt var en
av de ledande handels­ och industrifamiljerna i
Skellefteå i slutet av 1800­talet. Huset ägdes av
släkten fram till 1926. Då köptes det av bröderna
Forslund som fick en betydande roll som företagare
i staden under 1900­talet. I huset startade
man bilförsäljning och företaget utvecklades till
Fabriks AB Forslund & Co, senare FoCo. Huset är
ett lagskyddat byggnadsminne.
24 Garvare Anderssons
Huset är karaktäristiskt för tidens borgarhus i
Skellefteå, med timmer stomme i två våningar och
flackt valmat tak. Byggnaden uppfördes troligen
omkring 1850 som bostadshus i en våning. Övervåningen
byggdes på av garvare Gustaf Andersson
tjärexportmärke för firman
Markstedt & söner.
17

24 i kvarteret ekorren
ligger ett modernt
flerbostadshus med tillhörande
parkeringshus
ritat av Magnus silfverhielm
och aiX arkitekter.
Husen uppfördes
2006–08. Husen på fem
våningar i norr trappas
ner till två våningar i
söder. en gårdsmiljö
bildas tillsammans med
de omgivande äldre
husen. Parkeringshuset
uppfördes i massiv- och
limträ av Martinsons trä.
foto enar nordvik.
entren till skellefteå sparbank
på köpmangatan.
foto enar sundling 1954.
18
som övertog fastigheten 1857. Fasaden är reveterad
med spritputs. Fasadens mönster är likadant
som på Skellefteås första lasarettsbyggnad.
År 1981 köptes fastigheten av köpmannen och
inredningsarkitekten Ragnar Lundberg som lät
återställa byggnaden både till det yttre och det
inre. Huset är lagskyddat byggnadsminne.
25 Sparbankshuset och konsul Franzéns hus
Östra gathuset byggdes 1914 för Skellefteå
Sparbank och är ritat av arkitekten Viktor Åström,
ursprungligen från Sävenäs. Fasaden har förändrats
och förenklats på 1950­talet. Mot Köpmangatan
finns den vackra portalen kvar med sina
marmor kolonner.
Västra gathuset uppfördes 1848 av konsul Seth
Mikael Franzén. Byggnaden förlängdes och
byggdes på 1876 och förlängdes mot väster
1914. Huset har timmerstomme och övervåningens
fasad är rikt dekorerad med konsolfris under

takfoten och fönster kornischer. Fasaden har
locklistpanel, vilket ansågs mera lantligt än kälspont.
Konsul Franzén var son till biskopen Frans
Mikael Franzén och ägde en tid gården Strömsör
och dess skeppsvarv.
26 Bröderna Anderssons
Bostads­ och kontorshus med lager uppfört av
grossistfirman Bröderna Andersson. Bygglov
gavs 1934. Ritningarna var gjorda av Birger
Dahlberg, Skellefteå. Huset har tre våningar och är
byggt i vinkel. Mot gården finns ett hisstorn.
Fasaderna har gul slätputs. Taket är ett pulpettak,
klätt med röd plåt. Byggnaden har lättbetongstomme,
vilket var ett helt nytt material vid denna
tid. Huset är ritat i en väl genomförd funktio nalistisk
stil, ”funkis”, med släta fasad ytor och fönster med
två rutor utan spröjsar. arkitekt Birger dahlberg har
ritat många av funkishusen i staden.
27 Köpmangården
Gårdshuset, som idag är kafé, var ursprungligen
ett bostadshus. Det påbyggdes med en våning
1884 för skomakare G.W. Gustafsson. Huset är ett
av få bevarade enklare trähus i centrum. Många
gamla snickeridetaljer är väl bevarade.
Gathuset mot Köpmangatan byggdes 1916 av
tapetserare Sigurd Gustafsson, son till skomakaren.
Huset har en tidstypisk karaktär med gröna fönsterbågar
och ljusa snickerier.
Östra gathuset uppfördes 1928 för Skellefteå
Kooperativa Handelsförening. Ritningarna gjordes
av Eskil Sundahl och Sune Flök vid KF:s arkitektkontor.
Här låg Kooperativas butik fram till 1960­talet.
Byggnadsstilen är typisk 1920­talsklassicism,
med putsad fasad och kraftig taklist.
”
i´ m dossing up
and down these
streets, where
nothing seems to
change.
Where wet green
grass meets dust
and dirt.
that´ s where love
no longer hurts.”
the Wannadies:
My Home town
19

