Läs nyhetsbrev nr. 5 - Svenska Mässan

More documents

Recommendations

Info

$DZkmhg`[heZ`^m m^\dgZk fbechghk]^k$

#5 NEWS 2005 Webbsystem förbättrar smittskyddet? » Övervakningssystemet med avseende på epidemier och smitt- samma sjukdomar måste vara fi nmaskigt om det ska fungera väl. Martin Wahl tycker inte att det är dåligt idag, men att det kan bli bättre. Här kan den moderna tekniken komma till hjälp. – Ett nytt, webbaserat system för anmälan av sjukdoms används snart i hela landet, berättar han. – Fördelen är att läkaren istället för att använda telefonen – det kan ju ibland vara svårt att få tag på den man söker – kan göra sin anmälan genom några knapptryck på en Internet-site. Anmälan går då synkront till den lokala smittskyddsenheten och nationella Smittskydssinstitutet. OBEFOGAD SKRÄCK Risken för pandemier och epidemier är ett givet diskussionsämne på EPS. Den massmediala uppmärksamheten kring fågelinfl uensan har gjort att allmänhetens medvetenhet kring dessa frågor ökat. – Tyvärr har det gjort att många upplever en obefogad skräck. Jag tycker nog att många fått fågelinfl uensan på hjärnan, säger Martin Wahl. – Det har bland annat lett till att årets infl uensavaccin i princip tagit slut – trots att det vaccinet inte ger det minsta skydd mot den aktuella fågelinfl uensan. Den årliga vinterinfl uensan ser han som ett större hot än att den pågående fågelinfl uensan skulle få fäste i Sverige. – Bristen på vaccin är ett problem eftersom det fi nns stora grupper som bör vaccineras mot den vanliga infl uensan: hjärt- och lungs- sjuka och diabetiker, t ex. All vårdpersonal borde också vaccineras. Men det klarar vi inte, vaccinet räcker inte i nuläget. VILL HA VACCINPRODUKTION Han tycker situationen är bekymmersam och förespråkar ivrigt att en egenprodukion av vaccin sätts igång. – Vi förbrukar 1,1 miljoner vaccindoser per år i Sverige. Det är för lite, vi är i själva verket bland de sämsta i Europa när det gäller användning av detta, säger Martin Wahl. – Problemet med den begränsade tillgången måste lösas. En sam- nordisk lösning, möjligen inkluderande de baltiska länderna, är det bästa alternativet som jag ser det. Mycket lutar åt att det också blir så. Förutsättningar för starta vaccinproduktion fi nns bl a i Köpenhamn och Stockholm, men för att en produktion ska löna sig måste man, enligt kalkylen, producera minst 20 miljoner doser per år. – Det ser jag som fullt realistiskt, bedömer Martin Wahl. ÖVERDRIVET HOT Fruktan för en pandemi, alltså en global epidemi, har koncentre- rats kring fågelinfl uensan. Martin Wahl anser att den risken är överdriven. Läs mer på www.epsexpo.se »I det globala perspektivet är det helt andra farsoter som oroar.« – Totalt har ett drygt 60-tal människor dött och vi har ännu inte sett att fågelinfl uensan säkert smittat från människa till människa. Hotet mot Sverige bedömer jag som mycket litet bl a med tanke på att vi inte har samma närhet till fåglar som t ex i Asien. Han har arbetat utomlands i omgångar och kom i somras hem från Afrika, där han bl a arbetat för SRV/WHO i Darfour-provinsen. – I det globala perspektivet är det helt andra farsoter som oroar. I Afrika och i delar av Asien är HIV och AIDS det stora hotet på lång sikt. I det kortare perspektivet är diarrésjukdomar, luftvägs- sjukdomar och tuberkulos. – I Västafrika skördar mässlingen och polio många liv, även Gula febern har blossat upp. I norra Indien och Nepal har vi ett allvarligt utbrott av japansk encefalit, som är hjärninfl ammation, i många fall med dödlig utgång. PANDEMIN KOMMER… Även om hotet från just fågelinfl uensan är överdrivet ser Martin Wahl en stor risk för en infl uensapandemi, som då också kommer att drabba Sverige. Men då handlar det om ett infl uensavirus som förändrats så mycket att inget befi ntligt vaccin skyddar. En svår infl uensa, allt- så, som orsakar avsevärt många fl er dödsfall bland de drabbade än den vanliga, årliga infl uensan. Sju sådana infl uensapandemier har inträffat de senaste hundra åren. De mest kända är ryska snuvan 1898, spanska sjukan 1918–19, asiaten 1959–60 och hongkong-infl uensan 1968 – det senaste utbrottet. – De kommer med ojämna mellanrum. Det är nu 37 år sedan det senaste utbrottet. Frågan är inte om, utan när, nästa svåra infl uensa kommer, menar Martin Wahl. – Vi har ett par, tre månaders förvarning när en sådan infl uensa utbryter. Det gäller alltså att ha beredskap att ta fram ett verk- samt vaccin under den perioden. Även mot den bakgrunden skulle en nordisk vaccinproduktion vara en fördel.