kooperativas butik på
storgatan, kvarteret Heimdall.
foto enar sundling
20
28 Ahrmfeldska villan (KFUM­huset)
Huset var ursprungligen byggt som enfamiljsvilla
för ingenjör Hjalmar Ahrmfeldt. Bygglov gavs
1914. Ahrmfeldt var Skellefteå stads elektricitetsverks
förste chef, åren 1908–1927. Flera tandläkare
har haft mottagningar i huset: E.L. Berglund, Sten
Granbom, Bengt Ocklind. Åren 1944–2010 ägdes
fastigheten av KFUM Skellefteå. Husets tak är ett
säteritak, klätt med tegel. Fasaden har frontespiser
med brutna tak. Villan är en typisk representant för
svensk herrgårdsstil med nationalromantiska drag.
29 Posthuset
Kungliga postverket fick 1950 byggnadslov för ett
postkontor. Huset är byggt i vinkel med två till tre
våningar. Fasaden har rött tegel och vit marmor.
Ritningarna gjordes av arkitekt Lars­Erik Lallerstedt,
Stockholm. Lallerstedt var postens chefsarkitekt
från 1940­talet och har även ritat posthusen i bl.a.
Luleå och Sundsvall. Postkontoret flyttades hit
1952, från Kanalgatan 41. Innan posthuset byggdes
låg här Asp lunds åkeri och senare en bensinstation.
Det sista postkontoret stängdes 2008.

30 F d polis­ och brandstation
Staden uppförde ny polis­ och brandstation 1954.
Huset är byggt i tre våningar. Fasaden har rött
tegel med detaljer i vit marmor. På gården finns
en utbyggnad samt slangtorn. Arkitekt var Edvin
Bergenudd. Polisstationen låg här till 1975, då ett
nytt polishus stod klart i kvarteret Måsen. Brandstationen
flyttades till Solbacken, norr om stadens
centrum. På tomten låg åren 1880–1935 stadens
folkskola, innan Kanalskolan byggdes.
32 Häggblomska huset och Missionskyrkan
År 1889 uppförde byggmästare Gustaf Adam
Häggblom detta affärs­ och bostadshus. En tillbyggnad
mot norr gjordes 1921. Senare byggdes
huset ut ytterligare mot norr i en våning. Utbyggnaden
påbyggdes till två våningar 1991. Huset är
ett bra exempel på panelarkitektur i nyrenässansstil
från 1800­talets slut. Ytterpanelen är rikt dekorerad
med hörnpilastrar, gördelfris och konsolfris
under tak foten.
År 1917 blev Skellefteå Kristna Missionsförsamling
ägare till fastigheten, och dess kyrka uppfördes
på tomtens västra del intill Boströmsbäcken.
33 Skellefteå Kraft
År 1952 köpte Skellefteå stads kraftverk mark i
kvarteret Sirius. Det dröjde dock till 1963 innan
beslut togs om den första byggnationen i kvarteret.
Byggnaderna blev Skellefteå Krafts kontorshus
samt utställnings lokalen Expolaris Center. En
hotell­ och konferensbyggnad uppfördes i kvarteret
1989. År 1994 invigdes nya kontorslokaler
öster om Expolaris Center med Försäkringskassan
som första hyresgäst. Arkitekt för dessa byggnader
var Lennart Nilsson, Thurfjells arkitektbyrå.
Stadsbiblio teket flyttade 1995 till Expolaris Center.
31 i kvarteret Brage, där
Max nu ligger, låg den
stora godtemplarlogen,
ofta kallad Boston. där
ordnades dans, konserter
och andra evenemang,
t.ex. boxning. På bilden
ses fritz nilsson från Bk
nordan i skellefteå gå
en match mot ingvar
Carlsson från Älvsbyn.
Byggnaden revs 1962.
21

Utanför entrén till skellefteå
kraft står sedan 2010 konstverket
“Zenit” av konstnären
linnéa Jörpeland.
foto Patrick degerman.
35 ´ n Oscars loop
Mittemot skellefteå
kraft, på tietos fasad,
hänger det ”omöjliga”
konstverket ”´ n Oscars
loop”, skapat i neonrör
av Oscar reuterswärd
1988. foto enar
nordvik.
22
Åren 2006–09 uppfördes Skellefteå Krafts nya
kontorshus, ritat av arkitekten Josef Eder. Fasaden
är klädd med koppar plåtar – 9 000 stycken!
34 Kanalskolan
Skolhus och gymnastikhus är ritade av arktitekten
John Åkerlund och uppfördes 1932–35. Folkskola
och yrkes skola inrymdes här. Yrkesskolan flyttade
1961 till nybyggda lokaler i Mullbergsskolan.
Skolan kallades först Nya folkskolan och hade 15
läro salar, skolkök, gymnastiksal, slöjdsalar, mekanisk
verkstad samt smedja. Här fanns också en
tand klinik utrustad med röntgenanläggning. John
Åkerlund var sedan tidigare ofta anlitad av Boliden
Gruv AB och ritade många av bolagets byggnader.
Även S:t Örjans kyrka i Skelleftehamn är Åkerlunds
verk. Kanalskolans byggnader har tydliga funktionalistiska
drag. Skolan är ett viktigt element i
stadsbilden, som östlig fond för Kanalgatan.
37 Strömsör
Vid stadens grundande inköptes mark bl. a. från
hemmanet Strömsör, som låg öster om den
tilltänkta staden. Ägaren Carl J. Furtenbach hade
här på 1700­talet anlagt en stor mängd byggna­

der och en ingärdad trädgård. Från 1857 ägdes
gården av handlanden Olof Häggbom. Han
intresserade sig för odling och anställde en
trädgårdsmästare. År 1908 blev Skellefteå stad
ägare till gården. Mangårds byggnaden blev
senare kyrkoherdebostad när stadens församling
bildades 1913. Till gården hörde också ett
skeppsvarv där skeppsbyggmästaren Nikanor
Sandström byggt flera fartyg. Varvet drabbades av
brand 1858 – troligen anlagd – och återuppbyggdes
aldrig. Varvet låg rakt söder om gården, nära
dagens småbåtshamn vid Manhemskajen.
Mellan Strömsör och Sörböle gick på slutet av
1800­talet en personfärja, fram till 1913 då Parkbron
byggdes. På södra älvstranden finns Sörböle
bys laxbod kvar, fortfarande använd vid notfisket.
38 Kamrer Anderssons hus
Huset uppfördes 1915 av kamrer Efraim Andersson.
Ritningar gjordes av byggmästare Nikanor
Lundström. Byggnaden är en tidstypisk villa med
väl bevarade national romantiska drag. På gården
finns uthus som utformades i stil med huvudbyggnaden.
Efraim Andersson var född 1866 och
arbetade som kamrer i Skellefteå flottningsförening.
I gårdshuset hade Börje Lindbergs reklamfirma
under lång tid sin ateljé och Lindberg köpte
1968 hela fastigheten.
39 Billowska huset
Konsul Edward Billow köpte huvudbyggnaden
från kaptensbostället på Sunnanå och flyttade
huset till Storgatan 1896. Ritningarna gjordes av
byggmästare Nikanor Sjöström. Borgmästare
Carl Öqvist blev ägare till huset 1912. Öqvist lät
måla huset, men sedan dess har fasaden förenklats
vid en ombyggnation 1946. Billow var
36
Brita
Christina
Hedqvist
(1823–1898), allmänt
kallad ”BC”, var framgångsrik
handlare i
skellefteå i stadens tidiga
år. Hennes ansökan
om att öppna diversehandel
godkändes 1866.
Butiken låg i ”Pitebasaren”,
en byggnad
i nuvarande kv. norsen,
som inhyste flera butiker.
år 1888 brann Pitebasaren
ner och branden
hotade hela staden.
Men den kunde begränsas
till bara en fastighet.
”BC” byggde ett nytt
hus, allmänt kallat
”BC-gården”, strax norr
om stadskyrkans läge
idag. Huset flyttades
senare till åsells gård,
väster om kyrkan.
23