#5 NEWS 2005 Det senaste året har varit ett av de mest katastroftyngda i modern tid. Svenska Röda Korset har samlat in över en halv miljard kronor till drabbade – och uppmärksammats stort för sina insatser utomlands. Medan det omfattande hjälparbetet på hemmaplan sker i det tysta… Vid Röda Korsets världskongress i Sydkorea, som avslutades här- omveckan, fi ck Sverige beröm för sina insatser vid det gångna årets många och svåra internationella katastrofer. – Svenska Röda Korset spelar en allt större roll i internationella sammanhang, menar Johan af Donner, kommunikationschef på Svenska Röda Korset. – Vi ses som viktiga aktörer vid katastrofer som tsunamin och jordbävningen i Pakistan. I räddningsarbetet efter tsunamin var vi en av de allra största, vårt totala bidrag uppgår till närmare en halv miljard kronor. Pengarna delas upp i tre faser. Fas ett handlar om mat, mediciner och tak över huvudet för de drabbade. Fas två om att ge familjer ett bättre liv, stöd till näringsverksamhet, fi skenät, etc. Fas tre om återuppbyggnad, vilket väntas pågå i ytterligare fem–tio år. KAMP MOT KYLAN I Pakistan bidrar Svenska Röda Korset med drygt 42 miljoner kronor, till största delen insamlat under TV 4-galan för jordbäv- ningens offer. – Pengarna används till klassiskt katastrofarbete: mat, mediciner och vård. Men då den allt strängare vinterkylan slår hårt mot de drabbade lägger vi också stora resurser på att skaffa fram kaminer och vintertält. Vid sidan av dessa katastrofer har Svenska Röda Korset samlat in drygt nio miljoner kronor för insatser i de orkandrabbade områ- dena i Centralamerika och i fl era länder i Afrika, som drabbats av epidemier och matbrist. – Tack vare att de lokala Röda Kors- eller Röda Halvmånen-orga- nisationerna styr arbetet når hjälpen fram snabbt och effektivt. Det är just detta som är Röda Korsets styrka, och i det avseendet är vi ganska oslagbara, menar Johan af Donner. Röda Korset – kända och okända hjälpinsatser: ”Ensamhet kan också vara en katastrof…” VILL BRYTA ISOLERING Läs mer på www.epsexpo.se Röda Korsets insatser på hemmaplan inte lika uppmärksammade. Men mycket sker i det tysta. Just nu pågår Röda Korsets julinsam- ling för att bryta människors isolering. – Ensamheten är ett gissel för många i Sverige idag. Främst bland äldre, men det gäller människor i alla åldrar. Det är också ett tydligt exempel på där samhällets resurser inte räcker, säger Johan af Donner. – Därför satsar vi hårt på sociala insatser: vi söker upp ensamma människor och erbjuder vår hjälp och mänskligt sällskap. En bortglömd grupp är de som vårdar en sjuk anhörig, år efter år. Vi erbjuder dem stöd och avlösning. Det är Röda Korsets medlemmar som ställer upp. I Sverige fi nns 280 000 medlemmar, varav 40 000 aktiva – många av dem aktiva pensionärer. BRETT SPEKTRUM Svenska Röda Korsets arbete på hemmaplan kännetecknas sedan många år av insatser inom ett brett humanitärt spektrum. Några exempel: • Kurser i första hjälpen över hela landet. 86 000 svenskar utbildas i år. • Fem centrum med psykologisk och medicinsk hjälp till torterade fl yktingar. • 280 ”kupor”, mötesplatser för utsatta. Tar också emot och syr om gamla kläder. • Läxhjälp till skolbarn över hela landet, i samarbete med skolor och bibliotek. • Noaks Ark, hjälp- och stödverksamhet för HIV-smittade, på ett 80-tal platser. • Egen folkhögskola med humanitära ämnen, handel och ekonomi på schemat. STARTADE AMBULANSFLYG Man kan fråga sig hur det har blivit så här. Finns det en medveten policy – eller är det slumpen som avgör var insatserna ska göras? – Det fi nns en grundläggande idé om att Röda Korset ska vara en länk, förklarar Johan af Donner. – Vi har visat oss bra på att identifi era problem och visa hur man ska göra. Sedan ofta lämnar över till någon annan. Hur många vet idag att det var Röda Korset som en gång i världen startade folktandvården och ambulansfl yget, för att ta två exempel?
Page 1: #5 2005 NEWS I DETTA NUMMER: Martin
Page 5 and 6: #5 NEWS 2005 Framtidens ambulans Kr
Page 7: #5 NEWS 2005 ”Vi klarar inte allt

Läs nyhetsbrev nr. 5 - Svenska Mässan

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?