foto från s:t Olovs kyrkans
torn mot sydväst. Man ser
strömsörskolan, lindbergska
och Billowska
husen. viktoriabron är
inte byggd ännu, och inte
folkets Hus i kv. Pantern.
24
trävaru handlare och rysk konsul. Han tillhörde
också stadsfullmäktige. Billow avled 1910 och
huset övertogs av Bankaktie bolaget Norra
Sverige. År 1942 flyttade Hadar Olander sin
grossist firma i manufaktur och korta varor till
fastigheten. Under en period var stadsarkitektkontoret
inrymt här.
40 Viktoriagatan och Viktoriabron
I stadsplanen 1883 finns två esplanader: Kanalgatan
och Viktoriagatan. Esplanader är gator
med åtskilda kör banor och trädplanteringar
mellan körbanorna. Partiet mellan Storgatan och
Nygatan hade buskar, bersåer och träd. Närmast
älven anlades stadens första lekpark med karusell
och gungor. Viktoriagatan fick sitt namn efter
prinsessan Victoria, som 1881 gifte sig med
kronprins Gustav, sedermera Gustav V.
Viktoriabron byggdes 1961 och blev en del av
den nyanlagda riksvägen, som 1962 fick beteckningen
”E4”.
41
Gamla Folkets Hus och Pan­salen
Huset uppfördes som Folkets Hus, stadsbibliotek,
samlingslokal och kontor och ritades av John
39

Windell, FHR arkitektbyrå, Stockholm. Det nybyggda
Folkets Hus invigdes i januari 1957 och
består av två byggnader förenade med en lägre
del. Västra byggnaden är ett stenhus i två våningar
med fasader i rött tegel. En trappa upp låg
danslokalen Pan­salen och i källar våningen fanns
1966–96 ungdomsgården CeGe. Östra delen
byggdes för stadsbiblioteket, som låg här till
1995. Fasaden mot E4:an har ljusgul slätputs
med dekorationer i relief. I Folkparken på Norrböle
byggdes 1991 ett nytt Folkets Hus.
42 Boströmsbäcken
Innan stadens tillblivelse 1845 fanns behov av att
dika ut den norra delen av den planlagda staden.
Längs nuvarande Kanalgatan grävdes ett dike och
på 1883 års stadsplan kan bäckens utlopp följas
från trakten av Viktoriaplatsen. I praktiken var
bäcken länge stadens gräns mot öster. I kvarteren
Brage och Pantern går bäcken synligt och mynnar
i älven strax väster om Viktoriabron. Väster om
Pan­salen finns en gångbro genom lummig grönska
intill bäcken. Härifrån kan man se den ståtliga
kall murade stenbron från slutet av 1800­talet som
Storgatan passerar över. Vem var då Boström
själv? Jo, mannen hette Johan Boström och ägde
en gård vid bäcken i slutet av 1700­talet.
43 Kvarteret Oxen
Huset uppfördes 1954 av disponent Erik Öman.
Ritningarna gjordes av E. Hirsch och G. Lundin,
Stockholm. Erik Öman var sonson till grosshandlare
M.F. Öman. Huset är byggt i fyra till fem våningar.
Hörnpartiet är utformat som en tornliknande,
utkragande del. Fasaden har rött tegel, grå marmor
och hörnpartiet har mosaik i blått och grått. Apoteket
Nordstjärnan låg i hörnlokalen åren 1956–1983.
44
Ferdinand
Welz
(1915–2008). den
öster rikiske konst nären
ferdinand (ferry) Welz
kom till skellefteå för
att arbeta med formgivning
av guldprodukter
för Bolidens
guld smedsaffär flavia.
Han har gjort många
offentliga konstverk i
staden, bl.a. ”vilande
kvinna” på Oden torget
(1956, bilden), ”västerbotten”
i kvarteret Yxan
på norrböle och klockor
och reliefer på stadshuset
Hjorten. Hans mest
spridda bilder finns på
öster rikiska en- och
10-schillingmynt.
25

45 torget, nygatan mot
öster. till höger f.a.
Hedmans charkuteributik
och sandbergs konditori;
till vänster Centralhotellet.
Bilden från 1945, när skellefteå
firade 100 år. foto i
skellefteå museums arkiv.
26
45 Möjligheternas torg
År 1886 beslutades att gamla torget skulle blir
stadsträdgård och ett nytt salutorg skulle anläggas
på torgets nuvarande plats. Länge var bilparkering
torgets viktigaste funktion, men ett beslut om ett
bilfritt torg togs 1970. Först i slutet av 1980­talet
fick torget sin nuvarande form av arkitekt Jan
Räntfors. Granit skulpturen “Lyftet – en ankdamm i
utveckling” av Bo Holmlund kan ses i sydöstra
delen av torget. Konstverket invigdes 1995.
46 Centrumhuset
Gunni (Gunhild) Edin lät bygga detta butiks­ och
hyreshus 1934. Arkitekt var Birger Dahlberg,
Skellefteå. Fru Edin drev också Centralhotellet vid
torget. Huset har fyra våningar med delvis inredd
vindsvåning. Mot torget finns burspråk och rundade
hörnbalkonger. Sockeln är klädd med klinkerplattor.
Botten våningen har marmorfasad, i övrigt
har fasaderna ljus puts. Byggnaden var stadens
första fyravåningshus; det var dessutom det första
18

med sopnedkast. Huset är byggt i en renodlad
funktionalistisk stil, ”funkis”. I hörnet mot Kanalgatan
låg fram till 1974 ett av stadens många
kaféer, Centrumkonditoriet.
47 Avenyhuset
Affärs­ och bostadshus med biografsalong, uppfört
av Josefina Pahlberg 1960. Arkitekt är Alf
Lund quist, som använt modernistiska former i
bygg naden. I huset låg biografen Aveny som
invigdes 1961. Genom huset byggdes en inomhusgata,
dekorerad med en stor mosaik av
konstnären Hannes Wagn stedt med titeln ”Guldstaden”.
Delar av mosaiken kan numera ses på
Skellefteå flygplats och Forum Museum Rönnskär.
48 Riks­City
Höghuset byggdes 1957 av Byggfackens
Central aktiebolag. Arkitekt var Åke Östin. Han
ritade också det intilliggande Domus­huset. År
1960 invigdes varu huset Tempo i byggnaden.
Huset som stod här tidigare byggdes 1903 av
slaktare E.A. Selin. I hörnet mot Trädgårdsgatan
låg från 1912 F.A. Hedmans charkuteriaffär.
Husets östra del inrymde Sandbergs konditiori,
som hade en trottoar ser vering mot torget (bild
sid. 26). Josefina Pahlberg startade 1911 stadens
första biograf i kvarteret.
49 Handelsbanken
Huset uppfördes 1939 av Svenska Handelsbanken.
Arkitekt var Kjell Westin, Stockholm. Fasaderna
har rött tegel med detaljer i vit marmor. Takfrisen
är markerad. Gårdsfasaden har vit puts.
Detta är ett av de första husen med tegelfasad –
ett kännetecken för stadens nyare arkitektur. Den
första byggnaden på tomten var P.O. Ellversons
47
Josefina
Pahlberg
(1882–1965) var född
och uppväxt i skellefteå.
redan 1911 startade hon
stadens första biograf,
tip-top, som låg i kvarteret
lekatten. den döptes
senare om till röda
kvarn. fru Pahlberg
drev också biograferna
Palladium på storgatan
(1927–1983) och City på
nygatan (1939–1966).
aveny stängdes 1988.
27

”
skellefteås gamla
stadshus, äldsta och
största träbyggnaden
i norrland, uppfört
på 1860-talet då
staden knappt hade
300 innevånare,
revs och fick lämna
plats åt ett hypermodernt7-miljonerskomplex.”
Dagens Nyheter,
3 januari 1957
28
18
tryckeri. Där trycktes Skellefteå Nya Tidning som
utgavs 1860–1919.
50 Gamla stadshuset/stadshotellet
Skellefteås första stadshus uppfört 1861 var ett
gigantiskt timmer hus – Europas största, har det
sagts – med måtten 15 x 48 meter. Stadshuset
invigdes 1863 och hade två fulla våningar och
inrymde magistrat, rådhusrätt, allmänna rådstugan
och stadskommunens förvaltning samt stadshotell
och restaurang. Bygget frestade på stadens
finanser under dessa nödår och hade inte kunnat
genomföras utan ett lån från änkefru Fredrique
Clausén. Först sju år efter invigningen fick man råd
att klä in huset i en klassicerande gråvitmålad
träpanel. En takryttare med tornur tillkom 1885,
18
Övre bilden visar det gamla
stadshuset; undre bilden
visar nuvarande stadshus
och stadshotell, som
byggdes runt den gamla
timmerbyggnaden innan
den revs. i förgrunden
fontänen i stadsparken,
"Johanna", från 1898.

vilket gjorde huset än mer rådhusmässigt. Det
stod faktiskt kvar till 1955 medan de nya husen
byggdes vid sidan om (se bild sid. 8). En kraftfull
opinion var emot rivningen, men beslutet låg fast.
51 Stadshuset Hjorten
Planer på ett nytt stadshus fanns redan på
1930 ­talet, men diskussionen om trähusets flyttning
eller rivning blev långdragen. Stockholmsarkitekterna
Ivar och Anders Tengboms byggnad
från 1954 är ett mycket medvetet utformat exempel
på efterkrigsfunktionalism, med ett enkelt och
rent formspråk där detaljer och materialval är
viktiga. Med det första stadshuset ännu i bruk på
samma tomt, blev lösningen en plan i form av ett
H med tre byggnadskroppar: två högre byggnader
innehållande stadsförvaltning respektive
stads hotell, sammankopplade med den lägre
stadshusrestaurangen. Byggnadskropparna fick
också olika karaktär i uttrycket vad gäller material
och kulör. De båda nord–sydliga har ett mera
massivt uttryck, byggda i specialbeställt rött tegel
med urkratsade stötfogar samt tunn och ljus
utstickande takfot; mellandelen är lättare i ljus
marmor och mycket glas. Med sin utformning och
sin strama tegelarkitektur, kvaliteten i detaljerna
och de konstnärliga utsmyck ningarna är huset
fortfarande en symbol för sin tids framtidstro.
På terrassen finns fontänskulpturen “Vattenblomma”
från 1957 av Per Erik Willö. Bronsskulpturen
“Rådjur” av Alfred Knöppel, från 1956, står
öster om terrassen. Den lätt krökta trappan i
stadshus delen åtföljs av en tre våningar hög
glasmosiak av konstnären Evert Lundqvist.
Restaurangdelen byggdes om 2011, men första
stadshusets volym kan fortfarande avläsas mellan
hotellet och stadshusflygeln.
52 8 53
Hägglunda
i norra delen av nuvarande
kvarteret Hjorten
låg innan stadens
grundande en gård med
namnet Hägglunda,
uppförd ca 1830. Ägare
var nils Clausén, en av
de köpmän som verkade
för skellefteås stadsbildning.
Han var från 1834
del ägare i lejonströms
såg, som låg intill lejonströmsbron.
Mycket talar
för att huvudbyggnaden
på Hägglunda flyttades
och blev inspektorsbostad
på lejonströms
såg. sedan kom timret
från denna byggnad att
användas i telegrafhuset
i kvarteret lärkan, som
fortfarande står kvar
(bilden). Många drag i
de båda byggnaderna
är likadana. foto enar
nordvik.
29

51 ”rådjur” av alfred
knöppel. foto ragnar
insulander 1959.
30
54 Stadshuset Brinken
Stadshuset Brinken är ritat 1979 av tredje generationen
Tengbom som förvaltnings byggnad,
men blev stadshus 1993. De inskickade namnförslagen
var många, men namnkommittén beslöt
sig slutligen för Brinken. I kvarteret låg tidigare
apoteket Nordstjernan i en byggnad från 1861.
Apo teket flyttades 1930 till hörnet Hörnell gatan–
Nygatan. Vid huvudentrén står konstverket
“Valvrum”, en fristående skulptur i stål från 1982,
av konstnären Torgny Larsson.
55 Stadsparken
Det första torget i staden var den yta som idag är
stadspark. Men planteringar och parkmark tog allt
mer utrymme från torghandeln, tyckte handelsmännen.
Först 1886 blev den en renodlad stadsträdgård.
Då hade det 1873 bildade AB Skellefteå
förskönings­ och planteringsgille påskyndat
omvand lingen till stadspark så att ett nytt salutorg
måste skapas. Fontänen “Johanna” kom till 1898
för att manifestera stadens nya vattenledningar.
Tillverkare var Bolinders gjuteri i Stockholm.
56 Bryggarbacken
Bryggeriet, som låg vid älvens strand, var den
första industri som anlades i det nya Skellefteå.
Konsul Seth Franzén köpte tomten 1855 och fick
tillstånd att starta ett bayerskt bryggeri. Från 1893
hette företaget Skellefteå ångbryggeri. År 1963
slogs man samman med Umeå ångbryggeri till
Norrlands bryggerier AB. Öltillverk ningen upphörde
1973 och läskedrycker slutade tillverkas 1976.
En aktions grupp för att skapa ett all aktivitetshus av
gamla bryggeriet startade 1978 och planer fanns
senare att skapa ett industrimuseum i lokalerna
– men brygge riet revs slutligen 1984.

57
Parkbron
Bron invigdes 1913 och skulle ersätta Lejonströmsbron
som genomfartsled. Bron är byggd i fackverk,
med s.k. gerberbalkar. Spännvidden är 238 m. Den
nya järnvägsstationen kom att utgöra fond för
vägfarande från söder. Innan Viktoriabron byggdes
gick Riksväg 13 genom staden via Parkbron.
58 Ömans
Huvudbyggnaden vid gatan uppfördes 1848 av
handelsmannen Didrik Gebhardt. År 1866 blev
handelshuset Sidenmark ägare och från 1912
skellefteå bryggeri.
foto enar sundling.
Målningsarbeten på
Parkbron 1912. foto i
skellefteå museums arkiv.
31

Snallare
så kallades de
bönder som bedrev
varu transport mellan
kust och inland
i skellefte älvens
dalgång. trafiken
inleddes när handelsrättigheternaförändrades
på 1800-talets
mitt. till inlandet forslades
allehanda varor,
som mjöl, socker,
kaffe etc. till kusten
togs ofta tjära och
ved som returfrakt.
Ömans hörna.
foto enar sundling 1954.
32
familjen Öman, som också övertog affärsrörelsen.
Här har flera stora handelshus haft sin verksamhet.
”Ömans hörna” är en känd mötesplats i staden
och huset sätter sin prägel på gatumiljön. Flygelbyggnaden
byggdes 1899 av grosshandlare Jonas
Sidenmark efter ritningar av byggmästare Nikanor
Sjöström. Huset är ett s.k. knubbhus, byggt av
spillvirke från sågverk. Magasinet på gården är
rester av Sidenmarks handel – där lastade snallarna
sina varor för transport mot inlandet. Magasinet
är byggt 1881.
59 Utterströms
Östra gathuset Haren 9 byggdes 1848 av handlanden
Johan Hortelius. År 1901 flyttades gårdsflygeln
och byggdes ihop med huset. Huset är ett
typiskt borgar hus i Norrland från 1800­talets
början. Dess brädfodring i kälspont efterliknar
fasaden på putsade stenhus, med profilerade
taklister och breda hörnpilastrar. I huset bedrevs
krog rörelse på 1850­talet, innan stadshuset stod

färdigt och restaurangen där öppnade. För att
stävja slagsmål utanför krogen satte krögare
Lundeberg upp en gatlykta – det var stadens
första. Huset är känt som ”Utterströms”, efter
järnhandeln AB John Utter ström som låg här från
1915. Utterströms var fastighetsägare 1934–1977.
Huset är ett lagskyddat byggnadsminne.
60 Lindbergska handelshuset
Västra gathuset Haren 9 uppfördes 1848 av
handlanden Johan Lindberg från Ostvik. Trapphuset
mot gården tillkom 1909. Familjen Lindberg
bedrev affär här till 1870, då C.L. Sjöström övertog
rörelsen och 1874 även fastigheten. Huset är
byggt av timmer och har locklistpanel, vilket
ansågs mer ”lantligt” än den stenimiterande
kälspontpanelen. År 1943 köpte AB John Utterström
fastigheten och den blev utställnings lokal
för Utterströms järnhandel. Huset är ett lagskyddat
byggnadsminne.
”
det rivs och planteras
och byggs och beslutas
och några planerar
och några ska ändra
och anna serverar
på lilla Mari
kaffe och kaka
och samtal om husen
och broar och öar
och nya gardiner
och trädet och guldet
i dag och i morgon.
i morgon.”
eva nilsson,
I morgon (1994).
storgatan mot öster,
Utterströms till vänster.
foto enar sundling 1954.
33

Mer att läsa om Skellefteå
Broar i Västerbottens län. En kulturhistorisk inventering. Länsstyrelsen,
Väster botten, med delande 7/1995
Brunnström, Bengt: Skellefteå byggnadsnämnds historia år för år 1875–1985.
Stadsarkitektkontoret, Skellefteå kommun 1998.
Danell T, Gaunitz S, Lundström U: Industrialismens Skellefteå. Umeå 2002.
Fahlgren, Karl: Skellefteå stads historia. Uppsala 1943.
Från Tjärhovet till Lejonström. Skellefteå museum.
Lundqvist, Gudrun: Kaféliv i Skellefteå. Sammanställning, Skellefteå museum.
Västerbotten nr 2/95, Skellefteå 150 år.
Sevärt i Guldriket.
Sevärt längs hälsans stig. Skellefteå hembygds förening 2004.
Skellefteå, arkitektur och stadsbyggnad 1737–1997. Stadsarkitektkontoret,
Skellefteå kommun 1998.
Västerbotten genom tiderna, del 1. Kulturmiljöer av riksintresse. Länstyrelsen
Västerbotten, med delande 2/1991.
Våra kulturmiljöer. Kulturmiljöprogram för Skellefteå kommun. 2006.
Foto
Där ej annat anges:
Skellefteå museums arkiv
34
detalj av mosaiken
”guld staden” av Hannes
Wagnstedt (1961).